ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender Redaktörens texter

Asylnytt - Praxisnotiser 2013

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 131228:

Schengenvisum får endast vägras av de skäl som finns i EU:s viseringskodextill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En domstol i Tyskland har ställt frågan om en stat får avslå en ansökan om Schengenvisum om alla de villkor för visering är uppfyllda som finns uppräknade i EU:s viseringskodex. EU-domstolens svar är nej - medlemsstaterna får inte lägga till egna villkor. Å andra sidan påpekar domstolen att det finns ett stort utrymme för skönsmässig bedömning av villkoren. Den tyska domstolen hade också frågat om ansökan ska avslås om staten inte med säkerhet kan bedöma att den sökande avser att lämna Schengenområdet när viseringen gått ut. EU-domstolens svar är att det inte krävs säkerhet, bara "rimligt tvivel" om avsikten. På en tredje fråga svarar EU-domstolen att det inte behöver framgå av nationell lag att staten är skyldig att utfärda Schengenvisum när villkoren är uppfyllda, så länge lagen kan tolkas i enlighet med kodexen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande om domen, på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållstillståndets längd får inte överklagastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Syrien beviljades uppehållstillstånd, men inte flyktingstatus. Uppehållstillståndet begränsades till tre år. Mannen överklagade. När saken kom upp i domstol hade Migrationsverket efter ny information ändrat mannens status till flykting, men inte ändrat uppehållstillståndets längd. Migrationsdomstolen fann att mannen som flykting hade rätt till permanent uppehållstillstånd och biföll överklagandet på den punkten. Men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att migrationsdomstolens beslut ska undanröjas eftersom frågan om uppehållstillståndets längd inte går att överklaga enligt lagen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolen borde ha utrett nya omständighetertill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag på sin asylansökan framförde innan migrationsdomstolen skulle behandla hans överklagande att han fått nya skäl genom sina aktiviteter i Sverige (sur place-skäl). Han lämnade in bevisning för detta. Han begärde också att handlingar han tidigare lämnat in skulle översättas. Migrationsdomstolen fattade beslut i ärendet utan att sända de nya handlingarna till Migrationsverket för kommentar och utan att svara mannen att domstolen inte avsåg att ordna översättningar. I domen nämndes sur place-skälen inte alls. Migrationsöverdomstolen underkänner nu Migrationsdomstolens handläggning och återförvisar ärendet till domstolen för ny behandling. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner fler utvisningar till Iraktill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ytterligare tre irakier vars utvisningar stoppades tillfälligt av Europadomstolen hösten 2010 har fått sina ärenden prövade. En man hade arbetat för den irakiska armén från 2003, utsatts för flera attentat och blivit sårad. De svenska myndigheterna ansåg att bara ett av attentaten riktade sig mot honom "personligen", och att det var längesedan. En annan man hade arbetat för säkerhetsföretag. Hans familj hade hotats och hemmet förstörts. Han fick avslag med liknande resonemang, plus trovärdighetsbrister. Den tredje hade varit med i en milis som stödde Saddam Husseins regim och var även hotad av blodshämnd efter att ha orsakat en släktings död. Han ansågs ha skyddsbehov men hänvisades till internflykt. I alla tre fallen godkänner Europadomstolen utvisningarna. En av domarna var oenig i de två första fallen bl.a. på grund av de orimliga beviskrav som ställs trots att personerna faktiskt attackerats. I det tredje fallet var samma domare oenig för att internflyktsalternativet inte utretts ordentligt.

De tre domarna har senare kommenterats och refererats av Migrationsverket, även i ljuset av det nuvarande säkerhetsläget och den nya definitionen av väpnad konflikt.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Case of T.K.H. v. Sweden (Application no. 1231/11) (Extern länk)

Migrationsverkets referat av denna dom (Extern länk)

Case of T.A. v. Sweden (Application no. 48866/10) (Extern länk)

Migrationsverkets referat av denna dom (Extern länk)

Case of B.K.A. v. Sweden (Application no. 11161/11) (Extern länk)

Migrationsverkets referat av denna dom (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kommun har rätt att arvodera god man för barn som håller sig undantill sidans topp

Beslut från Högsta förvaltningsdomstolen: En ensamkommande flicka som var placerad i Örebro kommun fick avslag på asylansökan. Flickan avvek från sitt familjehem. Kommunen fortsatte att arvodera hennes gode man, men Migrationsverket vägrade ersätta kommunen, med motivering att flickan inte omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande, eftersom hon inte längre är berättigad till bidrag enligt den lagen. Örebro kommun överklagade och fick rätt i förvaltningsrätten. Migrationsverket drev saken vidare, men nu har både kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen gått på kommunens linje. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen framgår det av lagen att en person kan ingå i personkretsen trots att dagbidrag inte utgår.

Pressmeddelande med länk till domen (Extern länk)

Örebro kommun 13-12-20: Kommuner har rätt till ersättning för god man till gömt ensamkommande barn (Extern länk)

Nerikes Allehanda 13-12-20: Gömda flyktingbarn får rätt till god man (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 131216:

Asylnytt 13-12-16:

Dublin-överföring till Grekland 2008 var inget brott mot Europakonventionentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En asylsökande från Afghanistan som försökt söka asyl i Österrike fick beslut om överföring till Grekland enligt Dublinförordningen år 2008. Överföringen verkställdes och personen levde sedan under svåra förhållanden i Grekland först i ett läger som förstördes och senare bland andra papperslösa. Europadomstolen har i ett beslut 2011 slagit fast att en överföring till Grekland bröt mot Europakonventionen genom att den sökande inte kunde garanteras skydd mot refoulement. Samma bedömning gjorde senare EU-domstolen i ett beslut som i praktiken stoppade Dublinöverföringar till Grekland från de flesta EU-länder. Men Europadomstolen anser att rapporterna om Grekland år 2008 var motstridiga och inget land hade då stoppat överföringarna. Det beslut Österrike tog bröt därför inte mot konventionen, enligt domstolen. (Application no. 60104/08)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-dom innebär snäv begränsning av rätten att överklaga Dublinöverföringtill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En kvinna sökte asyl i Österrike, som avgjorde att hon rest in i EU via Ungern. Ungern accepterade att överta kvinnans asylärende. Kvinnan överklagade för att hon egentligen först kommit till Grekland. Österrike begärde ett förhandsavgörande från EU-domstolen om kvinnans rätt att överklaga valet av ansvarigt land. EU-domstolen slår fast att den sökandes rätt att överklaga bara gäller risk för omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten. Tolkningen av kriterierna för ansvarigt land är en fråga för staterna och kan inte överklagas av den enskilde. Österrike frågade också om tolkningen då en person rest in i ett EU-land, lämnat EU mindre än tre månader och därefter rest in i ett annat EU-land. En tredje fråga gällde tolkningen då det första landet har sådana systembrister att överföring inte kan ske dit. Dessa frågor besvarades inte av EU-domstolen eftersom de inte blev aktuella i det här fallet. (mål C-394/12)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Läs referatet i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Fel att splittra familj genom Dublinöverföringtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Syrien med flera barn, varav två numera är vuxna fick beslut om överföring till Italien, som hade beviljat dem visum. Under proceduren har maken/fadern anlänt och söker asyl i Sverige. Migrationsdomstolen beslutade att skicka tillbaka ärendet för att Migrationsverket skulle utreda risken för utvisning från Italien till Syrien. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att det var fel att återförvisa ärendet. Migrationsverket har rätt att utgå från att andra EU-länder sköter sina åligganden. I sakfrågan hänvisar Migrationsöverdomstolen till att Europadomstolen accepterat överföringar till Italien. Beslutet blir ändå att familjen ska få söka asyl i Sverige pga familjens rätt till privatliv och sammanhållning enligt Europakonventionen. Detta gäller även de barn som fyllt 18. Migrationsverket ansåg att familjen hade kunnat gå med på att åka till Italien allesammans. Men detta betraktar Migrationsöverdomstolen som ett sätt att försöka gå förbi Dublinförordningen, eftersom hela familjen vid den tiden befann sig i Sverige. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM1412-13 och 1413-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Domen har senare även refererats och publicerats i sin helhet av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 131207:

Domstol borde ha kontrollerat om den sökande ville kompletteratill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd ville byta spår och ansökte om arbetstillstånd. Men Migrationsverket avslog den nya ansökan. Kvinnan överklagade på egen hand och skickade in vissa handlingar. Hon skrev i sin överklagan att hon skulle komplettera med vissa handlingar. Formuleringen var oklar men domstolen tolkade det som att hon syftade på de inskickade handlingarna och fattade beslut, som blev negativt. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att domstolen borde ha kontrollerat om det fortfarande saknades underlag. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Omprövades och fick uppehållstillstånd innan Europadomstolen hann ingripatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Irak som varit verksam som polis efter Saddam Husseins fall, flydde då han först avböjt att läcka information till en milis men därefter ändå anklagades av polisbefälet för att ha gjort detta. Han fick avslag för att han inte ansågs trovärdig, och till exempel inte kunnat förklara varför han skulle ha anklagats. I samband med att ärendet anmäldes till Europadomstolen fann Sverige genom en ambassadutredning att det finns en arresteringsorder i Irag gentemot mannen enligt vilken han är anklagad för att ha lämnat ut hemliga uppgifter. Mannen riskerar dödsstraff eller tortyr och fick permanent uppehållstillstånd. Ärendet stryks från Europadomstolens lista. (Application no. 14957/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Förföljd tecknare från Kongo får stanna i Frankriketill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som tillhörde MLC i Kongo arresterades år 2006 för sina politiska teckningar åt partiet. I fängelset hade han bl.a. nekats mat och hindrats från att sova. Under förhören hade han bränts med cigaretter och piskats. Han flydde från fängelset och flyttade inom landet. Senare återupptog han tecknandet. När han fick höra att han var eftersökt igen flydde han till Frankrike 2008. Mannen har upprepade gånger försökt få asyl i Frankrike utan framgång. År 2011 uppmanade Europadomstolen Frankrike att hejda utvisningen tills vidare. Nu slår domstolen fast att en utvisning skulle utsätta mannen för risk för omänsklig eller förnedrande behandling. (Application No 40042/11)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet, på franska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier som skyddades av UNRWA i Syrien ska ha flyktingstatustill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En statslös palestinier som flydde från Syrien beviljades treårigt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Kvinnan fick inte flyktingstatus med motivering att skyddet från UNRWA, FN-organet för palestinska flyktingar, inte kunde anses upphört då hon inte fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsöverdomstolen anser med ledning av EU:s skyddsgrundsdirektiv och EU-domstolens ställningstagande att skyddet från UNRWA ska anses ha upphört och kvinnan ska ha flyktingstatus. Domen tar också upp hur kvinnan ska få rätt till permanent uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen konstaterar att uppehållstillståndets längd visserligen inte kan överklagas, men däremot omprövas. Omprövningen bör enligt domstolen ankomma på Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM1590-13.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tvååring ska utvisas för att hon saknar passtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En liten flicka som befann sig i Sverige sökte uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov och anknytning till sin far, som hade tidsbegränsat tillstånd. Flickans mor sökte också tillstånd men hade redan fått avslag när dottern fick nej. När saken nådde domstol hade mamman dock fått tidsbegränsat tillstånd och domstolen beslutade då om tillstånd för samma tid för flickan. Hon hade inte pass, men domstolen ansåg att det inte behövdes eftersom släktskapet var säkerställt. Nu har Migrationsöverdomstolen slagit fast att det var fel; tvååringen skulle ha fått avslag eftersom det krävs pass för att få tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det undantag som den lägre domstolen tillämpade gäller bara om barnet är inskrivet i förälderns pass. Målet återförvisas till domstolen.

Läs Migrationsverkets sammanfattning och hämta domen från Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Olika uppgifter om identitet är synnerliga skäl för förvarstagandetill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man togs i förvar trots att hans utvisningsbeslut inte vunnit laga kraft. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Domstolen slår fast att det var rätt att ta mannen i förvar eftersom han redan hållit sig undan. Eftersom mannen togs i förvar för att det var "sannolikt att han kommer att avvisas" så krävdes synnerliga skäl för att hålla honom kvar i förvar mer än två veckor. Migrationsöverdomstolen anser att det finns synnerliga skäl eftersom mannen har lämnat olika uppgifter om sin identitet. Han ska därför inte släppas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Turkiet: Plötslig deportation av uzbeker till Iran fördöms av Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En grupp uzbeker som ursprungligen flytt till Iran efter massakern i Andijan, tog efter flera år sin tillflykt till Turkiet efter att ha hotats med utvisning till Uzbekistan. De deporterades dock tillbaka till Iran utan förvarning. Detta skedde två gånger, eftersom gruppen lyckades ta sig tillbaka. Europadomstolen har tidigare valt att betrakta anmälan som ogrundad när det gäller anklagelserna mot Iran, eftersom personerna beviljats flyktingstatus där. Det domstolen nu kritiserar är hur utvisningen gick till. Slutsatsen är att deportationen var illegal eftersom det inte fanns något formellt beslut eller några rättssäkerhetsgarantier. Domstolen kritiserar särskilt att utvisningen, som skedde genom att gruppen fördes till iranskt område i vinterväder utan förberedelser och utan någonstans att ta vägen, drabbade tolv barn från spädbarn till 15 års ålder, utan hänsyn till deras flyktingstatus eller deras privatliv i Turket. (Application no. 28127/09)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 131125:

Fel av migrationsdomstol att avfärda vigselbevis och personbevistill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man sökte uppehållstillstånd i Sverige på grund av att han var gift med en kvinna bosatt här. Han fick avslag för att äktenskapet inte var registrerat i Sverige. Vid överklagan bifogade mannen vigselbevis och personbevis men fick ändå avslag med besked att domstolen inte fann anledning att göra någon annan bedömning än Migrationsverket. Migrationsöverdomstolen konstaterar att domstolen inte motiverat avslaget och inte gett några anvisningar hur mannen skulle kunna komplettera ansökan. Målet är inte tillräckligt utrett och återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

19-åring kan ha rätt att stanna med familjtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj från Kosovo som varit tolv år i Sverige fick trots detta avslag när de sökte asyl efter att deras utvisningbeslut preskriberats. När saken togs upp i migrationsdomstolen fick föräldrarna och en dotter uppehållstillstånd på grund av flickans anknytning till Sverige. Men sonen/brodern som då var 19 fick avslag eftersom han betraktas som vuxen. Migrationsöverdomstolen gör ingen egen bedömning men påpekar att migrationsdomstolen inte vägt in om sonen kunde ha rätt att stanna med sin familj på grund av Europakonventionens skydd för privatlivet som kan innefatta starka band till landet (oavsett illegal vistelse) och beröra relationer utanför kärnfamiljen. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 131114:

Kvinna från Syrien som fått nej på arbetstillstånd får börja om med asylskältill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna kom till Sverige med besöksvisum från Syrien. Därefter sökte hon om arbetstillstånd men fick avslag och beslut om avvisning. I överklagande till Migrationsöverdomstolen tog hon också upp skyddsbehov mot Syrien. Migrationsöverdomstolen påpekar att Migrationsverket gjorde fel som fattade beslut om "avvisning", eftersom kvinnan varit i Sverige mer än tre månader och då handlar ärendet om "utvisning". På grund av det och för att kvinnan nu också sökt asyl återförvisas ärendet till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm.)

till innehållsförteckningen innehåll

Fler misstänkta kidnappningar av asylsökande från Ryssland till Uzbekistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två ärenden har behandlats gällande män som flyttat till Ryssland från Uzbekistan för att undgå förföljelse. De fruktade att gripas och torteras på grund av religiös aktivitet. I båda fallen begärde Uzbekistan personerna utlämnade för konspiration mot staten. Trots förekomsten av tortyr i Uzbekistan greps männen och skulle utlämnas, men Europadomstolen ålade Ryssland att inte verkställa utlämningarna. Den ena mannen försvann direkt i samband med att han släpptes ur häkte i Ryssland, den andra en kort tid efter frisläppandet. Senare visade det sig att de flugits till hemlandet. Båda antas vara fängslade i Uzbekistan. Europadomstolen fäller Ryssland för brott mot konventionens förbud mot tortyr i båda fallen. Männen kan inte utan Rysslands vetskap ha förts till Uzbekistan där de riskerade tortyr. Ryssland har fällts för liknande händelser tidigare. (Application no. 43165/10, no. 29604/12)

Case of Ermakov v. Russia (Extern länk)

Case of Kasymakhunov v. Russia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Homosexuella kan utgöra en samhällsgrupptill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: EU-domstolen har publicerat ett förhandsavgörande som begärts från en domstol i Nederländerna. Saken gällde tre personer från Sierra Leone, Uganda och Senegal som hävdade att de riskerade straff från dryga böter till livstids fängelse på grund av sin sexuella läggning. EU-domstolen kommer fram till att sexuell läggning är ett karaktärsdrag som är så fundamentalt att ingen kan tvingas avstå från det. Att det finns strafflagstiftning mot homosexualitet stöder att de betraktas som en specifik grupp av omgivningen. EU-domstolen slår också fast att det inte får krävas att personen döljer sin sexuella läggning för att slippa förföljelse. När det gäller rätten till skydd anser dock EU-domstolen att det inte räcker att det finns strafflagstiiftning mot homosexuella, staten där personen söker asyl ska också undersöka om lagstiftningen tillämpas i praktiken. (Mål C-199/12, C-200/12, C-201/12)

Domen har senare även publicerats och analyserats av Migrationsverket.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

Läs Migrationsverkets analys (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Alternativt skyddsbehövande i Italien får inte utvisas dittill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Somalia som sökte asyl i Sverige överfördes till Italien där han tidigare sökt asyl. Några månader senare ansökte han om asyl i Sverige igen. Han hade då fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande i Italien. Den här gången prövades asylansökan (på grund av att Dublinförordningens tidsregler överskreds). Mannen ansågs som alternativt skyddsbehövande gentemot Somalia, men fick ändå avslag eftersom han hade skydd i Italien. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att den paragraf Migrationsverket använt sig av bara gäller personer med flyktingstatus i det andra EU-landet. Mannen kan inte utvisas till Italien. Samtidigt påpekar Migrationsöverdomstolen att situationen ändrat sig i Somalia och mannen kanske inte är skyddsbehövande längre. Ärendet återförvisas till Migrationsverket för ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och Kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM5045-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rätten till resedokument för kvotflyktingtill sidans topp

I Asylnytt 13-09-09 publicerades Migrationsverkets nyhet om ett beslut i Migrationsöverdomstolen som innebar att en man från Kamerun fick avslag på ansökan om resedokument trots att han kommit hit som kvotflykting. Motiveringen var att han varit här i åtta år och situationen har ändrat sig sedan UNHCR gjorde bedömningen att han var flykting. UNHCR yttrade sig i ärendet och krävde "tillbörlig vikt" vid sin flyktingförklaring, men MiÖD håller med Migrationsverket och anser att UNHCR:s flyktingförklaring bara är en omständighet bland andra. Beslutet har nu publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande.

Målnummer UM9565-11

Hämta Migrationsöverdomstolens referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinprövningen ska fortsätta efter att ett land har avförts som asyllandtill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En person som hade varit i Grekland innan han sökte asyl i Tyskland fick avslag enligt Dublinförordningen, och fördes till Grekland. Han överklagade därifrån och fick så småningom rätt, eftersom asylsökande i Grekland riskerar omänsklig eller förnedrande behandling. Mannen har beviljats flyktingstatus i Tyskland, men EU-domstolen har ändå tagit upp den begäran om förhandsavgörande som en domstol i Tyskland lämnat in. Frågan var om påbudet att tillämpa Dublinförordningens undantagsparagraf i en sådan situation också innebär att det land där personen befinner sig är skyldigt att pröva asylansökan. Svaret från EU-domstolen är nej. Det landet är skyldigt att göra är att fortsätta prövningen enligt Dublinförordningens kriterier. Om det visar sig finnas ett annat land som skulle vara ansvarigt kan personen överföras dit. Annars är landet där asylansökan lämnats in ansvarigt. (Mål C-4/11)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Läs referatet i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 131021:

Från Tadzjikistan: Ryssland anklagas åter för att en asylsökande hamnat i Tadzjikistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En politiker och affärsman från Tadzjikistan utsattes för utpressning från presidenten och sökte asyl i Ryssland. Ryssland har tidigare prickats av Europadomstolen för att ha låtit en person kidnappas till Tadzjikistan. I det nya fallet hölls mannen fängslad, men han släpptes plötsligt utan att hans ombud meddelades. En vecka senare framträdde han i Tadzjikistans TV och läste upp ett uttalande om att han ångrat sig och frivilligt återvänt för att sona sina brott. Det finns en mängd vittnesmål och rapporter som visar att tortyr är utbrett förekommande i Tadzjikistan. Europadomstolen tror på mannens ombud som försäkrat att det är uteslutet att han återvänt frivilligt. Ryssland fälls både för att inte ha skyddat mannen, att ha brutit mot Europadomstolens uppmaning (Rule 39) att inte verkställa utvisningen och att inte ha samarbetat med domstolen genom information mm. (Application no. 31890/11)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tjeckisk domstol missade väga in nya omständighetertill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Vitryssland som flera gånger försökt få asyl i Tjeckien hade misslyckats med detta eftersom de juridiska åtgärder han utsatts för i hemlandet redan var avslutade och det fanns, enligt Tjeckien, inget aktuellt hot. Mannen fick dock temporärt skydd på grund av den allmänna situationen i Vitryssland. Europadomstolen gör ingen annan bedömning i den saken. Men den tredje gången mannen sökte asyl förelåg också ett krav på utlämning från hemlandet. Den tjeckiska domstolen nämde inte ens detta i sitt summariska beslut. Eftersom domstolen inte vägt in nya omständigheter har mannen inte haft tillgång till ett effektivt rättsmedel och för detta prickas Tjeckien. (Application no. 65303/10)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen accepterar utvisning av våldtagen till Ugandatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna från Uganda som flytt efter en gruppvåldtäkt av LRA-rebeller sökte asyl i Storbritannien år 2000. Hon fick avslag, bl.a. för att hon först inte nämnt våldtäkten. Senare blev hon trodd men skulle utvisas till internflykt. Proceduren tog tid och togs om från början 2006 då en högre instans ifrågasatte internflyktsalternativet. Kvinnan utbildade sig och blev sjuksköterska. Hon har gått i psykiatrisk behandling för symptom efter övergreppen. 2007-2008 togs hon i förvar i omgångar. Till slut verkställdes hon till Uganda i april 2009. Hon lever i Kampala och har råkat illa ut på olika sätt, men enligt Europadomstolen är det inget som uppgår till den nivån att utvisningen var i strid med Europakonventionen. Att kvinnan skilts från sitt sammanhang och måste avbryta sin rehabilitering anses inte heller tillräckligt allvarligt. (Application no. 3202/09)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Brottslighet kan i vissa fall påverka tillstånd vid verkställighetshindertill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som innebär att ett uppehållstillstånd som ges på grund av verkställighetshinder kan tidsbegränsas "med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt", trots att detta inte uttryckligen framgår av lagtexten. Möjligheten ska tillämpas restriktivt om verkställighetshindret är bestående. Att helt neka uppehållstillstånd på grund av personens vandel kan inte ske om det faktiskt finns verkställighetshinder. Men om det rör sig om anknytningsskäl så ska tillstånd kunna nekas på samma grunder som vid anhöriginvandring, t.ex. brottslighet eller skenäktenskap. I så fall föreligger inte heller hinder mot verkställighet.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rattfylleridomar hindrar förlängning av arbetstillståndtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som bytt spår och fått arbetstillstånd efter att ha fått avslag på asylansökan ansökte om förlängning efter två år. Mannen hade dock vid tre tillfällen dömts för rattfylleri och varje gång avtjänat en månads fängelsestraff. Migrationsöverdomstolen slår fast att brottsligheten är tillräckligt allvarlig för att neka förlängning. Samtidigt godkänner Migrationsöverdomstolen den praxis som Migrationsverket tillämpat att arbetstillstånd efter spårbyte ska kunna förlängas utan att den sökande lämnar Sverige, trots att det inte uttryckligen framgår av lagen.

Målnummer UM2065-13

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Fingeravtryck i pass behövs trots intrånget i privatlivettill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En tysk medborgare som beställde pass, vägrade att lämna fingeravtryck. Han fick inget pass och överklagade med motivering att EU-förordningen om pass är ogiltig för att skyddet av personuppgifter kränks. En tysk domstol har lämnat över ärendet till EU-domstolen. EU-domstolen konstaterar att det utgör ett intrång i skyddet för privatlivet att tvingas lämna fingeravtryck, men anser att metoden ändå är motiverad för att hindra att pass används i bedrägligt syfte. Domstolen slår alltså fast att förordningen är giltig, men påpekar att den bara föreskriver att fingeravtryck ska lagras i själva passet, som är personens egendom. Om någon nationell myndighet skulle börja spara fingeravtryck i register eller använda dem i annat syfte, skulle detta kunna ifrågasättas.

Domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

Pressmeddelande, på engelska (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 13-10-21:

Turkisk medborgare har starkare rätt till arbetstillståndtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Turkiet som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i två år visade sig ha arbetat deltid och inte tjänat tillräckligt mycket enligt reglerna. Därför fick han inte förlänga tillståndet. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att han ska ha rätt till fortsatt arbets- och uppehållstillstånd ändå. Eftersom mannen är turkisk medborgare ska EU:s associeringsavtal med Turkiet tillämpas. Enligt detta är det tillräckligt att mannen fick sitt första tillstånd på korrekt grund och därefter har tillhört den reguljära arbetsmarknaden. (Källor InfoTorg juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8985-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ambassaden borde ha hjälpt kvinnan att utnyttja rätt till rörlighettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som är medborgare Bangladesh nekades Schengenvisum när hon sökte från svenska ambassaden i Dhaka, med motivering att det fanns tvivel om att hon inte skulle lämna området efter viseringstiden. Migrationsdomstolen fattade samma beslut. Men kvinnan är gift med en EU-medborgare och skulle ha fått visum enligt EU:s rörlighetsdirektiv. Varken ambassaden eller domstolen hjälpte henne att fylla i ansökan på rätt sätt. Migrationsöverdomstolen påpekar att myndigheterna har en upplysningsskyldighet.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8595-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130930:

Italien: Europadomstolen håller fast vid att Italiens flyktingmottagande dugertill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: I ett ärende som gäller tio olika personer/familjer har Europadomstolen än en gång slagit fast att Italiens asylmottagande inte är så dåligt att Dublinöverföringar behöver stoppas. De sökande hade registrerats med fingeravtryck i Italien och varit inskrivna kortare eller längre tid men hävdade att de fått bo på gatan, några att de utsatts för övergrepp, inte fått medicinsk vård etc. Några var gravida och/eller hade små barn. De flesta hade beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd i Italien men hävdade att de inte visste om detta eller att det inte hjälpt dem att få tillgång till boende eller annat stöd. En rad rapporter från mr-organisationer lämnades in för att dokumentera att asylsökande och flyktingar behandlas omänskligt i Italien. Men Europadomstolen anser att det finns boenden, att utsatta familjer har företräde och att det inte finns något som tyder på att de sökande kan söka asyl på nytt och behandlas tillräckligt bra. (Application no. 9053/10, Application no. 40524/10 mfl)

Läs den samlade domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsdomstolen ska inte fatta beslut som första instans vid ny prövningtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsverket hade avslagit en begäran om ny prövning av ett asylärende, enligt Utlänningslagens paragraf 12:19. Efter överklagande beviljade migrationsdomstolen ny prövning, och fattade därefter även beslut i sakärendet. Personen beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade med motivering att det normalt är Migrationsverket som ska besluta om uppehållstillstånd. Vissa undantag finns men inte i den här situationen. Det finns ett förarbetsuttalande som tyder på att domstolen skulle kunna fatta beslut, påpekar Migrationsöverdomstolen, men stannar ändå vid att detta inte uttrycks i lagen. Beslutet om uppehållstillstånd upphävs och målet återförvisas till Migrationsverket.

Målnummer UM4421-12

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Mor och vuxen son kan räknas som familj med rätt att hålla sammantill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En mor och en tonårig son sökte asyl år 2002. De fick avslag men höll sig kvar i Sverige tills beslutet preskriberades. När de sökte asyl på nytt fick modern uppehållstillstånd med flyktingstatus på grund av sin aktivitet i Sverige. Sonen hade inga sådana skäl och fick avslag. Sonen, nu 26, hade hälsoproblem och bodde fortfarande tillsammans med modern. Migrationsöverdomstolen gör en genomgång av en rad internationella rättsfall och anser att principen om familjens enhet ska tillämpas. Domstolen jämförde med ett föräldrapar från Kosovo som utvisats från en vuxen son som fått stanna i Sverige av synnerligen ömmande skäl. Men i det fallet kunde familjen välja att återförenas i Kosovo. Mannen får uppehållstillstånd och även flyktingstatus med hänvisning till principen om familjens enhet. (Källor InfoTorg Juridik oc kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM795-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130916:

Sverige förbjuds av FN:s mr-kommitté att utvisa lesbisk kvinna till Bangladeshtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter: En kvinna från Bangladesh giftes bort med en man i Sverige för att dölja att hon var lesbisk. Mannen slängde ut henne och hon återvände till hemlandet, där hon först hölls inlåst i hemmet men senare kastades ut. Då hennes läggning blev känd greps hon av polis, misshandlades och våldtogs i häktet. Hennes partner kidnappades av en islamistisk grupp och är sedan dess försvunnen. Kvinnan släpptes men hoten fortsatte. Hon återvände till Sverige och sökte asyl men fick avslag på grund av missförstånd i berättelsen, att hon inte hade skriftliga bevis och att hon kunde ha fått skydd av polisen i Bangladesh. Läkarintyg om hennes psykiska tillstånd hjälpte inte. Mr-kommittén påpekar att mindre brister i berättelsen inte motbevisar den faktiska risken för sexuella minoriteter i Bangladesh och att den behandling kvinnan redan utsatts för borde ha vägts in. En deportation skulle bryta mot artikel 7 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter. (Communication No. 2149/2012)

Läs Migrationsverkets längre referat och hämta beslutet från kommittén (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Procedurfel vid förvarstagande leder inte automatiskt till frisläppandetill sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: Två personer som tagits i förvar i Nederländerna hade inte fått komma till tals innan förvarsbesluten förlängdes, på så sätt som ska ske enligt nederländsk lag. Frågan som ställdes till EU-domstolen var om personerna därför måste släppas fria. EU-domstolens svar är att ett sådant procedurfel inte leder till att beslutet om förvar automatiskt måste upphävas. Den nationella domstolen ska ta hänsyn till om personernas möjlighet att argumentera för sin sak inför rätten verkligen skulle ha kunnat påverka beslutet.

Mål C383/13

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk)

Läs domen (enbart franska, nederländska och rumänska) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130909:

Från Somalia: Europadomstolen tillåter utvisning till Mogadishu igen - oenigt besluttill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Somalia sökte asyl i Sverige, bland annat efter hotelser från al Shabab. Mannen ska ha uppgivit att hans hustru och barn tagit sin tillflykt till Somaliland, men sa senare att endast en dotter från ett tidigare äktenskap bott där. Migrationsverket misstrodde flyktberättelsen, men vid den tidpunkten utvisades ingen till södra och centrala Somalia. Mannen fick utvisningsbeslut med hänvisning till att han kunde bosätta sig i Somaliland. Europadomstolen underkänner internflyktsalternativet för att mannens anknytning till Somaliland är för svag. Samtidigt anser Europadomstolen att säkerhetsläget nu är så förbättrat i Mogadishu att mannen skulle kunna återvända dit. Två ledamöterna är oeniga. De påpekar att domstolen gjorde en mycket grundligare värdering av riskerna och internflyktssituationen 2011, då den slog fast att ingen ska utvisas till Mogadishu. Reservanterna hänvisar också till UNHCR:s uttalande i juli 2013 om att den stora majoriteten somalier i exil fortfarande är i behov av asyl. Europadomstolens beslut blir dock att mannen får utvisas. (Application no. 886/11)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Läs referatet i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tjetjen vars tortyrskador kan komma att uppmärksammas får inte utvisastill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett par från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Sverige. Mannen berättade att han arbetat som fotograferande journalist. Mellan 1995 och 2007 hade han samarbetat med rebellerna och dokumenterat en stor mängd övergrepp från regeringen mot civila. Fotografierna hade sänts till utländska TV-bolag, som BBC. Han ska också ha samarbetat med journalisten Anna Politkovskaja. År 2007 kidnappades kvinnan och utsattes för övergrepp. Även mannen greps och torterades. Bland annat brändes ett kors in i hans bröst. Trots de påtagliga skadorna fick paret avslag på grund av motsägelser och brist på bevis. Inte heller Europadomstolen bedömer historien som trovärdig, främst eftersom mannen trots uppmaning inte lyckats komma in med ett enda exempel på artiklar eller bilder han publicerat. Europadomstolen förbjuder trots detta Sverige att utvisa paret, för att de synliga tortyrskadorna skulle väcka regimens misstankar. Två domare reserverar sig. De anser att skadorna inte visar vad mannen gjort. (Application no. 61204/09)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tidsbegränsat tillstånd upphäver beslut om överföring enligt Dublinförordningentill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som sökt asyl i Sverige visade sig ha rest in illegalt i Italien. Italien accepterade att överta ansvaret för asylansökan och mannen fick beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen. Efter det fick han ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att närvara i en brottsutredning, och överklagade då beslutet om Dublinöverföring. Migrationsdomstolen avslog med motivering att det tidsbegränsadet tillståndet inte påverkar bedömningen. Migrationsöverdomstolen slår fast att detta var fel. Om ett land beviljar uppehållstillstånd ska landet överta ansvaret för att pröva asylansökan, enligt Dublinförordningen. Mannen ska alltså få söka asyl här.

Målnummer UM2306-13

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket har bevisbördan för att ett par inte kommer att bo ihoptill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make. Kvinnan skulle tillfälligt bo hos sina svärföräldrar eftersom mannen delade lägenhet i en grannstad där han studerade. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att makarna inte avsåg att bo tillsammans. Migrationsöverdomstolen påpekar att bevisbördan för en misstanke om skenäktenskap vilar på Migrationsverket. På samma sätt är det Migrationsverket som ska bevisa en misstanke om att ett par inte avser att bo ihop. Detta hade inte skett enligt Migrationsöverdomstolen, eftersom verket inte hade utrett parets planer. Kvinnan får uppehållstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8192-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Förvarstagande före slutligt beslut ska omprövas efter två veckortill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsöverdomstolen har tagit ställning till hur tidsgränserna för förvarstagande ska tolkas. Målet gällde en person som tagits i förvar innan utvisningsbeslutet vunnit laga kraft, enligt en paragraf som tillåter förvarstagande om det är "sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas". Ett sådant beslut ska enligt nuvarande lag omprövas av domstol inom två veckor. Om detta inte sker ska personen omedelbart släppas. Målnummer UM10344-12

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uzbek förlorade i tortyrmål på grund av trovärdighetsbristertill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Uzbekistan sökte asyl i Sverige och hävdade att han varit fängslad och torterad efter att som värnpliktig ha vägrat lyda order under massakern i Andijan 2005. Han uppgav falsk identitet och förklarade det senare med rädsla för uzbekiska agenter i Sverige. Han blev inte trodd, bl.a. på grund av att identiteten ändrats, att han inte kunde berätta om Andijan och inte hade några papper på att han varit fängslad och ställd under uppsikt. Han ansågs också ha lämnat motstrida uppgifter. Mannen har dock läkarintyg från Röda Korset som verkar bekräfta tortyren. Röda Korset drev hans fall till CAT och utvisningen ställdes in tills vidare. Men även CAT kommer fram till att mannen på grund av motsägelserna och brister i berättelsen inte kan visa att han riskerar tortyr. Bidragande var att mannens föräldrar och barn som är kvar i Uzbekistan inte råkat ut för något. (Communication No. 463/2011)

Hämta dokumentet och läs referat från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utlämning till Tunisien från Tyskland prickas av FN:s kommitté mot tortyrtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Tunisien, numera bosatt i Frankrike greps vid en resa i Tyskland. Mannen hade begärts utlämnad till Tunisien, där han var anklagad för narkotikabrott. Tyskland fick diplomatiska garantier att mannen inte skulle utsättas för tortyr och han lämnades ut 2010. CAT anser att Tyskland borde ha känt till det utbredda bruket av tortyr i Tunisien. Dessutom hade mannens medåtalade blivit torterade för att bekänna och hade därvid angivit mannen. Eftersom den juridiska proceduren mot mannen i Tunisien inte var avslutad kunde han förväntas bli förhörd och utsättas för tortyr. Utlämningen från Tyskland bröt därför mot tortyrkonventionen. Tyskland bröt också mot konventionen genom att verkställa utlämningen trots att CAT hade begärt att den skulle hejdas tillsvidare. (Communication No. 430/2010)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Deltagande i en massdemonstration ger inte skyddsbehov mot Irantill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT. En man från den arabiska minoriteten i Iran flydde sedan han tröttnat på polisens trakasserier mot hans familj. Trakasserierna i form av hembesök berodde på att mannens bror var politiskt aktiv och eftersökt. Mannen sökte asyl i Schweiz och förklarade att han tillhörde en politiskt aktiv släkt. Många släktingar hade gripits och torterats i Iran på grund av sin regimkritiska verksamhet. Han fick avslag eftersom han inte kunde visa på någon personlig förföljelse. Senare deltog mannen i en demonstration i Schweiz. Han syntes på en bild som publicerades på internet. CAT konstaterar att mannen inte torterats i Iran eller personligen anklagats för något där. Han var inte politiskt aktiv i hemlandet. En bild bland hundratals bilder där mannen syns vid en "massdemonstration" inte gör att mannen riskerar tortyr eller förföljelse i Iran. Utvisningen bryter därför inte mot tortyrkonventionen, enligt CAT. (Communication No. 439/2010)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Brittisk domstol klargör hur asylsökandes aktivitet i flyktlandet ska vägas intill sidans topp

Migrationsverket har publicerat en dom från Storbritanniens högsta domstol som rör en asylsökande från Eritrea. Mannen hade bland annat varit politiskt aktiv i en exilorganisation i Storbritannien och blivit fotograferad utanför eritreanska ambassaden under en demonstration. Han fick ändå avslag med motivering att hemlandets myndigheter nog inte skulle intressera sig för honom. Högsta domstolen slår till att börja med fast att skyddsbehovet måste bedömas även om den sökande uppträtt offentligt med syfte att få uppehållstillstånd. Enligt domstolen är det känt att eritreanska myndigheter övervakar exileritreaner. Det som behöver avgöras är hur mannens aktivitet framstår i den information som når den eritreanska staten. Därför återförvisas ärendet till den lägre instansen för fortsatt prövning.

Läs sammanfattning i Migrationsverkets databas Lifos och hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130729:

Från Turkiet: Schweiz tillåts utvisa kurdisk kvinna trots många års trakasseriertill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna från den kurdiska delen av Turkiet förföljdes av myndigheterna för att hon är mycket lik sin syster, som var aktiv i den kurdiska motståndsrörelsen. Systern var anklagad för delaktighet i mord och var dömd till livstids fängelse, men lyckades fly till Schweiz. Kvinnan som målet gäller var ständigt misstänkt för att hjälpa systern att rymma alternativt ta över hennes roll. Hon övervakades ständigt, greps vid flera tillfällen och utsattes för misshandel och sexuella övergrepp. Hon fick psykiska problem och behandlades vid en klinik för tortyrskadade i Turkiet, men lämnade denna då även behandlingen gjorde henne misstänkt. Hon sökte asyl i Schweiz 2008, men fick avslag på grund av trovärdighetsbrister och att händelserna låg långt tillbaka. Nu underkänner även CAT berättelsen och menar att det inte finns tillräcklig koppling mellan senaste arresteringen 1998 och flykten 2008. Sambandet mellan tortyren och kvinnans psykiska problem är inte bevisat. En ledamot är oenig och anser att kvinnan riskerar tortyr. (Communication No. 431/2010)

/CAT har tagit upp fler ärenden under sin junisession, som återfinns på samma webbplats, se nedan. Asylnytt återkommer till dessa./

Sök fallet genom att välja Convention "CAT" och Type "Jurisprudence" - (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket om verkställighet till annat land än i utvisningsbeslutettill sidans topp

I Asylnytt 13-06-01 refererades ett beslut från Migrationsöverdomstolen rörande en person som skulle utvisas till Etiopien men visade sig ha eritreanskt pass. Enligt domen kan det i ett sådant fall bara bli fråga om verkställighetshinder mot det "nya" landet, inte en helt ny asylprövning. Migrationsverket skriver nu i ett ställningstagande att domen delvis står i strid med tidigare praxis. Migrationsverket urskiljer tre olika situationer: Om personen redan åberopat skäl mot två länder men fått utvisningsbeslut som bara gäller det ena landet, så ska skäl mot det andra landet prövas som verkställighetshinder. Om en person som ska utvisas till ett land visar sig komma från ett annat utan att påtala verkställighetshinder mot detta, så kan utvisningen verkställas dit utan ny prövning. Men om personen visar sig komma från ett annat land och påtalar verkställighetshinder rörande det landet så ska Migrationsverket göra en ny grundprövning men inte fatta nytt beslut om utvisning utan bara göra en föreskrift om verkställigheten.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Cypern: Cyperns asylprocedur otillräcklig för flykting från Syrientill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Syrien som sökt asyl i Cypern fick beslut om utvisning. Han har senare fått flyktingstatus, men utvisningen stoppades bara på grund av Europadomstolens ingripande. Domstolen prickar Cypern dels för att mannen inte fick reell möjlighet att överklaga utvisningsbeslutet, dels för att han togs i förvar utan tillräcklig grund och utan domstolsprövning. Mannen hävdade också att han inte fått en individuell asylprövning, men domstolen håller inte med om det utan anser att det snarare var så att det begåtts ett misstag i hans fall. Eftersom misstaget rättades till och mannen fick flyktingstatus, prövar inte Europadomstolen frågan om utvisningen till Syrien i sig skulle ha brutit mot konventionen om mänskliga rättigheter.

(Application no. 41872/10)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-länderna är fria att göra undantag inom Dublinförordningentill sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En domstol i Bulgarien har frågat EU-domstolen om Dublinförordningens undantagsklausul, artikel 3.2, kan tillämpas även om kriterierna i den humanitära klausulen i artikl 15 inte är uppfyllda. Bulgarien frågade också om det spelar någon roll att det annars ansvariga landet redan accepterat övertagande. Saken gällde en person som varit i Grekland innan hen sökte asyl i Bulgarien. EU-domstolens svar är att medlemsstatens rätt att ta över ansvaret för att pröva en asylansökan inte är föremål för några villkor. Det spelar alltså ingen roll vilka humanitära skäl som föreligger, eller om ett annat land redan accepterat övertagande. Bulgarien hade också frågat om staterna vid tillämpningen av Dublinförordningen är skyldiga att tillfråga UNHCR om förhållandena i andra EU-länder. EU-domstolens svar är att det inte finns någon sådan skyldighet.

Domen i sin helhet, på engelska (Extern länk)

Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utsatta personer i Irak kan fly inom landet enligt Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Domstolen har tagit ställning till åtta av de Irak-ärenden som togs upp hösten 2010. Sex ärenden gäller kristna. Dessa åberopade även olika individuella skäl. En man var till exempel homosexuell, en kvinna hade försökt återvända men blivit våldtagen. Dessa omständigheter påverkade inte utgången. Två ärenden gäller sunnimuslimska män som hotats till livet av familjerna till kvinnor de haft en relation till. Europadomstolen accepterar nu utvisningarna. Domstolen anser att de sökande tillhör utsatta grupper och inte kan återvända till respektive hemort men att personerna kan få skydd genom internflykt. De kristna hänvisas till norra Irak. Domsluten är dock inte enig. Två domare reserverar sig i alla ärendena med anledning av att internflyktsalternativet inte är tillräckligt utrett. I ett fall menar de båda dessutom att den sökande personligen utsatts för så mycket att det inte är rimligt att åter skilja honom från hans familij och i ett annat fall att den personliga hotbilden är så stark att personen inte är skyddad genom internflykt.

(Applications no 71680/10, 72413/10, 50859/10, 68411/10, 68335/10, 72686/10, 66523/10 and 28379/11)

Läs Migrationsverkets referat av ärendena rörande kristna och hämta domsluten (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av de hedersrelaterade ärendena och hämta domsluten (Extern länk)

Läs domen i ansökan nr 50859/10 (vägledande) på Europadomstolens hemsida (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner överföringar till Italientill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En pojke från Afghanistan sökte asyl i Österrike efter att ha vistats i Italien utan att söka asyl. Han överfördes till Italien, men återkom till Österrike efter tolv dagar. Han hävdade att han behandlats illa av polisen i Italien och inte haft mat eller bostad. I Österrike behandlades han för posttraumatiskt stressyndrom. Europadomstolen underkänner argumenten om dåligt mottagande i Italien eftersom pojken faktiskt inte sökt asyl där utan tvärtom undvikit det. Ett annat ärende rör en man från Eritrea som tagits emot på mottagningscenter i Italien och fått uppehållstillstånd men rest vidare till Österrike. Också han hävdar att han tvingats bo på gatan i Italien och att han inte kan få vård för sin psykiska sjukdom med hallucinationer. Enligt Italien hade mannen själv beslutat lämna boendet. Europadomstolen anser inte att de rapporter som finns om bristande mottagande visar på allmängiltiga problem, utan menar att de som återsänds enligt Dublinförordningen kommer att tas emot och kan få hälsovård etc.

(Applications no. 53852/11, no. 73874/11)

Läs domen angående mannen som inte sökt asyl i Italien (Extern länk)

Läs domen angående mannen som hade uppehållstillstånd i Italien (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ärenden rörande kurder från Iran stryks från Europadomstolens listatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två ärenden som rör kurder från Iran, som varit aktiva i KDPI kommer inte att tas upp i sak av Europadomstolen sedan de beviljats flyktingstatus i Sverige på grund av sur place-skäl. I båda ärendena hade personerna först fått avslag. Efter att de fortsatt varit aktiva för KDPI hade de beviljats ny prövning och fått uppehållstillstånd på grund av sin verksamhet i Sverige mot regimen i Iran. Besluten hade tagits mot bakgrund av ökande repression mot politiska dissidenter i Iran och Europadomstolens beslut i ärendet S.F. and Others v. Sweden (no. 52077/10, 15 maj 2012)

(Application no. 55044/10 and no. 21771/11)

Domen 55044/10 i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inget hinder mot utvisning av afghansk man tillsammans med azerisk hustrutill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan sökte asyl i Sverige men fick avslag med hänvisning till internflykt. En kvinna från Azerbajdzjan sökte asyl på grund av att hon sålts av sin styvfar till människohandlare i Turkiet och inte vågade återvända till hemlandet. Hon fick dock avslag med motiveringen att ensamstående kvinnor numera kan arbeta och klara sig i Azerbajdzjan. De båda träffades i Sverige och har nu ett barn fött i april 2013. Mannen har även konverterat till kristendom. Europadomstolen godkänner båda utvisningarna och menar att det inte finns något som hindrar personerna att skaffa pass, gifta sig och från Azerbajdzjans ambassad ansöka om uppehållstillstånd för mannen, för att kunna resa tillsammans till Azerbajdzjan. Domstolen väger in att de båda var medvetna om att de befann sig utan uppehållstillstånd i Sverige när de bildade familj. (Application no. 11243/13)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Homosexuella kan utgöra "en viss samhällsgrupp"till sidans topp

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En domstol i Nederländerna har bett EU-domstolen om förhandsavgörande i tre asylärenden som gäller män som hävdar att de riskerar förföljelse i sin hemländer på grund av att de är homosexuella. Männen kommer från Sierra Leone, Uganda och Senegal. Generaladvokaten Eleanor Sharpston har nu föreslagit EU-domstolen att slå fast att homosexualitet kan vara en grundläggande gemensam egenskap som kan konstituera en samhällsgrupp om den uppfattas som avvikande. Som svar på Nederländernas följdfrågor skriver generaladvokaten att enbart ett förbud mot homosexualitet inte kan betraktas som förföljelse. Det avgörande är vilka påföljder den sökande riskerar och om dessa kränker mänskliga rättigheter.

Läs domen (Extern länk)

Hämta pressmeddelande (nr 87/2013) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Schweiz tillåts utvisa kurdisk kvinna trots många års trakasserier i Turkiettill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna från den kurdiska delen av Turkiet förföljdes av myndigheterna för att hon är mycket lik sin syster, som var aktiv i den kurdiska motståndsrörelsen. Systern var anklagad för delaktighet i mord och var dömd till livstids fängelse, men lyckades fly till Schweiz. Kvinnan som målet gäller var ständigt misstänkt för att hjälpa systern att rymma alternativt ta över hennes roll. Hon övervakades ständigt, greps vid flera tillfällen och utsattes för misshandel och sexuella övergrepp. Hon fick psykiska problem och behandlades vid en klinik för tortyrskadade i Turkiet, men lämnade denna då även behandlingen gjorde henne misstänkt. Hon sökte asyl i Schweiz 2008, men fick avslag på grund av trovärdighetsbrister och att händelserna låg långt tillbaka. Nu underkänner även CAT berättelsen och menar att det inte finns tillräcklig koppling mellan senaste arresteringen 1998 och flykten 2008. Sambandet mellan tortyren och kvinnans psykiska problem är inte bevisat. En ledamot är oenig och anser att kvinnan riskerar tortyr. (Communication No. 431/2010)

Sök fallet genom att välja Convention "CAT" och Type "Jurisprudence" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Malta: Europadomstolen dömer ut förvarstagande i Maltatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två asylsökande, en man från Sierra Leone och en kvinna från Eritrea, har anklagat Malta för att ha hållit dem i förvar utan laglig grund och i strid med internationella konventioner. Europadomstolen håller med om kritiken och prickar Malta i båda fallen för att personerna hölls i förvar under lång tid som asylsökande utan att någon deportation var planerad. Malta fälls också för att inte ha behandlat förvarsärendena snabbt i domstol. Beträffande kvinnan från Eritrea slår domstolen dessutom fast att förhållande i förvaret var så dåliga att de stred mot Europakonventionens tortyrparagraf. Det rörde sig om ohygieniska och överbefolkade rum, ingen utevistelse på flera månader etc.

(Application no. 42337/12, Application no. 55352/12)

Läs domen rörande mannen från Sierra Leone (Extern länk)

Läs domen rörande kvinnan från Eritrea (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130624:

Vissa ensamkommande barn kommer fortfarande att få Dublinbesluttill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur verket kommer att tolka EU-domstolens beslut om Dublinförordningen som kom i förra veckan. EU-domstolen avgjorde den 6 juni att ensamkommande barns asylärenden ska prövas i det land där barnet befinner sig. Enligt domen ska barnets bästa vara avgörande, vilket i de flesta fall innebär att barnet inte ska överföras till ett annat EU-land även om en asylansökan påbörjats där. Av domen framgick att överföring ändå ska ske om barnet hunnit få ett negativt beslut i det andra EU-landet. Domen säger inget om undantag för barn som redan fått positivt beslut, men av Migrationsverkets nya ställningstagande framgår att Migrationsverket tolkar resonemanget så att överföring också ska ske i det fallet. Det betyder att ensamkommande barn som fått ett uppehållstillstånd i ett EU-land fortfarande kan få beslut om överföring enligt Dublin, oavsett hur barnet behandlats i det andra landet.

Läs Migrationsverkets pressmeddelandet (uppdaterat 13-06-19) med länk till ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Osäkerhet för ensamkommande barn som redan fått beslut om överföringtill sidans topp

Ett antal ensamkommande barn finns kvar i Sverige trots att de fått beslut om överföring till ett annat EU-land enligt Dublinförordningen. Många som kommenterat EU-domstolens beslut om att stoppa sådana överföringar har utgått från att domen innebär att barn i denna situation nu kommer att få sin asylansökan prövad här. I Migrationsverkets ställningstagande om EU-domen sägs inget om vad som ska ske i ärenden där beslut om överföring redan fattats. Men det har förekommit att barn fått besked om att deras överföringsbeslut står fast, därför att det fattats innan EU-domen föll. Det förefaller alltså inte helt säkert att sådana beslut kommer att upphävas, i varje fall inte med automatik. Migrationsverket väntas klargöra frågan inom kort.

Se även:

FARR 13-06-16: Ensamkommande kan fortfarande överföras inom EU (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner överföring till Italien av traumatiserat barntill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna med två barn flydde från Ryssland och kom in i EU med italienskt visum. De sökte inte asyl i Italien utan i Österrike. De fick beslut om överföring till Italien. Tidsgränsen för överföring förlängdes när det yngre barnet avvek. Det äldre barnet lider av posttraumatiskt stressyndrom efter upplevelserna i hemlandet och har periodvvis varit okommunicerbar och suicidal. Hon har vårdats både på institution och i hemmet. Inför Europadomstolen har mamman hävdat att de kan hamna på gatan i Italien och att flickan inte kommer att kunna vårdas. Europadomstolen håller med om att det finns brister i Italiens mottagande, men inte så systematiska brister att det finns skäl att ställa in Dublinöverföringar. Italien har försäkrat att särskilt sårbara personer får ett bra mottagande. Europadomstolen påpekar att både Italien och Österrike nu är medvetna om de sökandes behov när överföringen ska genomföras. (Application no. 6198/12)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Kvinna med flyktingstatus i Tjeckien får inte sina skäl mot Tjeckien prövadetill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna flydde med sin man från Tjetjenien i Ryssland till Tjeckien, där de fick flyktingstatus. Kvinnan misshandlades av sin man och fick inte skydd i Tjeckien. Hon flydde därför vidare till Sverige med två små barn. Migrationsverket avvisade asylansökan (dvs prövade den inte i sak) eftersom flyktingskap bara gäller det land där man är medborgare och kvinnan hade redan skydd mot Ryssland. Migrationsdomstolen återförvisade ärendet med motivering att skälen skulle prövas mot Tjeckien. Migrationsöverdomstolen går dock på Migrationsverkets linje; asylskälen kan bara prövas mot Ryssland. Visserligen finns även humanitära skäl, men domstolen anser att samma avvägning ska göras som vid överföring enligt Dublinförordningen. Ansökan skulle ha prövats i Sverige bara om det skulle vara "stötande ur ett humanitärt perspektiv" att avvisa den.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM8090-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Misshandel ska vägas in oavsett om det gäller förlängning eller återkallelsetill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som kom till Sverige på grund av anknytning till en man hon gift sig med, blev misshandlad och separerade. När detta kom fram till Migrationsverket återkallades uppehållstillståndet. Verket ansåg att den punkt i lagen som ger möjlighet att ta hänsyn till om förhållandet upphört på grund av misshandel, bara finns i paragrafen om förlängning av uppehållstillstånd, inte i den om återkallelse. Migrationsöverdomstolen påpekar att det framgår av lagens förarbeten att motsvarande hänsyn ska tas även om saken gäller återkallelse. I det här fallet skulle tillståndet inte ha återkallats. Frågan om förlängt uppehållstillstånd återförvisas till Migrationsverket eftersom det delvis rör en ny anknytning som inte har prövats tidigare. Målet har publicerats i referat av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM4280-11.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130610:

Dublin-överföringar av ensamkommande barn inom EU stoppastill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: Ensamkommande barn som söker asyl ska få sin asylansökan behandlad där de befinner sig, även om de tidigare registrerats i ett annat EU-land. Det (efterlängtade) beslutet togs av EU-domstolen i form av ett förhandsavgörande gällande två barn från Eritrea som hade sökt asyl i Italien innan de kom till Storbritannien. I "Dublinförordningen" står det att ensamkommande barn få sin ansökan behandlad i det land där den lämnats in. EU-länderna har tvistat om vad detta betyder - menas det första landet där barnet ansökt, eller det senaste landet? Sverige har hållit på att det är det första landet som avses. Därför har barn sänts till det land där deras fingeravtryck tagits. Men i den nya domen slår EU-domstolen fast att barnets bästa ska vara avgörande. Det innebär att asylansökan ska prövas där barnet har familj eller annars där barnet befinner sig. Barn som redan fått avslag på asylansökan kan dock fortfarande överföras.

Domen blir direkt tillämplig. Migrationsverket stoppade redan den 4 juni tillfälligt alla överföringar av ensamkommande barn. Ett rättsligt ställningstagande från Migrationsverket väntas inom kort om hur domen ska tolkas. Oklara punkter är vad som ska ske med barn som har fått ett uppehållstillstånd i ett annat EU-land eller har bedömts som över 18 av ett annat land.

EU-domstolens pressmeddelande, på engelska (Extern länk)

Domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

Migrationsverkets meddelande innan EU-domstolen kommit (Extern länk)

FARR 13-06-07: Stopp för överföringar av barn inom EU (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Inget hinder mot att utvisa spastiskt barn till Libanon.till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som var på besök i Sverige sökte asyl när viseringen gick ut. Hon hade då fött ett barn i Sverige. Barnet visade sig lida av ärtlig spastisk förlamning, en sjukdom som hans två äldre bröder också har. Bröderna fanns kvar i hemlandet med sin far. Kvinnan hävdade dels att hon riskerade behandlas illa av maken som hade önskat att hon gjort abort, dels att barnet inte skulle få behandling i Libanon. Hon fick avslag med motiveringen att hon redan var gravid när hon reste och inte hade råkat ut för något. Beträffande sjukdomen var motiveringen att den inte kan botas i Sverige. Att behandlingen eventuellt är av lägre kvalitet eller dyrare i Libanon är inte skäl för uppehållstillstånd. Nu har Europadomstolen kommit fram till samma slutsats och utvisningen får verkställas. (Application no. 74467/12)

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen godkänner Dublin-överföring till Ungerntill sidans topp

Beslut från Europadomstolen från mänskliga rättigheter: En man som sökte asyl i Österrike hade varit i Ungern och fick beslut om att återvända dit. Mannen klagade till Europadomstolen på grund av förhållandena för asylsökande i Ungern. Europadomstolen håller med om att dessa varit alarmerande. Asylsökande som återsänts från andra EU-länder har tagits i förvar (där polisbrutalitet förekommer systematiskt) och inte släppts tillbaka i asylproceduren. Dessutom betraktar Ungern Serbien som ett säkert land, med risk för att asylsökande som kommit via Serbien skickas därifrån till hemlandet. Förhållandena framgår av rapporter från UNHCR. Men i det senaste meddelandet från UNHCR angående Ungern välkomnas förbättringar på de avgörande punkterna. Därför tillåter Europadomstolen Österrike att överföra mannen. Domen behandlar också mannens möjligheter att överklaga i Österrike och på den punkten fick han rätt.

Läs domen i dess helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Förvarstagande utan slutligt beslut om utvisning ska omprövas inom två veckortill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person ansökte om uppehållstillstånd men fick avslag av Migrationsverket. Han överklagade, men togs i förvar innan han fått domstolsbeslut. Detta är tillåtet enligt Utlänningslagen om det är "sannolikt" att man ska utvisas. Sedan omprövades inte förvarsbeslutet förrän efter knappt två månader. Detta är normalt för förvarstagande som görs i samband med verkställighet av utvisningsbeslut. Enligt Migrationsöverdomstolen borde mannen ha fått förvarsbeslutet omprövat inom två veckor. Den vanliga tvåmånadersgränsen gäller bara för den som har ett slutligt beslut om avvisning eller utvisning. I det enskilda fallet behövdes ingen åtgärd eftersom mannen redan var släppt.

Hämta domen och Migrationsverkets kommentar från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130601:

Ny prövning kan beviljas när asylskälen behöver prövas mot ett annat landtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man fick beslut om utvisning till Etiopien Senare visade han eritreanskt pass. Migrationsverket bedömde fallet på nytt och gav avslag igen, nu med utvisning till Eritrea. Migrationsdomstolen upphävde beslutet eftersom det inte finns någon grund i lagen för att börja om med en ny asylprocedur. Migrationsöverdomstolen anser däremot att Migrationsverket måste anses ha beslutat om en ny prövning enligt paragrafen om verkställighetshinder, även om det inte uttrycktes så. Enligt Migrationsöverdomstolen kan den paragrafen användas för att pröva skälen mot ett nytt land. En domare är oenig och menar att det inte kan finnas verkställighetshinder gentemot ett land som det inte finns något beslut om att verkställa till. Enligt den skiljaktige domaren skulle saken enbart kunna lösas genom resning eller att invänta preskription. Men majoritetens beslut blev att paragrafen om ny prövning kan användas. Migrationsverkets nya beslut om utvisning upphävs ändå eftersom det gamla utvisningsbeslutet kvarstår efter avslag om verkställighetshinder. Målet går tillbaka till migrationsdomstolen för prövning av överklagandet om skyddsskälen gentemot Eritrea. Målnummer UM8680-11.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen: Ingen prövning i högsta instans för torterad från Etiopientill sidans topp

I Asylnytt 12-12-11 redogjordes för ett ärende som rörde en diakon från Etiopien som fängslats och utsatts för tortyr efter att ha vägrat godkänna valproceduren då han var valobservatör. I Sverige blev han inte trodd trots intyg från KTC som bekräftade tortyrskadorna samt arresteringsorder från hemlandet. Europadomstolen misstrodde uppgifterna. Men domstolen var oenig; en av domarna ansåg att bevisbördan enligt Europadomstolens tidigare praxis borde ha skiftat till Migrationsverket när det visats att mannen utsatts för tortyr. Domen överklagades till "Grand Chamber", men denna har nu beslutat att inte bevilja prövningstillstånd. (Application no. 29946/10)

Hämta pressmeddelandet från Europadomstolen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Norge till svars inför domstol av utvisad som torterats i Afghanistantill sidans topp

En person som deporterats till Afghanistan från Norge greps av taliban strax efter hemkomsten. Han hölls fängslad och torterades. Mannen lyckades så småningom ta sig tillbaka till Norge och har nu drivit saken till domstol.

Se inslaget - länken skall leda direkt, välj annars klippet "Søksmål fra asylsøker" (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylsökande får hållas i förvar om ansökan gjorts enbart för att hindra utvisningtill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En person som greps för illegal vistelse i Tjeckien och togs i förvar för att deporteras, hade redan gripits vid flera tillfällen i olika EU-länder. Han hade även blivit deporterad från Grekland till hemlandet och fanns på Schengenländernas spärrlista. När mannen fick ett nytt beslut om utvisning i Tjeckien ansökte han om asyl. Medan asylansökan prövades hölls mannen kvar i förvar. Domstolen som prövade saken skickade en fråga till EU-domstolen om det är tillåtet att hålla asylsökande i förvar på grund av illegal vistelse. Domstolens svar är att vistelsen inte är illegal så länge man är asylsökande, men att förvarstagande ändå är tillåtet om personen kan antas avvika och asylansökan verkar ha gjorts bara för att hindra deportation. Bedömningen ska vara individuell och man får inte hållas i förvar enbart för att man sökt asyl då man fått beslut om deportation. (Case C-534/11)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket med ett längre referat.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta pressmeddelande (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

ECRE 13-05-31: The Returns Directive does not apply to persons requesting asylum from detention (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130523:

Från Uzbekistan: Migrationsverket förtydligar om verkställighet till Uzbekistantill sidans topp

Migrationsverket har publicerat en kommentar med anledning av att Europadomstolen kritiserat en utvisning till Uzbekistan. Svenska myndigheter hade kontaktat uzbekiska ambassaden vilket skulle utsatt personerna för en större risk vid återsändande.

Särskilda riskgrupper är enligt kommentaren personer som ägnar sig åt icke-sanktionerad religionsutövning, politiskt oppositionella, MR-aktivister, oberoende journalister och personer med anknytning till Andijan. Uzbekiska säkerhetstjänsten är mycket aktiv utomlands, vilket måste beaktas vid prövning av sur place-skäl. Bara det faktum att personen sökt asyl är dock inte tillräckligt för att ge skyddsbehov.

Om en person inte bedömts ha skyddsbehov ska Migrationsverket inte kontakta ambassaden utan personens tillstånd, men ärendet kan lämnas över till polis. Om personen åberopat att den tillhör en riskgrupp bör polisen vara försiktig med ambassadkontakter och vid tveksamhet tillfråga Migrationsverket. I sista hand kan verkställighetshinder prövas. Har personen inte sagt sig tillhöra en riskgrupp kan vanliga kontakter tas med ambassaden.

Hämta kommentaren (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tillåter utvisning av traumatiserad familj till Rysslandtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna sökte asyl efter att ha flytt oroligheterna i Syd-Ossetien i Georgien, där hennes man dödats och huset beskjutits. Tre barn följde med, men den yngsta omkom i en olycka i Sverige. Familjemedlemmarna hade id-handlingar från Georgien men enligt pass som lämnats anonymt till Migrationsverket var de medborgare i Ryssland. De fick beslut om utvisning till Ryssland. Efter detta har alla tre haft svåra psykiska problem. Det nu yngsta barnet befann sig i apatiskt tillstånd då domstol behandlade ärendet, och har även senare vårdats för självskadebeteenden mm. Enligt Europadomstolen är hälsotillståndet varken för mamman eller barnen, som nu är över 18, tillräckligt allvarligt för att utvisning inte ska kunna ske. Psykiatrisk vård kan ges i Ryssland. (Application no. 75203/12)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130430:

Lifos publicerar sammanfattningar av äldre mål i internationella organtill sidans topp

Under början av 2013 har Migrationsverket publicerat ett antal sammanfattningar på svenska av äldre mål i Europadomstolen, EU-domstolen och FN:s kommitté mot tortyr. Du finner målen genom att välja detaljerad sökning i Migrationsverkets databas Lifos. Välj respektive instans som källa (för tortyrkommittén; välj "UN Committee Against Torture (CAT)")

Till sidan för detaljerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Asylsökande kidnappades från Ryssland till Tadzjikistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Tadzjikstan som fruktade förföljelse för religiösa aktiviteter flydde till Ryssland. Tadzjikistan begärde honom utlämnad och han togs i förvar. Hans asylansökan avslogs trots den välkända risken för tortyr i hemlandet och att anklagelserna emot honom till en del var orimliga; de innefattade t.ex. brott han skulle begått när han var sju år gammal. Senare, efter att Europadomstolen begärt inhibition, fick han tillfälligt uppehållstillstånd. Några veckor efter det kidnappades han av beväpnade män och misshandlades. Trots att ryska myndigheter var informerade fördes mannen med flyg till Tadzjikistan där han nu är fängslad. Den ryska polisen har ett flertal gånger vägrat utreda kidnappningen. Europadomstolen fäller Ryssland bl.a. för att inte ha skyddat mannen och att ha tillåtit utresan. (Application no. 71386/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130423:

Europadomstolen förbjuder Ryssland att lämna ut islamist till Tadzjikistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolens för mänskliga rättigheter: En man som varit bosatt länge i Ryssland men haft affärskontakter och besökt hemlandet Tadzjikistan begärdes utlämnad anklagad för väpnad konspiration mm. Mannen sympatiserar med en islamistisk organisation. Hans bror, en känd ledare inom rörelsen, var fängslad i Tadzjikistan. Mannen sökte asyl när han gripits men fick avslag bl.a. på grund av motsägelser. Europadomstolen förbjuder Ryssland att utvisa mannen och påpekar att det inte är de nationella domstolarnas sak att leta brister i berättelsen eller sätta dit den sökande, utan att utreda om det finns objektiva skäl för fruktan. Ryssland kritiseras för att ha accepterat diplomatiska garantier från Tadzjikistan, trots många rapporter om tortyr av terroristanklagade. (Application no. 67474/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Överföring av kvinna med två små barn till Italien tillåts av Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som flytt från Somalia till Italien reste vidare till Nederländerna. Hon var höggravid vid ankomsten och hävdade att hon inte kunnat söka asyl i Italien utan bott på en järnvägsstation och blivit våldtagen. Senare kom det fram att kvinnan sökt asyl i Italien, bott på ett mottagningscenter och fått ett treårigt uppehållstillstånd. Europadomstolen prövar ändå sakfrågan, om kvinnan och de två små barn som hon nu har skulle riskerar att behandlas illa i Italien. Men domstolen anser att kvinnan med uppehållstillstånd hade samma tillgång till det sociala systemet som italienska medborgare, och att familjen nu kommer att kunna söka asyl på nytt och få förtur inom mottagningssystemet. Att en överföring leder till påtagligt försämrade levnadsförhållanden är enligt domstolen inte ett brott mot Europakonventionen om det inte finns synnerligen ömmande omständigheter. (Application no. 27725/10)

Domen har senare kommenterats av Migrationsverket.

Läs kommentaren i Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130416:

Beslut om häktesplacering av förvarstagen kan inte fattas på nytttill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man hade försökt rymma från förvar. Migrationsverket fattade beslut om avskiljning från övriga intagna och beslutade samma dag om placering i häkte. Efter några veckor fattade Migrationsverket nytt beslut om häktesplacering, enligt verket för att ge mannen möjlighet att överklaga. Beslut om förvarstagande måste enligt lagen omprövas varannan månad, men något sådan regel finns inte för beslut om häktesplacering. Mannen överklagade och migrationsdomstolen upphävde placeringen. Nu konstaterar Migrationsöverdomstolen att det inte fanns lagstöd för ett nytt placeringsbeslut. Migrationsöverdomstolen påpekar att både JO och Förvarsutredningen har kritiserat att det inte finns någon regel om omprövning av placeringsbeslut. Det enskilda ärendet har förfallit eftersom mannen inte längre är förvarstagen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM3288-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

En omständighet som inte prövats i sak räknas fortfarande som ny omständighettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par från Iran som fått avslag kompletterade i sitt överklagande till Migrationsöverdomstolen sina skäl med att de intervjuats i en kurdisk TV-kanal. Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövning. Senare påtalade paret verkställighetshinder och åberopade bland annat intervjun. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att omständigheten inte var ny. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att omständigheten ska betraktas som ny, eftersom den inte prövades i sak av Migrationsöverdomstolen. Ärendet återförs till Migrationsverket som ska avgöra om en ny prövning ska beviljas på grund av den nya omständigheten. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Afghaner som arbetat för FN eller ISAF kan utvisas enligt Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två asylärenden behandlades samtidigt. En person, hazar från Wardak-provinsen i Afghanistan, hade arbetat för två FN-organ. Den andre hade varit tolk för USA- och ISAF-styrkor i nordöstra Afghanistan. Båda hade fått avslag i Storbritannien med hänvisning till att de kunde bosätta sig i Kabul. Domen innehåller en genomgång av landinformation från många källor och leder till att även Europadomstolen accepterar internflyktsalternativet. Domstolen framhåller att UNHCR:s ställningstagande från 2010 visserligen rapporterar om många attacker mot personer som arbetat för utländska organ, men de flesta utanför Kabul. Domstolen var inte enig. En domare anser att landinformationen inte är aktuell och att säkerheten blivit sämre för denna grupp. (Applications nos. 70073/10 and 44539/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Uppehållsrätt på grund av anknytning till EU-medborgare hindrar Dublinöverföringtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En asylsökande som rest in med visering från Estland fick beslut om överföring till Estland. Mannen anförde att han var gift med en estnisk medborgare bosatt i Sverige. Migrationsverket och migrationsdomstolen ansåg att kvinnan inte tjänade tillräckligt för att ha uppehållsrätt. Migrationsöverdomstolen slog fast att man inte behöver kunna försörja sig på lönen, bara man har en anställning som inte är helt marginell. Därför har kvinnan och även hennes man uppehållsrätt. Den som har uppehållsrätt får inte avvisas, utvisas eller överföras enligt Dublinförordningen. Migrationsverket borde ha tillämpat Dublinförordningens undantagsregel och prövat asylansökan. Ärendet återförs till Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM5753-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen och Migrationsverkets kommentar (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130409:

Förföljd från Tjetjenien har rätt till asyl trots att han missade överklagatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Tjetjenien i Ryssland sökte asyl i Österrike. Hans far hade dödats som motståndsman och han hade själv tillfångatagits och misshandlats svårt flera gånger. Mannens mor sökte asyl samtidigt. Båda fick avslag. Efter överklagande erkändes modern som flykting, men mannen hade missat att överklaga. När han sökte asyl på nytt fick han avslag eftersom han inte hade nya skäl. Inför Europadomstolen hävdade Österrike att mannen fått en grundlig prövning, men detta kan enligt domstolen inte stämma eftersom skälen var desamma som moderns. Europadomstolen går igenom aktuella rapporter om situationen i Tjetjenien, som bland annat visar att familjemedlemmar till motståndsmän fortfarande riskerar repressalier. Slutsatsen blir att mannen inte får utvisas. (Application no. 2964/12)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130326:

Pojke med livshotande leukemi får tidsbegränsat uppehållstillståndtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En cancersjuk pojke från Kosovo kom med sin mor till Sverige då pojken hade haft problem med att få vård i Kosovo eller Serbien. De fick inte uppehållstillstånd eftersom den behandling pojken fått i Sverige ansågs avslutad. Han fick dock återfall och har genomgått en stamcellstransplantation i Sverige. Migrationsöverdomstolen avgör nu att pojken ska få stanna ett år efter operationen för efterbehandling, eftersom denna typ av vård inte går att få i Kosovo eller Serbien. Enligt läkarintygen finns risk för återfall, men detta bedömdes inte som tillräckligt för permanent uppehållstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM7533-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130319:

Europadomstolen kommer att pröva familjesplittringtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna från Turkmenistan har fått avslag på asylansökan i Sverige. Hon är gift med en svensk medborgare. Mannen har adopterat kvinnans son, och de har även ett gemensamt barn. De svenska myndigheterna kräver att kvinnan ska söka uppehållstillstånd från hemlandet. Hon kan inte få undantag eftersom hon har levt illegalt i Sverige och inte visat upp sitt pass. Kvinnan hävdar att hon kommer att få svårt att lämna Turkmenistan. Europadomstolen har nu sagt ja till att pröva om kravet på ansökan från hemlandet kränker kvinnans rätt till familjeliv. (Application no. 17471/11)

Läs beslutet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130312:

Mål om skyddsbehov ska inte avgöras av ensam domaretill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Uzbekistan berättade att han var förföljd av religiösa skäl i sitt hemland. När hans asylärende kom upp i migrationsdomstolen avgjordes det av en ensam domare, utan nämnd. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att ett ärende ska bedömas av nämnd om det är "svårbedömt, betydelsefullt för den enskilde eller principiellt viktigt". Därför är det en allvarlig brist att nämndemän inte deltog. Dessutom skrev migrationsdomstolen i beslutet att mannen bara hade andrahandsuppgifter, trots att han berättat att han själv sett beväpnade säkerhetsmän ta sig in i hans hem. Det betyder att målet rörde mannens trovärdighet, och han borde ha fått muntlig förhandling. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130305:

Anknytning skulle ha vägts in i ärende om studiertill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som var i Sverige som student fick inte förlängt uppehållstillstånd eftersom han inte tagit tillräckligt många studiepoäng. Han överklagade och ville även lämna in ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin flickvän. Migrationsverket upplyste om att det inte går att ha två procedurer samtidigt och ansökan lämnades därför till domstolen. Domstolen avslog överklagandet utan att väga in anknytningen och anmärkte att den ansökan skulle ges in till Migrationsverket. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att domstolen gjorde fel. Frågan som prövades var rätten till uppehållstillstånd och där ingår alla skäl. Beslutet rivs upp och ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm).

till innehållsförteckningen innehåll

Pojke togs tillbaka till Finland från Italien efter Europadomstolens ingripandetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En yngre tonåring sökte asyl i Italien 2008. Han fick uppehållstillstånd men levde på gatan och fick ingen hjälp. Därför reste han vidare och sökte asyl i Norge och Sverige, men fick avslag enligt Dublinförordningen. Han avvek och sökte asyl i Finland 2011. Även där fick han avslag. Finska myndigheter misstänkte att pojken uppgivit att han var vuxen i Italien. Europadomstolen begärde att överföringen skulle hejdas tillsvidare, men beskedet nådde inte fram i tid och överföringen verkställdes till Italien. Finland ville dock inte bryta mot Europadomstolens regler. Finska konsulatet spårade pojken och han återfördes till Finland. Där fick han söka asyl och beviljades uppehållstillstånd med flyktingstatus. Därför lägger Europadomstolen nu ner ärendet. (Application no. 70773/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130226:

Förslag till beslut om ensamkommande barn och Dublin: Barnets bästa avgörtill sidans topp

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: EU-domstolen har fått en begäran om förhandsavgörande angående ensamkommande barn som sökt asyl i ett EU-land men redan registrerats som asylsökande i ett annat. Enligt Dublinförordningen ska ensamkommande - om de inte kan sammanföras med familj - få sin sak prövad där de lämnat sin ansökan. Frågan är om det är den första eller den senaste ansökan som avses. Generaladvokaten anser att den övergripande principen om barnets bästa ska råda och att den saken avgörs bäst där barnet befinner sig. Tolkningen bör alltså vara att den senaste asylansökan gäller, om inte barnets bästa kräver något annat. Detta förslag går nu till EU-domstolen, som slutligt ska avgöra saken. Beslutet är extra viktigt därför att EU-organen som förhandlat om ändringar i Dublinförordningen har avvaktat med att bestämma om just den här punkten i väntan på domstolens avgörande. (Mål nr C-648/11)

Domen har senare kommenterats av Migrationsverket, som bl.a. påpekar att det är oklart vad som skulle göra om barnets asylansökan redan prövats i det första landet. Sveriges praxis (att första asylland gäller) ändras inte av förslaget.

Läs Migrationverkets kommentar (Extern länk)

Läs domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Domen mot Dublinöverföringar till Grekland inte ska ske gäller retroaktivttill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som innebär att den så kallade N.S.-domen gäller retroaktivt. N.S.-domen är EU-domstolens dom från december 2011, som slog fast att inga överföringar till Grekland enligt Dublinförordningen ska ske, så länge asylsökandes grundläggande rättigheter riskerar att kränkas i Grekland. Migrationsverket säger nu att överföring till Grekland inte ska ske även om frågan uppstod innan EU-domstolen fattade beslutet. Det har ingen betydelse om personen har sökt asyl i Grekland eller inte. Sverige kan välja att pröva asylansökan, eller undersöka om något annat land efter Grekland har ansvaret. Men en ny Dublinprövning ska inte göras om det skulle ta orimligt lång tid. Om överföring till Grekland redan genomförts så kan personen inte heller skickas tillbaka till något av de länder som varit inblandade före överföringen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130219:

Afghan som lurades att återvända till hemlandet får ersättningtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man, född i Afghanistan, men som bott större delen av livet i Iran, sökte asyl i Österrike. Han fick beslut om överföring till Grekland där han passerat. Ställd inför risken att sändas till Grekland där han fruktade att fängslas gick han med på att återvända till Afghanistan. Medan han var i förvar i Österrike anmälde hans ombud överföringsbeslutet till Europadomstolen, som tillhöll Österrike att inte genomföra överföringen, vilket Österrike gick med på. Men detta fick inte mannen veta om förrän han redan var deporterad till Afghanistan. Så småningom tog han sig tillbaka till Österrike och sökte asyl på nytt. Eftersom han nu får sin sak prövad i Österrike stryker Europadomstolen ärendet, men Österrike åläggs att betala mannen 3.500 Euro för kostnaderna att vända sig till domstolen.

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Passet får inte dras in automatiskt för att en person utvisats från annat landtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen: En man som rest från Bulgarien till USA med studentvisum avbröt sina studier och började arbeta istället. När detta upptäcktes utvisades han. Senare drog bulgariska myndigheter in mannens pass för två år, vilket hindrade honom från att besöka sin mor och bror som är bosatta i USA. Att den som brutit mot ett annat lands invandringsregler kan få reseförbud infördes i bulgarisk lag i samband med förhandlingarna med EU om viseringslättnader. Europadomstolen behandlade ärendet i november 2012. Domstolen anser att det inte i och för sig behöver vara fel att ha en sådan bestämmelse. Men i Bulgarien tillämpas den så att personen hindras att resa någonstans över huvud taget, utan övervägande i det enskilda fallet och utan möjlighet att överklaga. Därför bryter den mot konventionen.

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstolen måste pröva om det finns internflyktsalternativtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Afghanistan som i flygblad blivit utpekad av talibanerna blev inte trodd av Migrationsverket. Migrationsdomstolen däremot bedömde efter muntlig förhandling att mannen var trovärdig och inte kunde få skydd i hemlandet. Migrationsverket överklagade för att domstolen inte prövat om mannen kunde få skydd i någon annan del av landet. Det har ibland förekommit att en domstol uttryckligen låtit bli att pröva internflykt för att Migrationsverket - som har bevisbördan i just den frågan - inte tagit upp saken. I det här fallet hade domstolen inte alls nämnt internflykt. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att frågan om internflykt är en integrerad del av skyddsprövningen. Om saken inte är utredd åligger det domstolen att se till att det blir gjort. Ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM2953-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Tolvmånadersgränsen för verkställighetsförvar ska räknas från slutligt avslagtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man greps i november 2011 när han befann sig illegalt i Sverige och togs i förvar för fastställande av identitet. Han sökte asyl men hölls kvar i förvar, enligt paragraferna om att det är "sannolikt" att utlänningen kommer att utvisas plus "anledning att anta" att han skulle hålla sig undan verkställighet. Efter tre månader hade han ett slutligt utvisningsbeslut. Efter ytterligare några veckor, i mars 2012, fick han ett nytt beslut om förvarstagande för att genomföra verkställigheten. Mannen blev kvar i förvar med upprepade förlängningar. När det gått ett år sedan det första beslutet som inte gällde identitetsförvar, överklagade han med hänvisning till tolvmånadersgränsen som Sverige infört efter EU-direktivet om återsändande. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att tiden som asylsökande inte ska ses som verkställighetsförvar i EU-direktivets bemärkelse. Maxtiden tolv månader ska dock räknas från när utvisningsbeslutet vann laga kraft, oavsett vilken tid det tog att därefter fatta nytt beslut om förvar. (Källor InfoTorg Juridik samt kammarrätten i Stockholm)

Domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen och är vägledande. Målnummer UM10615-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130212:

FN-kommitté underkänner Australiens utredning av Falun Gong-instruktörtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En person från Kina som varit verksam som Falun Gong-instruktör hade fängslats och torterats. Han kom till Australien med besöksvisum och sökte asyl. Han hade intyg och vittnesmål, men på grund av brister i handläggningen blev han aldrig intervjuad personligen och missade den följande domstolsförhandlingen. Trots dessa brister och att det är känt att Falun Gong-utövare utsätts för tortyr i Kina, avfärdades mannen som icke trovärdig. Enligt CAT har staten inte uppfyllt sin skyldighet att utreda uppgifterna om tortyr och inte gett mannen reell möjlighet att överklaga. CAT fann att det skulle strida mot FN:s konvention om tortyr att verkställa utvisningen. I ett annat ärende om en Falun Gong-utövare friades Australien, eftersom den personen hade ändrat sin historia vid flera tillfällen och inte kunde lägga fram någon bevisning. (Com. No. 416/2010 och 417/2010).

Hämta besluten och sammanfattningar i word-format (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Danmark prickas för utvisning utan tortyrutredningtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Afghanistan hade misshandlats och av talibaner då han misstänktes för spioneri. Senare hade han fängslats av myndigheterna efter en bombattack och torterats, anklagad för terrorism. Han sökte asyl i Danmark. Mannen är analfabet och det uppstod missförstånd och motsägelser under tolkningen. På grund av trovärdighetsbristerna nekades mannen medicinsk undersökning trots att han visade skador och intyg, bland annat över brutna revben. Ansökan avslogs. CAT påpekar att även om det är den sökande som ska visa sin sak, fritar det inte myndigheterna från skyldigheten att utreda den faktiska risken för tortyr. I det här fallet hade mannen lagt fram tillräckligt mycket för att myndigheterna borde ha gått vidare med utredningen. CAT fann att det skulle strida mot antitortyrkonventionen att verkställa utvisningen. (Com. No. 464/2011).

Hämta beslutet och sammanfattning i word-format (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Libyer förlorar i FN:s kommitté mot tortyr eftersom regimen fallittill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Libyen sökte asyl med sin familj i Sverige 2007. Han berättade att hans bror som varit aktiv i oppositionen hade fängslats och efter det hade även han anklagats och blivit av med sitt hus och arbetet. Han hade gripits flera gånger och misshandlats, bland annat hade hans näsa brutits. Migrationsverket misstrodde berättelsen av olika skäl, bl.a. hur länge familjen bott kvar i Libyen och hur de skulle ha fått hjälp att lämna landet. Det hölls också emot dem att fler uppgifter och bevis kom fram efter hand. När saken väl hamnade hos CAT blev det dock inget avgörande i bevisfrågorna. Sedan Khadaffi fallit kvarstod inte risken för tortyr från den förra regimen. Familjemedlemmarna hävdade att de fortfarande riskerade kidnappning eller tortyr men enligt CAT hade de inte lagt fram några bevis för detta. Utvisningen skulle därför inte strida mot tortyrkonventionen. (Com. No. 385/2009)

Hämta beslutet och sammanfattning i word-format (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Skarp dom mot Ryssland efter utvisning i strid mot Europadomstolens besluttill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Uzbekistan bodde i Ryssland som arbetare. När Uzbekistan begärde honom utlämnad informerades han av rysk polis, men i brist på tolkning förstod han inte innebörden. Först när han tagits i förvar fick han reda på att han anklagades för religiös extremism. Han försökte söka asyl men fick avslag på formella grunder. Enligt flera tidigare avgöranden i Europadomstolen behövs inga individuella skäl för att stoppa utvisning till Uzbekistan av dem som anklagas för extremism, eftersom det är känt att de systematiskt fängslas och torteras. Domstolen förbjöd Ryssland att verkställa utvisningen tills vidare. Trots detta hämtades mannen plötsligt i hemmet, förhindrades att träffa sin advokat och flögs till Uzbekistan, där han nu avtjänar ett tioårigt fängelsestraff. Enligt Europadomstolen har Ryssland brutit mot mr-konventionen på en rad punkter. (App. no. 67286/10)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr accepterar utvisning av torterad irakiertill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Irak hade nio vänner som alla arbetade för Saddam Husseins regim, men när de avslöjades som medlemmar i kommunistpartiet greps och avrättades. Mannen själv misstänktes för samma sak och satt fängslad i sju år och utsattes för tortyr. När han släppts hotades han istället av anhöriga till de avrättade, som misstänkte att han angivit dem. Han sökte asyl i Danmark men fick avslag då han inte ansågs riskera något under den nuvarande regimen. Mannen var redan deporterad och höll sig undan i Irak när CAT tog upp hans fall. Han anklagade Danmark bl.a. för att inte ha tagit hänsyn till hans tortyrskador när han togs i förvar och isolerades. Men CAT anser inte att Danmark har brutit mot tortyrkonventionen. (Com. No. 412/2010).

Hämta beslutet och sammanfattning i word-format (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130205:

Kommittén mot tortyr släpper utvisningsfall som preskriberatstill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Algeriet sökte asyl i Sverige 2005. Han berättade att han vägrat låta sig värvas av en terroristgrupp, men när han försökt tipsa polisen hade han blivit anklagad för att vara terrorist. Efter ett antal kallelser hade han blivit dömd i sin frånvaro till tio års fängelse. Samtidigt var han hotad av terroristgruppen. Myndigheterna i Sverige ifrågasatte berättelsen som sådan och dokument som lämnades in ansågs antingen vara av för dålig kvalitet eller förfalskade. År 2010 vände han sig till CAT. Först efter att polisen gjort ett misslyckat försök att verkställa utvisningen med tvång, bad CAT Sverige att inhibera verkställigheten tills vidare. Två år senare preskriberades mannens ärende utan att CAT kommit till beslut. Eftersom mannen kan söka asyl på nytt lägger CAT nu ner fallet utan att pröva det i sak. (Communication No. 437/2010)

Hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Journalist från Tanzania lyckades inte övertyga Kommittén mot tortyrtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En journalist från Tanzania kom till Sverige för en fortbildning för journalister. Han sökte asyl och berättade att han under kursen fått veta att han skulle gripas på grund av en artikel han skrivit några veckor tidigare. Eftersom han varit fängslad och blivit torterad några år tidigare av liknande skäl vågade han inte återvända. De svenska myndigheterna tror inte på mannens berättelse, bland annat för att uppgifterna inte stämmer med rapporter från mr-organisationer. Fallet hos tortyrkommittén lades först ner därför att mannen deporterats, men då det kom fram att han lyckats hoppa av vid en mellanlandning togs det upp igen. Mannen lyckades dock inte övertyga CAT om att han skulle riskera tortyr eller liknande i Tanzania idag, Tanzania är relativt högt rankat i det pressfrihetsindex som Reportrar Utan Gränser framställer. (Com. No. 435/2010)

Hämta domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Fler avgöranden från FN:s kommitté mot tortyrtill sidans topp

Besluten från session nr 49, som FN:s kommitté mot tortyr höll i november 2012, finns nu tillgängliga. Asylnytt har refererat ett par av besluten i denna utgåva och återkommer till de övriga. De publicerade dokumenten kan hämtas i wordformat från OHCHR, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter.

Sidan med beslut från CAT (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Krigsskadad kan utvisas till Afghanistan enligt oenig domstoltill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan sökte asyl i Storbritannien och berättade bland annat att han varit befälhavare inom Hizb-i-Islami och skulle tvingas bli självmordsbombare. Mannen är svårt skadad efter en bombattack och har amputerat delar av underkroppen. Han ansågs inte ha skyddsbehov eftersom han stannat ett halvår i hemlandet utan problem med myndigheterna, och fått stöd av Hizb-i-Islami. De brittiska myndigheterna ansåg också att han kunde få stöd för sitt handikapp. Europadomstolen håller med om detta. Av domen framgår att varken säkerhetssituationen eller de humanitära förhållandena i Afghanistan generellt hindrar utvisning dit. Domstolen var dock oenig; tre av sju domare ansåg att riskerna på grund av mannens handikapp inte utretts tillräckligt. (Application no. 60367/10)

Domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverkets handbok uppdateradtill sidans topp

Migrationsverket publicerar numera en offentlig version av sin handbok, som främst är till för att ge instruktioner och tips för handläggarna. Den är inte någon "rättskälla", d.v.s. man kan inte hänvisa till den som med en lag eller ett vägledande beslut. Däremot ger den information om Migrationsverkets rutiner och egna riktlinjer för hur olika ärenden ska hanteras.

Den senaste utgåvan från 25 januari innehåller ett försättsblad om vilka ändringar som gjorts sedan den förra versionen. Men eftersom det passerat flera interna utgåvor sedan förra gången en utgåva publicerades offentligt, den 2 maj 2012, så är det fler ställen som ändrats.

Uppdaterade avsnitt sedan dess är t.ex. flera avsnitt om ingivande av ansökan om uppehållstillstånd från utlandet och DNA-analys, alla avsnitten definitioner av olika skyddsgrunder och synnerligen ömmande, diverse avsnitt om utvisning, preskription och tvångsåtgärder samt återvändandedirektivet, och ett avsnitt om uppgivenhetssyndrom.

Hämta handboken, finns i högerspalt (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130129:

Domstol borde ha gett anstånd för att lämna in tortyrutredningtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En asylsökande från Azerbajdzjan berättade att han utsatts för tortyr. Migrationsverket avfärdade mannens journalanteckningar med att de enbart byggde på hans egen berättelse, och han fick avslag. Varken Migrationsverket eller migrationsdomstolen beställde någon tortyrutredning. Mannen ville då själv låta göra en tortyrutredning. Eftersom tortyr- och traumacentret hade sommarstängt begärde han anstånd för att hinna lämna in utredningen till domstolen. Detta nekades och domstolen fattade avslagsbeslut under sommaren. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att det var ett grovt rättegångsfel av domstolen att inte ge anstånd, detta mot bakgrund av den kritik Europadomstolen riktat mot Sverige för att expertutlåtande inte tagits in när det fanns misstanke om tortyr. Ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130122:

Muntlig förhandling borde ha medgetts rörande innehållet i en datortill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Iran hade berättat att hans dator beslagtagits av myndigheterna efter att han deltagit i en manifestation mot en dödsdom och att datorn innehöll material som kunde göra att han råkade illa ut. Han fick avslag och nekades muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Domstolen avslog och resonerade att mannens verksamhet hade varit obetydlig och det saknades skäl att anta datorn innehöll material som skulle betraktats som regimkritiskt. Migrationsöverdomstolen påpekar att dessa frågor rör mannens trovärdighet. Han skulle därför ha fått muntlig förhandling. Saken återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen från Migrationsverkets databas LIfos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130115:

Verkställighetshinder inte tillämpligt i Dublinfall, men överföring kan ändå stoppastill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som rör hur verket ska agera när det är olämpligt att verkställa en överföring enligt Dublinförordningen, trots att beslutet om överföring har vunnit laga kraft. Det kan vara en situation när Sverige bör överta ansvaret enligt någon av Dublinförordningens undantagsparagrafer. Migrationsöverdomstolen har tidigare slagit fast att paragrafen om ny prövning (12:19 i Utlänningslagen) inte kan tillämpas när det inte finns något beslut i asylärendet. Enligt det nya rättsliga ställningstagandet kan paragraf 12:18 om verkställighetshinder inte heller användas. Däremot kan en överföring alltid inhiberas (ställas in tills vidare) enligt paragraf 12:13. Migrationsverket kan också välja att ta över ansvaret för asylprövningen, vilket för med sig att överföringsbeslutet förfaller.

Hämta ställningstagandet från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Omständighet räknas som ny när den inte bedömts i saktill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En ung kvinna som fyllt 18 och därför inte fick följa med sin familj som anhöriga till Sverige, kom senare hit och sökte asyl. Hon fick avslag och ansågs ha andra släktingar i hemlandet att söka skydd hos. Inför överklagande till Migrationsöverdomstolen påtalade kvinnan att hennes syster försvunnit och farföräldrarna fått asyl i Sverige. Hon hade inte längre något nätverk i hemlandet. Hon fick inte prövningstillstånd. Därefter påtalade hon samma omständigheter som verkställighetshinder, men fick ingen ny prövning eftersom omständigheterna redan tagits upp. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att omständigheter som inte prövats i sak - för att prövningstillstånd inte beviljats - ska betraktas som nya. Saken återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM6351-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 130108:

Eskortera sjuk släkting logiskt skäl för besöksvisumtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En äldre kvinna bosatt i Sverige drabbades av en hjärnblödning under ett besök i hemlandet Pakistan. Hennes närmaste släkting, en son, är bosatt i Thailand där han arbetar för EU. Familjen i Pakistan bestämde att en 17-årig flicka som är barnbarn till kvinnans syster och har bott tillsammans med kvinnan, skulle eskortera henne tillbaka till Sverige. Hon ansökte om besöksvisum för 70-80 dagar för att kunna stanna tillräckligt länge för att sonen skulle komma till Sverige och arrangera med hemtjänst mm. Men hon fick avslag på grund av risken för avhopp. Migrationsöverdomstolen anser att syftet med resan var logiskt och trovärdigt. Flickan har familj och studerar i Pakistan och har inte visat något intresse för Sverige tidigare. Hon skulle därför beviljas visum. Målet avskrivs ändå, eftersom tidpunkten för den avsedda resan passerats för länge sedan.

Målnummer UM6594-11. Domen är vägledande.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll