ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender Redaktörens texter

Asylnytt - Aktuell praxis

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 170628:

JO kritiserar att godmanskap upphör automatiskt vid åldersuppskrivning till sidans topp

Ärendet som JO granskat gällde en asylsökande som tilldelats en god man av överförmyndarnämnden i Uppsala. Barnet skrevs upp i ålder i beslut från Migrationsverket. Överförmyndarnämnden ansåg att detta var liktydigt med att barnet "fyllt 18", det vill säga att godmanskapet skulle upphöra utan något särskilt beslut. Den gode mannen anmälde saken till JO. Senare har överförmyndarnämnden ändrat sina rutiner och låter god man vara kvar tills beslutet om ålder vunnit laga kraft. Men nämnden anser att den inte har kompetens att bedöma ålder och anser inte att det behövs något särskilt beslut om godmanskapets upphörande. JO däremot påpekar att det inte finns någon reglering som säger att Migrationsverkets åldersbedömning ska gälla andra myndigheter. Att åldern skrivs upp kan inte jämföras med att barnet fyller 18. Därför borde överförmyndarnämnden ha fattat ett motiverat beslut om att skriva upp åldern och underrätta parterna om hur det kan överklagas.

Hämta JO-beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas när målet gäller trovärdighet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i flera domar den senaste tiden återförvisat ärenden där domstolar avstått från att hålla muntlig förhandling trots att domstolen behandlar den sökandes trovärdighet. Ytterligare ett sådant ärende gäller en kvinna från Somalia som hävdar att hon försökt gifta sig med en man från en klan av högre rang utan tillstånd av mannens familj. Därefter har hon förföljts av denna familj som attackerat henne och dödat hennes syster. Berättelsen har dock ändrats och den ifrågasattes av Migrationsverket på en rad punkter. Det faktum att kvinnan nu har ett barn som torde betraktas som oäkta hindrade enligt verket inte utvisning eftersom kvinnan har ett nätverk i sin egen familj. Domstolen nekade muntlig förhandling med den enkla motiveringen att bristerna i berättelsen är sådana att de inte skulle kunna läkas vid en muntlig förhandling. Därför är den obehövlig. Domstolens avslag byggde därefter på dessa brister. Migrationsöverdomstolen påminner i ett kortfattat beslut att en bedömning av trovärdigheten hade omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd och har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Schweiz att utvisa eritrean med vag berättelse till sidans topp

En ung man från Eritrea sökte asyl i Schweiz. Mannen är diakon och kallades till en början inte till nationaltjänstgöring. När han ändå kallades in flydde han nästan omedelbart men greps och fängslades i ett läger med dålig standard. Efter ett antal månader lyckades han fly. Hans familj hjälpte honom få kontakt med en smugglare. De lämnade landet till fots och plockades upp av en etiopisk patrull efter att ha kommit vilse. Mannen intervjuades flera gånger i Schweiz. Myndigheterna där trodde inte på berättelsen eftersom mannen ändrat tidsuppgifter och det saknades detaljer. Mannen förklarar att han är obildad men att han har berättat de detaljer han minns om lägret och flykten. Men eftersom mannen inte kunde göra troligt att han lämnat landet olagligt fick han avslag. Mannen framförde till Europadomstolen att det är Schwez borde anmodas förklara hur han i tjänstgöringspliktig ålder skulle kunnat få utresetillstånd. Men Europadomstolen litar på den trovärdighetsbedömning som gjorts och friar Schweiz från anklagelsen om utvisning med risk för tortyr eller förnedrande bestraffning. Mannen hade också hävdat att Schweiz borde fällas för att han riskerade slaveri/straffarbete i nationaltjänstgöringen. Men denna fråga ska enligt Europadomstolen inte tas upp eftersom den inte behandlats på nationell nivå.

Case of M.O. v. Switzerland (Application no. 41282/16) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

A parent of a child who is an EU citizen may have a right of residence till sidans topp

I Asylnytt 17-05-15 publicerades ett pressmeddelande om ett mål i EU-domstolen som innebär att en förälder till ett barn som är EU-medborgare kan ha en härledd uppehållsrätt i EU. Detta mål har nu refererats av Migrationsverket

Hämta Migrationsverkets referat och domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Äktenskap i tredje land leder till att asylansökan avvisas till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Sverige. Under asylproceduren gifte han sig med en kanadensisk medborgare, som tillfälligt var i Sverige. Migrationsverket avvisade asylansökan med hänvisning till att han har rätt att resa till Kanada som är ett säkert land för honom. Mannen anförde att det var parets föräldrar som drivit igenom giftermålet, att de i praktiken separerat och att hustrun inte var registrerad som gift i Kanada. Migrationsdomstolen ansåg att anknytningen till Kanada inte var tillräckligt stark, bland annat för att mannen aldrig varit i Kanada. Migrationsverket överklagade. Migrationsöverdomstolen påpekar att vistelse i ett tredje land inte är en nödvändig förutsättning för att avvisa asylansökan. Familjeanknytning kan också vara ett skäl, vilket framgår av att familjeanknytning i Sverige enligt lagen kan vägas emot anknytningen i det tredje landet. Slutsatsen blir att asylansökan avvisas.

Målnummer UM8098-16, MIG 2017:13

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ung man utan nätverk ska inte skickas till södra Somalia enligt domstol till sidans topp

En pojke från Somalia som växt upp i flyktingläger i Jemen sökte asyl på grund av att hot från en mäktig somalier i Jemen. Denne skulle ha blivit fientlig till hela hans familj efter att pojkens syster blivit gravid med mannens son. Systern ska ha skjutits. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen och att mannen skulle kunna hota pojken från Jemen. Pojkens ålder ifrågasattes också, men nu är han vuxen även enligt sina egna uppgifter. Migrationsverket prövade skyddsbehovet mot hela Somalia eftersom pojken inte hade någon särskild anknytning. Han kan enligt verket bosätta sig där det inte råder konflikt eller vända sig till sin klan för skydd. Migrationsdomstolen påpekar att Migrationsverket accepterat pojkens tillhörighet till en klan som bara finns i södra och centrala Somalia. Eftersom klanen har så stor betydelse ska ingen hänvisas till ett område där klanen inte finns. Domstolen väger samman att pojken skulle hamna i ett område där det råder väpnad konflikt, att han aldrig bott i landet och har svårt att uttrycka sig på somaliska, tillhör en minoritet och saknar nätverk. Det är sannolikt att han skulle rekryteras eller hamna i flyktingläger. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Nationaltjänstvägrare som lämnat Eritrea illegalt är flykting till sidans topp

En man som flydde från Eritrea efter att ha fått en första kallelse till nationaltjänstgöring fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eftersom han riskerar kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Migrationsverket nekade dock flyktingstatus med motivering att han inte riskerat förföljelse av något av de skäl som krävs. Migrationsdomstolen ansåg dock att landinformationen ger en tydlig bild av att eritreanska myndigheter regelmässigt ingriper mot återvändande medborgare för att utröna deras kontakter med oppositionella och att förhören kan liknas vid tortyr. Detta ska ses som förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning och leda till flyktingstatus. Migrationsverket överklagade. Verket menar att återvändande visserligen riskerar sådan behandling men att det drabbar många och inte är uttryck för att enskilda misstänks för att vara motståndare. Migrationsverket anser att det inte längre finns stöd för att alla som lämnat landet betraktas som förrädare - det krävs alltså individuella skäl. Migrationsöverdomstolen stannar efter genomgång av den motstridiga landinformationen vid att personen riskerar förföljelse på grund av politisk uppfattning, främst genom att ha undanhållit sig nationaltjänstgöring som i Eritrea är ett politiskt projekt. Mannen är därför flykting.

Målnummer UM7734-16, MIG 2017:12

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Barnfamilj får stanna efter elva års vistelse trots att de hållit sig undan till sidans topp

En familj från Ryssland som hävdat att de skulle anklagas för att samröre med wahabiter eller IS lyckades aldrig övertyga migrationsverket eller domstolarna om detta. De har hållit sig undan utvisning och vistats illegalt i Sverige större delen av sina elva år i Sverige. Föräldrarna har även dömts för mindre brottslighet för mer än 10 år sedan. Dessa förhållanden talar emot uppehållstillstånd även om barnen fått anknytning till Sverige. Migrationsverket avslog även i detta nya ärende. Migrationsdomstolen anser att barnen bör få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, eftersom sjuttonåringen inte varit i hemlandet sedan hon var sex och elvaåringen aldrig varit där. De har ingen anknytning i hemlandet och talar endast ett minoritetsspråk, inte ryska. Båda barnen har stark anknytning till Sverige. Att utvisa barnen skulle enligt domstolen äventyra deras psykosociala utveckling och inskränka deras rätt till privatliv enligt Europakonventionen. Även föräldrarna beviljas uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Då har barnens rätt till familjeliv särskilt beaktats. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.domstol: 18-årig kvinna ska inte behöva klara sig med 70-årig far i Afghanistan till sidans topp

En äldre man med två barn, varav en vuxen son och en yngre dotter, sökte asyl och åberopade även anknytning till hustrun och två andra vuxna barn som redan hade uppehållstillstånd. Målet gäller dottern, som nu fyllt 18. Migrationsverket hade beslutat om utvisning till Kabul, eftersom familjemedlemmarna inte kunde bevisa sitt skyddsbehov. Anknytningen till modern var tillräcklig för uppehållstillstånd men detta ska sökas från utlandet. För att en ung kvinna ska kunna utvisas krävs att det finns ett manligt nätverk. Enligt Migrationsverket skulle nätverket uppstå genom att fadern och den äldre brodern utvisades samtidigt. Migrationsdomstolen anser inte att fadern, som nu är 70 och har hälsoproblem, kan erbjuda det skydd och stöd som en kvinna i Afghanistan behöver. Brodern saknar i likhet med systern annan anknytning till Afghanistan och kan därför inte heller tjäna som stöd. Kvinnans situation är synnerligen ömmande och hon får därför permanent uppehållstillstånd. Den tillfälliga lagen tillämpas inte eftersom kvinnan var minderårig vid Migrationsverkets beslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Somna på Öresundståget är inte skäl avskriva ansökan enl Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En asylsökande pojke råkade somna på tåget och vaknade i Danmark. Hans gode man upplyste genast Migrationsverket om vad som hänt. Strax därpå inkom begäran från Danmark enligt Dublinförordningen. Några dagar senare meddelade gode mannen att pojken var tillbaka i Sverige. Hon fick svar att det krävs information från det andra landet för att ansökan ska avskrivas. Trots detta beslutade Migrationsverket att avskriva ärendet med motivering att pojken genom att lämna Sverige visat att han inte ville fullfölja ansökan. Migrationsdomstolen avslog överklagandet. Migrationsverket anser nu att avskrivningsbeslutet borde ha omprövats eftersom pojken trots allt ville fullfölja ansökan. Migrationsöverdomstolen slår fast att det saknats skäl för att avskriva ärendet över huvud taget. Migrationsverket borde åtminstone ha kommunicerat med det offentliga biträdet. Både Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut upphävs och målet återförs till Migrationsverket för att pröva asylansökan.

Målnummer UM755-17, MIG 2017:14

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr.överdomstolen: Syrien: Militärläkare ansvarig för tortyr, får inte flyktingstatus till sidans topp

En man från Syrien arbetade som militärläkare i Aleppo i sex år innan han lämnade regimkontrollerat område. Migrationsverket anser att han riskerar förföljelse men beviljade inte skyddsstatus eftersom mannen anses medskyldig till tortyr som utförs på militärsjukhus i Syrie. Han fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom utvisningen inte kan verkställas på grund av risken i hemlandet. Mannen har en son, nu 15, som beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige. Enligt Utlänningslagen kan en medlem av kärnfamiljen bara uteslutas från uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning om personen hotar ordning och säkerhet i Sverige. Men i EU:s skyddsgrundsdirektiv finns en regel om uteslutning när personen utesluts från skyddsstatus, som Migrationsverket valde att tillämpa. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som gör samma bedömning som Migrationsverket. Domstolen påpekar att mannen sökte läkartjänsten frivilligt och inte utsatts för tvång. Beträffande anknytningen tillägger domstolen att agerandet som bidragit till tortyr är ett hot mot den samhälleliga ordningen och kan ses som ett hot mot säkerhet och ordning även i Sverige. Hänsyn till barnet skulle enligt Migrationsöverdomstolen ändå kunna leda till uppehållstillstånd, eftersom mannen är den enda vårdnadshavaren. Men eftersom mannen nu ändå får tidsbegränsat uppehållstillstånd strider inte beslutet mot barnets bästa enligt domstolen.

Målnummer UM3787-16, MIG 2017-11

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Storbritannien/ Förvarstagen två och ett halvt år fick skadestånd genom domstol till sidans topp

En man från Zimbabwe kom till Storbritannien 2001 på besöksvisum och stannade kvar illegalt. Mannen led av psykisk sjukdom, hörde röster mm. År 2005 sökte han asyl men missade intervjun och registrerades som avviken. 2008 gjorde han ett nytt försök och framförde att han attackerats i hemlandet för sitt arbete för hbtq-rättigheter. Under den andra asylansökan togs han i förvar trots att hans psykiska hälsa förvärrades. Ombudet begärde att han skulle släppas mot borgen men det nekades på grund av att han tidigare avvikit, att han inte visat sin identitet mm. Asylproceduren fortgick under 2009-2010 bland annat med läkarintyg som visade ett psykotiskt tillstånd med många symptom på schizofreni. Först i februari 2011 avslogs asylansökan och i maj avslogs överklagandet. I september släpptes han mot borgen. Efter ytterligare turer fick han till slut tidsbegränsat uppehållstillstånd av humanitära skäl 2013. Hans ansökan om förlängning är ännu inte behandlad. Målet hos Europadomstolen gäller förvarstagandet, dels på grund av längden, dels för att det rått ett moratorium för att verkställa utvisningar till Zimbabwe under en stor del av tiden. Domstolen anser att mannen bär ett visst ansvar själv men det är ändå i huvudsak staten som har ansvar för att agera inom rimlig tid när en person är i förvar. Drygt sju månader av förvarstiden bryter mot denna princip och därmed mot artikel 5:1 i Europakonventionen. Storbritannien ska betala mannen 7000 euro för hans kostnader.

Case of S.M.M. v. The United Kingdom (Application no. 77450/12) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Dubbelfel då muntlig förhandling nekades och målet avgjordes av fiskal till sidans topp

En ung man från Etiopien hävdar att han riskerar förföljelse på grund av familjens koppling till motståndsgruppen ONLF. Han har varit fängslad tillsammans med sin pappa. Dessutom riskerar han tvångrekrytering av ONLF om han återvänder. Enligt egna uppgifter och handlingar är pojken minderårig men han registrerades som vuxen i Grekland för att inte bli tagen i förvar. Migrationsdomstolen ifrågasatte tillförlitligheten av uppgifterna om fängelsevistelsen och risken för tvångsrekrytering men bedömde att skälen ändå inte var tillräckliga och beviljade därför inte muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att om pojkens uppgifter bedömts som tillförlitliga skulle de kunna innebära att han har skyddsbehov. Därför borde han fått muntlig förhandling. Dessutom avgjordes målet av en förvaltningsrättsfiskal (som inte är ordinarie domare) trots att det rörde komplicerade frågor om förföljelse i ett svårbedömt land. Målet återförvisas till domstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ytterligare ett mål återförs till migrationsdomstol för muntlig förhandling till sidans topp

En man från Libanon hävdade att han var hotad till livet av sin flickväns morbröder av hedersrelaterade och politiska skäl. Han blev inte trodd av Migrationsverket. Mannen överklagade och skickade in ett videoklipp som bevisning. Domstolen vidarebefordrade filmen till Migrationsverket som inkom med ett yttrande. Verket ifrågasatte att hotet skulle eskalerat efter att mannen lämnat hemlandet och ansåg inte att filmen kunde kopplas till mannen. Domstolen avslog yrkandet om muntlig förhandling och avvisade även videoklippet som bevisning. Filmen skickades tillbaka till den sökande tillsammans med Migrationsverkets yttrande över den. Därefter avslog Migrationsverket överklagandet med motivering bl.a. att mannen inte kunnat förklara varför morbröderna skulle ha ogillat honom. Migrationsöverdomstolen anser att det är oklart vad som legat till grund för beslutet eftersom migrationsdomstolen låtit Migrationsverket yttra sig över videoklippet och även åberopat detta yttrande. Dessutom har migrationsdomstolen betvivlat tillförlitligheten i mannens uppgifter. Muntlig förhandling har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Justerat om återkallande av ansökan och ny ansökan till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande angående hantering av återkallande av ansökningar om uppehållstillstånd och ny ansökan om tillstånd efter återkallande - SR 22/2017. Detta är en ny version som ersätter ett ställningstagande från 2016. Skillnaden är främst att ställningstagandet nu även omfattar ansökningar om uppehållstillstånd på annan grund än asyl.

Om en person som uttryckligen återtagit sin ansökan återkommer och begär uppehållstillstånd på nytt så ska ärendet behandlas som ett verkställighetshinder. Om inga skyddsskäl anförs används Utlänningslagens paragraf 12:18. Om skyddsskäl anförs ska inhibition och ny prövning beviljas enligt paragraf 12:19, eftersom skyddsskälen inte prövats i sak tidigare.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens advokat anser att Dublin inte alltid kan tillämpas under massflykt till sidans topp

Domstolar i Slovenien och Österrike har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i varsitt ärende om vilket land som enligt Dublinförordningen ska vara ansvarigt att pröva en asylansökan. Målen gäller asylsökande från Syrien och Afghanistan som släppts in i Kroatien och slussats vidare till Slovenien respektive Österrike. Där har de sökt asyl. De har fått beslut om överföring till Kroatien. Motiveringen var Dublinförordningens regel om att det land där den asylsökande rest in i området illegalt ska vara ansvarigt. Men de asylsökande har överklagat med hänvisning till att de inte passerat någon gräns illegalt. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att situationen inte förutsetts när Dublinförordningen skrevs. Inresan var inte laglig, eftersom visum saknades. Å andra sidan tilläts de sökande passera gränserna. Generaladvokaten pekar på risken att gränsländer som Kroatien inte skulle kunna hantera situationen. Slutsatsen blir att ansvaret borde ligga hos Slovenien respektive Österrike, enligt artikel 3(2) i Dublinförordningen. Nästa steg är att frågan tas upp i EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-advokat: Rätt att överklaga om Dublinförordningens tidsgränser överskrids till sidans topp

En man från Eritrea som tagit sig till Italien och vidare till Tyskland, sökte asyl i Tyskland. Hans ansökan kvitterades den 14 september 2015 men en formell asylansökan gjordes först den 22 juli 2016. Den 19 augusti 2016 kollade Tyskland databasen Eurodac och fann att mannen lämnat fingeravtryck i Italien. En förfrågan sändes till Italien och senare fick mannen beslut om överföring dit. Han överklagade eftersom frågan till Italien borde ha sänts inom tre månader efter hans första ansökan. En tysk domstol har nu bett EU-domstolen om förhandsavgörande. En fråga är om den sökande har rätt att överklaga tillämpningen av tidsfristen. En annan är från vilket datum tidsfristen ska räknas. EU-domstolens generaladvokat påpekar att Dublinförordningen inte längre är en mekanism staterna emellan. Därför bör den sökande ha rätt att överklaga hur tidsfristen tillämpats. Generaladvoaktens uppfattning om tidsfristen är att den ska räknas från den formella ansökan, dvs i det här fallet den 22 juli 2016. Frågorna kommer att behandlas av EU-domstolen.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Förslaget i sin helhet på svenska och andra språk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

CAT prövar utvisning till Iran av misshandlad kvinna trots avslag i Europadomstolen till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ytterligare ett beslut från januari. Det gäller en kvinna som flyttat till Sverige på grund av äktenskap med en man som snart visade sig vara kontrollerande och våldsam. Hon tog bland annat skydd med hjälp av en kvinnojour. Mannen hotade att sprida intima bilder av kvinnan i hemlandet och även att sprida ryktet att hon skulle ha haft relationer med män i Sverige. Kvinnans uppehållstillstånd förlängdes inte eftersom hon inte bodde kvar med mannen. Hon sökte då asyl på grund av de livsfarliga konsekvenser mannens åtgärder kunde få och hävdade även att hon tlllhörde ett parti som är klassat som terrorister i Iran. Hon har två bröder som har asyl i Danmark på den grunden. Efter avslag i alla instanser i Sverige vände sig kvinnan till Europadomstolen där en ensam domare inom ett dygn avgjorde att utvisningen inte skulle stoppas och fallet inte tas upp till prövning. CAT tar normalt inte upp fall som redan avgjorts i Europadomstolen. Men den här gången anser kommittén att det är oklart från Europadomstolens kortfattade beslut vad det grundats på eller om några sakskäl över huvud taget vägts in. Därför ska ärendet behandlas av CAT.

Läs eller hämta beslutet i ärende CAT/C/59/D/691/2015 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner utvisning till Italien av kvinna med baby till sidans topp

En kvinna flydde med sin pojkvän från Eritrea och hamnade i Italien hösten 2006. Hon inkvarterades i en asylförläggning i Crotone. Efter två månader beviljades hon flyktingstatus och fick inte stanna på förläggningen. Kvinnan och pojkvännen tog sig till Rom men hittade ingenstans att bo, annat än i ett ockuperat hus. Pojkvännen lämnade kvinnan sedan hon blivit gravid. Hon sökte asyl i Schweiz, där sonen föddes sommaren 2009. Efter några månader utvisades de till Italien där kvinnan fortfarande inte hittade någonstans att bo. Hon gjorde ett försök till i Norge med samma resultat. Tillbaka i Italien uppmanades kvinnan att återvända till Crotone, men därifrån hänvisades hon till Rom, där hon och barnet till slut levde på gatan. Hon tog sig till Schweiz igen - och fick avslag igen. Italien har skyldighet att stötta flyktingar på samma villkor som egna medborgare, enligt den scweiziska domstolen. Dessutom kunde kvinnan sökt hjälp t.ex. av Caritas. En schweiziskt NGO skrev till organisationer i Italien, men ingen av dem hade plats. Däremot fanns risk för omhändertagande av barnet. Kvinnan hävdar att de riskerar kränkande behandling i Italien. Men Europadomstolen har förtroende för att om Schweiz informerar Italien så kommer Italien inom sitt generella system för socialhjälp att ta hand om mamman och sonen. Därför avvisas klagomålet av Europadomstolen.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut upphävs enligt ny praxis för minderårig från Afghanistan till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet och shiamuslim föddes i Iran, dit hans föräldrar flytt undan en konflikt med talibanerna. Farföräldrarna har dödats. Fadern var med i kriget mot Pakistan. Pojken hävdade att han behöver skydd för att han tillhör en utsatt minoritet och för att talibanerna kommer ihåg hans familj. Han var sjutton år då han fick beslut. Migrationsverket trodde på berättelsen och accepterade även att pojken var minderårig, men ansåg inte att det fanns något individuellt skyddsbehov. Som vuxen man skulle han kunna försörja sig och etablera sig i någon av provinshuvudstäderna. Han fick avslag med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen, men överklagade beslutet. När migrationsdomstolen tog upp målet hade Migrationsöverdomstolen kommit med den vägledande domen som slog fast att en minderårig utan familj eller annat nätverk i Afghanistan är alternativt skyddsbehövande på grund av de faror som barn utsätts för. Migrationsverket ändrade därför sin ståndpunkt inför domstolsförhandlingen och yrkade på att pojken ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Så blev även domstolens beslut. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter 23-årig son återförenas med sin familj i Sverige till sidans topp

En familj från Aleppo i Syrien flydde till Turkiet. Därifrån tog sig fadern till Sverige. Efter att han fått uppehållstillstånd ansökte hustrun och barnen om att få återförenas. Detta beviljade, med undantag för den äldste sonen, nu 23. Han ansågs kunna klara sig själv som vuxen i Turkiet. Sonen överklagade med hjälp av ombud. Han anför att han försökte ta sitt liv när han tick avslag, eftersom han inte orkade leva utan sin familj. Han har inget uppehållstillstånd i Turkiet och är rädd för våld och kidnappningar. Eftersom sonen bott ihop med fadern fram till att denne flyttade och ansökan lämnats in kort tid efter detta, kan uppehållstillstånd beviljas på grund av ett särskild beroendeförhållande. Men för att använda den bestämmelsen krävs speciella faktorer som gör det svårt att leva åtskilda, utöver normala släktband mellan anhöriga. Migrationsdomstolen väger in att sonen inte kan återvända till Syrien, att han saknar anhöriga i Turkiet, att fadern försörjer honom och att hela familjen mår dåligt av situationen. De kan inte träffas i Turkiet eftersom fadern inte får visum. Mot bakgrund av Europakonventionens familjebegrepp och rätten till familjeliv, beviljar domstolen uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

InfoTorg 17-06-07:

Särskilt beroendeförhållande mellan far och vuxen son

MIG: Migrationsdomstolen beviljar en 23-årig syrisk man permanent uppehållstillstånd i Sverige på grund av ett särskilt beroendeförhållande till sin far.

En 23-årig syrisk man boende i Turkiet ansökte om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Till stöd för sin talan anförde han ett särskilt beroendeförhållande till sin far som beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Men migrationsverket avslog hans ansökan och menade att det inte kunde anses föreligga ett sådant särskilt beroendeförhållande - åtminstone inte mer än vad som är naturligt och vanligt förekommande mellan vuxna individer i en familj.

(...)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Ingen rätt att kräva nödbistånd efter utvisningsbeslut till sidans topp

En kvinna som hållit sig undan utvisningsbeslut nekades nödbistånd av socialnämnden. Hon fick avslag med hänvisning till att asylsökande omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.f. (LMA-lagen) och därmed inte har rätt till motsvarande förmåner enligt socialtjänstlagen. Förvaltningsrätten gav dock kvinnan rätt eftersom personer som håller sig undan är undantagna från LMA-lagen. Socialnämnden överklagade och kammarrätten gick på socialnämndens linje. Kvinnan överklagade på nytt. I sitt yrkande till högsta förvaltningsdomstolen påpekade socialnämnden att kvinnan får stöd av frivilliga och därför inte är i en akut situation. Detta kommenteras inte av högsta förvaltningsdomstolen, men domstolen slår fast att den som håller sig undan utvisning fortfarande omfattas av LMA-lagen. Kvinnan har därför ingen rätt till bistånd enligt socialtjänstlagens paragrafer om försörjningsstöd eller nödbistånd. Domstolen påpekar att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver och kan ge bistånd även i andra fall, men detta är ingen rättighet som den enskilde kan överklaga i domstol.

Hämta domen i mål nr 1527-16 mfl (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Högsta förvaltningsdomstolen: Folkbokföring kan ske trots kort uppehållstillstånd till sidans topp

En kvinna som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man som är doktorand i Sverige nekades folkbokföring eftersom hennes uppehållstillstånd var giltigt kortare tid än ett år. Makens beräknade studietid var dock längre. Lagens krav är att vistelsen i Sverige (dvs att personen regelmässigt tillbringa sin dygnsvila här) avses pågå minst ett åt. Målet har nu nått högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att uppehållstillståndets längd inte är ensamt avgörande. Det finns inget sådant uttryckligt krav i lagen och det tyder enligt domstolen på att lagstiftaren ansett att andra omständigheter kan vägas in. I det här fallet är det ostridigt att kvinnan har för avsikt att bo i Sverige åtminstone så länge hennes make är doktorand. Därför ska hon folkbokföras.

Målnummer 3113-16

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Europadomstolen: Militärer som förlorat flyktingstatus kan utvisas efter 20 år till sidans topp

Fyra personer från Afghanistan som bott i Nederländerna sedan slutet av 90-talet fick sina uppehållstillstånd indragna och hotas av utvisning sedan deras bakgrund under kommunisttiden undersökts. De har tillhört säkerhetstjänsten KhAD/WAD eller motsvarande under den Sovjetvänliga regeringen. Enligt Nederländerna kan de misstänkas för medansvar i de grova brott som begicks av säkerhetstjänsten mot befolkningen. Procedurerna kring detta är inte nya utan har pågått sedan 2003. Europadomstolen kommer nu fram till att Nederländerna har rätt att göra en sådan avvägning och att officerare från KhAD/WAD numera inte riskerar förföljelse i Afghanistan. Även om utvisningar skulle störa personernas familjeliv så har Nederländerna rätt att göra en proportionalitetsbedömning av detta i förhållande till de allvarliga brott som kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Ansökningarna avvisas och Europadomstolen begäran om inhibition upphävs.

Application no. 15993/09, M.M. against the Netherlands and 3 other applications (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Enighet efter överklagande: Medlemmar av folkgruppen Fur riskerar förföljelse i Sudan till sidans topp

En man från Darfur-regionen i Sudan och som tillhör folkgruppen Fur sökte asyl. Tio år tidigare hade 14 familjemedlemmar dödats och han själv torterats. Migrationsverket bedömde uppgifterna som trovärdiga, men ansåg ändå att det inte fanns någon aktuell hotbild. Inför domstolsbehandlingen har dock Migrationsverket ändrat ståndpunkt och anser att mannen ska få uppehållstillstånd som flykting. Migrationsdomstolen tolkar aktuell landinformation som att icke-arabiska folkgrupper är utsatta i hela Sudan eftrsom de uppfattas som rebellanknutna. Det finns därmed inget internt flyktalternativ. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol underkänner internflykt för 19-åring utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

En familj lämnade Helmand i Afghanistan efter en våldsam lokal konflikt som lett till flera dödsfall. Den pojke som nu sökt asyl var ca åtta år gammal när familjen bosatte sig i Iran. När deras fiender fick reda på deras bostadsort tvingades de flytta. Migrationsverket trodde inte på berättelsen om det individuella hotet och skrev upp pojken i ålder. Eftersom han inte kunde bevisa varifrån familjen kom prövades hans skyddsskäl mot hela landet. I domstolen trodde två nämndemän på berättelsen och ansåg att pojken genom det individuella hotet är alternativt skyddsbehövande. De blev nedröstade i den delen. Men domstolen är överens om att pojkens uppgifter om bostadsorten är trovärdiga. Därför bedöms skyddsbehovet mot Helmand, där situationen är så allvarlig att ingen ska återsändas. Internflyktsalternativ anses inte rimligt eftersom pojken är hazar, en utsatt grupp. Han är vuxen men mycket ung, har aldrig arbetat eller gått i skola, har bott i Iran och saknar kontaktnät i Afghanistan. Domstolen påpekar att Migrationsverket har bevisbördan för att det finns ett internflyktsalternativ, men att det enda som anförts är att pojken haft praktik i Sverige och är frisk. Han beviljas uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källa förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Åldern vid beslutet gäller för att bedöma barns skyddsbehov till sidans topp

En pojke från Wardak i Afghanistan flydde med sin mor till Pakistan efter strider då hans far dödats. Han var då ungefär sex år gammal och har bott i Pakistan sedan dess. Migrationsverket ansåg inte att han har några individuella skyddsbehov. Därför fick han avslag med en verkställighetsföreskrift som innebar att utvisningen inte kunde verkställas förrän han skulle fylla 18 åtta månader senare. Åldern är inte ifrågasatt. Migrationsdomstolen anser att pojken som ensamt barn utan nätverk och hazara riskerar allvarliga övergrepp, som tvångsrekrytering, barnarbete och sexuellt utnyttjande. Han är därför alternativt skyddsbehövande. Eftersom det är förhålladena vid prövningstillfället som är avgörande anser domstolen att det saknar relevans att pojken om några månader inte kommer att vara ett barn. Han får därför uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och det finns inget utrymme för ett utvisningsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter svårt autistisk pojke stanna med sin familj till sidans topp

En familj från Vitryssland som sökt asyl 2009, men fick avslag. De blev kvar i landet och här föddes deras andra son som nu är fyra år. De söker asyl på nytt efter att utvisningsbeslutet preskriberats. Pojken lider av en exceptionellt svår autism som innebär att han har mycket stort behov av upprepade rutiner. Han äter endast en typ av näringsdryck och har inte fungerat i en vanlig förskolegrupp då han är rädd för andra barn, är ljudkänslig och har ett uttalat självskadebeteende. Hans begåvningsnivå har inte kunnat utredas, men han utvecklas nu positivt på en specialförskola. Utvecklingen riskerar att avstanna om situationen förändras. Migrationsverket anser att det finns vård i hemlandet, även om den inte håller samma kvalitet. Men migrationsdomstolen bedömer att en traumatisk transporten och svårigheter att faktiskt få tillgång till vård skulle skada hans hälsa och utveckling. Därför får pojken och hans föräldrar permanent uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Även en 24-årig storebror som bor hemma får stanna med hänsyn till familjens enhet och den autistiske broderns behov av honom. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tillåter 91-årig kvinna att återförenas med vuxen son i Sverige till sidans topp

En kvinna som nu är 91 har bott ihop med sin son från det att han föddes tills han flydde till Sverige 2014. Hon ansökte om anhöriginvandring strax efter att sonen fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han försörjer sin mor ekonomiskt men hon är nu svårt sjuk och kan inte få vård. Även övriga barn har lämnat Syrien. Migrationsverket bedömer att det inte räcker med familjebanden utan det krävs andra faktorer för att visa att familjemedlemmar som bott ihop "svårligen kan leva åtskilda". Annars krävs synnerliga skäl som ska vara både ömmande och udda. Enligt Migrationsverket är moderns situation visserligen ömmande, men inte udda. Migrationsdomstolen tar fasta på att beroendet är ömsesidigt, då oförmågan att hjälpa modern försvårar sonens möljighet att anpassa sig i Sverige. Efter att ha vägt in moderns höga ålder, utsatta position som ensam kvinna, säkerhetssituationen och att hon saknar familj i hemlandet bedömer domstolen att beroendeförhållandet gör att modern och sonen svårligen kan leva åtskilda. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Syskon till ensamkommande fick uppehållstillstånd efter tredje försöket till sidans topp

Mamman och syskonen till ett barn från Afghanistan som fått uppehållstillstånd i Sverige ansökte om anknytning. Mamman fick avslag av Migrationsverket medan syskonens ansökningar avvisades (dvs behandlades inte) eftersom mamman inte kunnat visa att hon var deras ställföreträdare. Migrationsdomstolen beviljade dock mamman uppehållstillstånd. Syskonens ärenden återförvisade för ny utredning. De var inskrivna i mammans pass, vilket talade för att hon var vårdnadshavare enligt domstolen. Migrationsverket avslog barnens ärenden en gång till, eftersom faderns medgivande saknades. Ett intyg om hans försvinnande 2011 var inte tillräckligt. Även domstolen avslog den gången. Barnen har nu ansökt på nytt, nu på anknytning till mamman. Ett av dem har intervjuats på ambassaden i Islamabad och bekräftat pappans försvinnande 2011. Modern uppgav i sin intervju att hon fått kännedom om sin mans död 2015 och identifierat kvarlevorna vid ett besök i hemlandet. Hon hade dock inget dödsbevis. Migrationsverket trodde inte på berättelsen och avslog barnens ansökningar en gång till. Inte heller domstolen tror på de senaste uppgifterna. Men domstolen anser att beviskravet ska sänkas eftersom svårigheterna med skriftlig dokumentation inte får hindra rätten till familjeliv. Domstolen anser att det gjorts sannolikt att fadern är försvunnen och påpekar att detta inte ifrågasattes när sonen i Sverige sökte asyl. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Mor och syskon får återförenas trots att dottern blivit medborgare i Sverige till sidans topp

En flicka från Somalia fick permanent uppehållstlllstånd på grund av skyddsbehov. Hon fick förtur med att beviljas medborgarskap och hoppades att det skulle underlätta återförening med familjen som hon fått kontakt med efter ett par år. Familjemedlemmarna har inga id-handlingar som godkänns i Sverige. Sedan 2012 gäller en bevislättnadsregel som gör att familjemedlemmar i vissa fall inte behöver styrka sin identitet i återföreningsärenden om DNA-test visar släktskapet. Denna regel omfattar till exempel föräldrar som ska återförenas med ett utländskt barn i Sverige. Parterna har i det här fallet lämnat DNA-prov som visar att de med 99,99 procents säkerhet är föräldrar till flickan i Sverige. Men flickan är inte längre ett "utländskt barn". Därför medgavs inte bevislättnad, det vill säga Migrationsverket avslog ansökningarna utan att väga in DNA-analyserna. Migrationsdomstolen anser att det faktum att det rör sig om en kärnfamilj med ett starkt band och att familjen skulle haft rätt till återförening om flickan inte påskyndat medborgarskapsprocessen gör situationen så ömmande och udda att uppehållstillstånd kan beviljas enligt paragrafen om särskild anknytning. Familjen får komma till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden om snabbavvisningar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat nya versioner av tre rättsliga ställningstaganden om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet och om avvisningar till EU-land, första asylland eller säkert tredjeland. De är numrerade SR 16, 17 och 18/2017. Justeringarna följer av lagändringar eller praxis från Migrationsöverdomstolen. I alla tre dokumenten har förts in att ensamkommande asylsökande barn alltid ska förordnas offentligt biträde. I två av dokumenten har införts vilka omständigheter som krävs för att att avvisning ska kunna ske under tid då personen har giltigt visum eller rätt att vistas utan visum. Detta gäller även asylsökande som har uppehållstillstånd med skyddsstatus i ett annat EU-land. I dessa dokument finns nu även infört att Migrationsdomstolen på eget initiativ ska pröva frågan om inhibition om en avvisning med omedelbar verkställighet överklagas. Innan den prövningen skett får avvisningen inte verkställas. Ensamkommande barn som fått avslag med omedelbar verkställighet ska ges en veckas tidsfrist efter delgivning av beslutet. I ställningstagandet där avvisningar inom EU eller till säkra länder behandlas har förts in att avvisning med omedelbar verkställighet till ett "säkert tredjeland" inte är möjlig, samt att avvisning ett nyfött barn vars förälder har skyddsstatus i ett annat EU-land inte kan ske med automatik annat än när det följer av Dublinförordningen.

Hämta ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående vad som utgör ett godtagbart myndighetsskydd och förutsättningar för avvisning med omedelbar verkställighet med hänvisning till befintligt myndighetsskydd (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migr-ÖD: Eritrea: Flyktingstatus för desertör inte en fråga av enkel beskaffenhet till sidans topp

En kvinna från Eritrea som deserterat från pågående nationaltjänstgöring och tidigare varit frihetsberövad fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus på grund av tillskriven politisk uppfattning. Hon fick avslag av migrationsdomstolen, där målet avgjodes av enbart en lagfaren domare. Migrationsöverdomstolen påpekar att landinformationen inte ger någon entydig bild av hur eritreanska myndigheter behandlar personer som avviker från tjänstgöringen och lämnar landet illegalt. Därför var målet i migrationsdomstolen inte av enkel beskaffenhet och borde ha avgjorts i fullsutten rätt med domare och nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om ny praxis: Individuella skäl krävs för att få tillstånd på en ny grund till sidans topp

I Asylnytt 16-10-15 refererades en dom från Migrationsöverdomstolen som innebar att en person som haft uppehållstillstånd för studier men inte uppnått resultat nog för fortsatt tillstånd, ska inte kunna byta spår till arbetstillstånd. Att ha haft ett tidigare uppehållstillstånd räcker alltså inte som synnerliga skäl för att få tillstånd på annan grund utan att lämna Sverige. Asylnytt refererade målet som att det avgörande var att kriterierna för att få fortsatt studietillstånd inte var uppfyllda. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar till denna dom och gör en vidare tolkning. Enligt Migrationsverket innebär domen att det "måste finnas omständigheter utöver det tidigare tillståndet som skapar en situation som inte uppkommer i normalfallet och förstärker behovet av en prövning inifrån". Som exempel nämns upprepade tidigare tillstånd i kombination med personliga omständigheter . Denna nya praxis kan påverka möjliggheten att byta spår i olika riktning mellan studier, arbete och familjeanknytning.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Utbildad kvinna skyddsbehövande i Afghanistan till sidans topp

En kvinna från Kabul som är universitetsutbildad, har fortbildat sig utomlands och arbetat två år som lärare sökte asyl och berättade att hennes kusin som ska ha varit en mäktig person krävt att få gifta sig med henne, samt varnat henne för att fortsätta arbeta. Kusinen ska ha misshandlat och senare dödat hennes bror då han inte fått sin vilja fram. Migrationsverket ansåg att berättelsen var vag och trodde inte på den. Det gör inte heller migrationsdomstolen. Men domstolen anser att en högutbildad kvinna är särskilt utsatt i det nuvarande säkerhetsläget och med risk för en återupplivad konservativ trend. Hon är också utsatt geom att hon motsätter sig talibanernas tolkning av islam och utmanar afghanska sedvänjor. Detta tillsammans gör att hon löper en personlig risk att skadas i den väpnade konflikten. Att hon har ett manligt nätverk ger inte tillräckligt skydd. Hon beviljas därför uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Jurdidik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rådman nedröstad när snart vuxen bedömdes ha skyddsbehov som barn till sidans topp

En 17-åring afghan sökte asyl i Sverige men fick avslag, med uppskjuten verkställighet till 18-årsdagen. Inför domstolsförhandlingen berättade han mer om den dramatiska familjekonflikten med dödsfall i båda lägren, som gjort att familjen flydde till Iran när han var liten, och hur han nu hotas av hämnd. Migrationsdomstolen anser att berättelsen trappats upp. Men eftersom pojken har bott i Iran större delen av sitt liv och saknar nätverk i Afghanistan så bedömer nämndemännen att han som barn skulle riskera att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling. Därför är han alternativt skyddsbehövande och ska få permanent uppehållstillstånd i enlighet med Migrationsöverdomstolens dom i ett snarlikt fall. Rådmannen är skiljaktig. Han anser att pojken visserligen är skyddsbehövande, men eftersom skyddsbehovet är kopplat till att han är minderårig och han fyller 18 inom några veckor ska tillståndet tidsbegränsas. Pojken beviljas permanent uppehållstillstånd med majoritetsbeslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Mandé är flykting trots att han behållit pass och återvänt en gång till Irak till sidans topp

En man från gruppen mandéer i Irak sökte skydd efter att ha varit kidnappad och misshandlad och senare utsatts för övergrepp i hemmet som ett led i förföljelse på grund av hans religion. Migrationsverket bedömde berättelsen som tillförlitlig och trovärdig. Men Migrationsverket ansåg inte att alla mandéer riskerar förföljelse. Dessutom hade mannen undanhållit sitt pass för Migrationsverket. Han hade återvänt till Irak och därmed undgått att överföras till Spanien. Han har uppgett att orsaken var att familjen inte skulle splittras. Men enligt Migrationsverket tyder det på att mannen inte själv såg hotet i Irak som överhängande och avslog ansökan. Migrationsdomstolen påpekar att uppgifterna om passet inte rör asylberättelsens kärna och att det får anses naturligt att mannen ville hålla ihop familijen. Domstolen bedömer det mannen utsatts för som förföljelse, riktad mot honom personligen och kopplad till hans religion. Det finns inget myndighetsskydd och han får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Risk för upprepning av förföljelse för påstått samröre med ONLF i Etiopien till sidans topp

En man från Ogadenprovinsen i Etiopien hade varit fängslad två gånger på grund av anklagelser om samröre med befrielserörelsen ONLF. Han hade släppts för att kunna närvara vid sin mors begravning och i samband med det flytt landet med sin familj. Migrationsverket påpekade att regringen inte utsatt mannen för något efter frisläppandet och att han sagt att han inte längre är misstänkt. Men migrationsdomstolen anser att eftersom situationen i Etiopien inte har förändrats talar landinformationen för att mannen riskerar att utsättas på nytt. Dessutom har domstolen funnit att personer med somaliskt ursprung regelmässigt hålls kvar i häkte vid inresa till Etiopien, vilket ytterligare ökar sannolikheten för att mannen skulle uppmärksammas. Även mannens barn riskerar förföljelse. De får uppehållstillstånd som flyktingar på grund av tillskriven politisk uppfattning. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol avfärdar åldersuppskrivning till sidans topp

En afghansk pojke som sökte asyl som 15-åring skrevs upp i ålder av Migrationsverket trots en rad intyg från personer som känner honom väl. Han hade även skolbetyg, vaccinationsintyg, intyg från moskén, brev från en släkting och fotografier från Iran där han är född. Socialnämnden begärde i en särskild skrivelse att verkets bedömning av åldern skulle omprövas. Eftersom pojken inte kunde visa ett individuellt skyddsbehov i föräldrarnas hemland fick han beslut om utvisning. Migrationsdomstolen gör den samlade bedömningen att pojken gjort sannolikt att han är minderårig. Eftersom hans föräldrar är avlidna och han inte har något annat nätverk och är hazar anser domstolen att han skulle hamna i en mycket svårt och riskfylld situation vid ett återvändande, med risk för våld och anra övergrepp. Han får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Hembyn fanns inte enligt Migr-verket men domstolen hittade den till sidans topp

En pojke från Afghanistan berättade att han var eftersökt av talibaner bland annat för att han arbetat för en utländsk organisation med ett vaccinationsprogram och för att hans bror var militär. Brodern hade dödats i en hämndattack efter att en mulla dödats. Han uppgav att han var minderårig, men hade registrerats med födelsedatum 97-01-01 i Ungern. Migrationsverket dömde ut de flesta uppgifter som vaga och ansåg bland annat att pojkens uppgivna hemby och andra platser inte finns på kartan. Han skrevs upp till vuxen och bedömdes inte ha skyddsbehov. Migrationsdomstolen bedömer tvärtom att pojken berättat tydligt och detaljrikt och att det inte finns någon anledning varken att betvivla åldern eller berättelsen. Domstolen fann de uppgivna platserna på kartan även om stavningen kan skifta. Pojken hade även tillfört vissa dokument inför domstolsförhandlingen. Han beviljas permanent uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Snart 18-årig pojke utan nätverk alternativt skyddsbehövande till sidans topp

En pojke från Afghanistan som bott i Iran sedan sex års ålder beviljades inte uppehållstillstånd av Migrationsverket. Hans planer på att konvertera till kristendomen var inte tillräckligt långt gångna medan faderns markkonflikt låg för långt tillbaka. Att vara hazar eller barn anses inte i sig utgöra risk för förföljelse. Även om säkerhetsläget är svårt skulle han kunna klara sig i Kabul. Eftersom pojken levt i en afghansk kontext skulle han enligt Migrationsverket kunna klara sig där på egen hand. Utvisningen fick dock inte verkställas förrän pojken fyllt 18. Migrationsdomstolen bedömer på liknande sätt att det inte finns någon risk för förföljelse på någon av de grunder som anförts. Däremot anser domstolen att pojken som minderårig som inte har vistats i Afghanistan på så lång tid riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i form av våld, barnarbete, sexuellt utnyttjande eller rekrytering som han inte kan få skydd för. Därför är han alternativt skyddsbehövande och beviljas permanent uppehållstlllstånd. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tror på berättelse om konversion trots sen asylansökan till sidans topp

Ett par från Iran berättade att de blivit aktiva i en hemkyrka och konverterat till kristendomen, dock utan något formellt dop. De förstod att kyrkan avslöjats då två medlemmar avlidit. I Sverige har de formellt blivit döpta och missionerar öppet. Migrationsverket ansåg att de lämnat diffusa och generella uppgifter om sin konversion och haft svårt att ge uttryck för hur de resonerat kring riskerna. Migrationsverket la stor vikt vid att paret dröjt med att lämna Iran, att de rest legalt och dessutom väntat två veckor innan de sökte asyl i Sverige. Migrationsdomstolen anser att parets omfattande och ihållande engagemang talar för att konversionen är genuin. De har på ett fullt godtagbart sätt redogjort för sina överväganden och hur konversionenen förändrat dem. De har kunnat svara på frågor om sina tankar om bibeln och kristendomen. Enligt domstolen är tidsaspekterna besvärande men inte tillräckligt för att ifrågasätta deras religiösa övertygelse. De får uppehållstlllstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Irakier utan hemlandspass kan bli svensk medborgare till sidans topp

En irakier som bott i Sverige i tio år nekades svenskt medborgarskap för att han inte kunde styrka sin identitet med hemlandspass. Migrationsverket ansåg att de handlingar mannen har borde räcka för att få pass från ambassaden. Verket har senare ändrat ståndpunkt när det gäller handlingarna: för att få irakiskt pass krävs både medborgarskapsbevis och id-kort utfärdade i Irak. Mannen hade bara en av handlingarna och det kan inte krävas att han åker till Irak med tanke på säkerhetsläget. Migrationsöverdomstolen påpekar att försiktighet ska iakttas innan en skyddsbehövande uppmanas uppsöka sin ambassad och att om det finns kunskap om vad som krävs för att få pass så bör det framgå vad kunskapen grundar sig på. Migrationsöverdomstolen sammanfattar att mannen gjort sin identitet sannolik; han har aldrig ändrat sina uppgifter och de stämmer med de handlingar han har. Han har hustru och barn som alla är svenska medborgare. Han uppfyller villkoren för att få dispens från kravet på styrkt identitet.

Mål nr 8585-16, Mig 2017:10

Hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Domstolsförhandling ska vara muntlig om trovärdigheten faktiskt bedöms till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Libyen uppgav att han riskerade att dödas pga sin klantillhörighet och att han är imam, plus att han är eftersökt av en milis. Migrationsverket avslog på grund av att han inte ansågs lämna trovärdiga eller tillförlitliga uppgifter om att han skulle vara personligen eftersökt. Migrationsdomstolen beviljade inte muntlig förhandling med motivering att skälen ändå inte var tillräckliga. Men domstolen ifrågasätter på flera punkter berättelsen och att fienderna skulle vara ute efter honom personligen. Migrationsöverdomstolen påpekar: "För att kunna konstatera att anförda skyddsskäl inte är tillräckliga krävs att skälen, oavsett tillförlitligheten av den sökandes berättelse, inte kan anses innebära en risk för skyddsgrundande behandling." Eftersom utgången i målet var beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som personen lämnat, borde muntlig förhandling ha hållits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Målnummer UM 7143-16, MIG 2017:9

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Anklagad för förbindelser med Baathregimen är hotad i Bagdad till sidans topp

En man vars far hade kopplingar till Baathregimen i Irak och vars mor varit högt uppsatt i en organisation flydde med sin hustru, som är medborgare i ett annat land. De fick beslut om utvisning 2010 eftersom de inte ansågs vara individuellt hotade. Beslutet har inte kunnat verkställas och de ansökte på nytt om asyl efter att utvisningsbeslutet preskriberats. De har numera två barn födda i Sverige. Migrationsverket anser att situationen fortfarande är sådan att de inte löper individuell någon risk för allvarliga övergrepp, även om det råder svåra motsättningar. Att utvisningen inte kunnat verkställas spelar ingen roll eftersom de inte medverkat. Migrationsdomstolen anser däremot att säkerhetsläget har förvärrats i Bagdad, där milisgrupper kontrollerar olika områden. Mannens ursprungsfamilj är välkänd och den grupp som hotat dem har en stark ställning. Att de har små barn gör dem mer utsatta. Det finns inget internflyktsalternativ. Därför bedöms mannen och barnen som flyktingar. Kvinnan får inte flyktingstatus eftersom hon är medborgare i ett annat land, men får stanna på grund av familjens enhet. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Resvägen till hemorten i Ghazni för farlig för att utvisa minderårig enligt domstol till sidans topp

En pojke från provinsen Ghazni i Afghanistan sökte asyl och berättade att han var hotad av talibanerna och riskerade att kidnappas efter en indicent. Han hävdar att han som barn och hazara är särskilt utsatt, och att även vägen till hemtrakten är farlig eftersom det är en viktig led som talibanerna attackerar. Hans mor är ensam och sjuk och kan inte hämta honom. Migrationsverket tror inte att det finns ett särskilt stort hot, och säger beträffande vägen att pojkens mamma klarat av att uppfostra fem barn och skicka de två äldsta till Iran - därför finns antagligen släktingar. Dessutom hävdar Migrationsverket att IOM kan hjälpa honom till familjen eller till ett annat boende. Migrationsdomstolen tror inte heller att pojken är personligen hotad i hemdistriktet som är relativt lugnt. Men säkerhetsläget utmed vägen från Kabul till hemmet för en minderårig hazar är så allvarligt att pojken bedöms som alternativt skyddsbehövande. Eftersom han är minderårig och inte har nätverk på annan plats finns inget internflyktsalternativ. Han beviljas permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Migrationsöverdomstolen: Domstol ska inte bevilja anknytning utan utredning till sidans topp

En kvinna som sökte asyl anförde dessutom att hon hade anknytning genom sin sambo. Hon fick avslag eftersom hon inte ansågs ha asylskäl. Beträffande anknytningen konstaterade Migrationsverket att hon inte hade en giltig passhandling samt att ansökan på grund av anknytning ska lämnas in från utlandet. Migrationsdomstolen höll med beträffande asylskälen men beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Enligt domstolen var det inte skäligt pga kvinnans hälsotillstånd att hon skulle behöva söka från utlandet. Migrationsverket överklagade för att få prövat vilket id-krav som ska ställas och om hälsotillståndet ska vägas in i ett sådant ärende. Dessutom anför Migrationsverket att själva anknytningen aldrig blivit utredd. Migrationsöverdomstolen tar upp ärendet men bedömer bara den sista frågan. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för utredning av om anknytningen räcker för uppehållstillstånd. De övriga frågorna besvaras inte. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Förvarstiden ska räknas om från början vid nytt förvarstagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur tiden i förvar ska beräknas då en person har släppts ur förvar men sedan tagits i förvar igen genom ett nytt beslut. Bakgrunden är att förvarstagande bara får pågå en viss tid, olika lång beroende på vilken grund personen tas i förvar. Vissa förvarsbeslut ska dessutom omprövas efter en viss tid. Migrationsöverdomstolen i flera ärenden avräknat tid från föregående förvarstagande vid beslut om förnyat förvar. Enligt Migrationsverket finns det inte lagstöd eller ens någon motivering för detta. För att handläggningen ska bli enhetlig föreskriver nu rättschefen att ingen tid ska avräknas. Asylnytts kommentar: Eftersom ställningstagandet går stick i stäv med Migrationsöverdomstolens tidigare beslut, motiverade eller ej, kan det förväntas att ombuden kommer att överklaga förvarsbeslut utan avräkning och begära prövningstillstånd för att få ett nytt avgörande från Migrationsöverdomstolen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om vilka beslut kring förvar som är "bärare av tvångåtgärden" till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka beslut som är "bärare av tvångsåtgärden" och kan överklagas. Dessa är:

+ Det ursprungliga förvarsbeslutet

+ beslut om förlängning i samband med att en tidsfrist enligt lagen löper ut

+ beslut om fortsatt tvångsåtgärd av något annat skäl än det ursprungliga beslutet, samt även

Andra ställningstaganden, som görs under pågående förvar, ska endast resultera i ett beslut om det innebär att förvaret ska upphöra.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om förutsättningar för att förlänga tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

Tidsfristen för frivillig avresa är den tid som en asylsökande har på sig att lämna Sverige "självmant" efter att ett utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. I normalfallet är tidsfristen två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om tidsfristen överskrids resulterar det i ett återreseförbud, men tidsfristen kan förlängas om det finns särskilda skäl. Ställningstagandet handlar om hur vissa skäl för förlängning ska bedömas, nämligen extra tid för att skaffa resehandlingar, extra tid efter lång vistelse i Sverige (t.ex. uppsägningstid eller försäljning av lägenhet) och hänsyn till barn som går i skolan. I samtliga fall krävs att personen (eller föräldrarna) aktivt försöker anskaffa resehandlingar. Det kan finnas andra skäl till förlängning. Av praxissamlingen som medföljer ställningstagandet framgår till exempel att även en inlämnad ansökan om ny prövning på grund av verkställighetshinder (12:19) kan vara ett skäl.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om beviskravet i anknytningsärenden till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omfattande rättsligt ställningstagande om beviskravet i anknytningsärenden. Ställningstagandet innehåller en genomgång av hur bevis bedöms, med förklaringar av begrepp som bevisfakta, bevismedel, bevistema och bevisbörda. "Subjektiv" och "objektiv" bevisbörda berörs liksom olika nivåer av beviskrav och betydelsen av förhållandena i ett land där den sökande befinner sig.

Beträffande anknytningsärenden sammanfattar Migrationsverket: "Vid uppehållstillstånd p.g.a. anknytning är det den sökande som ska bevisa att han eller hon uppfyller förutsättningarna för att ansökan ska kunna beviljas. Det normala kravet på bevisningen i anknytningsärenden är att omständigheterna ska göras sannolika. I ett par fall gäller ett högre beviskrav, vilket innebär att sökanden ska styrka förhållandena. Ett högre beviskrav gäller normalt för den sökandes identitet, som då ska vara styrkt. Vidare ska ett äktenskap styrkas, för att kunna ligga till grund för ett uppehållstillstånd p.g.a. anknytning. När det gäller omständigheter som talar mot att bevilja uppehållstillstånd är det normalt Migrationsverket som ska bevisa dessa. Verket ska då göra omständigheterna sannolika."

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier anklagad för samarbete med Israel bedöms som flykting av domstol till sidans topp

En man hade tvingats hjälpa Hamas med att flytta några vapenlådor, som fanns på hans mark i Gaza. Strax efter händelsen anklagades mannen för att ha informerat israeliska myndigheter om verksamheten. Det ledde till att han flydde från landet. Därefter fick han veta att två av männen dödats och att deras famljer höll honom ansvarig. Migrationsverket höll med om att misstänkta kollaboratörer löper stora risker men bedömde att det inte var trovärdigt att mannen anklagats för något på så lösa grunder. Inför överklagandet kompletterade mannen bland annat med en kallelse till polisen för förhör. Domstolen höll muntlig förhandling och konstaterade att mannens berättelse var oförändrad och verkade självupplevd. Han berättade också att vänner till honom gripits. Mannen beviljas flyktingstatus eftersom han riskerar förföljelse på grund av "tillskriven politisk uppfattning". Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Palestinier från Bagdad som misshandlats har skyddsbehov till sidans topp

En statslös palestinier från Bagdad i Irak anförde bland annat att han riskerar att straffas för att han vägrat ansluta sig till Hashd al-Shaabi-milisen. Migrationsverket höll med om att palestinier anklagas för att stödja Saddam Hussein och misstros på grund av att de är sunnimuslimer. Men eftersom det enligt verket inte fanns någon individuell hotbild så fick han avslag. Migrationsdomstolen anser att palestiniernas situation i Bagdad har försämrats. De är utsatta för våld och trakasserier. Dessutom råder väpnad konflikt med urskillningslöst våld i Bagdad. Migrationsdomstolen anser ändå att det krävs en individuellt risk för att det ska föreligga skyddsbehov. Eftersom mannen hade blivit stoppad vid vägspärrar, blivit misshandlad och den utpekade milisen visat intresse för honom finns det individuella skäl som tillsammans med den allmänna situationen för statslösa palestinier i Bagdad får mannen uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Hazar som misstänks för samröre med taliban har skyddsbehov till sidans topp

En pojke av hazara-etnicitet som sökte asyl i april 2015, då sexton år, uppgav att hans far anklagats för samröre med talibaner och därefter dödats. Den som anklagade fadern, en kommendant, kunde därigenom även komma åt faderns kiosk. Migrationsverket trodde inte på uppgifterna och ansåg att pojken kunde återvända till hemorten i Ghazni. Om inte så finns internflyktsalternativ i Kabul, Mazar eller Herat. Migrationsdomstolen anser däremot efter muntlig förhandling att berättelsen är sammanhängande och logisk. Det är trovärdigt att kommendanten attackerats av talibaner. Om bybefolkningen, som huvudsakligen är hazarer, tror att pojken har med talibanerna att göra är han hotad. Internflykt skulle kunna tillämpas, men eftersom han inte har något nätverk, är så pass ung och dessutom lider av psykisk ohälsa som han inte skulle kunna få behandling för, så skulle internflykt innebära "otillbörliga umbäranden". Pojken beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg).

 till innehållsförteckningen innehåll

Värnpliktsvägran i Eritrea flyktinggrundande enligt migrationsdomstol till sidans topp

En man som varit fängslad i Eritrea för att han hållit sig undan nationaltjänstgöring, men lyckats fly, fick uppehållstillstånd i Sverige som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket ansåg att han inte förföljts på någon av de grunder som krävs för att få flyktingstatus. Mannen hävdade att vägran att göra nationaltjänsten ses som ett ställningstagande mot regimen och han riskerar förföljelse på grund av sin politiska övertygelse. Bestraffningen är oproportionerligt sträng och kan innebära tortyr och annan kränkande behandling. Migrationsdomstolen går på samma linje och konstaterar även att det finns uppgifter om att en ansökan om asyl i sig kan betraktas som landsförräderi. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Cypern/ prickas av Europadomstolen för trångt förvar och ovilja att utreda anklagelser till sidans topp

En asylsökande från Kenya som befann sig i Cypern dömdes till nio månaders fängelse för att han försökt lämna ön med ett falskt pass. Omedelbart efter avtjänat straff togs han i förvar och hölls kvar under asylproceduren. Efter sexton månader i förvar hämtades han och förpassades med flyg till Kenya. Mannen anklagar Cypern för att han deportats skedde innan proceduren var avslutad, att han försetts med provisorisk munkavle av hopknycklat papper, tejpats kring huvudet samt misshandlats på andra sätt. Han klagade också på förvaret där hans utrymme var mindre än tre kvadratmeter under hela tiden. Mannens berättelse från resan var detaljerad och han tillförde läkarintyg, men eftersom han först efter flera år nämnt att han skulle varit hos läkare och intyget är ofullständigt så anser domstolen inte skadorna bevisade. Däremot prickas Cypern för att ha försökt undvika att utreda händelserna och att polisernas vittnesmål tagits för sanna trots motsägelser och felinformation. Domstolen fäller även Cypern för det utdragna förvarstagandet i förhållanden som bara kan accepteras i undantagsfall för en kort period.

Case of Thuo v. Cyprus, Application no. 3869/07 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Europadomstolen fäller Ungern för behandlingen av asylsökande till sidans topp

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary (Application no. 47287/15)

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett ärende som gäller två män från Bangladesh som hållits kvar i ett av lägren vid gränsen till Serbien och därefter utvisats till Serbien såsom varande "säkert tredje land". Europadomstolen konstaterar behandlingen brutit mot flera artiklar i Europakonventionen: Artikel 5 genom förvarstagandet utan tillräckliga skäl och utan reell möjlighet att överklaga, Artikel 13 genom att de inte hade någon möjlighet att klaga på förhållandena i lägret (detta trots att domstolen inte ansåg att förhållandena i sig uppgick till en kränkning av Artikel 3) samt Artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle vara skyddade från omänsklig eller förnedrande behandling. De båda ska ersättas med 10.000 euro vardera plus omkostnader.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Barn utan nätverk har skyddsbehov mot Afghanistan till sidans topp

En pojke från Afghanistan som fått permanent uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eftersom han inte har något ordnat mottagande i hemlandet, överklagade och hävdade att han ska bedömas som flykting eller i varje fall som skyddsbehövande. Pojken har bott större delen av livet i Iran och saknar nätverk i Afghanistan. Migrationsdomstolen höll med om att han som ensamt barn och hazar utan nätverk skulle riskera sådan behandling att han är alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket överklagade detta med motivering att pojken inte tillhör någon uttalad riskgrupp. Migrationsöverdomstolen bedömer inte att hazarer generellt riskerar förföljelse. Däremot anser domstolen att barn i Afghanistan är särskilt utsatta för våld och att de riskerar barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, annat sexuellt utnyttjande och dessutom riskerar rekrytering. Det finns ingen aktör som kan skydda barnen. Genom att pojken inte har något nätverk eller lokalkunskap löper han en individuell och specificerad risk för att utsättas för omänsklig och förnedrande behandling och är därför alternativt skyddsbehövande. Domen är vägledande.

Målnummer UM 911-16, MIG 2017:6

Målet har även refererats av Migrationsverket

Hämta domstolens referat (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets rättsliga kommentar till domen om barn utan nätverk i Afghanistan till sidans topp

Migrationsöverdomstolen kom den 17 mars 2017 med en dom som innebar att ett barn som saknade nätverk och lokalkännedom om hemlandet Afghanistan skulle betraktas som alternativt skyddsbehövande. Migrationsverket har nu publicerat en rättslig kommentar med en analys av domen och riktlinjer för tillämpningen. Där analyseras vilka risker för barn som enligt domen skulle kunna utgöra omänsklig eller förnedrande behandling samt vilka faktorer som gör barnet särskilt sårbart. En individuell bedömning ska alltid göras. Rättschefen konstaterar:

"Det faktum att H är hazar verkar inte ha haft någon betydelse för bedömningen ifråga om han är alternativt skyddsbehövande. Det är uteslutande på grund av den kumulativa effekten av att vara barn i avsaknad av nätverk, skydd och lokalkännedom samt risken att utsättas för våld och andra övergrepp i Afghanistan som han blir alternativt skyddsbehövande."

Även om hazarer inte anses generellt vara flyktingar kan det finnas enskilda hazarer som är förföljda på grund av etnicitet, politisk uppfattning eller tillskriven politisk uppfattning. Det kan även finnas barn med vissa egenskaper som utgör en viss samhällsgrupp som är utsatt för förföljelse.

Ensamkommande som har fått uppehållstillstånd på grund av brist på ordnat mottagande kan enligt kommentaren ansöka om statusförklaring, vilket kan ha effekt på uppehållstillståndets längd. Ensamkommande som fått beslut om utvisning med ett tidsbegränsat tillstånd eller uppskjuten verkställighet kan begära omprövning, men de som fyllt 18 räknas inte längre som barn.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol låter familjen stanna för barnens skull trots brist i lönevillkoren till sidans topp

En familj som sökt asyl i Sverige år 2010 men fått avslag på asylansökan lyckades byta spår och få stanna genom mannens arbete. I famljien finns tre barn som nu är tolv, sju och ett år gamla. När tillståndet skulle förnyas avslog Migrationsverket eftersom lönevillkoret inte hade uppfyllts under hela tiden. Familjen ansåg att det var en feltolkning, men de hävdade också att de borde få stanna på grund av Sveriges konventionsåtaganden. Migrationsdomstolen väger in Europakonventionens artikel om rätt till privatliv och bedömer att barnens anknytning till Sverige är sådan att ett uppbrott skulle äventyra deras psykosociala utveckling. Särskilt tolvåringen anses ha vistats i Sverige under en mycket formativ period av sitt liv och har skaffat sig en stark anknytning till Sverige. Han och sjuåringen har även etablerat sig språkligt och kulturellt genom fritidsaktiviteter. De har mycket begränsade minnen av hemlandet. Familjen får stanna av på grund av barnens särskilt ömmande omständigheter. Även faderns anknytning genom arbete vägs in. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Svårt blödarsjuka barn ska inte skickas till Ukraina till sidans topp

Målet gäller två flickor med palestinskt medborgarskap och deras familj. Fadern är palestinier och bor kvar i Gaza. Modern är från Ukraina. Dit reste hon tillbaka med sina fyra barn när de två flickorna, nu sexton och tolv år gamla, inte kunde få behandling. Deras blödarsjuka är av en mycket allvarlig form, som redan lett till behov av blodtransfusioner och kräver specifik behandling för att flickorna ska klara sig. De sökte senare asyl i Sverige på grund av hot som uppstått då modern konverterat till islam. Migrationsverket bedömde inte detta som asylskäl och ansåg att flickorna kan få vård i Ukraina. (Barn utvisas inte till Gaza på grund av situationen där.) Inför domstolsförhandlingen inkom Intyg från specialister i Ukraina. Domstolen bedömer nu att det inte går att visa att flickorna kan få både akut och förebyggande medicinering för att hindra potentiellt livshotande blödningar som de behöver. Flickorna får tillsammans med sin mor och syskon uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol underkände åldersuppskrivning och lät 17-åring stanna till sidans topp

En pojke från Afghanistan som levt större delen av livet i Afghanistan flydde därifrån på grund av hot från sin styvfar. Han hävdar att styvfaderns släkt kan hota honom även i Afghanistan, att han inte kan få den vård han behöver där och att han riskerar förföljelse av talibaner på grund av sin livsåskådning. Migrationsverket avfärdade dessa skäl och skrev upp honom i ålder och beslutade om utvisning. Migrationsdomstolen hittar inget skäl att utgå från något annat födelsedatum än pojken själv uppgivit. Domstolen håller med Migrationsverket beträffande asylskälen men eftersom pojken saknar anknytning, har påbörjat en process mot ett sekulärt synsätt och hans psykiska status är bräcklig så ger en sammantagen bedömning att det finns synnerligen ömmande omständigheter. Pojken får permanent uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen nekar pensionärer med egen försörjning uppehållstillstånd till sidans topp

Ett äldre par som tidigare nekats asyl i Sverige, ville flytta närmare sina barn och barnbarn som är svenska medborgare. De sökte uppehållstillstånd enligt en paragraf i Utlänningslagen som tillåter bosättning för personer som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning och dessutom särskild anknytning till Sverige. Makarna hade (låg) pension från hemlandet, del i fastigheter i hemlandet och i Sverige, vissa hyresinkomster samt ca 2 miljoner på banken. Paragrafen har tillämpats bl.a. för tyskar som velat bosätta sig i sina fritidshus efter pension. Migrationsöverdomstolen resonerar kring att paragrafen inte får utnyttjas för att kringgå reglerna om anhöriginvandring och ifrågasätter om makarna tillhör personkretsen. Dessutom anser Migrationsöverdomstolen att försörjningen inte kan anses varaktigt tryggad genom makarnas tillgångar. Ansökan avslås. Domen är vägledande.

Målnummer UM 623-16, MIG 2017:8

Hämta referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Många ärenden men få prickningar publicerade av FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har lagt ut en rad beslut från sina sessioner i augusti och december förra året. Bland det tjugotal beslut som rör utvisnings- eller utlämningsärenden har två lett till att kommittén förklarat att det skulle strida mot FN:s konvention mot tortyr att verkställa. Ett av dem gäller en man som skulle utlämnas från Marocko till Saudiarabien för ett ekonomiskt brott för vilket han redan dömts och avtjänat ett straff i Syrien. Om han lämnades ut till Saudiarabien skulle han riskera tortyr, en bedömning som CAT håller med om. Mannen har hållits fängslad i Marocko i två år och ska släppas fri om inte Marocko har något åtal mot honom. (CAT/C/58/D/682/2015)

Det andra ärendet som lett till prickning gäller en ingusjier som blivit tvingad att utföra en transport åt motståndsmän, varefter han gripits och torterats av den ryska säkerhetsjänsten. Han släpptes men tvingades lova att samarbeta med säkerhetsjänsten och flydde med hustru och barn. Danska myndigheter misstrodde berättelsen och mannens tortyrskador undersöktes inte. CAT anser att Danmark inte uppfyllt sin utredningsskyldighet då varken tortyrutredningen från Amnesty eller familjens övriga dokumentation hade granskats. (CAT/C/59/D/634/2014)

Bland de utvisningar som inte strider mot tortyrkonventionen enligt CAT märks nio fall som rör utvisningar av tamiler till Sri Lanka från Australien. Personerna anses genomgående inte kunna uppvisa några skäl varför de skulle bli förföljda som personer i hemlandet. Även om det fortfarande förekommer tortyr av utpekade motståndsmän riskerar inte alla tamiler förföljelse.

Fyra ärenden gäller Sverige. Två av dessa rör utvisningar till Bangladesh. Det ena fallet togs inte upp eftersom det redan avvisats av Europadomstolen (CAT/C/58/D/627/2014). Det andra fallet släpptes eftersom ingen bevisning hade lämnats in om mannens politiska aktivitet eller någon medicinsk dokumentation av den tortyr han uppgivit. (CAT/C/59/D/610/2014)

(...)

Lista med länkar till ärenden som behandlats av CAT (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning till Syrien av administrativa skäl godkänns inte av Europadomstolen till sidans topp

S.k. V. Russia (Application no. 52722/15)

En man från Aleppo i Syrien kom med visum för ett affärsbesök till Ryssland. Där stannade han kvar, arbetade, gifte sig och fick barn. Efter två år togs mannen i förvar på grund av ha varit verksam utan arbetstillstånd. Han överklagade med hänvisning till att han hade familij men dömdes till böter och utvisning. Utvisningen hejdades då han ansökte om asyl. Även detta avvisades med hänvisning att han levt illegalt och borde ha tagit upp sina asylskäl tidigare. Europadomstolen anser inte att dessa saker har betydelse i bedömningen av asylskälen och konstaterar att det skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen till Syrien. Domstolen kritiserar också både den administrativa proceduren och asylproceduren samt förvarstagandet.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol tror på att pojke förlorat kontakt med förälder till sidans topp

En pojke som flytt från Afghanistan på grund av oroligheter i hemtrakten fick avslag av Migrationsverket eftersom skälen inte ansågs tillräckliga och han inte kunnat visa att han inte kan tas emot av sin far. Dessutom avfärdade Migrationsverket den inlämnade medicinska åldersbedömningen som visade att han var minderårig, eftersom röntgenbilderna teoretiskt kunde komma från en annan person. Migrationsdomstolen däremot accepterar den medicinska åldersbedömningen. Pojkens berättelse om att att han förlorat kontakten med familjen som antagligen lämnat området, betraktas också som sannolik av domstolen och han får uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg).

 till innehållsförteckningen innehåll

Oenig domstol ger flyktingstatus till alban som inte kan få myndighetsskydd till sidans topp

En man som varit säkerhetschef i ett fängelse i Albanien nekade samarbeta med säkerhetspolisen i flera omgångar. Problemen eskalerade då en ny chef med koppling till säkerhetspolisen och flera uppsatta politiker anställdes i fängelset. Han utsattes för påtryckningar, hot och misshandel och vågade till slut inte vara kvar. Han sökte asyl med sin familj. Migrationsverket avslog ansökan bland annat för att det inte fanns skriftliga bevis samt att uppgifterna inte kom fram vid inskrivningssamtal. Domstolen däremot finner efter muntlig förhandling att berättelsen är trovärdig och detaljerad och stämmer med landinformation. Eftersom förföljelsen utgår från myndigheterna kan han inte söka skydd från dem. Det finns inget internt flyktalternativ. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. En nämndeman är skiljaktig och anser att trovärdighetsbristerna kvarstår. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Skäl för förvarstagande i Dublinärenden ska vara lagstadgade till sidans topp

Mål C-528/15

En tjeckisk domstol har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen angående om förvarstagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen kan ske genom direkt tillämpning av förordningen. Formuleringarna på olika ställen i förordningen och i olika språkversioner skiljer sig åt beträffande om skälen för förvarstagande måste vara "lagstadgade". EU-domstolen kommer fram till att medlemsstaten måste ha en bindande och generellt gällande bestämmelse som slår fast objektiva kriterier för att bedöma risken för avvikande i ett Dublinärende. Detta innebär att om det inte finns objektiva kriterier i lag så får personer inte tas i förvar i enlighet med Dublinförordningen. Fast rättspraxis räcker inte.

Domen i sin helhet (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Migrationsöverdomstolen: Laglig förlängning av besök hindrar inte nytt besök till sidans topp

En kvinna fick ett tre månaders visum för att besöka sin pojkvän i Sverige. Innan tiden löpt ut ansökte hon om förlängning, som beviljades. Hon lämnade Sverige medan viseringen fortfarande var giltig. Några månader senare ansökte hon om en ny period. Ambassaden gav avslag eftersom de ansåg att den tidigare förlängningen tydde på att kvinnan inte skulle lämna landet inom 90 dagar. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att en sådan förlängning, som är tillåten både enligt svensk lag och EU:s viseringskodex, inte i sig innebär att det finns rimliga tvivel lpå utlänningens avsikt att lämna territoriet innan viseringen löper ut. Viseringen beviljas.

Målnummer UM 3926-16, MIG 2017:5

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde har rätt till ersättning för rutinarbete till sidans topp

Ett offentligt biträde i ett asylärende specificerade i sin kostnadsräkning till Migrationsverket rutinmässiga arbetsuppgifter såsom registrering, brev med kallelse till sökanden och tolkbokning. Migrationsverket ville inte ersätta dessa kostnader eftersom verket ansåg att de skulle ingå i timkostnadsnormen, och normalt utföras av andra anställda på byrån. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte finns något i lagen som säger att biträdet bara har rätt till ersättning för juridiskt kvalificerat arbete. Det kan utläsas av förarbetena att vissa rutinuppgifter kan ingå, liksom av ett rättsfall där det framgår att rutinuppgifter inte behöver särredovisas om de inte uppgår till mer än 20 minuter. Biträdet får den ersättning han begärt. Mål UM 5736-16, MIg 2017:3.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från Sveriges Domstolar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen upprepar att asylskäl ska prövas av Migrationsverket till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd på grund av studier gjorde uppehåll i studierna, förlorade uppehållstillståndet och fick beslut om utvisning. Han överklagade och anförde asylskäl. Eftersom inga asylskäl prövats tidigare borde ärendet ha återförts till Migrationsverket för att asylskälen skulle kunna prövas i två instanser. Efter ett utförligt resonemang om hur sökande skulle kunna förlänga sina ärenden i all oändlighet om varje nytt skäl skulle orsaka återföring till Migrationsverket och risken för att en sådan möjlighet skulle missbrukas, beslutade domstolen ändå att pröva saken. Domstolen uppdrog åt Migrationsverket att först göra en asylutredning och höll därefter muntlig förhandling. Därmed ansåg domstolen att mannen fått ett effektivt rättsmedel. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget och påpekar att domstolens hantering inte står i överensstämmelse med asylprocedurdirektivet. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Flyktingstatus för religiöst aktiv eritrean inte enkelt ärende till sidans topp

En kvinna från Eritrea fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus. Migrationsdomstolen avslog överklagan. Beslutet fattades av en lagfaren domare, men utan nämndemän. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att ett ärende som gäller flyktingstatus på grund av religiös tillhörighet och illegal utresa från Eritrea inte kan anses vara av enkel beskaffenhet. Därför skulle målet inte ha avgjorts av en ensam domare. För att domstolen ska vara lagför när målet inte är av enkel beskaffenhet krävs en lagfaren domare och tre nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna slipper åka till Mongoliet för anknytning till ettåring till sidans topp

En kvinna som vistats länge i Sverige illegalt sökte asyl och anförde även att hon har anknytning till sin man och deras gemensamma barn som är ett år gammalt. Asylskälen ansågs otillräckliga. Anknytningen till familjen ger rätt till uppehållstillstånd men Migrationsverket ansåg att fem års illegal vistelse gjorde att kvinnan inte kunde få undantag från regeln att tillståndet ska sökas från hemlandet. Barnet ansågs inte ha några särskilda behov jämfört med andra barn och pappan kunde tas om hand av pappan. Migrationsdomstolen däremot anser att barnets låga ålder och den långa tid som separationen kan förväntas vara skulle leda till allvarliga konsekvenser för barnet. På grund av barnets bästa beviljas kvinnan uppehållstillstånd. Domen är dock inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och Förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Könsstympning kan undvikas i Nigeria eller Italien enligt FN:s kommitté mot tortyr till sidans topp

En kvinna från Nigeria har bott med sin man i Italien med två döttrar. Vid en resa till hemlandet krävde barnens farmor att de skulle könsstympas. Eftersom maken/fadern var med på detta lämnade kvinnan honom i samband med att hon väntade ett tredje barn, för att maken inte skulle ta barnen till Nigeria i samband med förlossningen. Hon fick dock avslag eftersom svenska myndigheter inte ansåg risken för könsstympning så hög i Nigeria, särskilt som kvinnan själv inte utsatts för ingreppet. Senare under proceduren kom det fram att kvinnan har permanent uppehållstillstånd i Italien. Hon hävdar dock att detta kan dras in då hon inte har arbete. Kvinnan har också framfört flera andra skäl mot utvisningen. Verkställigheten har stoppats i avvaktan på beslut från FN:s kommitté mot tortyr. Men i sitt beslut i november 2016 drar kommittén slutsatsen att barnen inte riskerar behandling i strid med konventionen varken i Italien eller i hemlandet. Utvisningen kan därmed verkställas, om inte kvinnan väljer att resa till Italien med döttrarna. (Complaint No. 644/2014)

Domen har publicerats av Migrationsverket med ett längre referat.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Svår sjukdom eller liknande kan stoppa Dublinöverföring till sidans topp

En kvinna som sökte asyl i Slovenien var höggravid. Det kom fram att Kroatien var ansvarigt land. Men då var kvinnan efter förlossningen ett så dåligt psykiskt tillstånd att det inte gick att flytta henne. Den slovenska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande beträffande om det räcker att tillämpa artikel 3.2 i Dublinförordningen (som handlar om systematiska brister i det ansvariga landet) för att uppfylla förbuden mot omänsklig och förnedrande behandling mm i EU:s stadga, Europakonventionen och Genèvekonventionen. En annan fråga var om staten har en skyldighet att använda Dublinförordningens artikel 17.1 för att överta prövningen av ett sådant ärende. I sitt svar säger EU-domstolen att både nationell rätt och EU-rätt ska vägas in när ett land överväger att ta över ansvaret för ett asylärende. EU-domstolen säger också att om det finns en konstaterad risk för omänsklig och förnedrande behandling så ska en överföring inte genomföras, även om det inte finns systematiska brister i det ansvariga landet. Så kan det vara om det finns "risk för en avsevärd och irreversibel försämring av den berörda personens hälsotillstånd". Detta kan leda till att överföringen skjuts upp eller till att medlemsstaten väljer att själv pröva asylansökan.

Läs mer (Extern länk)

ECRE 17-02-24: New Court of Justice of EU ruling increases human rights protection in Dublin system (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Inget EU-ansvar för överenskommelsen med Turkiet enligt EU-domstolen till sidans topp

Tre asylsökande riskerade att skickas tillbaka till Turkiet i enlighet med överenskommelsen från den 18 mars mellan EU-staterna och Turkiet. De tre vände sig till EU-domstolen eftersom de ansåg att de riskerade förföljelse om de skulle utvisas vidare från Turkiet. De ifrågasatte om avtalet med Turket var förenligt med EU-rätten. Europeiska Rådet har yttrat sig och anser att EU-domstolen inte har kompetens att bedöma saken. Nu har domstolen tagit ett beslut med samma ställningstagande vilket innebär att de inte tar upp klagomålen till behandling. Enligt EU-domstolen togs uttalandet den 18 mars av representanter för EU:s medlemsstater och Turkiet. EU som institution har inget med detta att göra. Detta till skillnad från rådsmötet den 17 mars som var ett EU-möte.

En av domarna i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Medlemsstaterna är inte skyldiga att utfärda humanitärt visum enligt EU-domstolen till sidans topp

I Asylnytt 17-02-14 refererades att EU-domstolens generaladvokat ansåg att en medlemsstat kan vara skyldig att utfärda humanitärt visum om någon som inte får rätt att ansöka om internationellt skydd skulle utsättas för ytterst grov omänsklig behandling enligt artikel 4 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Saken gällde en familj från Syrien som sökt visum på Belgiens ambassad i Libanon. Familjemedlemmarna riskerade förföljelse och en av dem hade redan bortförts, misshandlats och torterats av en väpnad grupp. Nu har EU-domstolen tagit ställning och slagit fast att saken regleras i nationell rätt och det finns ingen skyldighet att bevilja visum enligt unionsrätten. Anledningen är att familjens syfte var att ansöka om asyl, det vill säga inte bara ett kort besök. Sådana ansökningar regleras inte av viseringskodexen. EU-domstolen påpekar att det skulle inverka menligt på systemet för att fördela prövning av asylansökningar om det var tillåtet att välja land genom visumansökan. Men domstolen slår ändå fast att det står medlemsstaten fritt att bevilja visum enligt nationell rätt.

Mål C-638/16 PPU, X och X mot Belgiska staten

Domen har senare även publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande från domstolen (Extern länk till pdf-fil)

Domen i sin helhet (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-03-07: EU-dom stoppar humanitära visum för asylsökande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol beviljar tillstånd på grund av hot mot kvinna och hennes barn i Afghanistan till sidans topp

En kvinna sökte asyl med ett barn och har fått ett barn till I Sverige. Hon arbetade i hemlandet med poliovaccinering. En släkting till maken hotade henne på grund av arbetet, men övergick till att begära att kvinnan skulle placera en väska med okänt innehåll på sin arbetsplats. Kvinnan och hennes man utgick från att det kunde vara en bomb och hon vägrade. Familjen flyttade till Kabul men fick även där motta hot från släktingen. Familjen flydde men maken kom ifrån de övriga i Turkiet. Migrationsverket trodde inte på hennes berättelse och anser att hon kan återvända till hemlandet eftersom hon har manliga släktingar där. Domstolen däremot bedömer berättelsen självupplevd och hotet reellt. Dessutom väger domstolen in att kvinnan riskerar förföljelse från makens släktingar på grund av att hon fött ett barn i Sverige sedan familjen splittrats. Kvinnan och de två barnen får uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Somalisk kvinna kan inte resa ensam till hemorten till sidans topp

En ensamkommande flicka från Somalia berättade om att hon kidnappats och hållits fången av Al Shabab och flytt med hjälp av sin mor när hon släppts efter ett och ett halvt år. Migrationsverket trodde inte på berättelsen eftersom den ansågs för vag. Flickan skrevs också upp i ålder eftersom hon inte kunde visa att hon är vuxen. Flickan lämnade intyg om sina skador och att hon har svårt att prata om de traumatiska upplevelserna. Migrationsdomstolen anser att skadorna kan ha uppstått på annat sätt och håller med Migrationsverket om att flickan inte gjort sannolikt att det finns en konkret hotbild mot henne. Domstolen tror inte heller att hon står utan manligt nätverk på hemorten. Men domstolen beviljar ändå uppehållstillstånd eftersom det är så farligt att ta sig från Mogadishu till flickans hemtrakt. En ung kvinna skulle vara särskilt utsatt. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol upphäver utvisning av minderårig till Afghanistan till sidans topp

En tolvåring flydde med sin familj från Afghanistan till Iran, efter en konflikt om mark och betesdjur. En äldre bror hade dödats. Fadern är numera försvunnen, modern är kvar i Iran. Pojken lämnade Iran då han ställts inför tvånget att rekryteras till Syrien. Han är nu 17. Migrationsverket ansåg att berättelsen om hembyn, konflikten och flykten var för vag för att vara trovärdig. Därmed hade pojken inte heller gjort sannolikt att han inte har famllj i Afghanistan. Han fick beslut om utvisning med uppskjuten verkställighet. Domstolen håller med om att berättelsen är vag men tycker att det är naturligt med tanke på att pojken var liten då konflikten inträffade. Domstolen anser att det saknas en personlig hotbild, men därav följer inte att pojken har familj i Afghanistan. Eftersom det inte finns något ordnat mottagande föreligger ett verkställighetshinder. Med hänsyn till pojkens svåra upplevelser och det allvarliga säkerhetsläget i Afghanistan beviljas permanent uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Två nämndemän var oeniga och domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Ensamkommande som blivit svensk fick inte ta hit familj till sidans topp

En ensamkommande pojke fick uppehållstillstånd 2009 och blev svensk medborgare 2014. En förälder och pojkens syskon ansökte om återförening på grund av hushållsgemenskap och särskilt beroende, men fick avslag eftersom de inte kunde styrka sin identitet. Domstolen återsände ärendet till Migrationsverket eftersom ärendet kunde ha behandlats enligt paragrafen för återförening med ensamkommande barn. Migrationsverket överklagade med argumentet att den paragrafen bara gäller utländska medborgare. Migrationsöverdomstolen håller med om detta och återför ärendet till migrationsdomstolen för ny prövning av överklagandet.

Mål UM 9067-16, MIG 2017:4

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Generaladvokat: Förvarstagande får pågå sex veckor i återupptaget Dublinärende till sidans topp

En person som överförts till Italien från Sverige enligt Dublinförordningen återkom till Sverige. Han togs i förvar. Förvarstagandet överklagades och Migrationsöverdomstolen begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om förvarstiderna. Frågorna var 1) från vilken tidpunkt ska tidsfristen om sex veckor för överföring av en person i förvar beräknas om förvarstagandet sker sent i proceduren, 2) kan Sveriges regler om längden för förvarstagande tillämpas, 3) ska en ny tidsfrist om sex veckor för överföringen börja gälla efter att en inhibition löpt ut eller ska någon avräkning ske till exempel av tidigare tid i förvar och slutligen 4) spelar det någon roll om personen själv begärt att verkställigheten ska inhiberas? EU-domstolens generaladvokat har nu föreslagit att tidsfristen för överföring i denna situation ska räknas från den dag personen tas i förvar. Sexveckorsfristen för överföring efter inhibition för överklagande eller omprövning löper generellt från tidpunkten då inhibiton upphävts, oavsett om personen själv begärt inhibition. Den svenska lagstiftningen om förvarstagande upp till tolv månader är inte förenlig med EU-rätten. Observera att detta endast är ett förslag till EU-domstolen. (Källor InfoTorg Juridik och EU-domstolen)

 till innehållsförteckningen innehåll

Grekland/ Anmälan till Europadomstolen om förhållanden i förvar tas inte upp till sidans topp

En grupp om elva personer vände sig till Europadomstolen för att klaga på att de tagits i förvar på felaktiga grunder och att förhållandena i det grekiska förvaret varit omänskliga. De överbefolkade cellerna som saknade möblering utöver sängar ska aldrig ha blivit rengjorda. Ventilation, ljus och värme ska ha varit otillräckligt och endast en eller två timmars utevistelse i veckan tilläts. Internerna hade inte försetts med lakan, filtar eller hygienprodukter. Ingen sysselsättning eller radio / TV erbjöds. Tre av de elva klagande fick en överenskommelse om ekonomisk ersättning av Grekland. Därmed tog Europadomstolen inte upp deras sak till prövning. De övriga åtta hade inte överklagat förvarstagandet i Grekland och därför lades deras ärenden också ner.

Application no. 76854/11, Paul JOSEF and others against Greece (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Förtydliganden om försörjningskravet från Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur försörjningskravet vid anknytning ska tolkas. Det gäller till exempel att den som befinner sig i Sverige är den som ska försörja de inresande även om till exempel ett särkullbarn formellt är anhörig till sin förälder som i sin tur är anhörig till personen i Sverige. Om anknytning åberopas till flera personer i Sverige ska försörjningen inte prövas om någon av dessa personer är undantagen. När anknytning söks till make och barn som finns i Sverige så blir det inget försörjningskrav eftersom barnet är undantaget. Andra påpekanden är att flera personer i familjen kan bidra till försörjningen, även den inresande. Å andra sidan ska hela familjen försörjas, även de som redan bor i Sverige. Bedömningen ska utgå från förhållandena vid prövningstillfället, men vara framåtsyftande. Skyddsbehövande kan få undantag från försörjningskravet om familjen har etablerats före inresan. Enligt ställningstagandet räcker det att familjen bildats; det krävs inte en längre tids sammanlevnad utomlands.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket: Bistånd enligt LMA dras in för vissa tidsbegränsade tillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som innebär att den som bor i anläggningsboende och får ett tidsbegränsat tillstånd enligt Utlänningslagen 5:11 omedelbart efter beslutet ska bli av med bistånd enligt Lagen om mottagande av Asylsökande (LMA). De ska alltså inte längre få boende eller dagersättning. Tillstånd enligt 5:11 kan till exempel vara ett tillstånd som ges i grundärendet på grund av ett tillfälligt hinder, och som skulle ha varit tidsbegränsat även om inte den tillfälliga lagen hade funnits. Den som bor i eget boende får behålla ersättningen i en månad. Anledningen till att biståndet för denna grupp ska dras in omedelbart är att de som har sådana tillfälliga tillstånd inte kommunplaceras. Därför omfattas de inte heller av det undantag som gör att personer som fått uppehållstillstånd kan få bo kvar på samma villkor som asylsökande i väntan på kommunplacering. De som får tillfälliga tillstånd enligt Utlänningslagen 5:11 hänvisas nu istället till socialtjänsten i den kommun där de befinner sig.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Schweiz åläggs ersätta lankes för lidandet efter felaktig utvisning till sidans topp

En tidigare medlem av LTTE ("de tamilska tigrarna") i Sri Lanka hade fängslats och misshandlats i början av 2000-talet. Senare flydde han till Italien. Hans hustru anslöt sig senare. De tog sig till Schweiz och sökte asyl där. De fick två barn under väntan på beslut. Schweiziska myndigheter avgjorde att de inte hade rätt till asyl. I augusti 2013 deporterades familjen till Colombo, där de omedelbart fängslades. Hustrun och barnen släpptes efter 13 timmar, men mannen var fängslad i mer än ett och ett halvt år. Enligt vittnesmål från besökare utsattes han för misshandel. Hustrun och barnen fick visum och återvände till Schweiz och när mannen slutligen släpptes fick även han humanitärt visum. Schweiz hävdar att de uppfyllt sina skyldigheter genom att erkänna misstaget, stödja mannen och familjen under fängelsevistelsen och ta tillbaka dem till Schweiz. Europadomstolen anser att eftersom Schweiz brutit mot artikel 3 i Europakonventionen ska mannen också ha ersättning. Denna bestämdes till 30.000 Euro plus utgifter.

Läs domen X v. Switzerland (Application no. 16744/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Uzbek som kidnappats till hemlandet borde fått hjälp till sidans topp

Europadomstolen har behandlat ännu ett fall mot Ryssland rörande en man från Uzbekistan som anklagats för religiös extremism, något som regelmässigt leder till fängslande och tortyr i hemlandet. Detta fall skiljer sig från tidigare genom att det inte har föregåtts av något mål om utvisning eller utlämning. Mannen har av allt att döma kidnappats från Ryssland. Domstolen resonerar att Ryssland inte kan ha ansvar för att följa alla uzbeker som befinner sig i landet. Ryssland fälls därför inte för att kidnappningen inte förebyggdes. Samtidigt visar utredningen att ryska myndigheter verkar ha varit inblandade och det är osannoilkt att mannen kunnat föras ut utan Rysslands vetskap. Därför fälls Ryssland ändå som medansvarigt. Dessutom har ryska myndigheter inte utrett kidnappningen som de borde ha gjort. Ryssland har därmed brutit mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen Khamidkariyev v. Russia (Application no. 42332/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Medhjälpare som inte utfört terrordåd kan uteslutas från flyktingstatus till sidans topp

En marockan som i Belgien dömts för att ha tillhört en terroristorganisation sökte senare asyl eftersom domen skulle utsätta honom för förföljelse i Marocko. Mannens uppgifter i organisationen hade varit sådant som att ordna resor och falska handlingar. En belgisk domstol begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Frågorna var om en person kan uteslutas från flyktingstatus även om han inte dömts för något terroristbrott, samt om en dom för deltagande eller anstiftan räcker i sig eller om det krävs en internationell prövning. EU-domstolen kommer fram till att även sådant som rekrytering, organisering, transport etc som bidrar till terrordåd, kan leda till uteslutning från flyktingstatus. Det är upp till den nationella domstolen att göra en individuell bedömning men i denna ska det vägas in att personen har deltagit i en terroristgrupps verksamhet.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska () (Extern länk till pdf-fil)

Läs eller hämta domen i sin helhet (Extern länk)

Steve Peers i EU Law Analysis 17-01-31: Foreign fighters' helpers excluded from refugee status: the ECJ clarifies the law (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Generaladvokat anser att humanitärt visum måste utfärdas i vissa fall till sidans topp

En familj från Aleppo, Syrien, besökte Belgiens ambassad i Libanon, där de begärde visum för att kunna söka asyl i Belgien. Efter ett dygn i LIbanon återvände familjen till Syrien. En av dem hade bortförts, misshandlats och torterats av en väpnad grupp. Alla familjemedlemmar ansåg sig riskera förföljelse på grund av sin ortodoxa kristna tro. det belgiska migrationsverket avslog med hänvisning till att familjen hade för avsikt att stanna längre än 90 dagar, vilket är längsta tiden för ett visum. Familjemedlemmarna överklagade och den högre domstolen bad EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Nu har en av domstolens generaladvokater lagt fram ett förslag. Han tolkar EU:s viseringskodex så att det inte bara finns en befogenhet att utfärda en visering, utan också en skyldighet att göra det. Detta skulle uppstå om det finns en verklig risk för att sökande som inte får rätt att ansöka om internationellt skydd skulle utsättas för ytterst grov omänsklig behandling enligt artikel 4 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Generaladvokatens dom är inte bindande. EU-domstolen kommer att ta ställning i målet.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Kvinna vars make försvunnit ska inte återsändas till Uzbekistan till sidans topp

En kvinna som inte själv var politiskt eller religiöst aktiv i Uzbekistan råkade ändå ut för trakasserier. Hennes föräldrar, som var religiöst aktiva åkte år 2005 till Andizjan för att leta efter en försvunnen bekant. När föräldrarna inte hörts av på en tid åkte hennes man efter för att söka. Sedan dess är även han försvunnen. Efter detta har kvinnan utsatts för husrannsakningar och vräkts. Migrationsverket ansåg att uzbeker som återvänder frivilligt inte kontrolleras rutinmässigt och att det inte finns någon hotbild mot kvinnan. Migrationsdomstolen bedömer på grund av landinformation att Uzbekistan är en totalitär polisstat med ett väl utbyggt sytem, inklusive tortyr, för kontroll och övervakning. Den sociala kontrollen är stark. Eftersom maken var religiöst aktiv, kvinnan har uppsökts av säkerhetstjänsten tidigare, hon har överskridit sitt utresetillstånd och dottern inte har gått i skolan på mer än två år, kan hon misstänkas för att ha sökt asyl och löper en konkret och allvarlig risk att utsättas för förföljelse. Kvinnan och dottern får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljade flyktingstatus för icke-arab från Darfur till sidans topp

En man som tillhör gruppen "African" flydde från sin hemby i Darfur 2003 då den attackerades av milisgruppen Janjaweed. Hans familj liksom andras drabbades av mord, våldtäkter och bränder. Efter att ha bott några år i Khartoum återvände han till Darfur där han bodde i ett flyktingläger. Men 2012 blev han tillfångatagen och misshandlad, anklagad för att tillhöra oppositionen. Migrationsverket bedömde att han inte var speciellt utsatt eftersom attacken 2003 var riktad mot hela byn. Berättelsen om vad som hände 2012 bedöms inte som tillförlitlig och det hade enligt Migrationsverket inte framkommit att mannen var mer utsatt än någon annan av samma grupp. Migrationsverket ansåg inte att mannen riskerar förföljelse och om han ändå upplever en hotbild kan han flytta till Khartoum. När migrationsdomstolen nu har tagit upp fallet har Migrationsverket ändrat ståndpunkt i enlighet med sitt rättsliga ställningstagande från slutet av december. Nu bedöms att mannen som icke-arab riskerar förföljelse och inte får hänvisas till internflykt. Detta blev också domstolens beslut. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Handikappad ung man från Kabul får stanna efter beslut av migrationsdomstol till sidans topp

En cp-skadad pojke vars mor dött tidigt och fadern senare, bodde med sin styvmor i Kabul, dit de tagit sin tillflykt undan konflkten i Ghazni. Han berättar om trakasserier och att han inte kunde gå i skolan på grund av sitt handikapp. När han var 14 skickade styvmodern honom till Iran för att hon inte ville försörja honom längre. Efter en flera år lång resa då han periodvis arbetat i smugglares hushåll och andra perioder fått hjälp av jämnåriga att resa vidare, kom han till Sverige. Trots flera intyg som stöder pojkens ålder skrevs han upp till vuxen av på grund av att han inte kunde bevisa att han är minderårig. Migrationsverket anser att han kan återvända till Kabul och påpekar att sjukdom eller handikapp normalt inte är skäl för asyl. Migrationsdomstolen väger in att han på grund av funktionsnedsättningen inte kan klara sig utan nätverk även om han bedöms som vuxen. Domstolen bedömer uppgifterna om familjen trovärdiga. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter beviljades. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol låter 25-årig kvinna följa med vid familjeåterförening till sidans topp

Kvinnan har bott med sin mor och sina syskon i Syrien, och sedan i Egypten. I Egypten har de dock inte haft uppehållstillstånd. En yngre syster tog sig till Sverige och ar fått permanent uppehållstillstånd. Därefter ansökte modern och syskonen om familjeåterförening. Modern och de yngre syskonen fick uppehållstillstånd, men den äldsta dottern fick avslag eftersom hon som vuxen inte tillhörde kärnfamiljen. Enligt Migrationsverket kunde förhållandet till lillasystern inte ses som ett särskilt beroendeförhållande och omständigheterna var inte "udda och ömmande". Men migrationsdomstolen bedömer att kvinnan enligt Europakonventionens familjebegrepp ska anses ha ett särskilt beroendeförhållande, då hon annars befinner sig utan nätverk och beskydd utanför sitt hemland. Därför beviljas hon uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Tio dagars annons måste föregå ansökan om arbetstillstånd till sidans topp

En person som sökte arbetstillstånd för förnyat säsongsarbete skickade in ansökan tre dagar efter att arbetet annonserats av Arbetsförmedlingen (och därmed inom EU). Ansökan avslogs eftersom kravet är tio dagar. Migrationsdomstolen upphävde beslutet med motivering att annonsering inte behövdes eftersom mannen hade företräde till anställningen. Mannen påpekade även att annonsen låg kvar i tio dagar, och att tiodagarsfristen borde räknas från när Migrationsverket fattade beslut. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att företrädet till arbetet inte uppstår förrän mannen fått arbetstillstånd. En förutsättning för detta är att arbetet först har varit utlyst inom EU. Beträffande tiodagarsregeln anser domstolen att annonseringen ska anses avbruten i och med att ansökan om arbetstillstånd lämnas in. Därför ska Migrationsverkets beslut gälla. Mannen får inte arbetstillstånd-

Hämta domen från kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170126:

Kategori: Skäl - Internationella info

Europadomstolen: Afghansk kvinna bedömdes inte som trovärdigtill sidans topp

En kvinna som flydde till Sverige från Afghanistan med sina fyra barn år 2014 har fått sitt ärende behandlat av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Hon förefaller inte ha företrätts av något ombud. Kvinnan hävdade att hennes make hade försvunnit och att hans familj krävt att hon skulle gifta sig med sin svåger. Hennes far som stödde henne hade dödats. Hon fick avslag i Sverige bland annat för att makens försvinnande inte var bevisat. Vid överklagandet uppstod flera motsägelser jämfört med den ursprungliga berättelsen. Inför Europadomstolen lämnade kvinnan in ett intyg från Afghanistan om försvinnandet. Detta var dock ofullständigt ifyllt och stämplat med två olika datum, varav ett före försvinnandet. Båda datumen låg långt tillbaka varför Europadomstolen ansåg att kvinnan borde ha haft dokumentet från början. Domstolen instämmer i de svenska myndigheternas bedömning att hon inte är trovärdig. Därmed släpper domstolen ärendet.

Läs beslutet: Application no. 47058/16, M.T. and Others against Sweden: http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170550

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Internationella info

Ifrågasatt konvertering i Sverige övertygar inte Europadomstolentill sidans topp

Ett par som flydde till Sverige med sina barn från Ghazni i Afghanistan sökte asyl bland annat för att kvinnan flytt ett tidigare tvångsäktenskap. Mannen hade blivit anklagad för att ha orsakat en brand i en moské. Mannen konverterade till kristendomen efter flykten. Migrationsverket avslog på grund av motsägelser och brist på bevis. Mannen hade inte nämnt konverteringen från början och var okunnig om kristna helger, bibeln och det kristna budskapet över huvud taget. De hänvisades till internflykt pga konflikten i Ghazni. Efter att beslutet vunnit laga kraft har familjen försökt påtala verkställighetshinder flera gånger då de blivit mer aktiva kristna och även hustrun konverterat. Detta har inte setts som nya omständigheter och intyget om kvinnans konvertering indikerar att hon konverterat tidigare än vad hon själv sagt. Vid det senaste tillfället hävdade de att en muslimsk bekant från Afghanistan som besökt dem så småningom hade blivit utvisad och berättat om dem för myndigheterna. Slutligen hade de fått barn. Europadomstolen håller med de svenska myndigheternas bedömning och anser inte att paret visat att de kommer att råka illa ut.

Läs beslutet: Application no 36384/16, A.J. and F.B. against Sweden: http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170646

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Internationella info

Palestinier i limbo efter 22 år i Ukraina - inget brott mot Europakonventionentill sidans topp

Dom från Europadomstolen: En palestinier som flyttade från Gaza till Ukraina år 1993 för att studera, har bott kvar med flera tidsbegränsade uppehållstillstånd och väntetid under olika förordningar i sammanlagt 22 år. Det senaste utvisningsbeslutet stoppades av en domstol varför det nu inte finns något verkställbart utvisningsbeslut. Mannen har dock fortfarande nekats uppehållstillstånd. Europadomstolen resonerar kring om Europadomstolens artikel 13 om rätt till ett effektivt rättsmedel har kränkts beträffande mannens rätt till ett privatliv enligt artikel 8, då han inte har kunnat legalisera sin tillvaro. Men bland annat eftersom utvisningen har stoppats och möjligheterna till legalisering inte är uttömda stannar domstolen vid att ingen kränkning har skett. En av domarna är oenig såtillvida att han anser att frågan om rätten till privatliv borde ha diskuterats direkt i sak och inte bara indirekt genom frågan om han haft tillgång till ett effektivt rättsmedel.

Läs domen: Case of Abuhmaid v. Ukraine (Application no. 31183/13): http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170285

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Internationella info

Europadomstolen fäller Ukrainas för vägran att släppa i land asylsökandetill sidans topp

Tre personer från Eritrea hade på olika vägar kommit till Djibouti på flykt från hemlandet. För att söka asyl i ett annat land hade de tillsammans tagit sig ombord på en båt som var på väg till Turkiet. I Turkiet fick de inte gå i land men följde med båten till nästa hamn i Ukraina. Där fick de kontakt med en hjälporganisation vars representant besökte dem. De ukrainska gränsvakterna gav dock inte tillräckligt med tid för mötet. Vakterna gav eritreanerna felaktig information och de tubbades att underteckna ett dokument om att de inte ville söka asyl. UNHCR har 2013 kritiserat Ukraina för gränsprocedurer som kan leda till otillåtna utvisningar. Personen från hjälporganisationen vände sig till Europadomstolen och begärde att domstolen skulle ingripa för att de tre skulle släppas i land eftersom de riskerade att tas vidare till nästa hamn i Saudiarabien och därifrån skickas till Eritrea. Domstolen gjorde så och resenärerna fick gå av och kunde söka asyl i Ukraina. Det nuvarande målet i domstolen gäller en av de sökande. Europadomstolen fäller Ukraina för att inte gett mannen tillgång till asylproceduren.

Läs domen: Case of Kebe and Others v. Ukraine (Application no. 12552/12): http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-170058

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Säkertland info

Prövningstillstånd rörande utvisning till tredje land på grund av släktanknytningtill sidans topp

En man från Eritrea nekades asylprövning i Sverige på grund av att han under tiden som asylsökande gift sig med en kvinna som är medborgare i Kanada. Migrationsverket ansåg att han har anknytning till Kanada och skulle kunna få skydd där. Men äktenskapet var arrangerat, mannen har aldrig varit i Kanada och kvinnan är inte längre intresserad av att ta emot honom. Migrationsdomstolen gjorde den sammantagna bedömningen att anknytningen till Kanada inte var tillräcklig och återförvisade ärendet till Migrationsverket. Verket överklagade och nu har Migrationsöverdomstolen beviljat prövningstillstånd. Målet kan få betydelse för andra sökande vars ansökningar avvisas med hänsyn till en svag anknytning till tredje land. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm).

till innehållsförteckningen innehåll

Kategori: Skäl - Säkertland info

Domstol stoppar utvisning av statslös syrier till Förenade Arabemiratentill sidans topp

En palestinsk flicka från Syrien sökte asyl i Sverige. Hennes föräldrar finns i Förenade Arabemiraten där de har haft tillfälliga arbetstillstånd och där flickan även har gått i skolan. Migrationsverket bedömde att hon kunde återförenas med sina föräldrar i FAE, som normalt inte anses utvisa personer som behöver skydd. Flickan hävdar att det inte går att återvända för att fadern förlorat sitt arbete som låg till grund för hans tillstånd. Nu är han dessutom sjuk. Domstolen resonerar om begreppet "vanlig vistelseort" för statslösa och kommer fram till att en person kan vara flykting om hon har flyktingskäl gentemot ett land där hon haft sin vistelseort och det samtidigt inte går att återvända till något annat land som varit vistelseort. Även om dokumenten om faderns anställning inte bevisar något så har flickan för närvarande inte rätt att resa dit eftersom hon varit borta i sex månader, och det är osäkert om det skulle gå i framtiden. Därför ska skälen inte prövas mot FAE, enligt domstolen. Flickan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltnignsrätten i Göteborg)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Azerbajdzjan: Blandat par från får stanna för barnets skull till sidans topp

En man från Azerbajdzjan som tidigare sökt asyl och fått avslag, sökte på nytt, nu i sällskap med sin hustru som är av armenisk identitet. De hävdade att mannen behöver skydd på grund av aktivitet för ett politiskt parti och en konflikt efter att han nekats en viss statlig ersättning. Detta avfärdas på grund av bristande trovärdighet. Paret berättar också om misshandel och övergrepp både från grannar och poliser sedan de fått barn, beroende på att blandäktenskap inte accepteras. Domstolen anser att de kunde ha begärt hjälp från högre instanser i hemlandet. Argumentationen är snarlik den som förelåg i ett ärende där FN:s kommitté mot tortyr senare förbjöd utvisningen (CAT 374/2009). Paret hänvisar till CAT men domstolen avfärdar även detta med att familjemedlemmarna i det fallet hade torterats av den nationella säkerhetstjänsten. Familjen beviljas ändå uppehållstillstånd på grund av den anknytning som sonen fått till Sverige. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Lesbisk kvinna ifrågasattes av Migrationsverket men blev trodd i domstol till sidans topp

En kvinna från Nigeria hade från tidig ålder attraherats av kvinnor. Hon hade straffats av familjen och relegerats från skolan efter olika incidenter. Hon tvingades gifta sig och hade ett barn och var gravid med nästa när hennes man kom på henne med en kvinna. Det ledde till att grannarna samlades och misshandlade henne. En präst som hon flydde till sa att hon var djävulen själv. Prästen ångrade sig sedan och hjälpte henne fly. Homosexualitet bestraffas med 14 års fängelse i Nigeria. När kvinnan sökte asyl i Sverige vågade hon inte avslöja sin sexuella läggning. Detta kom fram först i ett ärende om verkställighetshinder. Migrationsverket slog ner på alla möjliga detaljer som de inte ansåg trovärdiga och beslutade om utvisning igen. Men Migrationsdomstolen finner berättelsen detaljrik och samstämmig och att den stämmer med landinformation. Det finns dessutom skriftlig bevisning för att kvinnan är lesbisk. Kvinnan och döttrarna får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: 18-åring får stanna som del av broderns familj till sidans topp

En pojke från Afghanistan flydde tillsammans med sin bror och dennes familj. De kom från ett område som kontrollerades av talibaner. Brodern anklagades för att ha lämnat uppgifter om talibanerna som lett till att en ledare dödats. Efter brödernas flykt har deras föräldrar misshandlats och modern avlidit. Migrationsverket ansåg att även den yngre brodern var hotad i hemtrakten men beslutade ändå om utvisning till internflykt. Inför domstolen hävdade brodern att han borde få stanna på grund av anknytning till broderns familj, som fått uppehållstillstånd. De har bott samman både före och efter flykten. Migrationsverket höll då med om att pojken ska betraktas som del av familjen trots att han fyllt 18. Domstolen beslutar att han får stanna av den anledningen. Han får flyktingstatus liksom brodern och eftersom det finns minderåriga i familjen, som sökte asyl före 24 november 2015, får han permanent uppehållstillstånd. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Migrationsöverdomstolen bekräftar rätten att överklaga kriterier i Dublinärenden till sidans topp

En man som varit asylsökande i Slovenien tog sig senare till Sverige och sökte asyl här. Migrationsverket bad Slovenien att ta tillbaka honom. Senare upptäcktes att mannen varit utanför Schengenområdet i mer än tre månader vilket borde gjort Sverige ansvarigt, men Slovenien accepterade ändå att ta emot honom. Migrationsdomstolen avvisade mannens överklagande med motivering att det inte går att överklaga hur Migrationsverket tillämpat kriterierna i Dublinförordningen. Migrationsöverdomstolen bad om ett förhandsavgörande från EU-domstolen i den frågan. EU-domstolen svarade att det under Dublin III ska gå att överklaga den typen av fråga om tillämpning av kriterierna. EU-domstolen bekräftade också att bortovaro från Schengenområdet i tre månader ska leda till att en stats tidigare ansvar för asylprövningen upphör. Migrationsöverdomstolen har nu tagit upp fallet på nytt men yttrade sig inte i frågan om ansvarigt land utan beslutade att skicka tillbaka ärendet till domstolen, så att denna får fatta ett nytt beslut.

Mål UM6068-14

Hämta referat från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Förskott till biträde kan beviljas för utlägg och tidsspillan till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande beslut slagit fast att Migrationsverket kan bevilja förskott för inte bara för det arbete ett offentligt biträde har lagt ner, utan även för tidsspillan och för utlägg såsom reseersättning.

Målnummer 1502-16

i ett annat mål hade Migrationsverket nekat ett biträde förskott med motivering att handläggningen inte kunde beräknas ta mer än sex månader. (Detta visade sig under ärendets gång vara felaktigt.) Migrationsöverdomstolen påpekar att Migrationsverket alltid måste göra en individuell bedömning. Migrationsverkets balans är en faktor som måste vägas in. Ingen åtgärd vidtas eftersom biträdet numera har hunnit få betalt.

Målnummer UM2351-16

Hämta kammarrättens referat om förskott för utlägg mm (Extern länk)

Hämta referatet av målet om handläggningstid från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Svårt mål om könsidentitet ska avgöras av erfaren domare till sidans topp

En person från Somalia som uppgav homosexualitet som skäl för asyl. Migrationsverket och domstolen fann trovärdighetsbrister i berättelsen. I överklagandet till Migrationsöverdomstolen framkom att den sökande även berättat utförligt om sin transsexualitet och hur den tagit sig uttryck. Migrationsöverdomstolen redogör i sitt beslut för UNHCR:s riktlinjer för hur sexuell läggning och könsidentitet ska bedömas. Migrationsöverdomstolen påpekar att migrationsdomstolen (förvaltningsrätten) varken har utrett eller prövat om personen tillhör en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av sin könsidentitet. Dessutom hade målet i migrationsdomstolen avgjorts av en förvaltningsrättsfiskal. Enligt Migrationsöverdomstolen rör det sig om så komplicerade rättsfrågor och bevisfrågor att de borde ha avgjorts av en ordinarie domare. Målet återförvisas till förvaltningsrätten för ny handläggning.

Målnummer: UM5663-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 16-12-24: Överdomstol: Bristande kunskap om HBTQI hos domare (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Fråga om status för ung eritrean var inget enkelt ärende till sidans topp

Ett ensamkommande barn från Eritrea beviljades permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han överklagade och begärde flyktingstatus, eftersom han riskerar förföljelse efter att ha lämnat Eritrea illegalt och undanhållit sig militärtjänst. Migrationsdomstolen avslog. Målet avgjordes av en ensam domare. Saken har nu nått Migrationsöverdomtolen som påpekar att landinformationen inte visar tydligt hur de eritreanska myndigheterna uppfattar saken och att migrationsdomstolarna gjort olika bedömningar. Statusförklaringen är av stor betydelse för den sökande. Enligt Migrationsöverdomstolen är det så svåra överväganden att målet inte är "av enkel beskaffenhet". Därför borde det avgjorts av en "fullsutten" domstol med nämndemän. Målet återförs tlll Migrationsdomstolen.

Målnummer 8011-16

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av tjetjen till Vitryssland till sidans topp

En man från Tjetjenien blev förföljd efter att hans bror gått med i motståndsrörelsen och blivit dödad 1999. Mannen hade gripits, torterats och tvingats underteckna ett löfte att spionera på motståndsrörelsen. År 2001 hade han flytt till Vitryssland, där han så småningom gift sig. Men han hade ständigt trakasserats av polisen, gripits och misshandlats tills hans hustru fått lösa ut honom. Polisen hade lagt beslag på hans pass. Familjen flydde vidare till Schweiz 2005. De har numera fem barn. Schweiz har avslagit bl.a. för att berättelsen om fängslandet i Tjetjenien inte var tillräckligt detaljerad och att mannen inte riskerade utvisning från Vitryssland. FN-kommittén anser att mannen givit en detaljerad beskrivning av den tortyr han utsatts för och inkommit med läkarintyg som stödjer berättelsen. Kommittén påminner om sin praxis: "that complete accuracy is seldom to be expected by victims of torture and that such inconsistencies as may exist in the complainant's presentation of the facts are not material and do not raise doubts about the general veracity of his claims". Schweiz bristande utredning av risken för utvisning från Vitryssland kritiseras. Kommitténs slutsats är att Schweiz inte har rätt att utvisa familjen till Vitryssland eller Ryssland.

Com No 558/2013

Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens högsta kammare avgör mål om sjukdom som skäl mot utvisning till sidans topp

Målet rör en man från Georgien som levt sedan 1998 i Belgien med sin familj utan att ha haft uppehållstillstånd. Under de senaste åren blev mannen svårt sjuk bland annat i leukemi. Han avled sommaren 2016. Målet, som fortsatte trots dödsfallet, har inte rört de ursprungliga asylskälen utan enbart vilka risker det skulle medföra att verkställa utvisningen av en så svårt sjuk person och gränsen för Belgiens ansvar, samt hänsynen till familjelivet. Europadomstolens första lägre kammare kom fram till att det inte skulle bryta mot Europakonventionen att verkställa utvisningen eftersom mannens tillstånd var stabilt och viss behandling fanns i hemlandet. Tidigare brottslighet vägdes mot rätten till familjeliv och domstolen ansåg att familjen kunde besöka mannen i Georgien. Europadomstolens högsta kammare gör en annan bedömning och kritiserar att Belgien fattat beslut utan att ha tillräcklig information om sjukdomen. Domstolen lägger ansvaret på staten att bedöma hälsotillståndet och tillgången till vård i hemlandet, liksom även att bedöma vad utvisningen i detta hälsotillstånd skulle innebära för familjelivet. Slutsatsen blir villkorad: Det skulle bryta mot konventionens artikel 3 respektive artikel 8 om utvisningen verkställdes utan dessa bedömningar.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Direkt från domstolen: CASE OF PAPOSHVILI v. BELGIUM (Application no. 41738/10) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Journalist som rapporterat om hazarer i Pakistan får stanna till sidans topp

En tv-reporter från Quetta i Pakistan har gjort reportage om hazarernas rättigheter. Därefter har han tagit emot hot vid flera tillfällen, via telefon, sms och brev, från 2011 till 2013. Hoten som kom från organisationen Lashkar-e-Jaghvi har polisanmälts. Den lokala shia-organisationen uppmanade honom att lämna landet. Mannens far som var advokat dödades 2009. Migrationsverket avslog eftersom hotbreven var av enkel beskaffenhet och inte bevisade något. Migrationsverket har även föreslagit internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen håller med om att det inte har visats en konkret och omedelbar hotbild. Men mot bakgrund av den extremt utsatta situationen hazarer upplever i Quetta anser domstolen att mannens verksamhet som journalist och vad hans familj utsatts för ändå gör att han riskerar skyddsgrundande behandling. Internflykt är inte relevant eftersom han är en välkänd reporter. Han får uppehållstillstånd som flykting. Observera att domen inte är vägledande. Källor: Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Snart artonårig ska inte hänvisas till internflykt till sidans topp

En ensamkommande pojke från Kunduz i Afghanistan sökte asyl. Migrationsverket ansåg att han inte kunde återsändas till hemprovinsen, men hänvisade till internflykt. Det alternativet ska inte användas för minderåriga, men Migrationsverket pekade på att han skulle fylla 18 inom tre månader. Migrationsdomstolen anser däremot att det är åldern vid beslutstillfället som är avgörande, och beviljar pojken uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol avfärdar Migrationsverkets tolkning av språkanalys för kvinna från Somalia till sidans topp

En kvinna bodde med en yngre manlig släkting i Somalia sedan hennes egna barn lämnat landet. Hennes make var borta sedan länge. Men mannen försvann och kvinnan kände sig hotad av inkräktare som letade efter honom. En dotter och andra släktingar bor i Sverige. Två språkanalyser pekade på att hon kom från centrala eller nordöstra Somalia. Själv hävdar hon att hon bott i Mogadishu i ett blandat område. Hon är sjuklig och dement och klarar sig inte själv längre. Migrationsverket påpekade att ett av hennes barn fötts i Hargeisa, vilket hon själv säger beror på att hon var där på besök. Migrationsdomstolen noterar att kvinnans kunskaper om Mogadishu stämmer med hur det såg ut förr. Att en dotter fötts i Hargeisa menar domstolen inte bekräftar språkanalysen, eftersom Hargeisa ligger i nordvästra Somalia. Domstolen kritiserar att Migrationsverket utan underlag påstår att kvinnan har ett manligt nätverk i Somalia. Sammantaget väljer domstolen att pröva skyddsbehoven gentemot Mogadishu. Där riskerar hon att utsättas för förföljelse på grund av kön. Hon beviljas flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter Sverige att utvisa multihandikappad ung man till Bosnien till sidans topp

En familj från Bosnien sökte asyl på grund av vissa trakasserier men främst för att få vård för sin då tonårige son som inte hade fått den behandling han behövde. Pojken lider av epilepsi, puckelrygg och skolios, cp-skador och en viss mental utvecklingsstörning. Detta ansågs dock inte vara skäl för uppehålllstillstånd. Efter slutligt avslag fick familjen ett års tidsbegränsat uppehållstillstånd för att en ryggoperation skulle genomföras och följas upp. När tillståndet löpt ut hade pojken fyllt 18 och Migrationsverket ansåg att det inte längre fanns något som hindrade utvisning. Familjen vände sig till Europadomstolen. Domstolen gör ingen annan bedömning än Sverige. Pojken kan inte bli botad även om han bor i Sverige, påpekar domstolen. Det finns vård i Bosnien, och att vården i Sverige har högre kvalitet är inte skäl nog för att stoppa en utvisning. Domstolen påpekar att även Bosnien är med i Europarådet för mänskliga rättigheter och om pojken inte får sina rättigheter tillgodosedda i hemlandet så kan Bosnien dras inför Europadomstolen. Ansökan avvisas som ogrundad.

Application no. 41252/16, Kazic and others against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Handikappad ung man får stanna efter preskription till sidans topp

Pojken kom till Sverige som femtonåring, troligen från Turkmenistan men ryskspråkig. Varken Turkmenistan eller Ryssland har identifierat honom. Pojken har en CP-skada och viss utvecklingsstörning. Han hade levt isolerad och var utsatt på grund av sin etnicitet mm. Det räckte dock inte för att få stanna. Han fortsatte leva öppet efter slutligt avslag och gick i skolan. När han sökte på nytt efter preskription fick han nytt utvisningsbeslut, eftersom Migrationsverket ansåg att han inte hade gjort något för att verkställa beslutet. Hans förklaring är att han inte förstod vad han förväntades göra. Migrationsdomstolen resonerar om Europakonventionens definition av rätt till privatliv och påpekar att migrationsöverdomstolen tidigare tolkat detta som att de band som en person skaffat sig kan ha uppstått även om vistelsen varit illegal. Domstolen väger in svårigheterna att etablera sig som mannen skulle ha utan nätverk och med sin funktionsnedsättning och finner att en utvisning skulle vara oproportionerlig enligt Europakonventionen. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Två hustrur nekas återförening men barnen får komma till sidans topp

En man från Syrien har fått uppehållstillstånd i Sverige. Han är gift med två kvinnor och har barn med båda. De båda kvinnorna och barnen ansökte om uppehållstillstånd som anhöriga. Barnen fick uppehållstillstånd men kvinnorna avslag. Lagen är tydlig med att en andra hustru inte kan få uppehållstillstånd om mannen redan lever med den ena i Sverige. Migrationsverket ansåg att förbudet mot månggifte ska spela in även när båda ansökt samtidigt. Migrationsdomstolen däremot beviljade uppehållstillstånd med motivering att två intressen stod emot varandra och barnens intresse av att återförenas med mödrarna vägde över. Nu har Migrationsöverdomstolen gett Migrationsverket rätt. Kvinnorna får inte komma till Sverige, bland annat med motivering att de undertecknat att barnen får bosätta sig hos pappan. Migrationsöverdomstolen anser i den situationen att "barnens bästa väger mindre tungt än samhällets intresse av att motverka månggifte".

Målnummer UM10066-15, UM10067-15

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad söknin (Extern länk)

Se även:

Sveriges Radio Ekot 16-12-23: Nekas uppehållstillstånd på grund av månggifte (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen prickar Malta för onödigt utdraget förvarstagande av barn till sidans topp

Målet rör två pojkar från Somalia som kom med smugglare till Malta, den ena 16 och den andra 17 år. Efter att de sökt asyl skulle deras ålder utredas vilket tog ungefär sju månader. En av dem fick muntligt besked strax efter att han röntgats att han bedömts som minderårig men hölls ändå kvar tills skriftligt resultat kom fem månader senare. Sammanlagt hölls de i förvar i ca åtta månader i ett magasin, Safi Warehouse 2, tillsammans med ca 300 vuxna, med dåliga hygieniska förhållanden och utan sysselsättning. Båda var rädda för en del män som kunde bli våldsamma, ta deras mat osv. Barackerna har dömts ut i åtskilliga rapporter och Europadomstolen utgick därför från att klagomålen stämde. Domstolen anser med tanke på pojkarnas ålder och den långa tiden att de har behandlats förnedrande i Europakonventionens bemärkelse (artikel 3). Dessutom var förvarstagandet i sig inte försvarbart (artikel 5.1) och det fanns inget effektivt rättsmedel för att överklaga (artikel 5.4).

En av domarna reserverade sig mot bedömningen att pojkarna var sårbara eftersom de var nästan vuxna. En annan domare höll med om utfallet men ville förse domen med en utförlig motivering om fallet som exempel på den "crimmigration" som pågår i Europa, dvs användning av statens straffrättsmaskineri för att kontrollera invandring.

Case of Abdullahi Elmi and Aweys Abubakar v. Malta, Applications nos. 25794/13 and 28151/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Italien/ Europadomstolens högsta kammare mildrar kritik för grupputvisning 2011 till sidans topp

En grupp tunisier hamnade på Lampedusa under "den arabiska våren" 2011. Efter oroligheter som ledde till en brand vid mottagningscentret placerades de på två båtar, där de i praktiken var förvarstagna. Målet gäller förvarstagandet, förhållandena på mottagningscentret och på båtarna, information om utvisningen, möjligheterna att överklaga och frågan om det var en kollektiv utvisning. Italien fälldes i september 2015 av Europadomstolens lägre kammare på en rad punkter. Den högsta kammaren slår nu fast en del av kritiken, framför allt att förvarstagandet inte var lagligt och därmed inte kunde överklagas. I den tidigare domen fördömdes även utvisningarna till Tunisien som en kollektiv utvisning eftersom ärendena inte hade prövats individuellt. Den högsta kammaren anser inte att Italien brutit mot konventionen mot den punkten, eftersom det fanns möjlighet att söka asyl, vllket 72 andra personer på mottagningscentret gjorde. Domarna bedömer inte att förhållandena i mottagningscentret på land bröt mot Europakonventionen, vilket den lägre instansen ansåg. Domstolen väger in de exceptionella förhållandena när så många anlände till Italien samtidigt. Ett par reservationer finns; bl.a. anser en domare att det i praktiken var en kollektiv utvisning.

CASE OF KHLAIFIA AND OTHERS v. ITALY (Application no. 16483/12) (Extern länk)

Den föregående domen i lägre instans (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Från Irak/ Nya riktlinjer från Migrationsverket om situationen i Irak till sidans topp

Migrationsverket har den 15 november publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande (SR 58/2016) om Irak beroende på det osäkra säkerhetsläge. Migrationsverket uppmanar till generell försiktighet vid prövning av skyddsbehov, särskilt bedömningen av om en person skulle kunna få skydd av myndigheterna eller klara sig i internflykt. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i hela provinserna Nineva, Kirkuk, Anbar, Salah al-Din, Diyala och Bagdad. Men det är bara i Nineva och delar av Kirkuk och Anbar som det är så illa att vem som helst som befinner sig där ska betraktas som skyddsbehövande. Även i de flesta övriga provinser utom den kurdiska delen råder det svåra motsättningar. Överallt utanför den kurdiska delen saknas myndighetsskydd för utsatta grupper, enligt Migrationsverket. Vilka som bedöms som särskilt utsatta och bör få flyktingstatus varierar i olika provinser. Internflyktalternativ kan vara aktuellt, men måste bedömas utifrån det aktuella läget.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Från Jemen/ Rättsligt ställningstagande angående situationen i Jemen till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om situationen i Jemen. Ställningstagandet innebär att våldet nu är så utbrett i Jemen och så hänsynslöst att alla och envar är utsatt för risk. Därmed kan i princip alla betraktas som alternativt skyddsbehövande och det finns inget internt flyktalternativ. De individuella skälen ska dock prövas först, för att avgöra om personen ska ha flyktingstatus. Utsatta grupper kan vara till exempel kvinnor, barn, journalister och MR-aktivister samt personer som uppfattas som anhängare till någon av de stridande grupperingarna. Även personer som uppfattas som motståndare till vissa extremistiska grupperingar kan vara särskilt utsatta. Men det kan även finnas skäl för uteslutande från skyddsstatus på grund av att asylsökande som tillhört en stridande part gjort sig skyldig till brott.

Det försämrade läget kan vara skäl för att få en ny prövning för personer som tidigare har fått avslag.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-direktiv gör att den som överklagar avslag om ny prövning får offentligt biträde till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått slutligt avslag på asylsansökan begärde ny prövning enligt Utlänningslagen 12:19. Efter avslag överklagade personen och begärde offentligt biträde. Frågan om offentligt biträde har nu avgjorts av Migrationsöverdomstolen. Enligt det ändrade asylprocedurdirektivet finns en rätt till offentligt biträde vid överklagande av ett nej till ny prövning. Sverige borde ha infört direktivet förra sommaren. Eftersom det inte skett så har regler i direktivet direkt effekt i Sverige om de är ovillkorliga, klara och precisa. Direktivet tillåter visserligen staterna att ställa villkor för offentligt biträde i sin lagstiftning, men eftersom Sverige inte infört regeln så finns inte heller några undantag. Migrationsöverdomstolen avgjorde att personen har rätt till offentligt biträde.

Asylnytts kommentar: Fram till den 1 januari bör det nu gälla ovillkorligt att den som har fått nej till en ny prövning får offentligt biträde. Regeringens proposition om lagändringar på grund av asylprocedurdirektivet behandlas just nu i riksdagen. Lagändringarna ska gälla från 1 januari. Rätten till offentligt biträde införs då, men med villkoret "om ... det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas".

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Överklagat förvarsbeslut kan inte överklagas på nytt till sidans topp

En person som var förvarstagen överklagade förvarstagandet på nytt trots att beslutet om förvar redan var överklagat och hade vunnit laga kraft. Domstolen tog därför inte upp saken. Mannen överklagade till Migrationsöverdomstolen och påpekade att överklagan borde behandlats eftersom det fanns nya omständigheter. De nya omständigheterna hade strax efteråt lett till att Migrationsverket upphävt förvarstagandet. Migrationsöverdomstolen slår fast att domar om förvar har "negativ rättskraft", bland annat för att de ändå omprövas regelbundet. Dessutom finns det möjlighet att upphäva förvar. Därför går de inte att överklaga på nytt. Det var alltså rätt att avvisa överklagan. Men Migrationsöverdomstolen anser att förvaltningsrätten borde ha hanterat mannens inlaga som en begäran om upphävning av förvarsbeslutet och lämnat över det till Migrationsverket för handläggning.

Målnummer UM83-16

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO-kritik: Samma person togs felaktigt i förvar två gånger till sidans topp

En person som är medborgare i USA sökte asyl i Sverige och fick avslag. Enligt beslutet hade han fyra veckor på sig att lämna landet, från det att han delgivits beslutet. Migrationsverket misslyckades med delgivningen eftersom mannen inte samarbetade och senare genom att Migrationsverket inte följde rutinen för förenklad delgivning, vilket annars kunde ha löst saken. Migrationsverket beslöt istället att mannen skulle tas i förvar, och först därefter delgavs han beslutet. Förvarstagandet hävdes av domstol, eftersom tidsfristen för frivillig avresa fortfarande löpte. Men därefter lämnade MIgrationsverket över ärendet till polisen med den felaktiga uppgiften att utvisningsbeslutet var verkställbart, vilket ledde till att polisen tog honom i förvar en gång till, fortfarande innan tidsfristen löpt ut och utan att Migrationsverket hävt fristen. Efter några dagar släpptes han igen och lämnade senare landet på egen hand. JO misstänker att mannen togs i förvar för att Migrationsverket hade svårt att få tag i honom och understryker att förvarsbeslut bara får fattas om förutsättningarna i lagen är uppfyllda. JO är mycket kritisk mot Migrationsverkets hantering.

JO:s sammanfattning (Extern länk)

Beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Den som sannolikt är förälder ska få företräda ett barn om inte något annat bevisas till sidans topp

Justitieombudsmannen har utrett situationen då det inte finns någon styrkt ställföreträdare för ett barn som till exempel söker uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det kan uppstå när en förälder inte kan förväntas styrka sin identitet. JO har tidigare påpekat att om en ansökan avvisas så måste den påstådda föräldern få reda på beslutet; annars berövas barnet rätten att överklaga. I den nya utredningen ville JO, genom ett antal frågor till Migrationsverket, undersöka i vilkas situationer Migrationsverket presumerar (utgår från) att en uppgiven förälder är ställföreträdare och om det ställer till några problem. Sedan frågorna ställdes har Migrationsverket publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande (SR 08/2015) där det framgår att om den sökande och anknytningspersonen lämnat samstämmiga uppgifter så kan det presumeras att en påstådd förälder är behörig att företräda barnet. För att barnet ska få sin sak prövad ska presumtionen inte brytas om det inte visar sig att en annan utpekad person är vårdnadshavare. JO framhåller att det också är nödvändigt att komma in i en sakprövning för att kunna utnyttja möjligheten till DNA. JO är nöjd med Migrationsverkets svar, även om det "fortfarande finns vissa oklarheter om förfarandet".

Läs JO:s sammanfattning (Extern länk)

Hämta beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om bedömning av permanent tillstånd för arbete till sidans topp

Personer som har arbetat i Sverige eller studerat på forskarnivå kan få permanent uppehållstillstånd när de haft uppehållstillstånd i fyra av de senaste sju åren. Det framgår inte av utlänningslagen om tiden ska räknas från ansökan eller beslutsdagen. Det normala i andra sammanhang är beslutsdagen. Men detta kan leda till att sjuårsfristen passeras på grund av Migrationsverkets handläggningstid. Om tiden räknas från ansökan kan det leda till att en person som ansöker innan tillståndstiden går ut kan hamna under fyraårsstrecket, när personen haft tillstånd i fyra år. Det rättsliga ställningstagandet innebär att tiden ska räknas från ansökningen om väntetiden annars skulle leda till avslag. Men om en beräkning från ansökningstiden skulle innebära negativa konsekvenser för den sökande ska beräkningen ske från prövningstillfället.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ställningstagande om när ansökan om förlängning av arbetstillstånd kan göras till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om när en ansökan om förlängning kan göras för den som haft tidsbegränsat arbetstillstånd. Det väsentliga är att det inte leder till avslag att ansökan lämnas in efter att det gamla tillståndet löpt ut. Detta gäller även vid spårbyte som studier-arbete eller anknytning-arbete. Däremot kan en sen ansökan vägas in i sakbedömningen om grunderna för ett nytt tillstånd är svaga. För att ansökan ska räknas som en förlängning bör personen ha uppfyllt någon tillståndsgrund under tiden. Vidare kan en person som befinner sig i landet utan tillstånd bötfällas. För att undgå den risken bör ansökan om förlängning ändå göras innan tillståndet gått ut. Om personen har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut i botten så kommer en ny ansökan efter att tillståndet löpt ut att prövas som en fråga om verkställighetshinder. En annan situation än förlängning uppstår om en anställning upphör inom tillståndstiden. Då kan uppehållstillståndet återkallas om personen inte får nytt jobb inom tre månader. Däremot ska ansökan på grund av ett nytt jobb inte avslås bara för att den kommit in senare än så.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

CAT: Anmälan om behandling på Lampedusa går inte att pröva utan dokument till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tunisien som anlände med båt till den italienska ön Lampedusa under 2014 har klagat till kommittén om hur han hållits inlåst under omänskliga förhållanden först på Lampedusa och senare på en båt i Palermo. Efter identifiering av den tunisiskt konsuln flögs han tillsammans med många andra tillbaka till Tunisien. Han ska inte ha fått någon information om möjligheten att söka asyl eller överklaga behandlingen. Italien har svarat att det inte går att hitta mannen i registren över migranter på Lampedusa. CAT väljer att inte pröva ärendet eftersom mannen inte har lämnat några som helst dokument rörande de åtgärder han ska ha utsatts för och att han borde ha kunnat få reda på hur han skulle göra åtminstone av de frivlliga som besöker centret. Det framgår inte heller att han skulle ha klagat hos någon italiensk myndighet varken under sin tid i Italien eller efter utvisningen till Tunisien.

Läs eller hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning av LTTE-sympatisör från Danmark till Sri Lanka förbjuds av FN-kommitté till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man som tidigare varit fängslad och torterad i Sri Lanka på grund av sin koppling till den tamilska motståndsrörelsen LTTE får inte utvisas. Danmark hade grundat sitt avslag bland annat på den förändrade situationen i Sri Lanka och att den paramilitära milis som mannen gripits av inte längre är förknippad med regeringen. Även om han utsatts för tortyr fanns inget bevis för att det skulle hända igen. CAT håller inte med om bedömningen och citerar en rad rapporter som visar att tamiler med koppling till LTTE riskerar tortyr om de återsänds till Sri Lanka. Det skulle därför bryta mot FN:s konvention mot tortyr att verkställa utvisningen.

CAT har vid sina sessioner i maj respektive augusti även behandlat två ärenden rörande utvisningar av tamiler från Australien. Båda hävdade en liknande risk som mannen i Danmark, men grundat på mer avlägsna relationer till LTTE. Det fanns trovärdighetsbrister och en av männen hade bott i många år i Sri Lanka utan problem innan han lämnade landet 2009. I dessa fall fann kommittén inget brott mot konventionen om utvisningarna verkställs.

Hämta eller läs dokumentet rörande J.N. mot Danmark, com No. 628/2014 (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet rörande G.R. mot Australien, com No. 605/2014 (Extern länk)

Hämta eller läs dokumentet rörande R.K. mot Australien, com No. 609/2014 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr publicerar ställningstaganden i utvisningsärenden till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har publicerat ett antal beslut i utvisningsärenden som tagits vid kommitténs sessioner i maj och augusti i år. Förutom de beslut rörande behandling av asylsökande i Italien och utvisningar till Sri Lanka som refereras i denna utgåva av Asylnytt har kommittén bland annat behandlat ett ärende om en sikh från Indien som inte ansågs trovärdig, bland annat för att han föreföll ha planerat sin resa och kommit till Kanada främst för att studera. En man av rysk etnicitet från Kazakstan som skulle utvisas från Nederländerna blev inte heller trodd, bland annat på grund av en lång lucka i berättelsen. En ärende gällande en kvinna från Pakistan som skulle utvisas från Kanada togs inte upp till sakprövning på grund av att hon inte uttömt möjligheterna att överklaga i Kanada. Ett mål rörande ett par från Rumänien som skulle lämnas ut från Danmark efter en arresteringsorder togs inte heller upp till sakprövning. Kvinnan hade visserligen tidigare bedömts ha asylskäl efter en procedur i Kanada, men i det aktuella målet hade de endast allmänt anfört ospecificerade klagomål på förhållandena i häkte i Rumänien.

Se samtliga publicerade ärenden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter överföring av för tidigt födda tvillingar till Italien till sidans topp

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har behandlat ännu ett par fall som rör överföring enligt Dublinförordningen av barnfamiljer till Italien. Domstolen har accepterat Italiens generella garanti från juni 2015 om att barnfamiljer ska hållas samman och få ett adekvat mottagande, om Italien får information om familjen innan överföringen verkställs. Därför behövs ingen ytterligare individuell garanti, vilket krävdes i det så kallade Tarakhel-fallet 2014. Ett av de nya fallen gällde ett par som sökt asyl i Finland. Italien hade accepterat att ta emot dem var för sig. De hade då inga barn och frågan om garantier kom inte upp. När kvinnan nedkom med för tidigt födda tvillingar ville föräldrarna hejda överföringen och påpekade att Italien inte informerats om situationen. Men Europadomstolen anser att det finns tid att informera Italien, och att det inte finns något som talar för att familjen skulle utsättas för något som skulle strida mot Europakonventionen.

Ett annat ärende gäller en utvidgad familj av vuxna syskon plus ett barn som befann sig i Schweiz. Förutom att Italiens garantier för barn accepteras innebär domen bland annat att det inte går att hävda rätt till familjeliv när båda parter är asylsökande.

Läs domen M.A.-M. and others v. Finland i sin helhet (Extern länk)

Läs domen Ali and others v. Switzerland and Itally i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen saknar barnets bästa i tio år gammalt familjeåterföreningsmål till sidans topp

Fallet rör en ung man som bor i Egypten och är född 1990. Hans föräldrar skilde sig och pappan flyttade till Schweiz 1997 och fick uppehållstillstånd 1999. Pojken bodde kvar hos mamman. 2002 gjorde han ett tremånadersbesök i Schweiz. År 2003 kom han dit igen och fick så småningom uppehållstillstånd. Men efter konflikter med styvmamman flyttade han åter till Egypten. Det nuvarande målet börjar 2006 då pojken är 15 och pappan ansöker om familjeåterförening igen. Den här gången fick han avslag, ett beslut som först revs upp av domstol men till slut blev det avslag ändå efter många turer som pågick till 2010. Vid det laget hade pojkens mor och hennes man flyttat från Egypten. Han bodde med sin mormor och hade blivit vuxen. Efter att ha övervägt saken ytterligare några år konstaterar Europadomstolen nu att om den nationella domstolen verkligen hade övervägt barnets intresse, pojkens anknytning till hemlandet contra den till pappan etc, så hade avslagsbeslutet kunnat godkännas. Men så hade inte skett, den franska domstolen fattade inte sitt beslut med barnets bästa i centrum och därför har artikel 8 i Europakonventionen kränkts.

Domen har senare publicerats med ett längre referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet, Case of el Ghatet v. Switzerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr avfärdar ännu ett klagomål mot utvisning till Tjetjenien till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tjetjenien i Ryssland hävdade att han blivit gripen och torterad av säkerhetspolisen i Grozny för att han misstänktes tillhöra rebellerna, vilket en granne i hans hemby och två kusiner till honom gjorde. En bror till honom ska ha gripits senare och dömts till fängelse i ett år. Han uppgav att han inte höll kontakt med sina föräldrar för att dessa uppgivit till polisen att han tillhörde rebellerna. Sverige håller med om att det fortfarande förekommer olagliga fängslanden, tortyr och utomrättsliga avrättningar i Tjetjenien. Men eftersom mannen lämnat motstridiga och orimliga uppgifter var han enligt svenska myndigheter inte trovärdig. CAT gör en liknande bedömning och påpekar bland annat att mannen inte visat några bevis alls för att familjemedlemmar förföljts och inte kunnat uppge datum, platser, namn på inblandade eller någon detaljerad beskrivning av de händelser han tagit upp.

Fallet hör inte till de som finns på FN:s mr-site, men har publicerats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta beslutet. (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Barn ska inte överföras med föräldern utan samtycke till sidans topp

En kvinna som redan hade uppehållstillstånd i Italien sökte asyl i Sverige med sina barn. Eftersom Dublinförordningen var överspelad genom att kvinnan redan fått asyl så fick hon istället beslut om avvisning till Italien. Under vistelsetiden i Sverige föddes ännu ett barn, som sökte asyl. Migrationsverket fattade - efter att ha inväntat tyst accept fårn Italien - beslut om att överföra barnet till Italien, detta utan att begära mammans samtycke. Enligt Migrationsverket och senare domstolen ska barn som föds under proceduren betraktas som oskiljaktiga från familjen och få samma beslut. Dessutom ansåg verket att tillämpningen av förordningens kriterier inte kan överklagas. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det inte stämmer. Tillämpningen får numera överklagas. Artikeln om att barn följer familjen rör barn i en asylsökande familj. I det här fallet hade mamman redan flyktingstatus. I det läget tillämpas artikel 17.2 om sammanföring och båda parters samtycke krävs. Barnets asylskäl ska prövas i Sverige.

Hämta referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol beviljar flyktingstatus för Ginbot7-sympatisörer från Etiopien till sidans topp

En kvinna vars far var involverad i organisationen Ginbot7 och som själv hjälpt till med olika sysslor, flydde efter att ha varit gripen och utsatt för tortyr. Migrationsverket anser att berättelsen inte är trovärdig, bl.a. för att hon lyckats fly och för att de dokument hon har är sådana som är lätta att förfalska. En man vars föräldrar också var politiskt aktiva och fadern misstänkts för medlemskap i Ginbot7 blev av liknande skäl inte trodd av Migrationsverket då han berättat om faderns aktiviteter och vad han själv utsatts för i fängelse. Han hade inte berättat sammanhängande utan bara svarat på fråga efter fråga. Domstolen däremot bedömer båda berättelserna som sammanhängande och självupplevda. Att mannen är återhållsam förtar inte trovärdigheten. I båda fallen anser domstolen att uppgifterna stämmer med landinformation och beviljar uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domarna inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Läkare vars arbete ansågs strida mot Islam får stanna efter överklagande till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En läkare från Afghanistan som bott i Sverige med sin familj på grund av studier hoppade av och sökte asyl. Mannen hade skrivit artiklar om barnbegränsning och arbetat för utländska organisationer. Kvinnan hade undervisat flickor. Detta hade gjort dem till fiender för taliban. De hade tvingats i internflykt innan de kunde lämna landet genom mannens studier. Migrationsverket avslog på grund av brist på bevis för hoten och för att familjen inte sökte asyl omedelbart. Migrationsdomstolen däremot ser ingen anledning att misstro berättelsen eller de handlingar som visar vad mannen sysslat med. Domstolen anser att familjen riskerar förföljelse även om det inte finns bevis för de hot familjemedlemmarna fått i andra hand. De bevilijas därför uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ordföranden nedröstad i domstolsbeslut om skyddsbehov i Albanien till sidans topp

En polis i Albanien hotades till livet av en kriminell organisation sedan han stoppat smuggelaffärer. Därefter följde olika incidenter, bland annat ett kidnappningsförsök mot en dotter. Mannen försökte få skydd av arbetsgivaren och av en politiker, men blev istället själv avskedad. Migrationsverket ansåg att hotbilden inte var tillräckligt konkret utan avslog. Migrationsdomstolen anser att berättelsen är trovärdig och stämmer med landinformation, och att myndighetsskyd kan saknas i individuella fall. I detta fall tycks krafter inom rättsväsendet ha hindrat mannen från att få skydd. Familjen beviljas därför uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Beslutet fattades av nämndemännen mot domarens röst. Domaren höll med om att berättelsen är trovärdig men ansåg att de kriminella inte längre har något intresse av att skada familjen sedan mannen slutat som polis samt att det inte är visat att de inte kunde få skydd av myndigheterna. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Mor och 25-årig dotter är familj enligt Europakonventionen till sidans topp

Två kvinnor, mor och dotter, som bott i Syrien, sökte asyl i Sverige. Modern som är syrisk medborgare fick stanna, men den 25-åriga dottern är irakisk medborgare och fick beslut om utvisning till Irak. Pappan är försvunnen, men Migrationsverket framhöll att dottern har en 18-årig bror samt sin fars släktingar i Irak. Hon hävdar att hon riskerar förföljelse av släktingarna för att hon och modern flytt utomlands. De är dessutom sunnimuslimer, medan faderns familj är shiiter. Migrationsdomstolen betraktar risken som spekulationer, men håller med om att kvinnan inte kan få stöd av sin bror. Hon anses inte ha skyddsbehov men lider av psykisk ohälsa som intygats, hon är starkt beroende av sin mor, har ingen annan familj och har inte gått i skola sedan hon var tolv. Sammantaget skulle en utvisning vara en oproportionerlig inskränkning av hennes privat- och familjeliv i enligt Europakonventionen. Hon får alternativ skyddsstatus som sin mor. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om lön och förmåner för att få arbetstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om villkoren för att ett arbetserbjudande ska kunna leda till arbets- och uppehållstillstånd. Ställningstagandet innebär bland annat att löneförmåner, som till exempel fri bostad, kan räknas med. Vissa lönetillägg kan också räknas, men inte traktamente som ska användas i tjänsten. Det är den sökandes sak att visa vad förmånen är värd, tex med uppgifter om bostad. Vid förlängning kontrolleras att villlkoren varit uppfyllda även med avseende på förmåner. Det är Migrationsverket som avgör om lönen uppnår branschens lägsta godtagbara nivå, även om facket ska få yttra sig. Om det inte finns någon facklig organisation som kan eller vill yttra sig ska Migrationsverket göra bedömningen ändå.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Domstol gav Fatah-polis flyktingstatus för lättvindigt till sidans topp

En man som varit miltärpolis hos den palestinska myndighetens underrättelsetjänst och arbetat med förhör och olika operationer, sökte asyl eftersom han var hotad i Gaza. Migrationsdomstolen ansåg uppgifterna för vaga. Dessutom hade mannen bott i Förenade Arabemiraten och kunde återvända dit enligt Migrationsverket. Mannen hade anfört att tillståndet i Arabemiraten gått ut och inte förnyades. Migrationsdomstolen höll med om att vistelsen där var tillfällig och kom dessutom fram till att mannens skäl mot Gaza var starka nog för flyktingstatus. Migrationsverket överklagade med anledning av att domstolen inte prövat om mannens verksamhet för Fatah skulle ha uteslutit honom från flyktingstatus. Mannen framförde att Migrationsverket borde ha prövat detta från början om det var relevant. Migrationsöverdomstolen håller med Migrationsverket om att prövningen av uteslutningsgrunder hör ihop med flyktingstatus. Migrationsdomstolen borde ha begärt in en sådan utredning av Migrationsverket och låtit mannen yttra sig. Eftersom detta inte skett återförs ärendet till migrationsdomstolen.

Målnummer UM5817-15

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Från Palestina/ Migrationsverket om Gaza: Tillfälligt stopp för utvisningar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om bedömningen av asylsökande från Gaza, den isolerade västra delen av Palestina. På grund av att det inte går att garantera att palestinier släpps in genom Egypten, och säkerhetsläget kring gränsövergången, råder nu praktiskt verkställighetshinder. Uppehållstillstånd ges på 12 månader enligt Utlänningslagens paragraf 5:11. Endast om hindret i undantagsfall skulle anses som bestående för någon, så används paragraf 12:18 (med uppehållstillstånd om 13 månader och möjlighet till permanentning genom arbete). Kriterierna för vilka som kan bedömas som flyktingar kvarstår och gäller främst personer som kan kopplas till Israel eller al-Fatah eller är oppositionella mot Hamasregeringen. Barn från Gaza har länge fått stanna på grund av särskilt ömmande omständigheter. Genom den tillfälliga lagen kan den paragrafen inte användas utan ytterligare individuella skäl, som kan härledas till en internationell konvention. Men även barn omfattas förstås av det praktiska verkställighetshinder som råder nu.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

FARR 16-10-11: Tillfälligt stopp för utvisningar till Gaza (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Du kan överklaga för att få flyktingstatus, inte för att få längre tillstånd till sidans topp

Den som fått ett uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande får endast tretton månaders uppehållstillstånd och kan, om asylansökan gjordes senare än 24 november förra året, helt uteslutas från familjeåterförening. Fridhs Advokatbyrå uppmärksammar i ett facebookinlägg att om personen överklagar längden på uppehållstillståndet, kan det hända att domstolen avvisar överklagandet utan att pröva det, eftersom längden på ett tillstånd inte får överklagas. Däremot om personen överklagar sin status och begär att få flyktingstatus så finns en rätt att överklaga och även att få hjälp av biträde. Om personen får flyktingstatus medföljer rätt till tre års tillstånd och familjeåterförening på vissa villkor.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter överföring av barnfamilj till Italien efter generell garanti till sidans topp

Europadomstolen har prövat ett Dublinfall som avgjordes i Danmark efter att Italien presenterat sin plan för hur barnfamiljer ska tas emot. För två år sedan stoppade Europadomstolen en överföring av en barnfamilj från Schweiz från Italien (Tarakhel v. Switzerland, no 29217/12). Orsaken var att Italien inte kunde garantera ett värdigt mottagande till alla och att barnfamiljer riskerade att splittras. Därför krävdes en individuell garanti från Italien före överföring. Italien har nu öronmärkt ett antal platser för barnfamiljer och har i cirkulärbrev till Dublinländerna informerat om detta och uppmant länderna att ge förhandsbesked om vilka barnfamiljer som ska överföras. Den aktuella familjen hade fått beslut i Danmark redan 2014 men överföringen hade inhiberats. Efter Italiens generella garanti skulle överföringen verkställas, men familjen hävdar att antalet platser i Italien är otillräckligt och vill ha en individuell garanti. Europadomstolen påpekar att det inte visats att familjen inte skulle kunna få plats och avslutar ärendet som uppenbart ogrundat.

Läs dokumentet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Domstol lät journalist från Libyen stanna efter omröstning till sidans topp

En familj från Libyen där mannen och barnen är statslösa palestinier flydde på grund av att mannen arbetat på en tv-kanal som attackerats och stängts. Han hade även utsatts för skottlossning. Kvinnan som är medborgare i Libyen var hotad på grund av att en av hennes bröder var med i en milis som är en del av den libyska armén och hotades av en väpnad grupp med koppling till IS. En annan bror hade dödats av den gruppen. Flera av kvinnans familjemedlemmar med samma efternamn har flytt från Libyen. Migrationsverket bedömer att det råder väpnad konflikt i Libyen men ansåg ändå att de skulle utvisas eftersom mannen inte haft någon offentlig position som journalist och att inte heller kvinnan var tillräckligt personligt hotad. De fick ett års anstånd med utvisningen eftersom det råder verkställighetshinder för palestinier till Libyen. Migrationsdomstolen bedömde skälen som både tillräckliga och tillförlitliga och gav familjemedlemmarna uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Domstolens ordförande var skiljaktig. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltnngsrätten i Stockholm)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Apostasi kan leda till förföljelse i Afghanistan enligt migrationsdomstol till sidans topp

En familj från Afghanistan som var bosatta i Kabul lämnade landet efter en affärskonflikt som ledde till att mannens far och bror kidnappades. De blev inte trodda och fick slutligt avslag 2010. Därefter har de påtalat verkställighetshinder ett antal gånger på grund av mannens inställning till islam och tillkommande skäl gällande barnens mående. Efter att ärendet preskriberats har familjen sökt asyl och hävdar att de kommer att förföljas på grund av att mannen inte vill tillhöra någon religion trots att han är gudstroende. Migrationsverket avslog även denna gång och ansåg att ateism inte behöver manifesteras som en annan religion. Migrationsverket ändrade sig efter muntlig förhandling i domstolen och instämmer nu med att familjen riskerar förföljelse på grund av att mannen avsagt sig islam. Familjemedlemmarna får uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor Infotorg Juridik och förvaltnngsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Tvångsäktenskap ger flyktingstatus trots trovärdighetsbrister till sidans topp

En då femtonårig flicka rymde från ett äktenskap med en al Shabab-ledare som hennes farbror tvingat henne till. Migrationsverket trodde inte på att hon kom från den by hon uppgivit, bland annat eftersom hon inte kunde berätta tillräckligt detaljerat. Därmed avfärdades även berättelsen om tvångsäktenskapet. Migrationsverket beslutade om utvisning med verkställighetsföreskriften att det måste finnas ett ordnat mottagande, till exempel barnhem. Migrationsdomstolen anser liksom Migrationsverket att det finns tecken på att flickan inte bara bott på landet, men bedömer ändå utifrån språkanalys och det hon sagt om hembyn att hon kommer därifrån. Hennes berättelse är enligt domstolen trovärdig och sammanhängande och hon bevilijas flyktingstatus eftersom myndigheterna inte kan skydda henne. Det kan inte ställas samma krav på detaljrikedom på ett barn som på en vuxen, påpekar domstolen. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Ensam kvinna kan utvisas till Somalia, men inte som gravid till sidans topp

En kvinna som förföljts sedan hon gift sig med en man från en minoritetsgrupp i Somalia flyttade inom landet. I det nya området blev familjen hotade av al-Shabab som trodde att mannen arbetat för regeringen då han tidigare bott i Mogadishu. Mannen flydde till Kenya men kvinnan har fortsatt trakasseras. Migrationsverket trodde på kvinnans identitet och berättelse, men ansåg ändå att hon kunde utvisas till internflykt i Mogadishu. Hon kommer inte att betraktas som ensam eftersom hon är gift, och hennes man har ett nätverk i Mogadishu. När ärendet kom upp i domstol har kvinnan inlett en relation med en annan man och är gravid. I den situationen anser både Migrationsverket och domstolen att hon riskerar dödsstraff på grund av äktenskapsbrott. Hon och hennes barn beviljas därför uppehållstillstånd som flyktingar. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol: Ung hazar ska inte utsättas för internflykt till sidans topp

En ung man från Afghanistan hävdade att han riskerade övergrepp från sin farbror efter en marktvist mellan denne och hans far. Hans familj hade flytt till Iran när han var 4-5 år. Han framhöll också att han som hazar skulle vara utsatt i Afghanistan. Han uppgav att han var minderårig. Migrationsverket bedömde inte att han gjort sannolikt att han är minderårig och ändrade åldern i samband med beslutet. Mannen fick beslut om utvisning med hänvisning till internflykt. Domstolen bedömer honom också som vuxen, eftersom han vid domstolens beslut hade fyllt 18 enligt egna uppgifter. Efter att ha gått igenom landinformation om situationen för internflyktingar utan kontakter i Afghanistan bedömde migrationsdomstolen ändå att mannen skulle få stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Observera att domen inte är vägledande. Beslutet har dessutom tagits enligt Utlänningslagen. Möjlighet till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter är mer inskränkt i den tillfälliga begränsningslagen. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Studietakten måste ha hållits för att få byta spår till arbete till sidans topp

En person som studerat i Sverige hade inte hållit studietakten för att få fortsatt tillstånd för studier. Innan tillståndet löpte ut ansökte hon istället om arbetstillstånd. Det finns en tidigare dom från Migrationsöverdomstolen som kan tolkas som att det räcker med att ha haft uppehållstillstånd av något skäl för att kunna få nytt tillstånd av ett annat skäl, utan att lämna Sverige. I den nya domen klargör Migrationsöverdomstolen att det inte räcker med att ha haft tillstånd. I det här fallet krävs (enligt lagens uppräkning av undantag) att den studerande uppnått målet om 30 poäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning för att få ansöka om uppehållstillstånd utan att lämna Sverige. Detta måste ha uppnåtts även om den sökande byter spår till arbetssökande. Det finns inga andra synnerliga skäl för att bevilja tillstånd medan personen är kvar i Sverige. (Mål nr UM 8434-15)

Hämta referat från domstolarnas hemsida (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet/ Europadomstolen: Turkiet fälls för omänskliga förhållanden i förvar till sidans topp

Ett par från Uzbekistan ansökte om asyl i Turkiet. Kvinnan fick uppehållstillstånd men mannen missade det eftersom han inte hade råd med avgiften för tillståndet. Han bodde kvar i Turkiet men greps i samband med en resa. Han sökte asyl igen men sattes i förvar och blev kvar i flygplatsförvar och senare i ett utreseförvar från 4 maj 2012 till 15 augusti 2012, då han fick uppehållstillstånd. Under den första perioden om 68 dagar hölls han i ett ca 20 kvadratmeter stort fönsterlöst rum med upp till femton personer åt gången. I den andra anläggningen sov mellan 30 och 45 personer i ca 35 kvadratmeter stora rum med femton våningssängar. Han kunde röra sig utanför rummet men fick inte komma utomhus. De sanitära förhållandena var också undermåliga. I brist på dokumentation från turkiska myndigheter som motbevisar uppgifterna konstaterar domstolen att förhållandena uppgick till förnedrande behandling. Dessutom fälls Turkiet för att mannen över huvud taget togs i förvar, bristen på information och möjligheter att överklaga.

I ett liknande ärende rörande en man från Ryssland fälls Turkiet för förvarstagandet men klagomålen rörande förhållandena i det förvaret lämnas oprövade på grund av brist på detaljer och bevis.

Case of Alimov v. Turkey (Application no. 14344/13) (Extern länk)

Case of Erkenov v. Turkey (Application no. 18152/11) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Migrationsöverdomstolen: Ingen rätt att överklaga inhibition av Dublinbeslut till sidans topp

En person som skulle överföras till Tyskland enligt Dublinförordningen överklagade. Det var då bara ett par dagar kvar tills det gått sex månader efter att Tyskland accepterade, vilket är den tid Sverige har på sig för att verkställa en överföring. Migrationsverket inhiberade (avbröt) verkställigheten. Domstolen avslog överklagandet efter ett par veckor. Samma dag hävdes inhibitionen. Migrationsverkets frist för att verkställa överföringen flyttades till sex månader från detta datum. Personen överklagade med motivering att förordningen inte ska tolkas så att Migrationsverket har rätt att ställa in verkställigheten på eget initiativ. Migrationsverket skrev i sitt yttrande att om sökanden vill upphäva ett beslut om överföring så måste det anses innefatta verkställighet av överföringen. Migrationsöverdomstolen svarade inte på frågan. Domstolen konstaterade att den enskilde numera har rätt att överklaga hur Dublinförordningens kriterier har tillämpats men inte frågor om verkställigheten.

Målnummer UM6579-15

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO kritiserar åter Migrationsverket för att ålder ändrats före beslut i asylärendet till sidans topp

En asylsökande pojke uppgav att han var 16 år gammal och registrerades med den åldern. I samband med att ansökan avslogs ändrades åldern till 18. Migrationsdomstolen ansåg att åldern inte var utredd så som socialstryrelsen föreskriver och skickade tillbaka ärendet till Migrationsverket. Verket gjorde en ny utredning, men fortsatte att betrakta pojken som vuxen. Efter ytterligare nio månader fick han ett nytt utvisningsbeslu, som senare slogs fast av domstol. Socialnämnden JO-anmälde Migrationsverket dels för att utredningen tog lång tid, dels för att pojken inte behandlades som barn medan Migrationsverkets andra utredning pågick. Migrationsverket förklarade att det tar tid att hitta barnläkare som vill göra sådana undersökningar och att få tid för röntgen. Verket ansåg inte att de haft någon skyldighet att ändra åldern igen och påpekade att det stod kommunen fritt att behandla pojken som ett barn. JO kritiserar inte tidsåtgången. Men pojken borde i enlighet med JO:s tidigare kritik och verkets egna riktlinjer ha behandlats som ett barn fram till att ett slutligt beslut fattades i asylärendet.

Läs JO:s sammanfattning och hämta yttrandet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvarstagande bör utredas muntligt till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har uttalat sig om förutsättningarna för en domstol att besluta om förvarstagande. Målet gällde en man som fått avslag på asylansökan. Under domstolsförhandlingen kom det fram att mannen hade lämnat oriktiga uppgifter om sina id-handlingar och vilka länder han varit i. Han hade tydligt gett uttryck för att han inte hade för avsikt att återvända till hemlandet. Domstolen beslutade att mannen skulle tas i förvar. Migrationsöverdomstolen anser att om domstolen som handläggande myndighet beslutar om förvarstagande bör det ske vid muntlig förhandling, eftersom saken inte prövats tidigare. Att en person som söker asyl inte vill medverka till hemresa ligger i sakens natur, påpekar Migrationsöverdomstolen. Därför bör personen uttrycklligen tillfrågas om sin medverkan ifall asylansökan skulle avslås. Detta hade inte migrationsdomstolen gjort, men Migrationsöverdomstolen bedömde ändå att skälen räckte för förvarstagande i det aktuella fallet. Vid Migrationsöverdomstolens förhandling hade mannen avvikit.

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder då fråga om nytt land uppstår till sidans topp

Migrationsverket har publicerat "Rättsligt ställningstagande angående handläggning av ärenden enligt 12 kap. 18 och 19 §§ utlänningslagen (2005:716) då fråga om nytt land uppstår- SR 12/2016". Det handlar om situationen då någon har ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, men det visar sig att personen är medborgare i ett annat land än beslutet avser, och utvisningen inte kan verkställas till något land som nämns i beslutet. Problemet kan inte lösas bara med en ny verkställighetsföreskrift, eftersom utvisning inte får ske utan att asylskälen prövats gentemot utvisningslandet. Enligt äldre praxis bör en ny prövning kunna ske enligt paragraf 12:19 med det nya medborgarskapet som en ny omständighet - men det är enligt Migrationsverket svårt, eftersom omständigheten knappast är ny för den sökande. Dessutom ska en sådan prövning bara beviljas då finns ett verkställbart utvisningsbeslut till ett land där personen skulle råka illa ut, vilket det inte gör i denna situation. Istället bör enligt ställningstagandet fjärde stycket i samma paragraf användas. Denna används då en person påtalar verkställighetshinder mot en utvisning som inte föregåtts av någon asylprövning. Eftersom asylskäl enbart kan föreligga gentemot det land där en person är medborgare, så kan det betraktas som att asylskälen inte har prövats, resonerar Migrationsverket.

Detta ställningstagande gäller inte statslösa personer, bara dem som har ett medborgarskap.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uzbek borde inte ha deporterats från Turkiet till Iran till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som tillhörde en grupp om 29 uzbeker som greps och fördes över gränsen till Iran i september 2008 har fått sitt ärende behandlat av Europadomstolen. Domstolen har tidigare behandlat ett klagomål från nitton personer från samma grupp och fann då att Turkiet inte brutit mot Europakonventionen genom att utvisa dem, eftersom Iran var ett säkert land för dem. Dessa personer hade dock bott i Iran i sex år och var erkända som flyktingar i Iran. Den man som nu är aktuell hade sökt asyl i Iran men inte fått beslut. Frågan nu var enligt Europadomstolen om Turkiet verkligen utrett om personen riskerade att behandlas illa i Iran eller Uzbekistan innan deportationen verkställdes. Detta hade inte skett. Mannen hade sökt asyl hos UNHCR i Turket och befann sig där lagligt. Han hade också lagt fram dokument som tydde på att han riskerade att behandlas i strid med Europakonventionen om han utvisades med risk för att hamna i Uzbekistan. Därmed har Turkiet brutit mot konventionen. (Case of Babajanov v. Turkey, Application no. 49867/08)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen finner Danmarks familjeåterföreningsregler diskriminerande till sidans topp

Europadomstolens stora kammare har tagit ställning i ett ärende som rör Danmarks hårda kvalificeringsregler för familjeåterförening för makar. En av reglerna är att parets sammanlagda anknytning till Danmark ska vara större än till något annat land. Det kan innebära att anknytningspersonen måste vara integrerad på olika sätt och dessutom ha bott i Danmark i ca tolv år eller varit dansk medborgare i flera år. Det par som målet gäller uppfyllde inte detta trots att mannen var medborgare, hae bott i Danmark tio år, hade arbete etc. Europadomstolen tar inte ställning till om rätten till familj kränkts i sig. Men Danmark har ett undantag från anknytningskravet för personer som varit medborgare i 28 år alternativt bott lagligt i Danmark minst 28 år sedan tidiga barnaår. Detta undantar i praktiken främst etniska danskar. Enligt domstolen har Danmark brutit mot artikel 14 (diskriminering) sedd tillsammans med artikel 8 (familijeliv). Beslutet var oenigt. En av domarna anser att motiveringen borde ha varit annorlunda och tagit starkare ställning för rätten till familj och distanserat sig från tidigare domar som tillåtit särbehandling. Fem av domarna anser med tre olika motiveringar att Danmark inte borde ha fällts. De påpekar också att det enklaste sättet för Danmark att följa domen blir att avskaffa 28-årsregeln (numera 26 år), vilket inte skulle vara till någon hjälp för familjer som den sökande utan bara försvåra ytterligare för en annan grupp. (Case of Biao v. Denmark, Application no. 38590/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolens högsta kammare stoppade utvisning till Irak till sidans topp

Europadomstolens "grand chamber" har nu slutgiltigt satt stopp för en utvisning från Sverige till Irak, som tidigare hade accepterats i en oenig dom i Europadomstolens lägre kammare. Ärendet sammanfattades i Asylnytt 15-06-08 och gäller en familj från Bagdad. Mannen hade ett företag med enbart amerikanska kunder och hade utsatts för flera attentat från al Qaida. Senaste tillfället var 2008 då en dotter hade dödats. Sedan hade familjen flyttat runt i Bagdad och inte vågat söka skydd hos myndigheterna. De sökte asyl i Sverige 2011 och blev trodda men fick avslag för att de kunnat bo kvar lång tid utan att något mer hänt och att flera döttrar ännu fanns kvar i Bagdad. De borde kunna få skydd av myndigheterna. Till skillnad från det förra beslutet anser domarna att hotet från Al Qaida kvarstår och att irakiska myndigheter inte säkert kan skydda en person från en så utsatt grupp. Domstolen påpekar att den ursprungliga förföljelsen inte har ifrågasatts av någon. Utöver värderingen av situationen i Irak innehåller domen resonemang kring betydelsen av tidigare förföljelse, hur bevisbördan ska fördelas och tillhörighet till en utsatt grupp.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen mildrar kraven för att kunna använda DNA-bevis i anhörigmål till sidans topp

En man från Somalia beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2009. Året därpå ansökte hustrun och ett antal barn om återförening. Eftersom de inte hade godkände pass fick de avslag. År 2012 bestämde migrationsöverdomstolen att beviskravet för identitet kan sättas ner för personer som inte kan få pass, om DNA-test visar föräldraskapet. Då ansökte familjen om återförening igen. Det visade sig att två av barnen inte var biologiska. Föräldrarna ansågs ha lämnat medvetet oriktiga uppgifter och därför fick inte DNA-testet användas. De gjorde ytterligare ett försök med en ansökan som bara avsåg hustrun och de biologiska barnen, varav ett nu är över 18. Denna ansökan har nu nått Migrationsöverdomstolen. Nu bedömer domstolen att det skulle vara oproportionerligt att neka familjen återförening bara på grund av de uppgifter som lämnats i tidigare procedurer. Den nu 20-åriga dottern, som inte har något annat nätverk i hemlandet, anses tillhöra familjen i Europakonventionens mening, och har ett "särskilt beroendeförhållande" som krävs enligt Utlänningslagen. Alla familijemedlemmarna som nu ansöker får uppehållstillstånd. I målet refereras och jämförs en rad domar från Europadomstolen och Migrationsöverdomstolen. (Mål nr UM8907-14).

Hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160509:

Rättsligt ställningstagande om förlängning av tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

Från den 1 juni ska allt bistånd till vuxna utan barn upphöra då ett slutligt beslut om utvisning vinner laga kraft - eller då en tidsfrist för frivillig avresa löpt ut. Därmed har det blivit allt viktigare vilka som kan få en längre tidsfrist än normaltiden om två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Detta är också viktigt för den som vill undvika ett återreseförbud eller förbereda tillvaron i hemlandet - fast just detta räknas inte som skäl för förlängning. Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om skäl för att förlänga tidsfristen. Tre typer av skäl nämns: Att personen håller på att få fram resehandlingar, att personen bott länge i Sverige från ansökan till slutligt utvisningsbeslut och hänsyn till skolbarn (dvs att ett barn ska få gå ut skolan). För förlängning på grund av resehandlingarna krävs att personen aktivt verkar för att få fram dem. För båda de andra skälen, vistelsetiden och skolgången, krävs dessutom att sökande/föräldrarna varit aktiva för att få fram resehandlingar.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Fler barn ska få tillfälliga tillstånd enligt nya riktlinjer till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som rör beviskrav och procedur vid praktiska hinder mot att verkställa utvisningsbeslut. Det handlar både om verkställighetshinder som Migrationsverket kan behöva ta hänsyn till redan vid ett första beslut i grundärendet och sådana verkställighetshinder som uppstår efter utvisningsbeslut. Enligt ställningstagandet innebär Migrationsöverdomstolens praxis i båda fallen att den sökande måste "styrka" (ett högt beviskrav) att det finns ett konkret hinder mot verkställighet. Ett kontroversiellt inslag är att ensamkommande barn som inte kan utvisas för att de inte har någon som kan ta emot dem i hemlandet, normalt bara ska få tillfälliga uppehållstillstånd. Barnet kan då utvisas efter 18-årsdagen då det inte längre krävs något ordnat mottagande.

Artikeln i sin helhet på FARR:s hemsida (Extern länk)

Hämta ställningstagandet från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning av en kurd från Danmark till Turkiet till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En ung man från Turkiet sökte asyl i Danmark 2010. Han berättade att han varit medlem i PKK och hade varit arresterad vid flera tillfällen sedan 2006 och utsatts för olika former av tortyr, som han beskrev detaljerat. Han hävdade att han var eftersökt och vägrat en inkallelseorder. De danska myndigheterna avslog på grund av en rad motstridiga uppgifter om tidpunkter för händelserna. Han nekades tortyrundersökning med motivering att han inte var trovärdig men undersöktes senare med hjälp av Amnesty. Enligt läkarna stämde skadorna med berättelsen. Då mannen var förvarstagen och skulle tas till den turkiska ambassaden skar han sig, men polisen försökte ändå ta honom halvnaken och blödande till ambassaden. Transporten avbröts genom advokatens överklagande. CAT lägger stor vikt vid att Danmark inte vägt in tortyrutredningen. Därigenom bedömdes mannens trovärdighet utan en viktig del av bevisningen. Därför skulle det vara ett brott mot tortyrkonventionen att deportera honom till Turket. Dessutom har Danmark brutit mot konventionen genom att inte utreda händelsen då mannen skadades i förvar. (Communication No. 580/2014)

Hämta eller läs beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Algerier förlorade i FN:s kommitté mot tortyr för andra gången till sidans topp

En man från Algeriet kom till Sverige år 2005 och sökte asyl efter att ha anklagats av terrorister för att ha avslöjat deras attack mot en penningtransport. Efter att ha fått avslag vände han sig till FN:s kommitté mot tortyr (CAT) år 2010 men ärendet togs inte upp i sak då han inte ansågs ha uttömt möjligheterna i Sverige. Senare kunde han söka asyl på nytt i Sverige men fick ett snabbt avslag. Mannen hävdar att den nya asylintervju bara rörde hans arbetstillstånd och att Migrationsverkets beslut bara upprepade argumentationen från föregående procedur. Mannen hävdar att han riskerar tortyr både från staten och terroristguppen och att behandlingen av honom i Sverige utgör psykisk tortyr. Sverige hävdar att mannens berättelse inte är trovärdig och att dokument han lagt fram inte är äkta. CAT:s slutsats är att Sverige gjort en noggrann utredning medan mannen inte har kunnat visa att han riskerar att utsättas för behandling i strid med tortyrkonventionen. Utvisningen skulle därmed inte strida mot konventionen.

(Communication No. 594/2014, B.M.S. v Sweden)

Läs eller hämta beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté stoppar utvisning av kvinna som fruktar upprepad könsstympning till sidans topp

En kvinna från Guinea sökte asyl i Nederländerna år 2003, vid 16 års ålder. Hon berättade att hon som trettonåring tvingats gifta sig med en bror till en äldre släkting som tagit hand om henne sedan hon var liten, att hon utsatts för övergrepp och att hon skulle tvingas återgå till äktenskapet om hon utvisades. I en senare ansökan tog hon upp att hon genomgått könsstympning som hon farit illa av och fruktade att den skulle göras om, eftersom hon opererat sig i Nederländerna. Enligt Nederländerna gick det inte att hitta kvinnans familj där hon skulle växt upp. Beträffande könsstympningen tror Nederländerna inte att den skulle upprepas, eftersom det sällan förekommer och det inte är någon i hemlandet som vet att kvinnan blivit återställd. CAT anser att Nederländerna borde ha tagit större hänsyn till vad kvinnan upplevt, hur hennes situation som ensamstående i Guinea skulle bli, möjligheterna för myndigheterna att skydda henne eller vilken ångest ett återvändande skulle innebära för henne. Slutsatsen blir att en utvisning skulle bryta mot tortyrkonventionen.

(Communication No. 613/2014, F.B. v the Netherlands)

Läs eller hämta beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr behandlade fler utvisningsärenden till sidans topp

Asylnytt har i denna och föregående utgåvor refererat några av de beslut som antogs av FN:s kommitté mot tortyr (CAT) vid dess 56:e session i november 2015. Vid denna session behandlades en rad andra utvisningsärenden, där CAT inte fann anledning att kritisera utvisningarna. En shiit från Pakistan som sökt asyl i Kanada hävdade att han riskerade förföljelse av sunni-terrorister. Fallet tas inte upp till prövning eftersom mannen inte uttömt möjligheterna i Kanada. En avhoppare från säkerhetstjänsten i Armenien sökte asyl i Schweiz men fick inte sin sak prövad av CAT eftersom han kunde få uppehållstillstånd genom sin hustru. En person från Sri Lanka som sökt asyl i Australien hade inte tillräcklig bevisning. Detsamma gällde ett par från Ryssland som sökt asyl i Schweiz och hävdade att de skulle riskera förföljelse på grund av en artikel kvinnan skrivit anonymt år 2009.

Sök dessa ärenden genom sökbegreppen "CAT" och "Jurisprudence" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Barn som lämnades för elva år sedan har inte rätt till återförening till sidans topp

Europadomstolen anser inte att det kränker rätten till privat- och familjeliv att fem barn nekas att återförenas med sin mor och tre barn i Storbritannien. Ingen av de inblandade har flyktingstatus. Kvinnan lämnade barnen för elva år sedan då hon gifte om sig med en man i Storbritannien, som uppges inte ha velat att barnen skulle följa med. De är nu skilda. Barnen, som nu är mellan 21 och 13 år gamla har bott tillsammans i Etiopien de senaste nio åren. De har aldrig besökt Storbritannien. Europadomstolen anser inte att det skulle innebära oöverstigliga svårigheter för kvinnan att bosätta sig i Etiopien eller i Somalia. Detsamma gäller kvinnans barn i Storbritannien, varav två är vuxna och en är 12 år. Beträffande den yngsta resonerar domstolen att han spenderade sina första sex år i Somalia och därför skulle det inte vara otillbörligt svårt för honom att bosätta sig i Etiopien (sic). Domstolen väger in att kvinnan tycks ha tagit ett medvetet beslut att lämna barnen och att hon väntade två år efter skilsmässan innan hon försökte åstadkomma återföreningen. Europadomstolen släpper ärendet som uppenbart orundat.

(Application no. 25960/13, I.A.A. and Others against the United Kingdom)

Läs längre referat från Migrationsverket (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen tillåter försörjningskrav ett år framåt i tiden för familjeåterförening till sidans topp

Förhandsavgörande: En domstol i Spanien har bett EU-domstolen avgöra om det är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet att anknytningspersonen måste visa att hen kan försörja anhöriga ett år framåt i tiden utan att belasta det sociala systemet, inte bara vid ansökningstillfället. Detta är ett krav enligt spansk lag. Bedömningen ska göras utifrån personens inkomstmönster det senaste halvåret. EU-domstolen konstaterar att direktivet inte innehåller något sådant uttryckligt krav på en framtida bedömning, men eftersom försörjningsförmågan enligt direktivet ska vara "stabil" och "regelbunden" anser domstolen att det är tillåtet att göra en prognosbedömning på det sätt som föreskrivs i spansk lag. (Målnummer C-558/14)

Domen har även publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Domen i sin helhet (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

System för uppehållsrätt och uppehållstillstånd ska hållas isär till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket ansåg att en forskare som befinner sig i Sverige med uppehållsrätt enligt EU-regler inte kan vara anknytningsperson när hans barn ansöker om uppehållstillstånd (alltså tillstånd enligt vanliga familjeåterföreningsregler). Migrationsdomstolen ansåg att bosättningen är det avgörande och barnet skulle få tillstånd. Migrationsöverdomstolen konstaterar att praxis varit motstridig men slår fast att de två systemen ska hållas isär. Annars blir resultatet att den anhörige kan ha fortsatt tillstånd när uppehållsrätten för anknytningspersonen upphör. EU-medborgaren kan själv ansöka om uppehållstillstånd och om det beviljas kan även en anhörig ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Annars gäller reglerna för uppehållsrätt, som även de kan omfatta anhöriga. I det aktuella fallet avslås ansökan. Målnummer UM4563-15.

Hämta domstolens referat (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Malta/ Europadomstolen dömer ut långvarigt förvarstagande av traumatiserad kvinna till sidans topp

En kvinna från Somalia som sökt asyl i Malta var placerad i förvar drygt sexton månader. Hon var i ett dåligt tillstånd med många psykiska och fysiska symptom och täta kontakter med vården, bland annat då hon svimmat och fått olika attacker. Hon släpptes på grund av att hon var extra sårbar men proceduren att konstatera detta tog åtta månader trots att kvinnans tillstånd enligt domstolen borde ha kunnat fastställas redan vid en inledande intervju. Liksom i tidigare fall anser domstolen inte att förhållandena i Maltas förvar i sig uppgår till brott mot konventionen. Men med tanke på kvinnans sårbarhet, att hon inte fick komma utomhus på 8-12 veckor, brist på uppvärmning, brist på kvinnlig personal och privat utrymme och att förvarstagandet pågick så lång tid, har behandlingen varit förnedrande och nedbrytande för kvinnan. Därmed har Malta bruitt mot Europakonventionens artikel 3. Dessutom hade förvarstagandet pågått onödigt lång tid och det fanns inte tillräckliga möjligheter att överklaga.

(Application no. 56796/13, Abdi Mahamud v. Malta)

Läs eller hämta domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen: Kvalificeringstid ska inte försvinna genom väntetid till sidans topp

Att ha studerat i Sverige på forskarnivå under minst fyra år av sju är numera ett skäl till permanent uppehållstillstånd. En forskarstuderande som uppfyllde detta krav ansökte ett par år efter avsluad utbildning om permanent uppehållstillstånd. När Migrationsverket behandlade ansökan hade det gått ytterligare tid, så att det gått längre tid än sju år sedan mannen påbörjade utbildningen. Migrationsverket avslog med motivering att det är beslutstillfället som är avgörande. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets tolkning får olika och orättvisa konsekvenser och gör resultatet beroende av handläggningstiden, som den sökande inte kan påverka. Om det är beslutstillfället som ska räknas beror på typen av beslut, enligt domstolen. Forskaren har de facto haft uppehållstillstånd som doktorand i fyra år av sju och ska därför beviljas permanent uppehållstillstånd. Målnummer UM 4762-15

Läs Migrationsverket referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160422:

För tidigt att få bidrag för vinterkläder i augusti till sidans topp

Beslut från kammarrätt: Ett ensamkommande barn ansökte i agugusti förra året om extra bidrag för vinterkläder. Migrationsverket avslog men migrationsdomstolen biföll begäran eftersom det var pojkens första vinter i Sverige och han saknade vinterkläder. Nu har Migrationsöverdomstolen rivit upp beslutet och gett Migrationsverket rätt. Anledningen är att det ännu var sommar och behovet av extra bidrag ska vara "angeläget". (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Sundsvall)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillstånd för arbete och anhöriga skulle ha prövas samtidigt till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person ansökte om uppehållstillstånd på grund anknytning till sina adoptivföräldrar och adoptivbror, som också är biologisk bror. Innan han fått beslut ansökte han också om uppehållstillstånd på grund av arbete. Han fick den felaktiga informationen att han måste dra tillbaka sin förra ansökan. Enligt reglerna borde de tillkommande skälen ha behandlats inom det första ärendet. Frågan gällde uppehållstillstånd och alla skäl ska vägas samman. Mannen fick uppehållstillstånd (enbart) på grund av arbetet, men när han senare ansökte om förlängning så avslogs detta utan att den övriga anknytningen över huvud taget vägdes in trots att det fanns en omfattande utredning. Även domstolen missade den delen. Nu skickar Migrationsöverdomstolen tillbaka ärendet till Migrationsverket för att alla omständigheter ska prövas.

Hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat vill ge rätt att överklaga kriterier för Dublinöverföring till sidans topp

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En man från Syrien som sökte asyl i Sverige hade påbörjat en asylansökan i Slovenien. Sverige uppmanade begärde därför att Slovenien skulle återta mannen enligt Dublinförordningen, och Slovenien accepterade. Men mannen hade lämnat EU i mer än tre månader innan han kom till Sverige och hade bevis på att han befunnit sig i Libanon. Slovenien uppmärksammades på detta men höll fast vid att acceptera ansvaret. När saken nådde Migrationsöverdomstolen vände sig denna till EU-domstolen med två frågor: 1) Har den asylsökande över huvud taget rätt att överklaga kriterierna för överföringen? (Under den förra versionen av Dublinförordningen tilläts bara överklagande på grund av omänskliga förhållandena i det ansvariga landet.) 2) Ska förordningen tillämpas så att den först ansvariga statens ansvar upphör om personen lämnat EU under minst tre månader? Generaladvokatens förslag till svar är ja på båda frågorna. Tillämpningen av kriterierna ska kunna överklagas och en ansökan efter tre månaders vistelse utanför EU ska behandlas som en ny ansökan.

 till innehållsförteckningen innehåll

Finlands högsta förvaltningsdomstol stoppar överföringar till Ungern till sidans topp

Finlands högsta förvaltningsdomstol fattade den 20 april beslut om att en man skulle få sin asylansökan behandlad i Finland, trots att Ungern accepterat att ta tillbaka honom enligt Dublinförordningen. Mannen tillhör inte någon särskilt utsatt grupp. Domstolen bedömer att det finns skäl att anta att det finns systematiska brister i Ungerns mottagande. Utifrån från den landinformation som fanns var det enligt domstolen inte säkert att en tillbakasändning till Ungern inte skulle strida mot EU:s rättighetsstadga eller artikel 3 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Domstolen väger in principen om "benefit of the doubt" och skriver att i den osäkra situationen ska saken avgöras till den sökandes fördel.

Referat från den finska domstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Barnfamilj får inte återförenas för att föräldrarna inte bott ihop utomlands till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En svensk man och en somalisk kvinna träffades i Etiopien. De gifte sig och träffades några veckor i taget när mannen var på besök. Kvinnan fick inte uppehållstillstånd i Sverige eftersom hon saknade giltigt pass (inga passhandlingar från Somalia erkänns i Sverige). När hon sökte en andra gång hade hon fått en dotter. DNA-analys vissade att barnet med 99,99 procents sannolikhet var gemensamt. Men hon fick ändå avslag eftersom paret inte bott ihop utanför Sverige. Detta är ett av kraven för att en positiv DNA-analys ska leda till att identiteten inte behöver vara "styrkt", bara sannolik. Migrationsdomstolen däremot ansåg att samlevnadsregeln inte har stöd i praxis och att kvinnan skulle kunna få främlingspass för inresan. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som ger Migrationsverket rätt. Visserligen behöver inte hela familjen ha bott ihop utomlands, men paret ska ha gjort det. Kvinnan får avslag och domstolen påpekar att paret inte kan ha haft några "objektivt sett berättigade förväntningar" på att få bo i Sverige. De får med andra ord skylla sig själva att de bildade familj trots Sveriges regler. Målnummer UM2908-15.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ingen flyktingstatus för barn som är EU-medborgare till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En palestinsk man och hans två barn har bott i Sverige i ett par år medan de sökt asyl. Barnen har förutom palestinskt medborgarskap även medborgarskap i Rumänien. Mannen beviljades uppehållstillstånd med flyktingstatus men barnen fick avslag med hänvisning till att de har skydd i Rumänien. Migrationsdomstolen däremot ansåg att barnen skulle ha flyktingstatus enligt principen om familjens enhet, och påpekade att barnen inte har några som kan ta emot dem i Rumänien. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att principen om familjens enhet (när det gäller status) inte gäller i alla lägen och ett undantag är just när någon har skydd i ett annat land. Barnen kan inte anses ha behov av internationellt skydd och får inte flyktingstatus. Frågan om de borde ha nekats uppehållstillstånd prövades inte av Migrationsöverdomstolen, eftersom Migrationsverket inte hade överklagat den delen. Barnen får alltså stanna i Sverige, men utan flyktingstatus. Målnummer UM3714-15.

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

Hämta domen och läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160408:

Dublinbeslut som fattats av polis ska överklagas direkt till domstol till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen. En person påträffades av polis utan att ha sökt asyl i Sverige, men som varit asylsökande i Ungern och i Norge. Polisen beslutade att mannen ska överföras till Ungern i enlighet med Dublinförordningen. Han fick anvisning att han kunde överklaga till migrationsdomstol. Domstolen ville skicka ärendet till Migrationsverket för prövning, eftersom det är så det går till i vanliga asylärenden och Utlänningslagen innehåller ingen särregel för Dublinfall. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att polisen gjort rätt, överklagande ska ske direkt till domstol. Detta eftersom Dublinförordningen föreskriver att den som fått beslut om överföring har rätt att överklaga till domstol. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige och går före svensk lag. Domen har även publicerats av Migrationsverket med ett referat.

Hämta referat från domstolen (Extern länk)

Hämta domen och läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Konvertit vann i Europadomstolens högsta instans till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: År 2014 godkände Europadomstolen att en iranier kunde utvisas från Sverige trots att han konverterat till kristendom. Mannen anförde i grundärendet inte konverteringen som asylskäl, men lämnade in dopbevis till domstolen. Senare påtalade han verkställighetshinder men det avslogs eftersom omständigheten inte var ny. Europadomstolen godkände utvisningen eftersom mannen själv sagt att religionen är en privatsak. Men tre domare var oeniga och ansåg att religionsfrågan borde ha betraktats som en ny omständighet om den inte behandlats i grundärendet. Nu har ärendet prövats i Europadomstolens stora kammare. Även den här gången finns skiljaktiga meningar om Sverige uppfyllt sitt ansvar i den tidigare proceduren. Men domstolen slog enhälligt fast att det skulle vara ett brott mot Europakonventionen om Sverige nu skulle utvisa mannen utan en sakprövning av hans religionsskäl, eftersom dessa aldrig har prövats i sak och staten har en skyldighet att väga in all information före beslut om utvisning oavsett den sökandes agerande, och dessutom för att ny information tillkommit i målet.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs: CASE OF F.G. v. SWEDEN (Application no. 43611/11) (Extern länk)

ECRE 16-03-25: European Court of Human Rights condemns Sweden for attempting to deport Iranian Christian convert without properly assessing human rights risk (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen godkänner avvisning till Serbien efter Dublinöverföring till Ungern till sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En man som rest in i Ungern illegalt från Serbien påbörjade asylansökan i Ungern men reste vidare. Han överfördes tillbaka till Ungern från Tjeckien enligt Dublinförordningen. Hans asylansökan återupptogs men prövades inte i sak. Istället fick han ett beslut om avvisning till Serbien som ett säkert tredje land. Mannen överklagade och den högre domstolen i Ungern har nu frågat EU-domstolen om det är tillåtet att skicka en person till ett säkert tredje land efter en Dublinöverföring även om det andra EU-landet inte har informerats om att detta kan ske. Domstolen delar upp svaret i flera delar: Möjligheten att avvisa till säkert tredje land finns även efter en Dublinöverföring. Det finns ingen skyldighet för en stat att informera om sin lagstiftning före accept enligt Dublinförordningen. Personen har ändå rätt att överklaga både överföringsbeslutet och beslutet i asylärendet. Den ansvariga statens skyldighet att fatta beslut i ärendet hindrar inte staten från att bedöma ansökan som ogrundad eller att återuppta prövningen från en viss nivå i proceduren. Svaret på Ungerns fråga är således ja.

Läs pressrelease No 32/16 (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen: C-695/15, endast på franska, ungerska eller nederländska (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160315:

Att hålla sig undan Dublinöverföring inte skäl för att dra in bidrag till sidans topp

Beslut från kammarrätt: En person som skulle överföras till Ungern enligt Dublinförordningen kom inte på återvändandesamtal och hörde inte av sig. Migrationsverket bedömde att han höll sig undan och drog in dagbidraget. Personen överklagade med hänvisning till att paragrafen om indraget bistånd i Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) bara handlar om utvisning och avvisning, inte om överföring. Migrationsverket ansåg att det skulle jämställas, både av effektivitets- och systematiska skäl. Men förvaltningsrätten ansåg att det inte går att tolka en paragraf på det sättet om det är till nackdel för en enskilde. Samma ställningstagande har nu kammarrätten gjort. Indragningen upphävs och personen återfår utbetalningarna. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Göteborg.)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ett andra utvisningsbeslut i ärende kan gälla trots formellt fel till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person hade fått ett utvisningsbeslut till Uzbekistan. Efter att det kom fram nya uppgifter prövades saken på nytt enligt reglerna om verkställighetshinder och personen fick ett nytt utvisningsbeslut, nu till Azerbajdzjan. Detta skulle inte ha skett, eftersom det redan fanns ett beslut om utvisning. Personen lämnade Sverige, men återkom och påtalade verkställighetshinder på nytt. Hon beviljades inte ny prövning och överklagade. Då upptäckte migrationsdomstolen att det andra utvisningsbeslutet var felaktigt och att det enda som gällde borde vara det ursprungliga - som var preskriberat. Alltså skulle personen haft rätt att söka asyl på nytt. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att det andra utvisningsbeslutet visserligen kommit till felaktigt, men det var inte så orimligt i sak att det ska betraktas som en "nullitet". Dom nr två gäller och målet om verkställighetsinder återförs till migrationsdomstolen.

Hämta referat från kammarrätten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Diskriminerande att inte tillåta anhöriginvandring för samkönat par till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett par av samma kön nekades familjeåterförening i Kroatien. Kroatien argumenterade inför Europadomstolen att det inte var fråga om diskriminering eftersom det ställs krav på sammanboende i tre år även för par av olika kön om de inte är gifta. Men i ärendet hade avslaget byggt just på att familjeåterförening inte gäller samkönade par. Av Europadomstolens resonemang framgår att domstolen tidigare ansett att samkönade par kan skyddas av rätten till privatliv, men inte av rätten till familjeliv, eftersom det då inte fanns någon enhetlig syn bland konventionsstaterna om detta. Numera anser domstolen dock att det inte ska göras någon skillnad. I det aktuella fallet var det omöjligt för den sökande att definieras som familjemedlem till skillnad från om de hade varit ett ogift par av olika kön, detta bortsett från att treårsregeln uppnåtts under ärendets gång. Det fanns inget godtagbart skäl för åtskillnaden och Kroatien fälls därför för brott mot konventionens artikel 14 och 8.

Case of Pajic v. Croatia (Application no. 68453/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Domstol: Brott mot Europakonventionen att överföra vissa asylsökande till Ungern till sidans topp

Beslut från Migrationsdomstol: Migrationsdomstolen i Stockholm (förvaltningsrätten) stoppade i början av mars två beslut om överföring till Ungern enligt Dublinförordningen, och återförde ärendena till Migrationsverket. Ärendena gällde överföringar av asylsökande som rest in i Ungern via Serbien. Detta på grund av att dessa personer annars skulle riskera att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling i strid med Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Dagen därpå meddelade Migrationsverket att verket inte delar migrationsdomstolens bedömning. Ärendena kommer att överklagas till Migrationsöverdomstolen (kammarrätten). I väntan på Migrationsöverdomstolens beslut stoppar Migrationsverket alla överföringar till Ungern. Saken är alltså inte avgjord. Migrationsverket fortsätter fatta beslut om överföringar till Ungern, men överföringarna verkställs tills vidare inte.

Migrationsdomstolens pressmeddelande (Extern länk)

Migrationsverket 16-03-03: Migrationsverket stoppar tills vidare alla överföringar till Ungern (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets rättsliga kommentar (Extern länk)

FARR 16-03-10: Migrationsverket stoppar överföringar till Ungern men överklagar (artikeln innehåller även bakgrundsmaterial om Ungern) (Extern länk)

Hämta

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstol ger tillstånd åt afghanska tolkar med anknytning till Sverige till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: Det är andra gången som migrationsdomstolen i Malmö behandlar fyra ärenden. Bakgrunden är att personerna inte befinner sig i Sverige och därför inte kan få asyl. De har inte omfattats av försvarsmaktens uttagning eftersom de inte längre är anställda. När de fått avslag första gången bedömde domstolen att Sverige hade en "extra-territoriell jurisdiktion" som enligt Europakonventionen medför ett särskilt ansvar. Ärendena skickades tillbaka till Migrationsverket för prövning av uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige. Det blev avslag en andra gång från Migrationsverket, nu med motivering att omständigheterna inte var så udda och ömmande som krävs. Migrationsverket höll inte med om att Sverige skulle haft någon makt eller kontroll över individer i Afghanistan. Domstolen kritiserar nu att Migrationsverket trots överinstansens begäran inte utrett de sökandes säkerhetsmässiga situation varken enligt den paragraf som använts eller i förhållande till skyldigheterna enligt Europakonventionen. Den här gången fattar domstolen beslut i sakfrågan och beviljar de sökande uppehållstillstånd på grund av den särskilda anknytningen.

Domstolens pressmeddelande med länk till en av domarna (Extern länk)

Sydsvenskan 16-03-07: Afghanska tolkar får uppehållstillstånd i Sverige (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen om rätten för alternativt skyddsbehövande att välja bostadsort till sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: Enligt skyddsgrundsdirektivet ska en person som beviljats uppehållstillstånd med status som alternativt skyddsbehövande ha rätt att röra sig inom landet och bosätta sig på samma villkor som andra icke EU-medborgare i samma land. Tyskland har en regel som innebär att alternativt skyddsbehövande som får sociala förmåner är skyldiga att bosätta sig på en viss ort. Syftet är att fördela kostnader inom landet och underlätta integration. EU-domstolen slår nu fast att det inte är tillåtet att ålägga just alternativt skyddsbehövande att bosätta sig på en viss plats bara för att fördela kostnaderna, eftersom kostnaderna är desamma för andra som uppbär sociala förmåner. Däremot om den tyska domstolen kan visa att just alternativt skyddsbehövande skulle ha svårare att integrera sig än andra som får sociala förmåner, så skulle ett villkor om bostadsort kunna vara tillåtet, även om det inte gäller för andra icke EU-medborgare.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Hämta domen i sin helhet, generaladvokatens förslag samt ansökan (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160217:

Inget återreseförbud innan första beslut om asylskäl vunnit laga kraft till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som haft arbetstillstånd i Sverige fick beslut om utvisning. Hon anförde då asylskäl och påtalade verkställighetshinder. Hon beviljades en ny prövning och inhibition (dvs beslutet om utvisning skulle inte verkställas tills vidare) - vilket hon hade rätt till eftersom asylskälen inte prövats tidigare. I januari 2015 fick hon avslag av Migrationsverket, som då också upphävde inhibitionen. Några veckor senare utfärdade Migrationsverket ett återreseförbud eftersom kvinnan inte lämnat landet inom den tidsfrist som börjat löpa redan efter det första utvisningsbeslutet men som skjutits upp genom inhibitionen. Först i maj 2015 vann det nya utvisningsbeslutet laga kraft. Frågan i målet är om det var rätt att hon fick återreseförbud dessförinnan. Migrationsöverdomstolens svar är nej. Eftersom det var första gången kvinnans asylskäl prövades fick utvisningen inte verkställas förrän beslutet vunnit laga kraft. Beslutet om återreseförbud ska upphävas. Domen har publicerats i referat av kammarrätten och är vägledande. Målnummer UM 3370-15

Hämta referatet från domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160209:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om kravet på klarlagd identitet till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande angående kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd. Ställningstagandet, med beteckning SR 05/2016, ersätter det som kom i början av förra året med beteckning SR 03/2015. De två dokumenten är dock identiska i saktexten sånär som på en hänvisning till en punkt i lagen som fått ändrat nummer. I avsnittet om ställningstagandets bakgrund och syfte har ett förtydligande införts om att kravet på styrkt identitet inte är detsamma i Utlänningslagen som i Medborgarskapslagen. Dessutom har begreppet resehandling i samma avsnitt fått en egen definition. Definitionerna av resehandling respektive hemlandspass refererar till en ny föreskrift, som i sin tur bland annat hänvisar till EU:s förteckning över godkända resehandlingar.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Ansökan om ny prövning ska behandlas som en sådan oavsett vilka skäl som anförs till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om hur ansökningar om ny prövning ska behandlas. Bakgrunden är att om en person med gällande utvisningsbeslut påtalar nya omständigheter som rör hälsoskäl, arbete eller familjeanknytning så behandlas det som en ansökan enligt Utlänningslagens paragraf 12:18. Om personen anför skyddsskäl används iställer paragraf 12:19. I sådana fall får utvisningen inte verkställas förrän Migrationsverket avgjort om ärendet ska prövas på nytt. Vid avslag har personen rätt att överklaga. Den nya rättsliga kommentaren klargör att om orden "ny prövning" eller "asyl" används eller paragraf 12:19 nämns så ska ärendet för säkerhets skull registreras som en ansökan enligt paragraf 12:19, även om inga skäl som rör skyddsbehov har tagits upp. Ansökan ska i sådana fall avslås, inte avvisas. Ansökan enligt 12:19 ska avvisas (inte behandlas i sak) endast om personen befinner sig utomlands, om utvisningsbeslutet inte vunnit laga kraft eller det rör ett Dublinärende. Rättschefen påminner också om att det i vissa fall kan förekomma att omständigheter som rör hälsotillstånd kan medföra skyddsbehov.

Hämta kommentaren (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Vid dubbelt medborgarskap prövas ansökan mot båda länderna till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som var medborgare i Syrien beviljades inte asyl av Migrationsverket med motivering att personen också var medborgare i Libanon och kunde vara skyddad där. Migrationsdomstolen rev upp beslutet och argumenterade att frågan om personen kunde fått skydd i ett annat land inte kan prövas om sakskälen redan utretts mot flyktlandet. Migrationsöverdomstolen påpekar att det resonemanget gäller ett s.k. säkert tredje land. I det här fallet, när personen bedöms ha dubbelt medborgarskap, kan skyddsskälen prövas mot båda länderna. Det land där en person är medborgare kan inte vara ett "tredje land". Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs mer (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut får verkställas även om personen ansöker om anknytning till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna hade fått ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft. Hon hade fått fyra veckor på sig att lämna landet. innan den tiden löpt ut ansökte kvinnan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man som hon ska gifta sig med. Eftersom hon hade ett gällande utvisningsbeslut betraktades ansökan som en ansökan om verkställighetshinder. Den avslogs snabbt och kvinnan hade då även fått ett återreseförbud eftersom tidsfristen för att lämna landet hade passerat. När kvinnan överklagat upphävde migrationsdomstolen återreseförbudet. Domstolen menade att eftersom det fanns ett öppet ärende fanns inte något verkställbart utvisningsbeslut. Nu har migrationsöverdomstolen slagit fast att migrationsdomstolen gjorde fel. Att kvinnan ansökt på grund av en anknytning är inte en sådan ansökan som gör att ett utvisning inte får verkställas. Det fanns inga andra skäl för varför ett återreseförbud inte skulle meddelas. Kvinnan ska därför ha ett ettårigt återreseförbud. Beslutet har publicerats i referat av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. (Mål nr UM577-15)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160130:

Anknytning som prövats i Sverige får också överklagas här till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som redan befann sig i Sverige sökte uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning för sig och sina barn. Det kom att dröja tre år innan Migrationsverket fattade beslut. Verket fann då att handläggningstiden inte skulle dras ut ytterligare genom att hänvisa familjen till hemlandet. Ansökan behandlades och avslogs. När familjen överklagade beslutade domstolen att avslå på grund av att de måste söka från hemlandet. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att domstolens beslut av processekonomiska skäl var olämpligt. I detta fall var det särskilt olämpligt på grund av den långa handläggningstiden som också berörde barn.

Hämta referat från Kammarrätten i Stockholm (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: De som arbetat för kommunistpartiet i Afghanistan kan utvisas till sidans topp

Europadomstolen har behandlat en rad ärenden rörande personer som varit medlemmar av kommunistpartiet under partiets tid vid makten i Afghanistan, och som arbetat för säkerhetstjänsten KhAD/WAD. Enligt domstolen riskerar dessa inte längre förföljelse. Alla ärendena gäller personer som fått utvisningsbeslut i Nederländerna. (Application no. 13442/08, 46856/07, 39575/06, 8161/07, 25077/06)

Länk till ett av fallen, Case of A.G.R. V. The Netherlands, 13442/08 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr stoppar utvisning från Sverige till Tjetjenien till sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man som tillhört motståndsrörelsen i Tjetjenien greps 2007 och utsattes för tortyr som ledde till flera brutna ben, utslagna tänder mm. Mannens bror hade tidigare dödats i fängelse. Han släpptes genom mutor men flydde till Ingusjien först några år senare, då ytterligare en släkting gripits och han befarade att hans namn uppgetts under tortyr. Även hustrun lämnade landet med barnen efter husrannsakningar och då även hon anklagats. I Sverige ifrågasattes varken tortyren eller mannens inblandning i motståndsrörelsen men de fick inte asyl eftersom läget i Tjetjenien ansågs ha förbättrats och de skulle inte längre vara av intresse för myndigheterna. Migrationsverket och domstolen hade också invändningar om detaljer, och misstänkte att familjen vistats utanför Tjetjenien. CAT konstaterar - som i många tidigare fall - att fullständig exakthet inte kan förväntas av den som utsatts för tortyr och att mindre motsägelser inte ska påverka den allmänna trovärdigheten. Landinformation visar att tidigare motståndmän löper risk att utsättas för godtyckliga arresteringar och tortyr. CAT finner att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att utvisa familjen. (No. 586/2014).

Fallet har publicerats av Migrationsverket med ett referat

Läs referat och hämta CAT:s beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Inga individuella garantier behövs för överföring av barnfamiljer till Italien till sidans topp

I slutet av förra året kom en dom från Europadomstolen som innebar att domstolen accepterar Italiens generella garanti för barnfamiljer som tillräcklig för att verkställa överföring enligt Dublinförordningen (se Asylnytt 15-12-22). Den tidigare s.k. Tarakhel-domen som innebar att individuella garantier för adekvat mottagande krävdes för överföring till Italien av barnfamiljer skulle därmed vara överspelad. Strax efter slog Migrationsöverdomstolen fast i en dom att garantin visserligen räckte för att fatta beslut om överföring, men för att verkställa överföringen krävs individuell garanti för den enskilda familjens mottagande (även den i Asylnytt 15-12-22). Migrationsverket har nu publicerat domen från Europadomstolen med ett referat och i samband med detta även publicerat en rättslig kommentar. I kommentaren påpekar rättschefen att Italien kommit med ytterligare en skrivelse med mer detaljerad information om boendena. Eftersom Europadomstolen haft tillgång till denna skrivelse, vilket Migrationsöverdomstolen inte hade, så anser Migrationsverket att Europadomstolens dom ska vara vägledande. I fortsättningen behövs alltså inte några individuella garantier från Italien varken inför beslut eller inför verkställighet.

Hämta den rättsliga kommentaren (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat från Europadomstolen och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Malta/ Förhållande i Maltas förvar dåliga, men inte i strid med Europakonventionen till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Liksom i ett ärende som refererades i Asylnytt 15-12-23 konstaterar Europadomstolen att förhållandena i förvar i Malta visserligen är dåliga, men inte så dåliga att det når upp till omänsklig eller förnedrandde behandling enligt Europakonventionen. Ärendet gällde två asylsökande som klagade på överbefolkning, dålig hygien, kyla på vintern och hetta på sommaren, mathållningen, brist på kvinnlig personal, liten möjlighet till utevistelse mm. De hade varit i förvar i nästan tolv månader, men inte heller den långa tiden var tillräcklig för att bryta mot konventionen. Domstolen kritiserar Maltas policy att ta alla asylsökande i förvar lång tid, men anser att förvarstagandet ändå var lagenligt. Däremot prickas Malta för att de sökande inte haft ett effektivt rättsmedel, dvs de hade inte tillräckligt bra möjligheter att överklaga förvarstagandet. Case of Moxamed Ismaaciil and Abdirahman Warsame v. Malta (Applications nos. 52160/13 and 52165/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160112:

Europadomstolen stryker många "Tarakhel"-ärenden till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En rad ärenden som rörde överföring av barnfamiljer till Italien från Danmark drevs till Europadomstolen av organisationen Dansk Flygtningehjælp. Efter att domstolen stoppat överföring av en barnfamilij till Italien i målet "Tarakhel mot Schweiz" har Danmark valt att pröva de berörda familjernas asylärenden. Därmed skrivs ärendena av från Europadomstolens lista. Se exempel S.H.N. and M.N.against Denmark, Application no. 16359/14

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Trovärdig kvinna får stanna efter att språkanalys förkastats till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol. En ung kvinna berättade att hennes hem i Somalia slagits sönder och föräldrarna försvunnit när hon var en liten flicka. Hon togs om hand av en man som förde henne till Kenya och höll henne inlåst i nio år. Migrationsverket avslog ansökan och bedömde efter en språkanalys att kvinnan kom från Tanzania. Domstolen återförvisade ärendet på grund av att språkanalysen var av begränsat värde. Migrationsverket upprepade beslutet utan att någon ny språkanalys kunnat göras. Nu har domstolen efter muntlig förhandling funnit att kvinnan har god kännedom om sin uppgivna hemort och har skador som kan komma efter den misshandel med kniv hon berättat att mannen utsatt henne för. Som ensam kvinna utan nätverk och dåligt mående efter vad hon utsatts för är hon enligt domstolen flykting och får permanent uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll