fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - 4 mars 2022

LÄS HELA NUMRET!

Asylnytt kommer ut 2-3 gånger per månad med nyheter i asylfrågor från nyhetsbyråer och tidningar, politiska organ, myndigheter och frivilligorganisationer. Nyhetsbrevet nedan och arkivet i högermenyn innehåller citat och referat, inga egna kommentarer. Källor, se nedan. (För praxisnotiser och redaktörens egna texter; se den grå rutan.)

SÖK BLAND RUBRIKERNA I DETTA NUMMER:

NYA REGLER OCH LAGFÖRSLAG

Asylnytt 22-03-00:

Rättsliga ställningstaganden om skyddssökande från Ukraina och massflyktsdirektivet till sidans topp

Migrationsverket har efter Rysslands invasion av Ukraina antagit tre rättsliga ställningstaganden om hur massflyktsdirektivet ska tillämpas.

RS/002/2022: Asylärenden och verkställigheter till Ukraina. Av detta ställningstagande som antogs redan den 24 februari framgår att inga beslut i asylärenden som rör Ukraina ska fattas tills vidare på grund av det osäkra läget. Beslutade avvisningar eller utvisningar får inte heller verkställas tills vidare. De som har verkställbara utvisningsbeslut kan begära inhibition för att eventuellt återfå bistånd enligt LMA-lagen.

RS/003/2022: Uppehållstillståndets längd. Detta ställningstagande konstaterar att personer som enligt EU:s beslut omfattas av massflyktsdirektivet ska få uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Det sker enligt kapitel 21 i utlänningslagen. Migrationsverket tolkar direktivet så att uppehållstillstånden ska gälla fram till 4 mars 2023 oberoende av när de beviljas.

RS/004/2022: Tillfälligt skydd, asyl och frågan om verkställighet. I detta ställningstagande förtydligar Migrationsverket vilka som omfattas, nämligen ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före den 24 februari, statslösa och andra som haft internationellt skydd eller motsvarande i Ukraina före den 24 februari samt familjemedlemmar till dessa kategorier. Ansökningar om asyl från personer som omfattas av massflyktsdirektivet ska behandlas som ansökningar om skyddsstatusförklaring. Asylansökningar för personer från Ukraina som inte omfattas av massflyktsdirektivet ska behandlas enbart om det finns särskilda skäl som till exempel att personen snart fyller 18.

/Den 7 mars beslutade regeringen att även personer som rest in i Sverige den 30 oktober eller senare ska omfattas./

Hämta RS/002/2022 (Extern länk)

Hämta RS/003/2022 (Extern länk)

Hämta RS/004/2022 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-19:

EU ger ett första grönt ljus till etableringsjobb i Sverige till sidans topp

En formell anmälan för att få det statliga stödet godkänt har nu lämnats och svar väntas inom några veckor, enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

"Vi räknar med att vi ska kunna sjösätta reformen redan vid halvårsskiftet".

Enligt arbetsmarknadsforskaren Anders Forslund är det svårt att säga om etableringsjobben, där arbetsgivare kan anställa nyanlända och långtidsarbetslösa till en låg lön, blir framgångsrika.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-02-15:

Danmark/ Danska S pressas om asylskäl till sidans topp

Den danska S-regeringen pressas av sina stödpartier om reglerna för när flyktingar och migranter ska tvingas lämna landet.

Enligt dagens lagstiftning, från 2015, har personer med tillfälligt uppehållstillstånd i Danmark rätt att stanna tills dess förhållanden i deras respektive hemländer anses ha förbättrats och inte längre bedöms vara extrema.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FLYKTINGGRUPPER FRÅN OLIKA LÄNDER, PRAXIS

Omvärlden 22-02-15:

Från Afghanistan/ Nödrop från hbtqi-personer i Afghanistan till sidans topp

Sverige hjälpte till att evakuera hbtqi-aktivister i samband med talibanernas maktövertagande. Samtidigt nekas en stor del av dessa asyl i Sverige och i Afghanistan hårdnar förtrycket. Homosexuella gömmer sig för att inte bli fängslade.

Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL, är förtvivlad. Varje vecka får hon brev och mejl skickade från hbtqi-personer som lever i Afghanistan och som vill komma därifrån.

- Det är oerhört tunga vittnesmål där de ofta i detalj berättar om vad de utsätts för och vad det riskerar att utsättas för. Även tidigare, innan talibanerna kom till makten, var det förbjudet att vara homosexuell, men nu är det förenat med livsfara. Bilden jag fått är att talibanerna satt in särskilda styrkor som jagar rätt på hbqti-personer, säger Aino Gröndahl.

I vittnesmålen till RFSL och en rapport från Human Rights Watch och Outright, som bygger på intervjuer med 60 hbqti-personer i Afghanistan, framkommer det att hoten nu inte bara kommer från talibanska poliser utan även att deras egna släktingar, grannar. Till och med partners är med i klappjakten eftersom de annars själva hotas till livet. Bevisligen är det svårt att lita på någon som hbqti-person i dagens Afghanistan.

Så här beskriver en homosexuell man i Mazar-e-Sharif sitt liv i ett brev till RFSL.

"När talibanerna kom till Kabul förlorade jag mitt arbete, jag får många hemska meddelanden från okända adresser. Mina familjemedlemmar och gamla vänner vill ha mig arresterad så talibanerna kan döda mig. Nu har jag inget skydd och inga pengar att migrera till ett annat land. Talibanerna dödar militärer, homosexuella, människorättsförsvarare varje dag. Nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag ser två möjligheter, att tas till fånga och dödas av talibanerna eller kanske självmord. Om du kan hjälpa mig snälla! Snälla du! Snälla du! Jag är väldigt desperat."

I ett annat brev skriver en homosexuell man:"Talibanerna letar efter mig från hus till hus. De gick till min familj och hotade

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-02-28:

Från Afghanistan/ Afghaner förbjuds att lämna landet till sidans topp

Ett reseförbud för afghaner införs, meddelar talibanerna, och hävdar att syftet är att förhindra att afghaner möter svårigheter utomlands.

Samtidigt genomförs en stor "rensningsoperation" i huvudstaden Kabul.

Evakueringar som organiserats av länder eller organisationer förbjuds av talibanerna, och även familjer som försöker lämna landet på egen hand måste nu ha en anledning för att inte stoppas.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Värmland 22-02-23:

Från Eritrea/ 13-åriga Samra om den tuffa flykten från Eritrea till Arvika till sidans topp

Sedan 2010 har drygt 800 personer födda i Eritrea tagits emot som flyktingar i Värmland.

13-åriga Samrawit "Samra" Ghide i Arvika är en av dem och nu berättar hon om den jobbiga flykten och omställningen till livet i Sverige.

- Om inte jag hade kommit till Sverige kanske jag hade varit soldat nu, säger hon.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 22-02-24:

Från Ukraina/ Statement on the situation attributed to Commissioner Filippo Grandi till sidans topp

We are gravely concerned about the fast-deteriorating situation and ongoing military action in Ukraine.

The humanitarian consequences on civilian populations will be devastating. There are no winners in war, but countless lives will be torn apart.

We have already seen reports of casualties and people starting to flee their homes to seek safety. Civilian lives and civilian infrastructure must be protected and safeguarded at all times, in line with International Humanitarian Law.

UNHCR is working with the authorities, UN and other partners in Ukraine and is ready to provide humanitarian assistance wherever necessary and possible. To that effect, security and access for humanitarian efforts must be guaranteed.

UNHCR is also working with governments in neighboring countries, calling on them to keep borders open to those seeking safety and protection. We stand ready to support efforts by all to respond to any situation of forced displacement.

Accordingly, we have stepped up our operations and capacity in Ukraine and neighbouring countries.

We remain firmly committed to support all affected populations in Ukraine and countries in the region.

Läs mer (Extern länk)

UNHCR 22-03-01: UNHCR position on returns to Ukraine (Extern länk)

EUAA 22-02-25: EUAA condemns Russian invasion of Ukraine - Ready to support in reception of asylum seekers (Extern länk)

Justitiedepartementet 22-02-25, pressträff: Nu är det viktigt att vi tar ett gemensamt ansvar för att hjälpa Ukrainas befolkning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 22-03-01:

Från Ukraina/ Information med anledning av situationen i Ukraina till sidans topp

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Migrationsverket fattat beslut om att inte genomföra utvisningar till landet. Myndigheten har även pausat beslutsfattandet i ärenden om skyddsbehov för ukrainska medborgare till dess att vi har mer information om situationen i landet.

Efter Rysslands invasion och den eskalerade militära konflikten i Ukraina har Migrationsverket beslutat om verkställighetsstopp till landet. Det innebär att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina för närvarande kommer att genomföras.

Om du är ifrån Ukraina och har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut så får du stanna i Sverige så länge som det finns ett verkställighetsstopp.

Migrationsverket kommer inte heller att fatta beslut i ärenden om skyddsbehov som gäller sökande från Ukraina.

Migrationsverket kan fatta beslut om så kallade verkställighetsstopp och beslutsstopp när säkerhetsläget i ett land snabbt förändras och när det inte finns tillräckligt med information om situationen i landet. Verkställighetstoppet och beslutstoppet är tillfälligt men gäller tillsvidare. Migrationsverket kan inte svara på hur länge besluten kommer gälla.

Migrationsverket följer utvecklingen i landet noga

Det är svårt att få en säker bild av hur situationen i Ukraina kommer att utvecklas både på kort och lång sikt. Migrationsverket behöver därför hämta in mer information innan någon ny bedömning av säkerhetsläget kan göras.

Migrationsverket fortsätter att följa och analysera den pågående konflikten och situationen i landet. Myndighetens rättsliga ställningstagande för Ukraina kommer att uppdateras när mer information hämtats in.

Frågor och svar om situationen i Ukraina

Läs mer och se även frågor och svar (Extern länk)

Migrationsverket 22-02-24, rättsligt ställningstagande: Migrationsverket stoppar tillfälligt utvisningar till Ukraina (Extern länk)

Migrationsverkets information om vad verkställighetsstopp innebär (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-kommissionen 22-03-02:

Från Ukraina/ Kommissionen föreslår tillfälligt skydd och riktlinjer för gränskontroller till sidans topp

Kommissionen föreslår idag att direktivet om tillfälligt skydd aktiveras för att erbjuda snabb och effektiv hjälp till människor som flyr från kriget i Ukraina. Genom förslaget kommer de som flyr från kriget att beviljas tillfälligt skydd i EU, vilket innebär att de får uppehållstillstånd och kommer att ha tillgång till utbildning och till arbetsmarknaden.

Samtidigt lägger kommissionen också fram operativa riktlinjer som ska hjälpa medlemsstaternas gränskontrolltjänstemän att hantera tillströmningen vid gränserna till Ukraina på ett effektivt sätt och upprätthålla en hög säkerhetsnivå. I riktlinjerna rekommenderas också att medlemsstaterna inrättar särskilda nödkörfält för att kanalisera det humanitärt biståndet och påminner om möjligheten att bevilja tillträde till EU av humanitära skäl.

- Europa står upp för dem som är i behov av skydd. Alla som flyr från Putins bomber är välkomna i Europa. Vi kommer att ge skydd åt dem som söker skydd och hjälpa dem som söker en säker väg hem, säger Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen.

- Med ett historiskt sett unikt drag föreslår kommissionen idag att omedelbart bevilja skydd i EU för dem som flyr från Ukraina, säger Margaritis Schinas, vice ordförande med ansvar för främjande av vår europeiska livsstil. Alla som flyr från kriget kommer att få en säker status och tillgång till skolor, sjukvård och arbete. Samtidigt arbetar vi för att göra det lättare att passera gränserna för människor och deras husdjur, med nödvändiga säkerhetskontroller. Detta är tunga och svåra tider men EU och vartenda medlemsland visar bortom varje tvivel att vi är redo att axla vårt ansvar och stå solidariska med Ukraina.

(...)

Pressmeddelandet med länkar till massflkyktsdirektivet, förslag till förordning, faktablad mm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-03-03:

Från Ukraina/ EU ger tillfälligt skydd till flyktingar från Ukraina till sidans topp

Hundratusentals har redan flytt och miljoner kan vara på väg. Nu ger EU-länderna klartecken för unika regler för att hantera flyktingvågen efter Rysslands krig i Ukraina.

"Historiskt beslut", säger inrikeskommissionär Ylva Johansson.

EU:s så kallade massflyktsdirektiv infördes 2001 för att ha regler att ta till om en stor flyktingvåg utlöstes någonstans i Europa. Då var det minnet av 1990-talets krig i det forna Jugoslavien som spökade.

Nu handlar det i stället om Ukraina, när EU för första gången verkar redo att använda direktivet.

Ylva Johansson lade fram sitt förslag i går och har i dag diskuterat frågan med migrationsminister Anders Ygeman (S) och hans kollegor från övriga EU-länder.

- Vi måste förbereda oss för miljoner av flyktingar på väg till EU. Jag väntar mig att det kommer att finnas en stark solidaritet från alla medlemsländerna, både gentemot flyktingarna men också mot de medlemsländer som är hårdast drabbade just nu, sade hon på väg in till mötet i Bryssel.

"Enad och solidarisk"

Strax efter 16.30 på torsdagen kom så beskedet om att allt var klart.

"Historiskt beslut på inrikesministermötet: EU ger tillfälligt skydd till dem som flyr kriget i Ukraina. EU står enat för att rädda liv", skriver Johansson på Twitter.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet debatt 22-03-03:

Från Ukraina/ Ukraina-flyktingarna riskerar hamna i limbo till sidans topp

Joakim Lundqvist, Silas Aliki, Folkets Juristbyrå

Inom EU diskuteras just nu en aktivering av det så kallade massflyktsdirektivet.

Regeringen och Migrationsverket behöver nu svara på hur man ska agera för att undvika att flyktingar från Ukraina hamnar i ett inhumant ingenmansland i det svenska samhället.

Hundratusentals - kanske snart miljontals - människor ser sig just nu tvungna att fly i och ifrån Ukraina för att komma undan våldet i Rysslands olagliga anfallskrig.

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar just nu att upp till 7 miljoner snart kan vara på flykt.

EU-kommissionen föreslår därför en aktivering av massflyktsdirektivet med möjligt beslut i dag den 3 mars. Det skulle innebära att flyktingar från Ukraina får tillfälligt skydd i EU-länderna.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 22-02-18:

Från Ukraina/ Statsministern: Andra länder får ta ansvar för ukrainska flyktingar till sidans topp

/Asylnytt: observera att artikeln skrevs före invasionen/

Går Ryssland in i Ukraina antas det leda till att stora skaror med flyktingar söker sig från landet. Amnesty International varnar för en humanitär katastrof.

Men Sverige kommer inte att vara ett stort mottagarland, enligt statsminister Magdalena Andersson. Hon anser att ansvaret ligger på andra länder.

I Polen förbereder regeringen sig på en flyktingvåg om konflikten vid Ukrainas gränser trappas upp. Över 3 000 amerikanska soldater som nyligen anlänt till Polen ska bland annat assistera EU-landet med flyktingmottagande, rapporterade amerikanska försvarsdepartementet tidigare i veckan.

Ukraina har runt 44 miljoner invånare. Hur många som lämnar landet vid en eventuell rysk invasion är oklart. Men människorättsorganisationen Amnesty International varnar för en humanitär katastrof.

- Det är skrämmande att föreställa sig vilken omfattning flyktingkrisen kan nå i händelse av att fientligheterna i Ukraina eskalerar. Det kommer att bli en världsomfattande humanitär katastrof med miljontals flyktingar som söker skydd i angränsande europeiska länder, säger Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard i ett pressmeddelande.

En flyktingvåg från Ukraina kommer åter att sätta solidariteten på prov inom EU.

Kommer Sverige att ta emot ukrainska flyktingar?

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-02-23: Tusentals ukrainska flyktingar kan komma till Sverige (Extern länk)

Sveriges Radio Uppland 22-02-23: Polisen går upp i stabsläge - förbereder för att ta emot flyktingar (Extern länk)

SvT Utrikes 22-02-23: Ambassadör: "Gör vårt bästa för att undvika en flyktingsituation" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-25:

Ygeman vill att Europa delar på ansvaret för flyktingar från Ukraina till sidans topp

Sverige kommer att skicka resurser för att hjälpa flyktingar i Ukrainas närområde. Det säger Migrationsminister Anders Ygeman (S).

Han poängterar att det nu är upp till andra länder i Europa att ta samma ansvar som Sverige gjort tidigare även om Sverige kommer hjälpa till även den här gången.

Han påpekar också att EU inte lyckats komma fram till en migrationsöverenskommelse sedan flyktingströmmen 2015 och att Polen och Ungern kan behöva ta "ett väldigt stort ansvar för flyktingströmmarna från Ukraina".

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio P3 Nyheter 22-02-23:

Från Ukraina/ Ungdomsförbunden: Visa solidaritet med ukrainska folket till sidans topp

Ungdomsförbunden är kritiska mot statsministerns uttalande om att andra länder får ta ansvaret för ukrainska flyktingar. Det visar en enkät som P3 Nyheter har gjort.

"Jag tycker att det är märkligt att IS-krigare har fått återvända till Sverige och dömda sexualbrottslingar har fått slippa utvisning, men nu när vi har en invasion av ett europeiskt land så väljer man att markera mot att visa solidaritet", säger Nike Örbrink, Kristdemokraternas ungdomsförbunds ordförande.

Socialdemokraternas ungdomsförbund är det enda som inte kritiserar statsministerns uttalande.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-02-24:

Från Ukraina/ EU förbereder sig för möjlig flyktingström till sidans topp

EU förbereder sig för att Rysslands aggression mot Ukraina kan leda till en flyktingström.

- Men den stora utmaningen är inte vad som händer i EU om många ukrainare flyr hit, den stora oron är vad som händer i Ukraina, säger EU-kommissionär Ylva Johansson.

EU-kommissionen har hållit på i flera veckor för att förbereda sig för att kunna ta emot ukrainska flyktingar, om läget eskalerar ytterligare. Men Ylva Johansson, som är ansvarig för EU:s migrationspolitik, vill inte berätta hur scenarierna ser ut i detalj.

- Putin är så oförutsägbar, så det är otroligt svårt att veta. Jag avhåller mig från att kommunicera siffror, säger hon till TT i en intervju som gjordes på onsdagseftermiddagen.

- Det kommer säkert att bli många människor som kommer. Vi står redo att hantera den frågan.

Polen förbereder

I veckan besökte Ylva Johansson Polen för att på plats se hur landet förbereder sig för att ta emot människor på flykt. Redan i dag bor över 1 miljon ukrainare i Polen.

- Det är troligt att många kommer till Polen, dels för att det är ett grannland, men också för att många kan tänkas söka sig till länder där man har vänner och släktingar, säger Ylva Johansson.

- Vi har kontakt med de länder som har en stor ukrainsk diaspora, så att de också ska vara beredda på att det kan komma många.

Förutom Polen och andra grannländer handlar det om Italien, Tjeckien och Portugal, där det bor många ukrainare i förhållande till landets storlek.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arbetet 22-02-24:

Från Ukraina/ Ukrainska arbetare i Sverige oroas: "Många kommer att fly till väst" till sidans topp

- Jag är avskuren från min dotter. Kriget gör det omöjligt att resa hem, säger Viktor Ryabyj, målare från Ukraina som arbetar på byggen i Sverige.

I morse vaknade byggnadsarbetaren Ivan Stefurak av ett sms från en kompis i Ukraina. Det innehöll en bild på en bombad flygplats. En annan vän från Ryssland hörde av sig och nästan ursäktade sig, som Ivan Stefurak beskriver det.

Under förmiddagen har han med oro i bröstet följt utvecklingen i sitt hemland på politiska bloggar och Youtube. Så klart ringde han också sin mamma som bor i västra Ukraina.

- Min mamma är orolig. Hon försöker köpa nödvändigheter och fyller på badkaret med vatten för säkerhets skull. Min syster hade inte tid att prata med mig. Hon har tre barn, säger Ivan Stefurak på telefon från hemmet i Stockholm.

"Man tror inte att det händer"

Ivan Stefurak pendlar inte mellan Sverige och sitt hemland. Efter utvisningen 2016, som Arbetet berättat om tidigare, fick han återigen rätt att återvända och jobba i Sverige när hans fru fick jobb och därmed arbetstillstånd här.

Nu väntar han på besked om permanent uppehållstillstånd.

- Att Ryssland är våra fiender hade jag förväntat mig. Samtidigt tror man inte att något sådant här kan hända.

Som politiskt intresserad är han starkt kritisk till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, tidigare komiker och en tv-kändis i landet. Ivan Stefurak tycker att Zelenskyj varit för mild mot Ryssland.

- Man kan liksom inte vara så snäll mot den som vill äta upp dig.

Rest mellan Sverige och Ukraina

I flera år har Viktor Ryabyj, som kommer från staden Chernivtsi i Ukraina, rest mellan Ukraina och Sverige och arbetat på svenska byggen.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-02-26:

Från Ukraina/ Bjerström: "Den här är bara början på flyktingvågen" till sidans topp

SVT:s utrikesreporter Erika Bjerström och fotograf Iman Tahbaz befinner sig i staden Rzeszow vid polska gränsen, där över 100 000 ukrainare har passerat sedan invasionen av Ukraina.

- Det här är bara början. FN har uppskattat att upp emot fem miljoner ukrainare kan komma att bege sig på flykt. Det kan innebära att vi skulle få den största flyktingvågen sedan andra världskriget, säger Erika Bjerström.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Malmöhus 22-02-27: Få asylsökande har kommit till Skåne från Ukraina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-28:

Från Ukraina/ En halv miljon nu på flykt - Ekot på plats i Lviv där många tar farväl till sidans topp

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har nu fler än 500 000 människor flytt från Ukraina efter Rysslands invasion.

Många försöker ta sig ur landet via staden Lviv i västra Ukraina där vår korrespondent Lubna El-Shanti befinner sig.

"Det är en otroligt pressad stämning" säger Lubna El-Shanti.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-02-28: Uppemot 300 000 ukrainare kan ha flytt till Polen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-03-01:

Från Ukraina/ De vittnar om diskriminering under flykten från Ukraina till sidans topp

Hundratusentals människor flyr Ukraina sedan Ryssland startade sin invasion mot landet. Samtidigt kommer vittnesmål om att gränsvakter och poliser vid den ukrainska gränsen stoppat svarta personer från att gå ombord på bussar och tåg, berättar SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås.

- Det har spridits många videoklipp och berättelser på nätet där man pratar om svarta människor, afrikaner och även andra från Indien och Asien som helt enkelt har stoppats.

I Ukraina finns bland annat tusentals afrikanska studenter, runt 4 000 bara från Nigeria.

- När man har köat i timmar för att komma till en gränsövergång så har man skickats tillbaka längst bak i kön när man kommit fram, berättar Johan Ripås.

Att människor stoppats råder det ingen tvekan om, säger Johan Ripås. Förklaringen till varför det sker beror på vem man frågar. Hör Ripås i videon nedan.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

AYS 22-02-26: Afghans and other people who had found refuge among those fleeing (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-03-01:

Från Ukraina/ SVT:s utsände: "Flyktingströmmen större och större" till sidans topp

Allt fler ukrainare söker sig till Polen. Grannlandet har hittills tagit emot 320 000 människor och förbereder sig på upp till en miljon.

- Vi har varit här under ett par dagar och sett hur det kommer allt fler, säger SVT:s korrespondent Samir Abu Eid som med fotograf Salim Alsabbagh befinner sig vid den polska gränsen.

Rysslands invasion av Ukraina får ukrainare att lämna sitt land för grannländerna.

Polen ensamt har tagit emot 320 000 flyktingar på några dagar. De förbereder sig på att ta emot en miljon människor.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

GRÄNSER: PASSAGE OCH HINDER

Polsen 22-03-01:

Gränspolisen i Syd har beredskap för att hantera flyktingar från Ukraina till sidans topp

Gränspolisen i region Syd har de senaste dagarna sett fler kvinnor och barn bland inresande till Sverige från Ukraina och förbereder sig för att kunna hantera större flyktingströmmar vid gränskontrollerna.

Många ukrainska medborgare passerar gränskontrollerna i region Syd även i vanliga fall. 50-60 ukrainska medborgare på en färja är inte ovanligt och vanligtvis är det vuxna män som reser in i Sverige för att arbeta. Nu noterar gränspolisen att fler kvinnor och barn finns bland resenärerna från Ukraina.

Ukrainska medborgare är viseringsfria och får lov att stanna i Sverige i 90 dagar som turister. Än så länge har bara ett begränsat antal uppgett för gränspolisen att de söker asyl.

- De allra flesta som kommer från Ukraina har etablerade kontakter i Sverige och planerar att stanna hos familj eller vänner tills situationen förhoppningsvis förbättrats i Ukraina, säger Mats Berggren, chef för gränspolisen i region Syd.

Polisens roll är att utföra gränskontroller och hänvisar personer som söker asyl att, i möjligaste mån, själva ta sig till Migrationsverkets mottagningsenhet i Malmö.

- Det är viktigt att de som anländer får ett vänligt och professionellt mottagande och vi för en dialog med Migrationsverket om att få ett smidigt arbete vid gränskontrollerna om det framöver skulle komma stora flyktingströmmar.

Frågor från massmedia hänvisas till region Syds presstalesperson, 010 - 561 75 15.

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Malmöhus 22-02-24: Hamnen i Trelleborg beredd på flyktingar - om de kommer (Extern länk)

SvT Gävleborg 22-02-24: Polisen i Gävleborg efter utvecklingen i Ukraina: "Kan innebära gränskontroller" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Göteborg 22-03-02:

Stena Line: Krigsflyktingar och välgörenhetsorganisationer reser gratis till sidans topp

Just nu flyr hundratusentals människor från krigets Ukraina.

Stena Line erbjuder därför gratis resor för ukrainska flyktingar och välgörenhetsorganisationer på väg till Ukraina.

"Vi har beslutat oss för att göra det vi kan", säger Jenny Johannson, kommunikationsansvarig vid Stena Line.

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Öst 22-03-03: Gotlandsrederi förbereder sig för flyktingström (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-02-18:

Grekland/ Two men thrown overboard by Hellenic coastguard and drowned till sidans topp

highlight a new brutal pushback practice

An investigation coordinated by Lighthouse Reports has looked into the deaths of two men, from Ivory Coast and Cameroon, whose bodies washed up on Turkish shores in September 2021. The research confirms accusations that the men were thrown into the Aegean sea by members of the Hellenic coast guard without any liferaft or lifejacket, after having arrived on the island of Samos. Throwing people overboard and telling them to swim to Turkey is becoming a regular practice of the coastguard, whistleblowers told the journalists: public tenders for new liferafts to replace those used for illegal pushbacks might raise questions.

The testimony of Ibrahim (an alias), a former member of the Cameroonian navy, was central to piecing together what happened to the two deceased men, Sidy Keita and Didier Martial Kouamou Nana. On 15 Septembers 2021, a group of 36 people crossed from Turkey to Samos, and were immediately found and arrested by Greek authorities. Eight people managed to hide in the bushes. The others were beaten, strip-searched and violently pushed back at sea on two engineless liferafts.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE News 22-02-18:

Grekland/ Aegean Sea unmonitored as crackdown on civil society continues till sidans topp

The German NGO Mare Liberum has been forced to leave the Aegean Sea. This leaves the strait, well documented to be the scene of violent pushbacks, without civilian monitoring. Violent pushbacks from Greece continue, alongside reports of collective deportations from Turkey to Syria. The new EU-funded camp on Lesvos will be located in a protected, wildfire-prone area.

Greek authorities have long imposed severe restrictions and intimidation measures on NGOs supporting migrants and refugees. After facing two years of "obstacles and hurdles" the NGO Mare Liberum announced on 10 February that is unable to continue its monitoring of the Aegean Sea, leaving the strait without civilian monitoring. Like other civilian solidarity organisations, Mare Liberum faced new rules for registration of NGOs that ECRE has declared incompatible with international and EU law.

The controversial NGO registry imposed severe restrictions and conditions on organisations active in the competence areas of the Hellenic coast guard. "We are devastated to leave the sea strait between Turkey and Greece again to the ruthless actions of the Hellenic Coast Guard and Frontex who are perpetrating human rights violations and border crimes on a daily basis," the organisation stated.

Further, two Greek Helsinki Monitor staff have been sentenced to 12 months imprisonment, suspended for three years, by an Athens court. The two men, who were leaders of the NGO, were charged with "falsely accusing" an Orthodox bishop of racist hate speech. The charges has been met with concern including from Human Rights Watch, the European Implementation Network (EIN) and Amnesty International. The latter stated: "The ruling poses a direct threat to the right to freedom of expression and has a chilling effect on human rights defenders advocating against racism and hate speech".

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

IOM 22-02-18: IOM Concerned about Increasing Deaths on Greece-Turkey Border (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TT / AB 22-02-21:

Medelhavet/ Influerare tar selfies på farliga migrantresan till sidans topp

När den tunisiska influeraren Chaima Ben Mahmoude korsade Medelhavet i hopp om ett bättre liv i Europa dokumenterade hon båtfärden och lade upp på sociala medier.

Filmerna har setts av tiotusentals personer och mötts av både kritik och hyllningar.

Omkring 23 000 personer som försökt ta sig till Europa har enligt organisationen Missing Migrants Project omkommit eller försvunnit på Medelhavet sedan 2014.

Det hindrade inte 21-åriga Chaima Ben Mahmoude från att lägga upp en film från den rangliga träbåten på sociala medier, där hennes rödmålade läppar syns mima till en låt medan hon glatt vinkar tillsammans med ett tjugotal andra nordafrikanska migranter.

Det är inte första gången liknande innehåll från den livsfarliga färden uppmärksammas på sociala medier. I november lade en 18-årig kvinna, även hon ursprungligen från Tunisien, ut en liknande video från smuggelbåten på havet, där hon mimar till samma låt.

Tillsammans har de två influerarna nästan två miljoner följare fördelade på både Tiktok och Instagram. Filmerna från båtresorna har kritiserats för att ge en glamoriserad bild av den farliga rutt som förra året uppskattas ha tagit cirka 2 000 liv. Men de unga kvinnorna försvaras också i kommentarsfälten.

"Ska hon skämmas? Det är snarare vi som ska. Hon lyckades ta sig till Italien, medan vi alla är fast här i Tunisien", skriver en användare på Tiktok.

Livrädd

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-02-25:

Polen/ Polen möter flyktingarna med öppna armar till sidans topp

Tusentals personer strömmar nu in vid gränsövergången mellan Ukraina och Polen i Medyka. Det är en overklig syn. Volontärer väntar med bussar och skjutsar flyktingarna vidare till uppsamlingsläger som polska Röda Korset satt upp.

Polens inrikesminister har sagt att i Polen är alla trygga - och det gäller även Polens grannar. Man räknar med att en miljon ukrainare ska försöka ta sig till Polen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Utrikes 22-02-27: SVT:s reporter i Polen: "Kommer 50 flyktingar i minuten nu" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TT / Squid 22-02-28:

Polen/ De flydde från de ryska bomberna till Polen till sidans topp

- Vi lämnade samma dag som kriget började, säger Natalie Korolova.

Tre dagar senare sitter hon och hennes två barn tillsammans med hundratals andra flyktingar i polska Przemysls tågstation, där oron över männen de tvingats lämna kvar fyller väntsalen.

De flesta låg och sov när Rysslands president Vladimir Putin höll det tal som inledde kriget. De väcktes av bomberna som föll strax därefter. Flyktingarna som nu befinner sig i Polen var bland de första att ge sig av, många av dem redan samma dygn.

- Jag är så klart glad att vara här, säger Natalie Korolova mellan tårarna.

Hon lämnade sitt hem strax utanför Kiev tillsammans med sina två barn, fem och sju år gamla, tidigt på torsdagsmorgonen.

- Men jag är väldigt, väldigt rädd eftersom min man är kvar.

Det är till stor del kvinnor, barn och äldre som stiger av tågen österifrån, eftersom män i krigsför ålder (18-60 år) inte tillåts lämna Ukraina. Det första de möts av på perrongen är en utsträckt hand, någon som delar ut förnödenheter. En bit bort står två rykande grytor med kwasnica, en traditionell polsk kål- och köttsoppa. För många är det den första tillagade måltiden de ätit på flera dagar.

Långa köer över gränsen

Över 150.000 har korsat gränsen från Ukraina till Polen de senaste dagarna.

I tågstationen i Przemysl, en dryg mil från Ukraina, trängs nästan lika många volontärer som flyktingar. Europeiska städer står skrivna på kartongbitar lite överallt som hålls upp av dem som inte kan erbjuda något annat än skjuts. En av dem är Artjom Rusalovski. Wroclaw, Dresden, Erfurt, Frankfurt står det på hans skylt. Han har kört hela vägen från Frankfurt, där han bor, med sin minibuss enbart för att plocka upp dem som flyr kriget.

- Jag är rysk, så jag var tvungen att göra något, säger han.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-02-21:

Österrike/ A minor who had been pushed back wins appeal in Austrian Court till sidans topp

The Regional Administrative Court of Styria declared the rejection of Amin N. to be unlawful and concluded, among other things, that push-backs in Austria "are used methodically"."

During the identification procedure, the complainant stated that he wanted to apply for asylum and was told by a police officer that he should not worry, that a bus would come later and that proceedings would be initiated.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

MOTTAGANDE OCH BEMÖTANDE AV SKYDDSSÖKANDE

Sveriges Radio Ekot 22-02-28:

Ukrainska medborgare kommer till Sverige - utan att söka asyl till sidans topp

Få flyktingar från Ukraina har sökt asyl i Sverige hittills, istället bosätter sig de som kommer hos anhöriga och bekanta som redan bor här.

Det bor omkring 5000 ukrainska medborgare i Sverige sen tidigare.

I Migrationsverkets region Syd, dit flest kommit, har bara 30-40 flyktingar behövt samhällets stöd, i form av sängplats och dagersättning, säger Fredrik Bengtsson på Migrationsverket.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-02-28: Migrationsverket: Få ukrainare har sökt asyl i Sverige (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-02-28: Svenska kommuner förbereder sig på att ta emot flyktingar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sverigs Radio Blekinge 22-02-28:

Anställd hos gränspolisen: Ovärdigt till sidans topp

En anonym anställd hos gränspolisen i Blekinge är kritisk till hur Sverige tar emot de flyktingar som nu börjar komma från Ukraina för att söka asyl här.

Han berättar att en man som han själv mötte vid färjan från Polen på söndagskvällen kom till fots och att Migrationsverket skickade honom till Malmö C med tåget. Men hur han därifrån skulle ta sig till Jägersro, där mottagningen ligger, mitt i natten, var det ingen som berättade. "Ovärdigt", säger gränspolisen till P4 Blekinge.

Såhär svarar migrationsverkets presschef i ett mejl: "Det vi vet idag är att de flesta som kommer via färja till Sverige har både egna medel och transport att ta sig därifrån. Skulle denna situation ändra sig framöver kommer Migrationsverket se över närvaron vid färjelägena"

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Malmöhus 22-03-01:

Ukrainska flyktingar framme i Skåne: Här är det ingen som bombar till sidans topp

I dag anlände bland de första ukrainska flyktingarna med färja till Trelleborg.

Alexander från Lutsk i västra Ukraina möttes av sin dotter Alicia. "Han vill ta det lugnt här sen vill han hem", säger Alicia.

Yngve Andreasson väntar på sin frus släktningar som också flytt Ukraina. "Det är känslosamt, väldigt, deras stackars resa har pågått i fyra dagar. Det är svårt att finna ord faktiskt", säger han.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Malmöhus 22-03-01: Öresundsbron: Ukrainska bilar får åka över gratis (Extern länk)

Sveriges Radio Klartext 22-03-01: Nu är flykting-mamman framme i Sverige: "Idag är jag trygg" (Extern länk)

Sveriges Radio Sjuhärad 22-03-01: Anna återförenad med sin syster från Ukraina - bland de första att komma till Sverige (Extern länk)

SvT Stockholm 22-03-01: Här köar krigsflyktingarna för att söka asyl: "Ukraina är ödelagt" (Extern länk)

SvT Nyheter 22-03-02: Regina flydde kriget ensam - familjen kvar i Ukraina (Extern länk)

Sveriges Radio Malmöhus 22-03-02: Rashid och Ruslana flydde till Malmö: "Vi har funnit lite ro i Sverige" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter 22-03-01:

"Det svåraste var att förklara för barnen att pappa måste stanna" till sidans topp

Blek, trött och stressad körde Oksana Tereshcuck av färjan från Gdansk i Polen vid färjeläget i Nynäshamn strax efter lunch på tisdagen. I baksätet: hennes två omskakade barn, 8 och 5 år gamla.

- Det enda vi vill är att den här mardrömmen ska vara över så att vi kan åka hem igen, säger Oksana.

Många tårar - av både oro och lättnad - rann vid färjeterminalen i Nynäshamn i södra Stockholms län på tisdagen. Både i och utanför terminalen väntade många oroligt på att få möta upp anhöriga och vänner när Polferries bilfärja Nova Star lade till vid kaj.

- Det kändes som att jag aldrig skulle komma fram, jag har känt mig som ett jagat djur bakom ratten, säger Oksana Tereshcuck när hon rullat av färjan.

Strax därefter försvinner hon in i famnen på sin svägerska Tatiana från Märsta som kommit för att möta henne. Oksana bestämde sig för att lämna sin hemstad Ostrog, 25 mil öster om Lviv i västra Ukraina, i fredags. Då var kriget redan ett faktum.

- Det svåraste var att förklara för barnen att pappa måste stanna kvar. Det är omöjligt att förklara för dem vad som händer, vi förstår det ju inte ens själva, säger hon.

Vid utfarten från färjan står Evan från Upplands-Väsby. Han är skakad. Går fram och tillbaka och försöker få kontakt med sin väninna Lika, 25, som är ombord på båten med sin dotter Milan 4 år.

- Hennes ukrainska telefonnummer slutade fungera i morse, jag har ingen aning om hur de mår nu, men jag befarar det värsta, säger Evan som av säkerhetsskäl inte vill ha sitt efternamn i tidningen.

4-åriga Milan har diabetes och hennes insulin är på väg att ta slut, så mycket vet han.

- I värsta fall måste vi åka direkt till sjukhuset, säger Evan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

SvT Nyheter 22-03-01: 90-tal personer som flytt från Ukraina har anlänt till Karlskrona (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 22-02-24:

Migrationsverket har ökad beredskap efter utvecklingen i Ukraina till sidans topp

Säkerhetsläget i Ukraina har förändrats drastiskt efter att Ryssland invaderat landet. Migrationsverket bevakar noga utvecklingen och har beredskap om antalet asylsökande från Ukraina skulle öka.

- Konsekvenserna av den pågående väpnade konflikten i Ukraina är svåra att överblicka. Vi följer händelserna noga och har beredskap för fler asylsökande från Ukraina. I nuläget har vi dock inte sett någon ökning, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket.

Migrationsverkets bedömning är att situationen i Ukraina kan resultera i att ukrainare behöver fly både inom landet och till närliggande länder. Även till Sverige kan det komma fler flyktingar från Ukraina. Migrationsverket kan hantera ett ökat antal asylsökande inom ramen för det nuvarande mottagningssystemet och kan vid behov öka kapaciteten.

- Migrationsverket är en flexibel organisation med vana att anpassa verksamheten efter händelser i omvärlden. Vid en större eller mer utdragen ökning av antalet asylsökande har vi beredskap för att snabbt expandera kapaciteten och bemanningen i mottagningssystemet, säger Magnus Önnestig.

Sedan tidigare i veckan hanterar Migrationsverket utvecklingen i Ukraina som en särskild händelse, vilket innebär att myndigheten har gått upp i stabsläge. Syftet är att kunna arbeta samordnat och effektivt både internt och gentemot externa aktörer.

- Vi har, liksom samhället i stort, dragit erfarenheter från tidigare då många människor sökt skydd i Sverige. Vi har idag också en tydligare ansvarsfördelning och en ökad samverkan med andra myndigheter och aktörer. Bland annat har Migrationsverket nära kontakter med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), säger Magnus Önnestig.

Läs mer (Extern länk)

Migrationsverket 22-03-01: Migrationsverket ökar antalet platser i mottagningssystemet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-01:

Regioner förbereder sig för krigspåverkan till sidans topp

Flera regioner bildar krisgrupper för att förebygga effekter av kriget i Ukraina.

Det handlar bland annat om befarade störningar i it-system och mindre tillgång till sjukvårdsmaterial och läkemedel.

"Vi tittar också på planering för mottagande av både flyktingströmmar och eventuellt krigsskadade från området", säger Erik Lagersten, som leder arbetet i Västra Götalandsregionen.

Hela inslaget (Extern länk)

/Nedan följer axplock av många liknande artiklar/

Sveriges Radio Jämtland 22-03-01: Östersundshem stoppar försäljning av tillfälliga boenden: "Kan bli flyktingbostäder" (Extern länk)

Sveriges Radio Göteborg 22-03-01: Göteborg planerar för att ta emot krigsflyktingar från Ukraina (Extern länk)

Sveriges Radio Värmland 22-03-01: Karlskoga kommun förbereder sig på att ta emot flyktingar från Ukraina (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-03-01: Så förbereder sig Norrköping för att ta emot flyktingar från Ukraina (Extern länk)

Sveriges Radio Gävleborg 22-03-01: Andreas välkomnar ukrainska flyktingar till Annefors (Extern länk)

Sveriges Radio Dalarna 22-03-01: Dalakommuner: Inte fått tillräcklig information för att förbereda oss (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 22-03-02: Norberg förbereder sig - tar lärdom av tidigare flyktingström (Extern länk)

Sveriges Radio Stockholm 22-03-02: Stadshuset rustar för att ta emot ukrainare: Räknar med ett par tusen (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-03-03: Stormöte i Östergötland om flyktinghjälp (Extern länk)

Sveriges Radio Sjuhärad 22-03-03: Mark mobiliserar - rustar för fler flyktingar än 2015 (Extern länk)

Sveriges Radio Jämtland 22-03-03: Strömsund redo att ta emot flyktingar: "Vi klarar det här" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-03:

Sölvesborg redo ta emot flyktingar till sidans topp

Sölvesborg, där den politiska ledningen arbetat för att minska invandringen, vill nu ta emot ukrainska medborgare.

Men det handlar inte om en helomvändning, enligt det sverigedemokratiska kommunalrådet Louise Erixon.

"Vi har den politik vi har, men det här är en annan fråga. Det här handlar om en kris i vårt närområde", säger hon.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Blekinge 22-03-02:

Region Blekinge vill erbjuda coronavaccin till Ukrainaflyktingar till sidans topp

Region Blekinge vill erbjuda människor som flyr från Ukraina coronavaccin, eftersom vaccintäckningen i Ukraina är låg.

- Vi behöver kunna erbjuda dem det, eftersom de kommer till vårt land och kanske kommer stanna här ett tag, säger vaccinsamordnare Anna Tegel.

Under både tisdagen och onsdagen har det kommit flera flyktingar från kriget i Ukraina till Karlskrona. Regionen tittar nu på möjligheterna om att erbjuda coronavaccin till de personer som kommer hit. Fast en plan om hur ett sådant arbete skulle gå till är inte klart.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Samhälle 22-03-03:

Regioner låter ukrainska flyktingar resa gratis till sidans topp

Allt fler krigsflyktingar kommer till Sverige. Flera regioner låter nu ukrainska medborgare åka gratis i kollektivtrafiken.

Regionsamverkan Sydsverige och Öresundståg beslutade på torsdagen att ukrainare reser gratis i kollektivtrafiken om de kan visa upp pass eller giltig legitimation.

"Detta är vårt sätt att visa de ukrainare som tvingats fly från kriget och kommer till vårt land att de är välkomna hit", säger Christer Holmgren, trafikdirektör vid Kalmar länstrafik, i ett pressmeddelande.

Förutom Kalmar ingår Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Halland och Skåne i Regionsamverkan Sydsverige.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Stockholm 22-03-04: Ukrainska flyktingar får gratis vård i Region Stockholm (Extern länk)

SvT Gävleborg 22-03-04: X-trafik erbjuder gratis resor till Ukrainska flyktingar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Studio Ett 22-02-15:

Grekland/ Motstånd mot flyktingläger på Chios till sidans topp

I Grekland planeras flera nya flyktingläger på öarna som ligger närmast Turkiet.

De nya, moderna anläggningarna ska ersätta de illa beryktade läger som växte fram i princip av sig själva under flyktingkrisens värsta år.

Men motståndet på flera av öarna är stort - där vill man inte ha några läger, varken gamla eller nya. Chios är en av öarna där befolkningen spjärnar emot. Vår korrespondent åkte dit.

I flyktinglägret Vial på Chios, ett par kilometer utanför öns huvudort, är det snart dags för fotbollsmatch. En rätt modern liten plan med konstgräs.

- Jag älskar att spela fotboll, jag idrottar för att stressa ner, säger en av killarna, som är den enda spelaren som pratar engelska.

Han är tonåring, från Gambia, men han vill inte uppge sitt namn, och kastar oroliga blickar runt sig i fall grekiska polisen skulle komma. Han tror helt felaktigt att han inte får prata med journalister. Dessutom vill han tillbaka innan fotbollsmatchen börjar.

De andra har radat upp sig för hymnen - samma som används i Champions League.

- I framtiden vill jag bli fotbollstränare - eller idrottslärare, säger han innan han går.

Abubakir Sadik, enligt egen utsago Vials enda djiboutier, räknar upp de vanligaste nationaliteterna i lägret.

- Folk är från Somalia, Syrien, Palestina...

Många är från Afrika söder om Sahara. Det har också blivit vanligare med asylsökande från Gaza på sistone, berättar en hjälporganisation, eftersom den gruppen fått lite lättare att få asyl.

Abubakir Sadik berättar att han tillhör den förtryckta oppositionen i Djibouti, hela hans familj har flytt till olika länder.

- Om vi stannar där dödar de oss eller sätter oss i fängelse...och där sprättar de ur våra ögon.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-03-00:

Ungern/ Europadomstolen: Åtta personer i container var okej under kort tid till sidans topp

En familj om tre vuxna och fyra barn från Syrien som sökt asyl i Ungern placerades som många andra i en container om 13 kvadratmeter i ett stängt läger för familjer vid gränsen mot Serbien. Ytterligare ett barn föddes strax efter ankomsten. (Förlossningen skedde på klinik, med fyra dagars vistelse för mamman och barnet på sjukhuset.) Vistelsen i lägret blev 27 dagar lång. Därefter beviljades familjen alternativ skyddsstatus och flyttades till ett öppet boende för familjer. De klagade dock till Europadomstolen för att de som barnfamilj tvingats bo på detta sätt. Ungern har tidigare fällts för att en asylsökande barnfamlij hölls under liknande förhållanden i ett annat gränsläger. Men den vistelsen blev nästan fyra månader lång varav en del i isolering. I det aktuella ärendet kunde familjemedlemmarna under hela perioden röra sig fritt inom området utomhus och i allmänna utrymmen, däribland lekrum. De fick mat och andra nödvändigheter, till skillnad från det tidigare fallet då fadern, som hade en annan status, inte fick mat. Eftersom det inte föreligger någon kränkning av Europakonventionen avvisades ansökan.

Application no. 37325/17, N.A. and Others against Hungary (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-03-00:

Ungern/ Sju månader i containerboende för barnfamilj bröt mot Europakonventionen till sidans topp

Detta ärende hos Europadomstolen gäller en familj bestående av två vuxna och fyra barn som fick bo i en container i Röszke, ett annat av Ungerns gränsläger, från 30 mars till 24 oktober 2017. De släpptes efter att ha beviljats flyktingstatus. Familjen anmälde också att ett av barnen hade belagts med handklovar och eskorterats av polis till ett sjukhus för att hjälpa till att tolka. Europadomstolen har i ett tidigare ärende, R.R. and Others, bedömt att barn som hållits i Röszke under liknande förhållanden i fyra månader bröt mot Europakonventionens artikel 3 om illa behandling. Samma bedömning görs i det här ärendet. Däremot anser domstolen att levnadsförhållandena i lägret var acceptabla för de vuxna, även om de påverkades av hur deras barn behandlades. Eftersom boendesituationen i praktiken var ett förvarstagande i nästan sju månader bröt det för både vuxna och barn mot artikel 5 som förbjuder obefogat frihetsberövande, också det i likhet med R.R. and others. Ungern döms för brotten mot konventionen och ska betala familjen 17.000 euro samt 1.500 för utgifter, plus eventuell skatt.

Application no. 73860/17, case of M.B.K and Others v. Hungary (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-03-00:

Polen/ Europadomstolen fäller Polen för förvarstagande av barnfamilj i nästan ett halvår till sidans topp

En familj från Armenien försökte flera gånger ta sig in i Polen senhösten 2016. Familjens hade tre barn, två i yngre tonåren och en ettåring. Gränspolisen tvingade dem tillbaka sex gånger, grundat på att familjen påstods ha ekonomiska skäl och inte sökte asyl. De sökande hävdar att de förklarat att de ville söka skydd. Till slut fick de lov att söka asyl den 6 november. Dagen därpå togs de i förvar, med motivering att deras påstått motstridiga skäl behövde utredas. Enligt den polska domstolen var förvarstagande enda möjligheten eftersom familjen inte hade någon adress i Polen och inga pengar till borgen. Samma motivering upprepades vid överklaganden. De vuxna intervjuades i asylärendet den 9 december men förvarstagandet fortsatte till den 5 maj 2017. Europadomstolen anser att frihetsberövandet i varje fall inte kan ha varit befogat efter den 9 december. Att barn tagits i förvar borde dessutom ha lett till en effektivare handläggning. Det finns detaljer i besluten som tyder på att de inte var grundade på individuella bedömningar. Europadomstolen konstaterar att förvarstagandet bröt mot Europakonventionens artikel 5. Polen ska betala familjen 15.000 euro plus eventuell skatt.

Application no. 14743/17, case of Nikoghosyan and Others v. Poland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ECRE 22-02-18:

Polen/ EU Eastern Borders: "Disastrous" reception conditions in Poland and Lithuania till sidans topp

Thousands of people remain stranded in Polish and Lithuanian reception and detention facilities, where conditions are "worse than prisons". Human rights commissioners from both Poland and the Council of Europe have spoken out against pushbacks to Belarus - a violation of international and EU law. Since the summer, Latvia has gone to lengths to militarise its border with Belarus. Whilst noting a moderate increase in irregular border crossing attempts, Latvia - alongside other eastern EU states - has declared its readiness to host Ukrainians in the event of war.

Poland's deputy commissioner for human rights Hanna Machinska,has spoken out against "disastrous" conditions in Polish reception centres. More than 1,500 people are held in the guarded centres, including 400 women and 290 children. "Children and families with children, women...victims of torture, shouldn't be sent to such places," said Machi?ska.

130 people are on hunger strike at Wedrzyn, the centre where riots broke out last December. At the time, the centre - which is located 50km from the border with Germany, inside a Polish military training camp - housed 600 asylum seekers. 24 people slept in each room, with two square metres of space per person. "Wedrzyn should disappear from the Polish map. It is the worst place," said the deputy commissioner noting the "very limited access to medical assistance". Machinska's comments were made before the European Parliament's Committee on Civil Liberties, Justice and Home Affairs (LIBE). At the hearing, Róza Thun Und Hohenstein, a Polish MEP, noted that she had been denied access to the border zone three times. "I also tried to get the permission to go to one of those centres and see what's going on. I was refused," she said.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

AYS 22-02-27:

LItauen/ AYS Special from Lithuania: "They treat you like criminals" till sidans topp

In recent months multiple reports have come out of Lithuania about deplorable living conditions, prisonlike environments, lack of access to medical support, legal support and poor food quality. Racist abuse and violence have been common throughout , especially in relation to any voices of dissent against the conditions in which people are forced to live.

The majority of people currently seeking asylum in Lithuania are from Iraq, comprised of around 3,000 people out of a total population of 4,500 according to government statistics at the end of 2021. Iraq continues to be a dangerous country for many, with Turkish attacks on Kurdish areas and torture, enforced disappearances and judicial killings without due process by the Iraqi Government and armed groups which operate in the country.

This week, an Iraqi man currently imprisoned with his family reached out to ask for his voice to be heard. He had been living in Germany until 2015, but was forced to return to Iraq when his mother and father died. He has now been detained with his young family for 7 months.

Can you help us and transfer our suffering to the world? We are families from Iraq, and have been in Lithuania prisons for the past 7 months, they torment us every day and they insult us every day

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-24:

Östeuropa/ Ukrainas grannländer sa nej till syrier - välkomnar ukrainare till sidans topp

Miljoner människor kan tvingas på flykt i händelse av en fullständig rysk invasion - och Ukrainas fyra grannländer Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien förbereder sig nu på det värsta.

Samma länder sa under flyktingkrisen 2015 nej till att ta emot flyktingar från Syrien - men förbereder sig nu för att ta emot människor som flyr från Ukraina.

"Det finns en stark solidaritet med Ukraina och ukrainare som tvingas fly kommer vara välkomna till EU:s länder", säger EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

UNHCR 22-02-18:

Etiopien/ Thousands of Eritrean refugees displaced in clashes in Ethiopia's Afar region till sidans topp

UNHCR, the UN Refugee Agency, is working with the Ethiopian authorities and partners to provide emergency aid to thousands of Eritrean refugees who fled Barahle refugee camp and its environs in the Afar region after fighting engulfed the area.

Refugees who trekked the long distance to the regional capital in Semera told UNHCR staff that armed men entered the camp on 3 February, stole their belongings and occupied their homes. According to their testimonies, at least five refugees were killed and several women were kidnapped. Family members lost one another in the chaos of fleeing the camp.

So far, over 4,000 refugees are in Semera where UNHCR together with Ethiopia's Government Refugees and Returnees Service (RRS) and other partners are providing immediate support with shelter, relief items, food as well as clean water. We have also set up protection desks where the most vulnerable among the refugees, including separated children and others with specific needs, are being identified and provided with support.

Around 10,000 refugees are also reported to be living in Afdera town, approximately 225 kilometers from Semera. Others are also believed to have fled towards the towns of Altefa and Dabure, further inland.

The government has identified a temporary site in Serdo town, 40 kilometers from Semera, where UNHCR, RRS and partners are making preparations in order to quickly relocate refugees.

With yet another refugee camp severely impacted, UNHCR remains extremely worried about the safety and wellbeing of thousands of Eritrean refugees caught up in the conflict.

We condemn the attack on the refugee camp and reiterate the call for cessation of hostilities to avoid further destruction and potential loss of life for refugees and Ethiopians alike, and so that much needed humanitarian assistance can reach them.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ASYLUTREDNING OCH RÄTTSPROCEDUR

Dagens Juridik 22-02-17:

Migrationsverket ville neka man offentligt biträde - saknar klagorätt till sidans topp

Migrationsverket får inte överklaga ett domstolsbeslut om förordnande av offentligt biträde.

Detta då den rätten endast tillkommer enskild part och Justitiekanslern.

Det slår Migrationsöverdomstolen fast och avvisar ett överklagande från myndigheten.

Mannen fick ett utvisningsbeslut på grund av brott, men Migrationsverket kom senare att bevilja honom en prövning. Han ville då att hans ombud skulle förordnas som offentligt biträde för honom i utvisningsärendet, men Migrationsverket sa nej och beslutade att inget offentligt biträde skulle förordnas. Detta då det saknades förutsättningar att bevilja ombud.

Mannen överklagade myndighetsbeslutet till migrationsdomstolen och yrkade att han skulle få ett biträde förordnat till sig. Domstolen kom också att upphäva Migrationsverkets beslut och återförvisade målet för fortsatt handläggning. Detta då det finns möjlighet att förordna ett offentligt biträde när prövning beviljats.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 22-02-23:

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll till sidans topp

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2020-30 juni 2021. I skrivelsen framgår att regeringen fattade åtta beslut med stöd av lagen under perioden.

Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Vidare riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 31 mars 2022 tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Utskottets förslag till beslut: Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida med regeringens skrivelse, Justitieutskottets betänkande, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-25:

Åtta års kamp är över - Feras barn fick komma till Sverige till sidans topp

För åtta år sedan kom syriern Feras Aldamen till Halmstad, och sedan dess har han kämpat för att få återförenas med sina barn.

Efter flera avslag från Migrationsverket gick ansökan igenom och i tisdags landade hans tre barn och deras mamma på flygplatsen i Kastrup.

"Man kan inte beskriva åtta år med några ord, men det var jättejobbigt", säger Feras Aldamen.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SKÄL FÖR OCH EMOT UPPEHÅLLSTILLSTÅND, ENSKILDA FALL

Asylnytt 22-03-00:

FN-kommitté godkänner utvisning av man som uppges vara homosexuell till Uganda till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har behandlat ett ärende som rör en man från Uganda som kom till Sverige som minderårig utan vårdnadshavare. Redan i sitt grundärende berättade han att han var homosexuell och hade blivit påkommen av en släkting när han var tillsammans med sin partner. Men han fick avslag eftersom hans berättelse ansågs vag och motstridig, inte självupplevd. Efter utvisningsbeslutet inkom han med en ansökan om verkställighetshinder på grund av att han blivit uthängd i en känd tidning i Uganda. Han fick en ny prövning, men blev fortfarande inte trodd. Tidningskopian ansågs förfalskad och något original kunde inte spåras. Dessutom hade det kommit fram motstridigheter mellan hans berättelse om sin bakgrund och det som kom fram genom hans inresa till EU med visering för ett idrottsevenemang. Han hävdar att artikeln är äkta och att myndigheterna i Sverige inte tagit hänsyn till hans ungdom och utgått från stereotypa föreställningar om homosexuella. Trots att det är ostridigt att homosexuella riskerar förföljelse i Uganda så accepterar CAT Sveriges bedömning och slår fast att denna utvisning inte skulle bryta mot tortyrkonventionen.

Communication No 1000/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 22-03-00:

FN-kommitté anser inte att 25-åring riskerar könsstympning i Guinea till sidans topp

En kvinna från Guinea kom till Nederländerna 2011 som 20-åring då hon lyckats skilja sig från en oönskad make men flytt från ännu ett väntat tvångsäktenskap. Hon anmälde också att hon utsatts för trafficking och övergrepp i Nederländerna. Hennes asylansökning avslogs på trovärdighetsgrunder. År 2016 ansökte hon på nytt om asyl då hon efter läkarkontroll förstått att hon inte genomgått könsstympning. Hon hade flyttat ett par gånger mellan sin mor och morbror som barn och förklarade att hennes anhöriga måste ha tagit för givet att ingreppet gjorts i det andra hemmet. Minst 95 procent av kvinnorna i Guinea har genomgått könsstympning och trycket är starkt både i familjerna och i samhället. Kvinnan menade att det skulle upptäckas vid kommande giftermål eller förlossning och att hon då skulle utsättas. Nederländernas myndigheter tvivlar på att kvinnan eller hennes familj kan ha varit ovetande om att hon inte är könsstympad och anser hur som helst att det inte finns någon risk att hon skulle utsättas för det nu. FN:s kommitté mot tortyr som nu har tagit upp fallet gör samma bedömning. Kommittén påpekar att hon redan kunnat gifta sig en gång utan att det lett till könsstympning. Enligt CAT skulle utvisningen inte bryta mot tortyrkonventionen.

Hämta beslutet om communication No 824/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Jönköping 22-02-21:

Favour har bott hela sitt liv i Sverige - nu ska hon utvisas ensam till Nigeria till sidans topp

Tvååriga Favour som bott hela sitt liv i Sverige saknar vårdnadshavare och nu har Migrationsverket beslutat att hon ska utvisas till Nigeria även om det innebär att hon hamnar på barnhem.

Under asylprocessen i Sverige avled Favours mamma plötsligt, hennes pappa bor i Grekland men är inte vårdnadshavare och därför är Favour familjehemsplacerad hos Betty Dickson i Jönköping.

Nätverket runt Favour befarar att hon kan utsattas för könsstympning i Nigeria och de menar att ännu ett traumatiskt uppbrott kommer att skada henne svårt.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Jönköping 22-02-22: Många reaktioner efter utvisningsbeslutet - "Risk att barnkonventionen inte tas på allvar" (Extern länk)

Sveriges Radio Jönköping 22-02-22: Beslut om utvisning överklagas: "Hon har hela sin anknytning i Sverige" (Extern länk)

Sveriges Radio Jönköping 22-02-24: Över 13 000 har skrivit under för Favour (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Västernorrland 22-02-24:

Nataliia kan inte återvända till Ukraina för att söka visum för sin dotter till sidans topp

En gång var tredje månad har Nataliia Kononiuk i Sundsvall åkt till Ukraina för att förnya turistvisumet för sin 35-åriga dotter som befinner sig på en 4-5 årings mentala nivå

Eftersom dottern var över 18 år när hon kom till Sverige har hon inte beviljats svenskt medborgarskap som anhörig, trots att Nataliia både har permanent uppehållstillstånd och är vårdnadshavare.

Nu är hon orolig över vad som ska hända. Migrationsverket vill utvisa dottern eftersom de anser att det finns vård och hjälp för henne i Ukraina.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

TVÅNGSMEDEL, HOT OCH DEPORTATIONER

Border Violence Monitoring Network 22-02-28:

Grekland/ Violence within state borders till sidans topp

This report considers violence within state borders experienced by people-on the-move (herein POM) and those seeking asylum in Greece. It draws on 40 testimonies collected in the last months of violence in detention, police brutality, racist violence, and hate crimes, as well as open- source data on structural forms of violence present in the management of migration and asylum in Greece. Since the BVMN's last report on internal violence in Greece in October 2020, the situation has continued to deteriorate, leaving POM at increasing risk of both physical, actual harm, and structural violence against their living conditions and immediate amenities.

This report is part of a relatively new branch of our network that documents violence within a state's borders on a recurring basis. Here, we look more broadly at violence against people-on-the-move in Greece and contextualize it in the political context. In the report you will find:

+ a case-study of Paranesti Pre-Removal Detention Center

+ Violence in the Port of Patras

+ evictions

Read the full report below for extended analysis and testimonies by people-on-the-move, as informed by our long-term monitoring through qualitative and quantitative observations of the situation on the ground by BVMN's partner organizations.

This report was produced within the Border Violence Monitoring Network's (BVMN) Internal Violence Working group. BVMN is a network of watchdog organizations active in Greece and the Western Balkans including No Name Kitchen, Rigardu, Are You Syrious, MobileInfoTeam, Push-back Alarm Austria, Josoor, InfoKolpa, Centre for Peace Studies, BlindSpots, Mare Liberum, Collective Aid, and Fresh Response. As such, this document was produced through joint collaboration of these groups.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

PAPPERSLÖSA, GÖMDA OCH UTVISADE

Sveriges Radio Gotland 22-02-15:

Ahmed Arba hjälper papperslösa att vaccinera sig under pandemin till sidans topp

Ahmed Arba på Röda Korset har sedan vaccinationen mot covid-19 drog igång översatt information om vaccinet till andra språk.

Han har också försökt nå ut till grupper som är svårnåbara i samhället - bland annat papperslösa och EU-medborgare som lever utan fast adress på Gotland.

"På Röda Korset har vi ett naturligt förtroende hos dessa grupper - när vi sa att vi kunde samordna ett vaccinationstillfälle här var många intresserade", säger han.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Västmanland 22-02-22:

Tufft jobb att få de papperslösa att vaccinera sig till sidans topp

Att skicka ut bokade tider och bussbiljetter och att erbjuda drop-in-vaccinering i utvalda områden - det är några insatser som Region Västmanland gör för att nå fler papperslösa och asylsökande.

Cirka 150 papperslösa tros befinna sig i Västmanland - av dessa tros cirka en tredjedel ha vaccinerat sig mot covid-19.

Av länets cirka 800 asylsökande har cirka 450 vaccinerat sig.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 22-02-22: Kyrkan en väg att nå papperslösa med information om vaccin (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

STÖD OCH SOLIDARITET

SvT Halland 22-03-02:

Här når Kungsbackabornas hjälp ukrainska flyktingar: "Det är helt galet" till sidans topp

Onsalabon Rickard Nordqvists startade en insamling till krigets offer i Ukraina. SVT var med när lastbilarna kom fram till Chelm i östra Polen där alla saker som människor skänkt ska fördelas till de som behöver.

- När man kommer hit och ser flyktingar som kommer ut, och just barnen, det är helt galet, säger Rickard Nordqvist.

Rickard berättar mer om hjälpsändningarna i klippet ovan och där kan du även höra Irina Chmura, ukrainsk flykting.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 22-03-02: Volontärer sluter upp för ukrainska flyktingar - riskerar att vara i vägen (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-03-01: Johan åker till Polen för att hjälpa flyktingar: "Kan inte bara titta på" (Extern länk)

Sveriges Radio Gävleborg 22-03-03: Från Hudik till Rumänien - de hjälper Ukrainas krigsoffer (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 22-03-04: Oskars lastbil fylls av hjälp till flyktingarna från Ukraina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Blekinge 22-02-28:

Julius öppnar upp sitt hem för ukrainska flyktingar till sidans topp

Många privatpersoner har sedan Ryssland invaderade Ukraina i förra veckan startat olika insamlingar.

Julius Ranonis Svensson och hans fru Elin står redo att öppna sitt hem på Hästö i Karlskrona för flyktingar från Ukraina, och varje timme ansluter sig nu fler och fler via Facebooksidan Open your heart and home for Ukraine - redo att göra det samma.

"Man påminns om hur himla bra vi har det i Sverige och jag anser att det minsta jag kan göra är att dela med mig. Det är otroligt inspirerande att se solidaritet som finns i samhället, bland annat grannarna på Hästö och i hela stan", säger Julius Ranonis Svensson.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Blekinge 22-03-01:

De är villiga att öppna sina hem i Karlskrona vid behov till sidans topp

Många Karlskronabor sträcker nu ut en hjälpande hand till de flyktingar som kommer från Ukraina.

- Jag har ett gästrum där det står en dubbelsäng. Behövs det så öppnar jag självklart mitt hem, säger Catarina Petersson Gullstrand.

Facebookgruppen Open your heart and home for Ukraine har närmare 500 medlemmar efter bara två dygn - en siffra som också ständigt ökar.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Västmanland 22-03-02:

Ukrainska barn och mammor är på väg hem till Bobo i Tortuna till sidans topp

En 18-årig tjej, två mammor med fem barn kommer på onsdagseftermiddagen från kriget i Ukraina till ett torp hemma hos Bobo Fuchs och hennes familj i Tortuna utanför Västerås.

Torpet har familjen Fuchs med hjälp av vänner och lokala företag rustat med allt flyktingarna behöver.

"De kommer ju från en extremt traumatisk upplevelse, så vi vill välkomna dem på bästa sätt", säger Bobo Fuchs.

Hela inslaget (Extern länk)

Sveriges Radio Sörmland 22-03-02: Öppnar sitt hem för flyktingar från Ukraina: "Fint att vi kan göra något" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Svt Stockholm 22-03-03:

Över 1 200 stockholmsbor har erbjudit boende till flyktingar från Ukraina till sidans topp

På bara några dagar har det fullkomligt rasat in intresseanmälningar om att bli volontär till frivilligorganisationen Refugees Welcome i Stockholm. Av de cirka 4 300 nyanmälda volontärerna har ungefär 1200 personer erbjudit sig att ta emot flyktingar i sitt hem.

- Det har varit ett otroligt gensvar. Vi håller på att organisera och strukturera så att ukrainska familjer snabbt kan bli placerade, säger ordförande Jonna Mannberg.

Ännu har bara ett fåtal ukrainare flyttat in hos svenska familjer, men nästa vecka räknar Refugees Welcome med att det kommer bli ett helt annat tryck på att få hjälp med boende.

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Öst 22-03-01: Familj i Linghem öppnar dörren för krigets flyktingar (Extern länk)

Sveriges Radio Östergötland 22-03-03: Amanda öppnar sitt hem för flyktingar: "Vi har ett öppet hus" (Extern länk)

Sveriges Radio Västernorrland 22-03-03: Anna vill hjälpa flyktingar - lånar ut huset i Höga kusten (Extern länk)

Sveriges Radio Blekinge 22-03-03: Lotta välkomnade flyktingarna - med ukrainska bullar (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-03-03: Hundratals öppnar sina hem för ukrainska flyktingar: "Vi har plats" (Extern länk)

Sveriges Radio Gotland 22-03-04: Anna med familj redo ta emot ukrainska flyktingar på gården (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Värmland 22-02-26:

Manifestation för utvisningshotad familj till sidans topp

På lördagen samlades en stor mängd människor i centrala Molkom för att visa sitt stöd för familjen Mahmoud, där tre av fyra familjemedlemmar hotas av utvisning.

Bakgrunden till utvisningen är att pappan i familjen tjänat för lite pengar, enligt regler som ska ändras i sommar.

"Det är verkligen snällt av alla som kommit hit, och det betyder mycket för oss och alla andra som är i samma situation" säger 14-åriga Mariam, dotter i familjen Mahmoud.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-01:

Polen/ Polska privatpersoner skjutsar de som flyr från Ukraina till sidans topp

Under tisdagen kom 100 000 människor till Polen över gränsen från Ukraina.

Privatpersoner ställer upp och skjutsar flyktingarna vidare.

"Många av de jag pratat med säger att de tänker stanna i Polen, hos vänner eller familj. Samtidigt är det många som helt enkelt inte vet. De säger att de ska hitta någonstans att vara i kväll", säger Ekots utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-02-26:

Rumänien/ De hjälper ukrainska flyktingar: "Tar in dem i våra hem" till sidans topp

Krisen in Ukraina driver ju många på flykt men i grannländerna är viljan att hjälpa stor. Mycket av hjälpen ges av privatpersoner som tar egna initiativ.

"Vi tänker ta in dem i våra hem. Där får de stanna några kvällar, eller flera månader. Det spelar ingen roll. Jag upplever att många här är mer än beredda att ta emot flyktingar" det säger Dragos Badulescu.

Han har kommit till gränsövergången vid Isaccea i Rumänien tillsammans med sin kollega och vän, ukrainaren Mihail, som väntar på att släktingar ska anlända.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU:S FLYKTING- OCH GRÄNSPOLITIK

Justitiedepartementet 22-02-27:

Solidaritet och enighet på extrainsatt möte i EU:s ministerråd för rättsfrågor till sidans topp

EU:s civilskydd, humanitära stöd och flyktingmottagande med anledning av Ryssland invasion av Ukraina var huvudfrågorna på ett extrainsatt ministermöte 27 februari. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman företrädde Sverige.

Ministrarna bekräftade inte bara EU:s fördömande av den ryska invasionen av Ukraina, de var också eniga om stöd till Ukraina och också till länder längs gränsen dit nu tusentals flyktingar söker sig.

På mötet informerade det franska ordförandeskapet om att EU:s krishanteringsmekanism, IPCR, nu aktiveras. Mekanismen gör att EU snabbt och samordnat kan fatta beslut vid stora och svåra kriser.

Ministrarna var också eniga om stöd till Ukraina via EU:s civila skyddsmekanism. Det handlar här i första hand om medicinsk utrustning och om att kunna härbärgera människor.

Ministrarna slöt upp bakom samordnat stöd för att kunna klara den stora migrationsströmmen som väntas från Ukraina och då i synnerhet till EU-länderna längs Ukrainas gräns.

Stödet var också brett för att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet. Ambitionen är att ta upp frågan på det sedan tidigare planerade ministerrådet för rätts- och inrikes frågor 3 mars och att beslutet då ska vara redo att fattas. Ministrarna diskuterade också det eventuella behovet av ytterligare stöd vid gränserna för att klara registreringen av de som passerar gränsen från Ukraina.

Därutöver följde ministrarna upp besluten om viseringar från 25 februari med ytterligare åtgärder för att göra dessa så effektiva som möjligt. Det handlar om att upphäva delar av tidigare avtal om förenklad viseringsprocess för kategorier av ryska medborgare, till exempel diplomater. De ska inte längre ska kunna dra nytta av detta.

 till innehållsförteckningen innehåll

Europaportalen 22-02-17:

Flera tunga frågor på Europa-Afrika toppmöte till sidans topp

Idag torsdag inleds toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen i Bryssel. Syftet är att stärka partnerskapet mellan de två kontinenterna och bestämma hur man ska samarbeta framöver.

- Det ligger i vårt intresse att det finns en positiv utveckling i Afrika, säger statsminister Magdalena Andersson.

Idag onsdag går poliseskorterna i skytteltrafik i Bryssel - 40 afrikanska stats- och regeringschefer och alla 27 EU-ledarna träffas idag för det första toppmötet på fem år.

Syftet med mötet är att parterna ska stärka och fördjupa partnerskapet mellan de två kontinenterna och komma överens om inom vilka områden man ska samarbeta de närmsta åren. Som Europaportalen rapporterat har Afrika och EU olika intressen i samarbetet.

Statsminister Magdalena Andersson ser fram emot diskussionerna.

- Det ligger i vår intresse att det finns en positiv utveckling i Afrika, att det skapas jobb och tillväxt. Det är ju naturligtvis en marknad där våra företag kan sälja sina produkter. Men det handlar ju också om de migrationsströmmar som vi sett där en del av dem handlar om att man inte ser en framtid i Afrika, säger hon inför torsdagskvällens möte.

Finansiering och migration

En av de frågor som Magdalena Andersson ska lyfta är frågan om finansiering.

- Vi kommer att ha en diskussion om finansiering, om hur vi kan stötta Afrika att lyfta fler ur fattigdom genom en positiv ekonomisk utveckling och inte minst genom gröna investeringar, säger Magdalena Andersson.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 22-02-17: Vacka ord men också tvister mellan EU och Afrika på toppmöte (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-kommissionen 22-03-02:

Kommissionen föreslår tillfälligt skydd för människor som flyr från kriget i Ukraina till sidans topp

Kommissionen föreslår idag att direktivet om tillfälligt skydd aktiveras för att erbjuda snabb och effektiv hjälp till människor som flyr från kriget i Ukraina. Genom förslaget kommer de som flyr från kriget att beviljas tillfälligt skydd i EU, vilket innebär att de får uppehållstillstånd och kommer att ha tillgång till utbildning och till arbetsmarknaden.

Samtidigt lägger kommissionen också fram operativa riktlinjer som ska hjälpa medlemsstaternas gränskontrolltjänstemän att hantera tillströmningen vid gränserna till Ukraina på ett effektivt sätt och upprätthålla en hög säkerhetsnivå. I riktlinjerna rekommenderas också att medlemsstaterna inrättar särskilda nödkörfält för att kanalisera det humanitärt biståndet och påminner om möjligheten att bevilja tillträde till EU av humanitära skäl.

- Europa står upp för dem som är i behov av skydd. Alla som flyr från Putins bomber är välkomna i Europa. Vi kommer att ge skydd åt dem som söker skydd och hjälpa dem som söker en säker väg hem, säger Europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen.

- Med ett historiskt sett unikt drag föreslår kommissionen idag att omedelbart bevilja skydd i EU för dem som flyr från Ukraina, säger Margaritis Schinas, vice ordförande med ansvar för främjande av vår europeiska livsstil. Alla som flyr från kriget kommer att få en säker status och tillgång till skolor, sjukvård och arbete. Samtidigt arbetar vi för att göra det lättare att passera gränserna för människor och deras husdjur, med nödvändiga säkerhetskontroller. Detta är tunga och svåra tider men EU och vartenda medlemsland visar bortom varje tvivel att vi är redo att axla vårt ansvar och stå solidariska med Ukraina.

(...)

Pressmeddelandet med länkar till massflkyktsdirektivet, förslag till förordning, faktablad mm (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 22-02-28: Vad innebär aktiverandet av massflyktsdirektivet i praktiken? (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FRA 22-03-03:

EU borders situation: a serious fundamental rights concern in 2021 till sidans topp

At the end of 2021, allegations for the treatment of migrants at EU borders as well as difficult conditions in detention and reception centres remained a persistent fundamental rights concern. This is according to the latest migration bulletin from the EU Agency for Fundamental Rights (FRA).

FRA's latest migration bulletin covers the last three months in 2021.

The bulletin mentions allegations of collective expulsions as migrants are turned away at some of the EU's land and sea borders without an opportunity to apply for international protection.

The migration and asylum pressures at the EU's Belarusian border also feature where, according to the UN's Refugee Agency (UNHCR), thousands of migrants were stranded along the border in Belarus. As the weather turned cold, reportedly many people died.

The Bulletin also points to allegations of mistreatment of migrants at the borders.

Overcrowding, and poor access to clean water and sanitation in detention, reception centres and camps in some countries remains a recurring fundamental rights issue.

This migration bulletin covers 1 October until 31 December 2021. It looks at the fundamental rights situation in Austria, Belgium, Bulgaria, Croatia, Cyprus, Denmark, France, Germany, Greece, Hungary, Ireland, Italy, Latvia, Lithuania, Malta, the Netherlands, North Macedonia, Poland, Portugal, Romania, Serbia, Slovakia, Slovenia, Spain and Sweden.

The next edition will cover the situation resulting from the war in Ukraine.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

ALLMÄNT OM MIGRATION, STATISTIK

Högsta domstolen 22-02-15:

Restaurangarbete under orimliga villkor var människoexploatering till sidans topp

Mål: B 1770-21

Högsta domstolen har för första gången prövat innebörden i de några år gamla bestämmelserna om människoexploatering. Genom domstolens avgörande har en f.d. restaurangägare dömts för människoexploatering.

Ett gift par från Bangladesh kom hösten 2018 till Sverige, kvinnan för att studera och mannen för att arbeta. De saknade bostad. Restaurangägaren erbjöd dem att bo i ett rum i en lägenhet som han disponerade. Några dagar efter det att makarna flyttat in kom man överens om att makarna skulle arbeta i restaurangen. För arbetet skulle de erhålla fri kost och bostad samt ytterligare ersättning med 100 kr i timmen. Kvinnan arbetade därefter i restaurangen i drygt två veckor och mannen i cirka en och en halv månad. I mannens fall var det fråga om långa arbetsdagar, motsvarande i genomsnitt 69 timmar i veckan. Restaurangägaren hade aldrig haft för avsikt att betala någon lön och makarna fick därför aldrig någon annan ersättning för sitt arbete än förmånen av fri kost och bostad.

Högsta domstolen har nu kommit fram till att restaurangägarens handlande utgjorde människoexploatering i lagens mening.

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / Squid 22-02-15: Krögare döms för människoexploatering (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 22-02-28:

Migrationsverkets årsredovisning lämnad till regeringen till sidans topp

Migrationsverkets årsredovisning för 2021 har nu lämnats till regeringen. Det var ett år som bland annat präglades av införandet av den förändrade utlänningslagen, utvecklingen i Afghanistan och fortsatta insatser för att komma i fas i ärendeprövningen.

I linje med en planering som sträcker sig fram till 2024 har Migrationsverket fokus på att förkorta ärendeköerna inom de olika ärendeslagen, framför allt i handläggningen om arbete, anknytning och svenskt medborgarskap. Inom asylprövningen är handläggningen efter insatserna 2021 i fas och utvecklingen går mot kortare väntetider.

Förskjutning i ärendesammansättningen

Statistiken över storleken på olika ärendeslag visar på en förskjutning över tid där ärenden om tillstånd och medborgarskap blivit dominerande medan andelen asylärenden minskat.

Utvecklingen illustreras bland annat av att antalet nya asylsökande 2021 stannade vid drygt 11 000 samtidigt som över 56 000 sökte tillstånd för arbete, nästan 42 000 för att förenas men anhöriga och närmare 25 000 för studier. Antalet nya ärenden om svenskt medborgarskap uppgick till över 75 000.

De flesta asylärenden rör förlängning

Siffrorna visar också på förskjutningen inom asylprövningen där de flesta ärendena numera rör förlängning av tidsbegränsade tillstånd. Under 2021avgjorde Migrationsverket nästan 28 000 ärenden om förlängning av asyltillstånd jämfört med knappt 13 000 grundärenden.

Antalet inskrivna i mottagandet för asylsökande minskade från omkring 38 000 till 27 000, varav knappt 10 000 var inkvarterade i Migrationsverkets boenden.

Som en följd av ett minskat asylmottagande har Migrationsverket fortsatt de senaste årens omställning till nya förutsättningar, bland annat genom avveckling av tillfälliga bostäder och kontor på ett flertal orter.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsinfo.se 22-02-28:

Migrationsinfo sammanfattar migrationsåret 2021 till sidans topp

Hur många människor fick uppehållstillstånd 2021? Hur många sökte asyl? Vilka viktiga händelser skedde under året? Migrationsinfo ger dig en sammanfattning över migrationsåret 2021.

De senaste 150 åren har Sverige gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland. Historiskt sett har invandringen till Sverige varierat och under vissa perioder har migration haft speciellt stor betydelse. Kriget i Syrien resulterade i att antalet personer som sökt asyl i Sverige var på historiskt höga nivåer under 2015, då knappt 163 000 personer sökte asyl i Sverige. Sedan 2016 har invandringen minskat till följd av att färre personer från Syrien har kommit till Sverige.

2021 fick 94 589 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dessa var familjeanknytning den vanligaste typen av uppehållstillstånd som utfärdats, följt av uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl och därefter asyl. Detta går att jämföra med 2016 då asylskäl var det vanligaste skälet för uppehållstillstånd i Sverige.

Hur många kom hit som anhöriginvandrare?

Under 2021 fick 45 751 personer uppehållstillstånd för att de var anhöriga till en person i Sverige som har antingen svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Inom denna grupp omfattas uppehållstillstånd som har beviljats för anhöriga till personer som är svenska medborgare, anhöriga till personer som har fått asyl, anhöriga till personer som arbetar här, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd, anhöriga till EU/EES-medborgare som är varaktigt bosatta i Sverige, anhöriga till gäststudenter och adoption. Bland dessa 45 751 personer fick 14 164 personer, motsvarande cirka 31 procent, uppehållstillstånd som anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Ungefär 9 procent var anhöriga till personer som har fått uppehållstillstånd på asylgrunder. I slutet av 2021 låg det cirka 30 000 öppna ärenden om anhöriginvandring som väntade på beslut.

(...)

Läs hela artikeln med diagram och referenser (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Ekot 22-03-03:

Över 1 000 ukrainare har sökt asyl i Sverige till sidans topp

De senaste sju dagarna har 1 011 ukrainska medborgare ansökt om asyl i Sverige, meddelar Migrationsverket. 359 ansökte under onsdagen.

Många av dem är personer som redan befunnit sig i Sverige.

Efter den ryska invasionen har Migrationsverket beslutat att inga avvisningar och utvisningar till Ukraina genomförs.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Frontex 22-02-15:

Situation at EU's external borders in January: Lower pressure on Eastern border till sidans topp

The number of illegal border crossings at EU's external borders in the first month of 2022 reached 13 160, 78% more than in January 2021 and 23% more than in 2020, according to preliminary calculations.

The number of arrivals continues to be above pre-pandemic levels as demonstrated by the data from 2021. The total number of illegal border-crossings in 2021 was just short of 200 000, the highest number since 2017.

In January, the most significant increase could be observed on the Western Balkans route with 5 826 arrivals, 148% more than a year ago. Syria, Afghanistan and Turkey were the top three countries of origin of migrants on this route.

At the same time, the pressure on EU's Eastern border dropped by nearly 75%. The route saw an intense pressure as of May 2021 with a more than tenfold increase in comparison to 2020.

On the Central Mediterranean route, the number of arrivals amounted to 2 150, 107% more than in the same month last year. Two out of three migrants arrived from Libya while the rest from Tunisia. Nationals of Egypt, Bangladesh and Cote d'Ivoire represented the majority of the arrivals from Libya while Tunisians represented about 67% of the migrants registered from Tunisia.

In line with seasonal trends related to weather conditions, the number of detections on the Western Mediterranean route dropped by 55% to 693. Nearly 60% of the migrants registered on this route were nationals of Algeria.

The Western African route experienced an increase of 50% with 3 007 detections. Half of the departures on this route occurred from Morocco.

The situation on the Eastern Mediterranean route did not undergo significant changes and the number of detections rose 28% to 1163 compared to January 2021 when the number of detections was 911, among which 303 at Greece's external borders.

(...)

Läs mer och se karta (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Utrikes 22-03-03:

Från Ukraina/ FN: En miljon har flytt från Ukraina till sidans topp

En miljon, över två procent av befolkningen, har flytt från Ukraina sedan Rysslands invasion för mindre än en vecka sedan enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Det är den snabbaste evakueringen av flyktingar detta århundrade.

"I denna takt kan antalet flyktingar göra det till den största flyktingkrisen detta århundrade," sade UNHCR:s talesperson Shabia Mantoo sa på onsdagen.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Utrikes 22-03-03: SVT på plats i Lviv: "Tusentals strömmar ut genom tågstationen" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

INTEGRATION OCH UPPFÖLJNING

Sydsvenskan 22-02-20:

Akademiker fick timjobb på äldreboende - efter sex år i Sverige till sidans topp

Med 18 års arbetslivserfarenhet och universitetsutbildning i statistik på cv:t borde det vara lätt att få anställning. Men för Kindah Kharboutli, 46 år, har den svaga svenskan blivit ett nära omöjligt hinder. Först efter ytterligare vidareutbildning har hon fått sitt första jobb - som timvikarie på ett äldreboende.

I två månader har Kindah Kharboutli hoppat in som vikarierande undersköterska på ett äldreboende vid Mobilia i Malmö. Men det är långt ifrån hennes drömjobb.

Helst hade hon velat ägna sig åt den karriär som hon byggt upp i sitt hemland, Syrien. På universitetet studerade hon statistik med specialisering på datavetenskap. I 18 år arbetade hon som statistiker, senast på utbildningsdepartementet i huvudstaden Damaskus.

2015 var Kindah Kharboutli en av de 50 000 syrier som kom till Sverige för att söka asyl. Här sökte hon många jobb inom sitt kompetensområde, men fick aldrig något.

- Jag blev ledsen när jag inte kunde få ett enda arbete. Efter alla försök började jag fundera på om det berodde på mitt utländska namn eller kanske min ålder, säger Kindah Kharboutli.

Eftersom Kindah Kharboutli har ett tillfälligt uppehållstillstånd så behöver hon ha en anställning för att kunna ansöka om få stanna i Sverige permanent. Att som arbetslös inte kunna påverka sin framtid, gjorde henne stressad och nedstämd.

- Jag har jobbat sedan jag var 21 år gammal. Jag mår inte bra av att sitta hemma och göra ingenting, säger Kindah Kharboutli.

Efter tips från en jobbcoach började hon istället en utbildning till undersköterska. Inom äldrevården kommer det alltid behövas folk, fick hon höra. Två år senare fick hon sin examen och kort därefter första jobbet, som timvikarie på ett äldreboende i Malmö.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Sveriges Radio Malmöhus 22-02-24:

Basketföreningen hjälper nyanlända att ta sig in i samhället till sidans topp

Lund har länge jobbat med mänskliga rättigheter på olika sätt.

Ett initiativ som drog igång i samband med att många flyktingar kom till Sverige 2015, är basketklubben IK Eos sociala hållbarhetsprogram, Eos Cares.

Genom Eos Cares hjälper föreningen nyanlända att ta sig in i samhället med hjälp av bland annat språkkaféer och mötesplatser.

Hela inslaget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

DEBATT OCH PARTIPOLITIK

Sydöstran ledare 22-02-21:

Vad händer när nästa flyktingvåg kommer? till sidans topp

Om det värsta skulle hända att Ryssland militärt invaderar Ukraina måste övriga Europa ta emot nya flyktingvågor. Det gäller naturligtvis också Sverige. Inte ens SD-ledaren Jimmie Åkesson kan vägra asylinvandring.

Men det gör han i en tv-intervju i förra veckan. Han säger att Sverige ska kunna "husera" eller "hysa" flyktingar men inte ge dem asyl. Vad det betyder i praktiken är svårt att begripa. SD-ledaren får återkomma.

Senast det bröt ut ett krig i Europa var på 90-talet i forna Jugoslavien. Bosnienkroatiska flyktingar hamnade i Karlskrona och Kungsmarken. När regeringen beslöt att inte ge dem uppehållstillstånd i Sverige öppnades Tyska kyrkan för att stoppa utvisningen. Svensk polis kunde eller ville inte gå in i en kyrka för att tvinga ut bosnienkroaterna.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter insändare 22-02-24:

"Sverige måste ta emot flyktingar från Ukraina" till sidans topp

Statsminister Magdalena Andersson (S) har fel inställning till människor som flyr Rysslands invasion av Ukraina. Sverige är ett rikt land och måste ta emot flyktingar, skriver sjuksköterskan Ana Hagström.

Statsminister Magdalena Andersson var förra veckan efter ett möte med andra EU-ledare snabb med att proklamera att Sverige minsann inte ska vara ett stort mottagarland av nödställda människor som flyr vid en eventuell invasion i Ukraina. Det får andra länder göra, enligt Andersson.

Vi är där nu, en fullskalig invasion, beställd av den ryska diktatorn.

Magdalena Andersson ska veta att hon inte talar med en enad svensk röst. Det är många som inte håller med henne och Socialdemokraternas jakt på kortsiktiga röster.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Göteborgs-Posten 22-03-01:

Vi kunde ta emot flyktingarna då - och vi kan det nu till sidans topp

Debatten går het om huruvida Sverige ska ta sitt ansvar och ta emot de flyktingar som kommer att komma från krigets Ukraina. Magdalena Andersson har understrukit att först och främst måste andra länder ta emot en större andel. Hon anser att Sverige har gjort sitt. Varför man inte i stället hämtar in kunskap från oss som på ett framgångsrikt sätt tog emot de stora flyktingströmmarna år 2015 för att kunna erbjuda de som nu drabbats av kriget en trygg tillvaro, är för oss obegripligt, skriver Matilda Brinck-Larsen och David Nilsson, Frivilligorganisationen Agape.

Om man vill vara ett föredöme och utgöra en modell för andra att ta efter är det en bra början att vara stolt över det man gjort. Vill man år 2022 att flera europeiska stater ska ta ett ansvar likt vad Sverige gjorde 2015 bör man tydligt stå för att man då gjorde en bra insats.

Vi är två som befann oss i första linjen av det operativa mottagandet under flyktingvågen 2015. Stolta stod vi som kommunaltjänstemän mitt i en mobilisering av handlingskraft och pragmatism. Myndigheter och förvaltningar organiserade sig, samverkade, byggde förtroende sinsemellan, civilsamhällets frivilliga stöttade upp och Sverige stod för ett mottagande som stack ut. På ett positivt sätt.

Parallella strukturer

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Nya Wermlands-Tidningen debatt 22-03-03:

Vi i civilsamhället är redo för en ny flyktingvåg till sidans topp

Om Migrationsverket skall vara redo för en ny flyktingström så måste de afghanska ärendena skyndsamt och effektivt avgöras, skriver Klara Patzauer med flera.

Enligt statsminister Magdalena Andersson (S) kommer Sverige inte vara ett stort mottagarland för de ukrainare som nu flyr från kriget. Hon förväntar sig att andra länder ska ta större ansvar än vid tidigare flyktingkriser. Polen har sträckt ut sin hand, och säger sig vara redo att ta emot en miljon flyktingar. När vi hör det skäms vi återigen för våra politiker, som fortfarande pratar om 2015.

2015 kom 162 877 asylsökande till Sverige. Sedan tyckte Sveriges regering att vi - inte flyktingarna - behövde ett andrum. 2021 var antalet asylsökande det lägsta under hela 2000-talet, drygt 11000 personer. Ändå verkar det offentliga Sverige inte riktigt ha hämtat sig, trots att det snart har gått sju år sedan en stor flyktingström kom till Sverige.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet debatt 22-02-24:

Sverige måste öppna för ukrainska flyktingar till sidans topp

Romina Pourmokhtari, ordförande Luf, Réka Tolnai, ordförande Cuf

Det säkerhetspolitiska läget i Ukraina har under de senaste dagarna intensifierats, i synnerhet efter att Ryssland under torsdagen kraftigt utökat sin militära invasion mot landet i sin helhet.

Människor flyr i talande stund såväl de drabbade områdena i de östra delarna av landet som Ukrainas huvudstad Kiev.

Amnesty och flera andra människorättsorganisationer har länge varnat för att en humanitär katastrof är stundande om Rysslands agerande fortsätter. Trots detta vägrar Magdalena Andersson att öppna Sveriges gränser för de ukrainska flyktingar som är och kommer att vara i behov av en fristad.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Olle Johnsson, Elin Hjelmestam, Liberala Ungdomsförbundet i Arena: Ta emot flyktingar från Ukraina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter krönika 22-02-24:

Sverige och EU måste öppna sina hjärtan för miljontals flyktingar från Ukraina till sidans topp

Susanne Nyström

När miljontals ukrainare snart kan fly för sina liv är det genant att Sverige pekar på andra länder. Vi måste inse att det här och nu är vi som utgör närområdet.

Titta på Europakartan. Mellan Sverige och Ukraina ligger egentligen bara Polen, som redan innan den här veckans händelser hade börjat förbereda sig på en flyktingvåg, ifall konflikten i grannlandet skulle trappas upp.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Expressen debatt 22-02-25:

Ukrainare måste få skydd i Sverige till sidans topp

När krisen i Afghanistan blev som mest akut förra året visade de svenska myndigheterna att det går att skapa luckor i regelverken.

Nu står vi inför en ny kris i Ukraina. Nya behov av skydd. I det läget går det inte att vara passiv, skriver Jesper Bengtsson, ordförande Svenska PEN.

Den 24 februari 2022 vaknade Europa till ett nytt krig. Ryssland invaderade Ukraina och världsledarna talar om den största krisen sedan andra världskriget.

Med tanke på de senaste årens dystra utveckling kanske det är rimligare att säga:

Ännu ett bakslag.

Ännu en tillbakarullning av demokrati och yttrandefrihet.

En ny flyktingvåg väntar

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter insändare 22-02-25:

"Sverige måste ge asyl till blågula krigsflyktingar" till sidans topp

Statsminister Magdalena Andersson (S) har fel när hon säger att vi den inte ska vara ett stort mottagarland av flyktingar. Sverige måste ge asyl till blågula krigsflyktingar, skriver Hanna Jokel och Annie Sinistaj, distriktsordförande respektive styrelseledamot i Socialdemokratiska ungdomsförbundet i Skåne.

I veckan meddelande statsminister Magdalena Andersson att Sverige inte kommer vara ett stort mottagarland och att det förväntas att andra länder ska ta större ansvar än vid tidigare flyktingkriser. Men vi kan inte lägga ansvaret på andra länder och se på när oskyldiga liv drabbas av andra länders migrationspolitik. Sverige måste ge asyl till ukrainska medborgare.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter debatt 22-03-01:

"Sverige och EU måste ta emot krigsflyktingarna" till sidans topp

Mårten Löfberg, generalsekreterare på Asylrättscentum: Kriget i Ukraina utlöser en flyktingkatastrof i Europa. EU:s massflyktsdirektiv gör att människorna snabbt kan få åtminstone tillfälligt skydd i unionen. Oroande signaler har kommit från Sverige om att skjuta ifrån sig ansvaret. Men det är dags att leva upp till självbilden som humanitetens hemvist.

Solidaritetens tid är nu.

Rysslands våldsamma övergrepp mot Ukrainas befolkning och på folkrätten är en dyster och dramatisk milstolpe i Europas moderna historia. Ännu en humanitär katastrof av ofantliga mått - denna gång i Sveriges och EU:s absoluta närområde. Som alltid är det människor - inte stater - som är krigets egentliga offer.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

SvT Nyheter 22-03-02:

M-ledaren Ulf Kristersson öppnar för kraftigt ökat flyktingmottagande till sidans topp

FN:s flyktingorgan (UNHCR) bedömer att runt fyra miljoner människor kan komma att behöva fly Ukraina. Uppemot 80 000 ukrainare skulle kunna söka sig till Sverige. Något som fått Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att öppna för att se över flyktingmottagandet.

- När vi har krig i Europa då är det väldigt många saker som inte längre gäller, säger Ulf Kristersson i SVT:s 30 minuter.

M-ledaren vill dock inte diskutera några konkreta antal när det kommer till mottagandet.

(...)

Hela inslaget (Extern länk)

SvT Nyheter 22-03-02: Partiledare i samtal om Ukrainaflyktingar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Statewatch 22-02-22:

EU-Africa: "Build bridges between people, not walls": civil society statement till sidans topp

A statement signed by networks and organisations representing hundreds of different groups, calling for a change in approach to EU-Africa relations and an end to the EU's "security approach to migration policies." The statement was published ahead of the European Union-African Union summit on 17 and 18 February.

On 17 and 18 February, the EU-African Union leaders' summit is taking place in Brussels. This is the sixth summit to adopt a common vision for 2030 with a focus on security and economic policies.

We, African and European civil society organisations working on migration issues, aware of the stakes and challenges and of the need for a paradigm shift for win-win relationships between the two continents, call on our States to address the following issues:

Europe is putting its interests first by imposing its vision of the world on Africa, by implementing restrictive and repressive measures and policies aimed at curbing migration on its soil by investing colossal human, material and financial resources that could be used in more relevant sectors. Migration being a social, economic and political phenomenon inherent to human nature, the reality of the facts proves the inefficiency of these measures and highlights the violations of the human rights of migrants.

However, European policies have the effect of reducing intra-African mobility, weighing on the continent's development in the medium term and going against the actions taken by the African Union through the frameworks and instruments linking migration and sustainable development.

Thus, it is important for African states to adopt the main instruments and texts such as:

the ECOWAS Common Approach to Migration Management which works towards intra-regional population mobility at the heart of the regional integration process;

(...)

Hela uttalandet och undertecknarna (Extern länk)

ECRE editorial 22-02-18: The EU must stop trapping migrants in Libya or risk complicity in crimes against humanity and war crimes (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 22-02-17:

Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig till sidans topp

Tre uppmaningar om uppehållstillstånd för anhöriga (SfU8)

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

+ identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna

+ den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs

+ skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Samlingssida med regeringens skrivelse, socialförsäkringsutskottets betänkande, riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter insändare 22-02-20:

"Är Migrationsverket ett omänskligt monster?" till sidans topp

Jag ska utvisas, trots att strikta coronarestriktioner i Australien gjort att jag inte kunnat återvända dit för att förnya min ansökan. Är Migrationsverket ett omänskligt monster? frågar gravida forskaren Yichen Shi.

Jag sitter i min soffa, bebisen sparkar i magen och jag darrar medan jag läser ett brev från Migrationsverket. Det kom på alla hjärtans dag.

Migrationsverket beslutar att "avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd"; "utvisa dig"; "utvisningen ska verkställas genom att du reser till Australien"; "du ska lämna Sverige senast fyra veckor efter att det här beslutet".

För snart två år sedan, i början av pandemin, ansökte jag om mitt nya tillstånd att bo med min man som är forskare vid Uppsala universitet. Mitt gamla tillstånd hade inte gått ut och personal på Migrationsverket i Uppsala sade att jag behövde fylla i en ny ansökan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Arena 22-02-15:

En rättssäkerhet som inte ens en generaldirektör kan lita på till sidans topp

I tjänsten måste Elisabet Rundqvist och Mia Ohlsson hantera landets lagar på ett rättssäkert sätt. Privat har de som stödpersoner till ensamkommande ungdomar sett Migrationsverket slarva och hitta på. Det har gett dem och många andra en desillusionerad, bitter syn på vårt land, skriver Börge Nilsson i en personlig essä.

Det var vi som hade tillit. Vi som öppnade våra hjärtan och våra dörrar för att stödja unga ensamkommande i det som kallades flyktingkrisen. Vi trodde att vi hade ett kontrakt med staten. Det hade vi nog också, men kontraktet gällde bara oss, inte dem vi försökte hjälpa. De skulle bara kastas ut.

Mötet med denna stat som använde sig av verktyg som slarv, okunskap, illvilja och elaka knep, har skadat vår tilltro till samhället i grunden.

Kanske för evigt.

Internationellt sett betraktas vi tillitsfulla nordbor som ett rätt märkligt fenomen, vi som kunnat unna oss att vara fria individer eftersom vi vetat att det starka samhället har funnits där för att ta hand om oss om det går snett, och att detta samhälle velat oss gott.

Historikerna Lars Trägårdh och Henrik Berggren har beskrivit oss i boken Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige (Norstedts, 2006).

Lars Trägårdh leder också arbetet med Tillitsbarometern, ett forskningsprojekt som drivs av Marie Cederschiöld högskola, där han har en professur i modern historia.

Den senaste presenterades i somras. Den visar att 56 procent av de tillfrågade 2020 ansåg att man kan lita på de flesta andra människor, samma andel som 2009, men att skillnaderna är stora i olika delar av landet. I Sorsele och Hammarö litade nästan åtta av tio på andra. I Katrineholm, Norrköping och Olofström var det inte ens varannan. I storstädernas olika stadsdelar var skillnaderna ännu större. På Södermalm i Stockholm litade 75 procent på de flesta andra, i Rosengård i Malmö bara 24 procent.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Aftonbladet krönika 22-02-28:

Elina Pahnke: För den som flytt tar flykten aldrig slut till sidans topp

"Vi saknar dem, de som utvisats mot sin vilja, även när minnet av dem behandlas som en privatsak"

Någon måste namnge tomheten.

Efter att de skickats iväg, vad ska vi kalla dem?

Levande? Halvdöda? Den svenska statens desaparecidos? Ska vi anse dem försvunna eller börja kalkylera på deras återvändande?

Vad vi vet är detta: En dag gick någon till skolan och upptäckte att en stol var tom.

En dag slutade någon att skaffa sig nya vänner i skräck för att ytterligare en person skulle ryckas ifrån honom.

En dag besökte någon den tonåring som kommit att bli hennes extrason, i sluten förvaring där han inte skulle komma ut.

En annan dag skrevs protestlistor och verkställighetshinder och överklaganden.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Altinget debatt 22-02-18:

Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom - inte villkoras med utvisningar till sidans topp

Den socialdemokratiska regeringen föreslår nu att biståndet ska villkoras med krav på återtagande. Att använda biståndet som påtryckningsmedel för att lättare kunna tvångsutvisa människor från Sverige är en oroväckande förändring av det svenska biståndets kärnvärderingar, skriver Maria Ferm (MP).

Den 29 december höll Socialdemokraterna en pressträff om sina nya förslag för att få fler människor att utvisas från Sverige. Den socialdemokratiska regeringen föreslår dels att Migrationsverket och Polismyndigheten ska intensifiera sitt arbete med återvändande och dels att Sida ska få i uppdrag att kartlägga hur biståndet ska användas för att förmå fler att återvända. Miljöpartiet ser med stor oro på vad dessa förslag kan leda till och vilken utveckling det sätter igång.

Utsatta människor drabbas

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Östgöta-Correspondenten 22-02-19:

Widar Andersson: Så kan Sverige bli ett starkt land för arbete och skydd till sidans topp

Migrationsminister Anders Ygeman har nu presenterat en så kallad lagrådsremiss där regeringen anmäler sina förslag för att äntligen få ordning på utvisningsverksamheten i staten.

Tanken är att förslagen ska förvandlas till gällande lag från och med juli månad i år. Det är ett antal skärpningar på vitala punkter som föreslås: Utvisningar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag. Kravet på strafflängd för att kunna utvisas halveras från 1 år och ner till ett halvår. Domstolarna ska också kunna väga in "brottets allvar" i sina domskäl. Andra viktiga förslag som under lång tid utmanat det "allmänna rättsmedvetandet" är att regeringen vill riva upp nu gällande instruktioner till domstolarna att "beakta det men som utlän?ningen förorsakas genom utvis?ningen vid straff?mät?ningen och val av påföljd" och att kravet på "synner?liga skäl för utvisning när utlän?ningen vistats länge i Sverige tas bort".

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Vimmerby 22-03-02:

SD i regionen: "Alltid för att ta emot riktiga flyktingar" till sidans topp

Sverigedemokraterna i regionen vill att man tillsammans med länets kommuner förbereder boendeplatser för kommande krigsflyktingar från Ukraina.

- Vi är alltid för att ta emot riktiga flyktingar, säger Martin Kirchberg (SD).

Partiet vädjar till regionfullmäktige att omedelbart inleda humanitära insatser till stöd för Ukrainas befolkning.

"Vårt förslag är att Region Kalmar län ska skicka sjukvårdsmateriel och läkemedel till Ukraina", skriver partiet i ett pressmeddelande.

SD vill även att regionen, tillsammans med länets kommuner, förbereder boendeplatser för kommande krigsflyktingar från Ukraina.

"I Västra Götaland och Dalarna har man inlett hjälpinsatser och vi vädjar till regionfullmäktige att Region Kalmar län ska göra samma sak. Vi inser att detta beslut behöver fattas skyndsamt och därför väcker vi förslaget som ett extra ärende direkt på regionfullmäktige", skriver partiet.

Att partiets åsikt länge har varit att "Sverige är fullt" och att Sverige inte kan ta emot fler människor på flykt kommenterar Martin Kirchberg så här:

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Sveriges Radio Dalarna 22-03-04: Nordberg (SD) överens med S om att ta emot flyktingar från Ukraina (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Expressen debatt 22-02-15:

Sverige lever i förnekelse - så löser vi integrationen till sidans topp

Många städer i Europa klarar integration av flyktingar hyggligt. I Sverige talas det tyst om hur de gör. I stället viftar de politiska partierna med kraftfulla slag i luften.

Områden som Tjärna ängar kommer att se exakt likadana ut om tio år ifall politiken inte orkar med mer än konfetti av projektpengar och finlir i rättssystemen, skriver nationalekonomen Stefan Fölster.

En stad som München illustrerar vad som fungerar enligt internationell forskning. Där finns fler invandrare än i många svenska städer, 28 procent varav många flyktingar. Samtidigt är brottsligheten i München på den lägsta nivån på 40 år. Polisen löser två tredjedelar av alla brott, och vissa år 100 procent av alla mord. Hur gör de?

Stadsutveckling

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Realtid krönika 22-02-22:

Är inte Wallenberg, Bonnier, och Lundberg familjer? Är inte de organiserade? till sidans topp

Magdalena Andersson missar kanske en av de viktigaste uppgifterna och det är att ge varje individ i Sverige som inte är 100 procent svensk möjlighet att välja att bli det om hen vill det. Om vi aldrig tillåts bli eller accepteras som en del av den svenska helheten blir drömmen om integration enbart en långvarig mardröm. Det skriver Sasja Beslik.

Läser om snöstormen på Arlanda. Invandrarnas fel. Stigande inflationen, det med är invandrarnas fel. Skolkoncerner som maxar vinster på bekostnad av elever, invandrare igen. Klimatkrisen, absolut invandrarnas fel, kan inte vara något annat. Protester mot vindsnurror ute i havsbandet. Invandrarna, vad annars? Stigande mat- och bensinpriser, krigsretoriken, ja, till och med de låga pensionerna... Jo, invandrarna igen. Tåg som blir inställda, bussar som aldrig kommer, tydligt som dagen; invandrarna. Ericsson som betalar mutor i Irak, just det, invandrarna igen. Fallande bostadspriser? Invandrarna. De dåliga resultaten i hockey i OS i Peking, om du bara visste! Men det vet du redan.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Arena ledare 22-03-01:

Halvt förslag mot skuggsamhället på arbetsmarknaden till sidans topp

Liv Beckström

Regeringens slutförslag om skärpta regler för arbetskraftsinvandring tar viktiga steg i rätt riktning. Men 13 000 kronor före skatt kommer fortfarande vara försörjningsgräns för människor som anställs från länder utanför EU. Och det blir inget förbud mot missbruket av anställningar inom personlig assistans.

Arbetstillstånd till Sverige säljs och köps för mellan 150 000 och en halv miljon kronor. Människor skuldsätts och utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Kriminella arbetsgivare tjänar pengar på regelverkets öppna spjäll. Allt göder skuggsamhället som uppstått efter att alliansen och MP enades om världens mest liberala lag om arbetskraftsinvandring år 2008.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens Nyheter krönika 22-02-21:

Nu har Magdalena Andersson börjat prata om "utlänningar" på samma sätt som SD till sidans topp

Statsminister Magdalena Andersson har talat mycket om att "vända på stenar" sedan hon tillträdde. Och när hon nu börjat göra det skymtar man en råare och kallare socialdemokrati, skriver Alex Schulman.

Spridningen av det retoriska greppet att "vända varje sten" måste väl nu anses vara en stor socialdemokratisk triumf. Magdalena Andersson sa det först, direkt när hon tillträdde, det skulle vändas på stenar för att få bukt med brotten och segregation, och sen kom alla papegojorna: Damberg och Johansson och Ygeman, alla skulle in och vända sten. Och sen plockades plötsligt stenarna upp av oppositionen. Av någon anledning ville de hjälpa till att ge begreppet skjuts och nånstans där innan jul visste väl varenda svensk att sossarna, de tar det här med segregation och brott på allvar. De ska vända stenar!

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Ann-charlotte Marteus i Expressen 22-02-21: Schulman pratar strunt om Magdas "SD-retorik" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Dagens ETC debatt 22-02-25:

En human och hållbar migrationspolitik nu! till sidans topp

Vi sörjer att Socialdemokraterna stundtals använder sig av en retorik som förväntas tilltala väljare som gått till SD. Vi är många gräsrötter i partiet som vill se en valrörelse med solidaritet i fokus, skriver ett flertal socialdemokrater från hela landet.

År 2015 stod dåvarande statsminister Stefan Löfven på Medborgarplatsen i Stockholm och bedyrade att "mitt Europa bygger inte murar". Han skickade signalen ut i Europa att människor på flykt var välkomna hit. Många människor lydde också hans råd, och kom till vårt land.

Sedan kom den politiska tvärvändningen, och en kapplöpning mot botten inleddes. Morgan Johansson och Anders Ygeman tävlar numera med Moderaterna om vem som är hårdast i nyporna och vem som vände först.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

KULTUR, PERSONER, DIVERSE

Justitiedepartementet 22-02-25:

Sverige har svarat på rapporten från Europarådets kommitté mot tortyr till sidans topp

Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) besöker medlemsländerna regelbundet för att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas. I september 2021 publicerade CPT en rapport efter sitt besök här tidigare samma år. Sverige har nu besvarat den rapporten.

Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) besökte Sverige den 18-29 januari 2021 för att undersöka hur frihetsberövade personer behandlas här. Under besöket i Sverige genomfördes både föranmälda och oanmälda besök vid polisarrester, häkten, anstalter, förvar, rättspsykiatriska inrättningar, samt ungdomshem.

Utifrån sina observationer publicerade kommittén i september 2021 en rapport om besöket. I rapporten framfördes både kritik och positiva slutsatser gällande situationen för frihetsberövade i Sverige, bland annat i form av ett antal rekommendationer.

Sverige har i en rapport besvarat kommitténs rekommendationer och synpunkter. I dag har kommittén publicerat Sveriges svarsrapport.

CPT är en kommitté inom Europarådet som verkar förebyggande till skydd för frihetsberövade personer och som regelbundet genomför besök i medlemsländerna.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ingrid Eckerman 22-02-27:

Varför så tyst i media om dessa böcker? till sidans topp

Vi har skickat denna utmaning till ett stort antal kulturskribenter. Vem antar den och skriver en recension av nedanstående böcker? Vem tar dem som utgångspunkt för en diskussion om Sveriges asylpolitik?

Under 2021 utgavs två viktiga böcker om Sveriges hantering av människor på flykt från 2015.

En av dem brukar kallas "civilsamhällets vitbok": Den onödiga flyktingkrisen - rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 - 2021. Den har 50 författare från civilsamhället - några av dem själva flyktingar. Den har ett brett anslag: flyktingmottagandet 2015 och de lag- och regeländringar som följde i dess spår, olika aspekter av rättssäkerheten i asylprocesserna och effekter på flyktingarna liksom på samhället. Dessutom beskriver civilsamhället sina insatser alltsedan 2015.

Den andra, antologin Rättssäkerheten och solidariteten - vad hände? En antologi om mottagande av människor på flykt, är utgiven av Asylkommissionen vid Linköpings universitet, ett samarbetsprojekt för granskning av asylpolitiken. Här beskriver 34 författare rätts(o)säkerheten genom djuplodande vetenskapliga studier varvade med personliga erfarenheter.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.