ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender Redaktörens texter

Asylnytt - Praxisnotiser 2012 del 2

Denna sida innehåller Asylnytts egna referat från domstolsbeslut och andra betydelsefulla beslut i migrationsärenden. Redaktör och ansvarig för sammanfattningarna: Sanna Vestin. Notiserna finns också i veckobreven och under respektive ämnesområde i arkivet (se högermenyn). Denna sida är alltså avsedd för dig som snabbt vill finna samtliga praxisreferat från Asylnytt - och inget annat.

Arkiveringsdatum 121230:

Europadomstolen tar inte upp utvisningar till Irak som ändå inte kan verkställastill sidans topp

Beslut från Europadomstolens för mänskliga rättigheter: Ett antal asylsökande från Irak vände sig till Europadomstolen i slutet av 2010, efter att ha fått avslag i Nederländerna. De beviljades inhibition. I domstolens korrespondens med Nederländerna har det visat sig att Nederländerna inte har kunnat komma överens med Irak om verkställighet av utvisningar av personer som inte har giltiga resedokument och som inte återvänder frivilligt. Personerna har möjlighet att begära ny prövning i Nederländerna och därför släpper Europadomstolen dessa ärenden. Om situationen ändras kan de tas upp på nytt.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen stoppar utvisning av familj till Uzbekistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som redan varit fängslad för religiösa aktiviteter blev efter demonstrationerna och massakern i Andijan i maj 2005 gripen och torterad. Han släpptes genom mutor och gömde sig. Hustrun förhördes och hennes bror hölls fängslad för att ange mannen. De lyckades lämna landet i december. Paret och deras två barn har fått avslag på grund av trovärdighetsbrister och att de inte kunnat styrka sin identitet. Sverige hävdar att de inte skulle uppmärksammas av myndigheterna i hemlandet om de reser tillbaka på egen hand. Detta ifrågasätts av Europadomstolen eftersom Sverige upplyst den uzbekiska ambassaden om att de ska utvisas. Europadomstolen påpekar att de har vissa id-handlingar och att deras övriga bevis inte kan avfärdas bara för att identiteten inte är fullständigt styrkt. Domstolen väger in den entydiga rapporteringen från internationella organisationer om Uzbekistans intresse för återsända asylsökande, den särskilda misstänksamhet mot uzbeker som varit i Sverige och det systematiska användandet av tortyr vid polisförhör. Slutsatsen blir att familjen inte får utvisas. (Application no. 28774/09)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen stryker preskriberade falltill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna från Afghanistan sökte asyl i Sverige med två barn. I Sverige befann sig redan maken/pappan och två äldre söner. Dessa utvisades och skickades till Afghanistan innan kvinnan fått sitt ärende behandlat. Hon vet inte vart de tog vägen. Senare fick kvinnan och de yngre barnen utvisningsbeslut, med hänvisning till internflykt. Utvisningen hejdades tillfälligt då ärendet togs emot av Europadomstolen i november 2010. Drygt två år senare, i december 2012, preskriberades utvisningsbeslutet, innan Europadomstolen fattat något beslut. Eftersom familjen kan få en ny prövning stryks ärendet från Europadomstolens lista. Samma utgång blev det i ett ärende som gällde en eritrean som befarade förföljelse för att hans söner hållit sig undan militärtjänst. Det ärendet hade lämnats in till domstolen i januari 2011.

Domen ang familjen från Afghanistan (Extern länk)

Domen ang mannen från Eritrea (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Palestinier som inte längre kan få skydd av UNRWA ska få flyktingstatustill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: Några palestinier som bott i palestinska flyktingläger i Libanon men genom hot och våldshandlingar tvingats lämna området, sökte asyl i Ungern. Den ungerska domstolen bad EU-domstolen om förhandsavgörande. EU-domstolen konstaterar att palestinierna har automatiskt rätt till flyktingstatus under förutsättning att de tidigare stått under UNRWA:s beskydd och har tvingats lämna detta på grund av omständigheter utanför deras kontroll. De måste dock göra en formell asylansökan för att den mottagande staten ska kunna pröva dessa förhållanden och om det finns någon annan undantagsparagraf i Genèvekonventionen som är tillämplig.

Domen i sin helhet på svenska (Extern länk)

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121218:

JO kritiserar Migrationsverket för åldersbestämning utan underlagtill sidans topp

Beslut från Justitieombudsmannen: En flicka som sökte asyl uppgav att hon var nyss fyllda 15. Vid det inledande samtalet bedömde handläggaren, efter samråd med beslutsfattare, att flickan var äldre. Hennes födelsedatum ändrades med tre år och flickan informerades om att bedömning kunde ändras om hon kom in med handlingar. Två månader senare lämnade hon in födelsebevis. En person ringde också till Migrationsverket och berättade om reaktioner som tydde på att flickan inte var vuxen. Sexton månader efter asylansökan ändrades åldern tillbaka. Ett par dagar senare fick flickan uppehållstillstånd. Överförmyndaren JO-anmälde saken, eftersom flickan förhindrats att få en god man. JO klandrar nu Migrationsverket för att ha ändrat åldern utan tillräckligt underlag. JO påpekar också att om en ålder ändras ska det normalt ske först i samband med att beslut fattas i ärendet, vilket också framgår av ett rättsligt ställningstagande från Migrationsverket.

JO:s beslut i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO klandrar att personer som fått uppehållstillstånd nekades främlingspass för inresatill sidans topp

Beslut från Justitieombudsmannen: En somalisk kvinna med fyra barn ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn/syskon som fått skydd i Sverige. Migrationsverket avslog på grund av att de inte kunde styrka sina identiteter - något som är omöjligt för somalier. Migrationsdomstolen bedömde att identiteterna var sannolika och gav uppehållstillstånd på grund av rätten till familjeåterförening. Men frågan om främlingspass kan inte överklagas och domstolen får inte utfärda pass. Familjen ansökte åter om pass hos Migrationsverket men fick avslag på samma grund som tidigare, och kunde därför inte resa in. I sitt svar medger Migrationsverket att pass borde ha utfärdats men att verket följt Migrationsöverdomstolens dåvarande praxis. JO konstaterar att den gällande regleringen för främlingspass bidragit till felet och beslutet skickas därför till regeringen för kännedom.

JO:s beslut i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning av Kosovofamilj till Serbien accepteras trots åtta års vistelse i Sverigetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen: Ett par kom till Sverige från Kosovo 2004. De är av serbisk etnicitet och sökte asyl eftersom mannen anklagades för att ha deltagit i en massaker 1999. De uppgav att de uppmanats att fly av de NATO- och FN-organ som var verksamma i Kosovo. Deras ärende har prövats i flera omgångar men svenska myndigheter har hållit fast vid att även om de har skyddsskäl gentemot Kosovo, så kan de utvisas till Serbien, där de finns registrerade. Makarna hävdar att de inte har någon annan anknytning än sin etnicitet till Serbien. Deras barn, nu åtta och fem år gamla, har växt upp i Sverige. Ett barn som var dödfött är begravt här. Europadomstolen stoppade utvisningen tillfälligt, men gör nu samma bedömning som svenska myndigheter. Domstolen påpekar att den långa vistelsen i Sverige inte ger familjen rätt att stanna eftersom de fick beslut om utvisning redan 2005, samt att de ändå kan besöka graven eftersom serbiska medborgare inte behöver visum för att besöka EU-länder. (Application no. 57442/11)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Bosnier får skickas till hemlandet efter elva år i Sverige trots psykiska problemtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen: Ett par flydde med två döttrar från Bosnien till Tyskland år 1993. De återvände 1998, men betraktades som förrädare och trakasseradesr. 2001 sökte de asyl i Sverige men fick avslag med hänvisning till att söka skydd hos myndigheterna i hemlandet. Paret har överklagat och gjort nya ansökningar upprepade gånger, bland annat på grund av mannens svåra psykiska problem. Han har försökt ta sitt liv flera gånger och flera läkare har intygat hans dåliga tillstånd. De levde gömda ett par år och sökte på nytt efter preskription men fick avslag igen. Migrationsdomstolens ordförande ansåg då att de borde få stanna på grund av mannens tillstånd, men blev nedröstad. Paret anförde också anknytningen till döttrarna som nu har uppehållstillstånd med sina familjer, och som tagit hand om sin far. Men Europadomstolen anser att pappan kan få vård i Bosnien och att hustruns egen ohälsa inte hindrar henne från att ta hand om maken. Rätten till familjeliv hotas inte eftersom döttrarna är vuxna. Domstolen påpekar också att paret fick utvisningsbeslut redan 2002. (Application no. 57633/10)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Afghan kan inte vara skyddsbehövande gentemot ett EU-landtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En pojke från Afghanistan sökte asyl i Lettland. Han fick uppehållstillstånd, men tog sig till Sverige och sökte asyl på nytt för att han förföljts av kriminella och inte fått skydd i Lettland. Migrationsverket fattade beslut om överföring enligt Dublin, men en migrationsdomstol skickade tillbaka ärendet med påpekande att pojken begärt skydd gentemot Lettland; det var därför inget Dublinärende. Migrationsverket upprepade sitt beslut med motivering att pojken också hade skyddsskäl gentemot Afghanistan. Domstolen återförvisade igen, men Migrationsverket överklagad. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att status som flykting eller skyddsbehövande endast gäller det land där man är medborgare. Pojken, som nu fyllt 18, kan alltså inte ha skyddsbehov gentemot Lettland. Förbudet mot att sända någon till ett land där han eller hon riskerar tortyr, omänsklig behandling el dyl gäller alla länder, men det ska prövas genom Dublinförordningens undantagsregler. Detta har Migrationsverket gjort och därmed finns inga skäl för att avstå från att tillämpa Dublinförordningen. Pojken ska överföras.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM3524-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ett års anställning plus ett års eget företag räckte för uppehållstillståndtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna fick uppehållstillstånd på grund av äktenskap. Paret kom dock aldrig att bo ihop och skilde sig senare. Strax därefter ansökte kvinnan istället om asyl. Under tiden började hon arbeta heltid. Hon blev barnledig efter ett år men började samtidigt starta upp ett eget företag. Hon fick avslag av Migrationsverket men när saken nådde migrationsdomstol hade företaget kommit igång med två anställda. Hon fick uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Migrationsverket överklagade. Under tiden har företaget anställt fler och fått en god ekonomi. Migrationsöverdomstolen slår fast att varken ett års anställning eller drygt ett års näringsverksamhet skulle ha räckt som särskild anknytning, men tillsammans kan de godtas. Att anknytningen påbörjats redan tidigare samt kvinnans goda kunskaper i svenska vägs in.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM10438-11 eller 10440-11.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta beslutet från Migrationsverket (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

JO ingrep mot utvisning som planerades till "fel" landtill sidans topp

Beslut från Justitieombudsmannen, JO: En familj skulle utvisas till Ryssland. Mannen/fadern är afghansk medborgare och kunde enligt beslutet utvisas antingen till Ryssland eller Afghanistan. Han ansåg själv att han kunde resa till Afghanistan, men inte till Ryssland. Gränspolisen inriktade arbetet på att verkställa hela familjen till Afghanistan. Fadern och de två myndiga barnen togs i förvar. Förvarsbeslutet för barnen upphävdes och domstolen påpekade att verkställighet endast fick ske till Ryssland, men polisen fattade ändå nytt beslut om uppsikt med motivering att personen vägrade resa till Afghanistan. Bidragande var att Migrationsverket uttryckt det som att familjemedlemmarna haft beslut som kunnat verkställas gentemot båda länderna. Fadern har nu sänts till Afghanistan. För övriga familjemedlemmar pågår ärendet fortfarande. När JO tog kontakt med polis vidhöll en inspektör att verkställigheten skulle kunna ske till Afghanistan. Senare tillstod polisen att det var ett misstag. Enligt jO är kritiken mot polisen av allvarligt slag.

JO:s beslut i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121211:

Europadomstolen: Syskon som bott 20 år i Norge får stannatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett syskonpar kom med sin mor till Norge 1989. De var då fyra respektive fem år gamla. De fick uppehållstillstånd av humanitära skäl 1992. Under tre och ett halvt år 1992-1996 uppehöll de sig i hemlandet Pakistan, innan de fick problem på nytt och återvände till Norge. När detta uppdagades 1999 drogs uppehållstillstånden in. Efter en lång procedur med överklaganden etc gick modern under jord vid årsskiftet 2000-2001. Barnen har bott hos sin morbror och moster. De talar norska på modersmålsnivå och fick norsk utbildning. År 2001 fick de veta att de inte hade uppehållstillstånd. Fler procedurer följde och staten har inte försökt verkställa deras utvisning, inte ens då modern greps och utvisades 2005. Modern är nu avliden. Norge ansåg att syskonen haft ansvaret att lämna landet sedan de blev myndiga. Men Europadomstolen slår nu fast att utvisningen skulle bryta mot deras rätt till privat- och familjeliv. (Application no. 47017/09)

Beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Oenigt beslut i Europadomstolen om diakon från Etiopientill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Etiopien, diakon i en koptisk kyrka, hade haft uppdrag som valobservatör 2005. Efter att ha vägrat godkänna valproceduren hade han misshandlats av okända. Senare hade han i två omgångar fängslats utan rättegång och utsatts för tortyr. Han hade rymt och hållit sig undan men fortsatt predika. Efter något år fick han hjälp att fly. I Sverige blev han inte trodd och fick avslag. Inför migrationsdomstolen la han till att han på grund av eritreanskt påbrå misstänkts vara spion, han lämnade in intyg från KTC som bekräftade tortyrskadorna samt arresteringsorder från hemlandet. Domstolen misstrodde de nya uppgifterna och menade att situationen förbättrats i Etiopien. Europadomstolen gör samma bedömning. Mannen får alltså utvisas. Men en av domarna anser att bevisbördan borde ha skiftat till Migrationsverket när det visats att mannen utsatts för tortyr, och att hans skäl var tillräckliga. (Application no. 29946/10)

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Böter tillåtet som straff för illegal vistelse, men inte straff som hindrar utvisningtill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En italiensk domstol vände sig till EU-domstolen för att få veta om italiensk lag är förenlig med EU:s återvändandedirektiv. Frågan var om en person som gripits för illegal vistelse får dömas till ett bötesstraff som kan omvandlas till husarrest, eller ett bötesstraff som kan omvandlas till omedelbart verkställd utvisning. Enligt EU-domstolen hindrar direktivet inte att bötesstraff tillämpas. Husarrest kan också vara förenligt med direktivet, men inte om det leder till att verkställighet av ett utvisningsbeslut hindras eller fördröjs. (Mål C-430/11)

Domen i sin helhet (på svenska) (Extern länk)

Pressmeddelande (på engelska) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121126:

Fängelse men inte utvisning för att ha tagit passagerare över Öresundsbrontill sidans topp

Beslut från hovrätt: En norrman hade varit på bilresa i Europa. På en rastplats i Danmark mötte han några ynglingar från hans förra hemland Afghanistan, vilka bad om hjälp att resa vidare. De skulle få följa med i hans bil till Sverige, men stoppades vid Öresundsbrons betalstation. Mannen åtalades för medhjälp till organiserad människosmuggling i vinstsyfte. Tingsrätten bedömde inte att det fanns en organisation eller vinstsyfte, men mannen fälldes ändå för människosmuggling, eftersom han borde ha insett att ungdomarna kanske saknade pass. Domen blev tre månaders fängelse och utvisning. Nu har hovrätten fastställt fängelsestraffet men upphävt utvisningen eftersom brottet var en engångsföreteelse och inte så allvarligt. (Källor Juridik Idag och Hovrätten över Skåne och Blekinge)

till innehållsförteckningen innehåll

Iranier förlorar i Europadomstolen på grund av bristande bevisningtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Iran kom till Finland, där han har två bröder som fått asyl. En tredje bror hade dödats pga politiska aktiviteter. Mannen hävdade att han varit fängslad och misshandlad efter kontakter med Komalapartiet vid en Irakresa. Han ska ha släppts mot löfte att lämna information om Komala, vilket han löste genom att lämna falsk information. Vid ett besök hos sina bröder i Finland hoppade han av. Han fick dock inte asyl eftersom han rest på äkta pass, från början planerat att resa tillbaka och inte lämnat in någon bevisning för sin berättelse. Han vände sig till Europadomstolen, men även denna bedömer klagomålet som ogrundat och släpper fallet. (Application no. 68050/11)

Beslutet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

18-åring fick stanna efter preskription men mamma och lillebror utvisastill sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Chile hade bott i Sverige sedan 2003, en stor del av tiden illegalt efter beslut om utvisning. Maken hade fått uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Paret har två söner. När utvisningsbeslutet preskriberades ansökte mor och barn om uppehållstillstånd på nytt. De fick inte tillgodoräkna sig anknytningen till fadern, eftersom hans tillstånd just löpt ut och han väntade på förlängning. Alla tre fick avslag. När domstolen fattade beslut hade den äldste sonen fyllt 18 men domstolen tog hänsyn till att han inte som barn kunnat förväntas lämna Sverige på egen hand. Han beviljas uppehållstillstånd. Den yngre, född 2008, ansågs inte ha fått tillräcklig anknytning till Sverige. Utvisningsbeslutet för honom och modern kvarstår. (Källor Juridik Idag och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121119:

Från Somalia: Inte längre väpnad konflikt i Somalia, enligt Migrationsverkettill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Somalia. Enligt dokumentet har säkerhetsläget i Somalia blivit stabilare och de regelrätta striderna har upphört. Därför anses inte någon del av landet längre vara i "väpnad konflikt", men det råder "svåra motsättningar". Detta innebär i praktiken att det inte längre räcker att komma från södra eller centrala Somalia för att anses ha skyddsbehov. Om man kommer från ett område med "svåra motsättningar" så vägs detta in i riskbedömningen, men man måste också kunna visa att man riskerar att drabbas personligen. Möjligheten till internflykt kan också övervägas.

Läs mer i Migrationsverkets pressmeddelande (Extern länk)

Hämta det rättsliga ställningstagande (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Välgjord förfalskning av pass friar SAS från transportöransvartill sidans topp

Beslut från högsta förvaltningsdomstolen: Migrationsverket krävde särskild avgift av SAS när en person som rest in i Sverige med flygbolaget visade sig ha ett falskt pass. Migrationsverket fick rätt i kammarrätten, men nu slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att förfalskningen var så skickligt gjord att man inte kan begära att den borde upptäckts vid en normal kontroll. Av domen framgår också att flygbolaget är skyldigt att ha ett fungerande kontrollsystem, men behöver inte kunna redovisa dokumentation på individnivå i efterhand.

Migrationsverkets referat med länk till domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Nytt rättsligt ställningstagande om religion som asylskältill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur religion som asylskäl ska bedömas. Även konvertering och skäl som uppstått i Sverige (sur place-skäl) berörs. Ställningstagandet ersätter och är snarlikt det rättsliga ställningstagande om religion som publicerades i februari 2012. De ändringar som gjorts härrör främst från EU-domstolens förhandsavgörande i september (se Asylnytt 12-09-10). EU-domstolen påpekade då att det avgörande för vad som ska bedömas som förföljelse inte är om religionen utövas privat eller offentligt, i grupp eller enskilt, utan vilket förtryck och vilka kränkningar som kan bli följden för den sökande.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsöverdomstolen försvarar häktesplaceringtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som var placerad i förvar för verkställighet av utvisning placerades i häkte av säkerhetsskäl. Mannen ska vid upprepade tillfällen ha kränkt och hotat andra förvarstagna. Han hävdar själv att han är psykiskt sjuk och har känt sig provocerad, men inte skadat någon annan, och att det skulle räckt att avskilja honom inom förvarslokalerna. Migrationsöverdomstolen anser att det framgår av lagens förarbeten att lagstiftaren inte valt att införa enheter med extra hög säkerhet i förvarslokalerna utan istället låtit möjligheten till häktesplacering vara kvar. Placeringen får därför fortsätta. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM8943-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121112:

Flyktingar får inte hindras återförening av skäl som inte gäller för andra gruppertill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man fick flyktingstatus i Storbritannien, men till att börja med endast med fem års uppehållstillstånd. Han fick resedokument och vid en resa till Djibouti träffade han en kvinna som han gifte sig med. Kvinnan ansökte om uppehållstillstånd i Storbritannien. Hon fick avslag eftersom rätten till återförening för flyktingar enligt brittisk lag bara gäller äktenskap som bildats före flykten. Hon sökte också med hänvisning till makens uppehållstillstånd men nekades för att tillståndet inte var permanent. Europadomstolen anser att det inte i sig strider mot internationell rätt att inskränka flyktingars familjeåterförening till äktenskap bildade före flykten. Men det utgör diskriminering om detta leder till att flyktingar behandlas sämre än andra. Därför fälls Storbritannien. Kvinnan borde ha fått uppehållstillstånd.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

EU-länderna är skyldiga att hålla ihop beroende familjemedlemmartill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En kvinna som redan sökt asyl i Polen reste vidare till Österrike, där hennes son bor med sin familj. På grund av speciella omständigheter var kvinnans svärdotter och barnbarn mycket beroende av henne. Enligt Dublinförordningens huvudregler skulle hon skickas tillbaka till Polen. Förordningens artikel 15.2 säger dock att familjemedlemmar ska hållas samman "om den berörda personen är beroende av den andres hjälp på grund av graviditet eller ett nyfött barn, svår sjukdom, allvarligt funktionshinder eller hög ålder". Nu slår EU-domstolen fast att artikel 15.2 ska tillämpas även om den sökande redan rest till den andra familjemedlemmen och att det inte spelar någon roll vem av dem som är den beroende parten. Enligt domstolen behövs ingen förfrågan från den tidigare ansvariga staten, och kretsen av familjemedlemmar som kan komma i fråga är inte begränsad till den snäva familjedefinitionen i andra artiklar.

Avgörandet kan komma att få betydelse i Sverige, bl.a. eftersom Sverige hittills inte har låtit familjemedlemmar i den situationen hålla ihop om inte det andra EU-landet begärt det. Beslutet gäller dock inte alla familjerelationer utan endast när det rör sig om sjukdom, graviditet etc.

Domen har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med en kommentar där verket bl.a. påpekar att familjebanden ska ha funnits i ursprungslandet och att personerna inte själva ska ha orsakat att de skiljts åt.

Hämta Migrationsverkets kommentar från Lifos (Extern länk)

Avgörandet i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121029:

Europadomstolen tar inte upp fall som beviljats ny prövning i Sverigetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En familj fick avslag på asylansökan i Sverige. De överklagade ända till Migrationsöverdomstolen och vände sig därefter till Europadomstolen. Men samtidigt påtalade de verkställighetshinder i Sverige. När detta kom fram avslutades ärendet i Europadomstolen. I tidigare fall, när någon har anfört verkställighetshinder men fått nej till en ny prövning, har Europadomstolen inte krävt att detta ska överklagas. Men i det här fallet hade Migrationsverket bevlljat ny prövning. Familjen hade sedan fått avslag i den nya prövningen och väntade nu på domstolsbeslut. Domstolen påpekar att familjen är inne i en ny procedur och deras utvisningbeslut kan inte verkställas förrän denna procedur är avslutad. (Application no. 25399/11)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tror inte på hedersrelaterat hottill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som haft ett hemligt förhållande med en man lämnade Irak sedan hennes bröder fått reda på saken och hon hört dem samtala om att låta kidnappa henne. Hon sökte asyl i Sverige men fick avslag på grund på grund av att hon inte kunde berätta mycket om mannen eller deras förhållande, att hon verkade ha levt ett självständigt liv i hemlandet och inte haft problem med sin familj i Sverige. Europadomstolen begärde att utvisningen skulle stoppas tillfälligt, men domstolen har nu kommit fram till samma slutsats som de svenska myndigheterna, att berättelsen inte är trovärdig. Ärendet kommer inte att prövas vidare och Sverige tillåts att verkställa utvisningen. (Application no. 68992/10)

Domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern och Tjeckien fälls för otillåtet förvarstagande av asylsökandetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Europadomstolen har i två nya fall fällt Ungern för att ha hållit personer fängslade för illegal inresa under lång tid, trots att de ansökt om asyl och enligt ungersk lag skulle ha släppts. Ett fall gällde två bröder som rest genom Ungern för att söka asyl i Nederländerna men återsänts enligt Dublinförordningen. Det andra gällde en man som greps då han reste in från Ukraina. Ungern tvingas betala 10.000 Euro till var och en av personerna, plus ersättning för deras advokatkostnader. Europadomstolen fäller också Tjeckien för att i praktiken ha hållit en asylsökande från Georgien i förvar, genom att inte låta honom lämna ett mottagningscenter. Mannen kunde därmed inte få tag på den medicin han behövde.

Application no. 13457/11 (Extern länk)

Application no. 13058/11 (Extern länk)

Application no. 30241/11 (Tjeckien) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121022:

Sökande har rätt att slutföra talan även i mål om rätten till ny prövningtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått slutligt avslag anförde nya skäl och begärde ny prövning. Migrationsverket avslag och personen överklagade. Han begärde även muntlig förhandling. Domstolen avslog i samma beslut begäran om ny prövning och muntlig förhandling i saken. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att detta var felaktigt. Domstolen borde först ha meddelat beslut i frågan om muntlig förhandling och givit personen möjlighet att slutföra sin talan. Målet återförvisas därför till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning av famlijefar tillåten så länge beslutet inte verkställstill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan som varit officer i den tidigare kommunistregimens armé sökte asyl i Frankrike. Han fick avslag med hänvisning till Genèvekonventionens undantag för personer som begått krigsförbrytelser eller liknande. Mannens hustru och fyra barn fick senare uppehållstillstånd i Frankrike. Utvisningsbeslutet ifrågasattes i flera rättsliga procedurer bl.a. med hänvisning till mannens rätt till familjeliv. De franska domstolarna avslog för att landets intressen vägde tyngre. Men verkställigheten har varit inställd sedan 2007, eftersom mannen riskerar dödsstraff, tortyr eller liknande i hemlandet. Detta blir avgörande för Europadomstolen. Eftersom någon verkställighet till Afghanistan inte är aktuell tar Europadomstolen inte upp ärendet till närmare prövning. (Application no. 33403/11)

Domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen förbjuder Ryssland lämna ut uzbeker till Kirgizistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Domstolen har behandlat två ärenden som gällde personer från den uzbekiska minoriteten i Kirgizistan. Båda har sökt asyl i Ryssland efter att ha rest in på andra grunder. Kirgizistan har begärt dem utlämnade för olika brott. De har tagits i förvar i Ryssland. Men Europadomstolen kommer efter genomgång av en lång rad rapporter från olika organisationer som övervakar mänskliga rättigheter fram till att männen skulle riskera tortyr i Kirgizistan och att garantier från Kirgizistan inte är tillräckligt för att tillåta utlämning. De beviljas också skadestånd från Ryssland. (Application no. 49747/11, 50031/11)

Case of Makhmudzhan Ergashev v. Russia (Extern länk)

Case of Rakhmonov v. Russia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Flickor som riskerar könsstympning erkänns som flyktingartill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par med tre döttrar, den äldsta elva år, flydde från Somalia. De anförde personliga skäl till varför Al Shabab var ute efter dem. Bland annat var de tre döttrarna inte omskurna och detta hade Al Shabab nyligen fått reda på. Migrationsverket ansåg det inte troligt att föräldrarna som hittills lyckats skydda flickorna nu inte skulle kunna göra det. Familjemedlemmarna fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande på grund av kriget, men inte flyktingstatus. Migrationsdomstolen och nu även Migrationsöverdomstolen anser däremot att berättelsen är trovärdig och de tre döttrarna bevljas flyktingförklaring. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM1173-12.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Pappan fick avslag samma dag som mamman fick bifall - nu får båda stannatill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna och hennes son fick avslag på asylansökan. Fadern i familjen anlände senare och hans ansökan prövades separat. Sonen som gått in i ett apatiskt tillstånd fick så småningom uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter som utgjorde verkställighetshinder. Modern fick också uppehållstillstånd på grund av familjens enhet. Samma dag hade faderns ärende nått migrationsdomstol, där han fick avslag. Fadern kan inte söka på grund av anknytning eftersom han saknar pass, men Migrationsöverdomstolen har nu ändå beviljat honom uppehållstillstånd på grund av de synnerligen speciella och ömmande omständigheterna i målet. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121015:

Mål tas om för att den sökande inte fått informationtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag på asylansökan begärde muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen avslog begäran. Beslutet om detta och uppmaningen att slutföra talan skickades enbart till Migrationsverket och det offentliga biträdet, trots att mannen inte hade godkänt biträdet som sitt ombud. Målet avgjordes utan att mannen informerats och fått ta del av alla handlingar. Migrationsöverdomstolen anser att detta är rättegångsfel och ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinförordningen inte tillämplig när det inte finns någon asylansökantill sidans topp

I Asylnytt 12-05-07 refererades ett beslut från EU-domstolen som innebär att Dublinförordningen inte kan tillämpas om den sökande bara har sökt asyl i ett land och drar tillbaka asylansökan innan ansvarigt land har accepterat övertagande. Ärendet i EU-domstolen gällde en kvinna som med sina barn rest in i Sverige med franskt Schengenvisum. Sverige bad Frankrike ta över. Kvinnan drog tillbaka asylansökan men fortsatte ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man i Sverige. Ärendet har nu avgjorts av Migrationsöverdomstolen som i enlighet med förhandsavgörandet beslutar att familjen inte ska skickas till Frankrike. Målet återförvisas till Migrationsverket för handläggning av anknytningsärendet. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

(...)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM8366-09.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121008:

Muntligt beviljat anstånd ska respekterastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj som fått avslag på asylansökan hade fått tid till ett visst datum att yttra sig till migrationsdomstolen. Deras ombud ringde och bad om några dagars anstånd och fick det muntligt beviljat, vilket antecknades i dagboksbladet. Därefter avgjordes målet i domstolen ändå utan att ombudets yttrande inväntades. Migrationsöverdomstolen slår fast att det beviljade anståndet skulle ha respekterats. Målet återförvisas därför till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen förbjuder ännu en utlämning till Uzbekistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man flydde från Uzbekistan efter att ha blivit dömd för att ha deltagit i religiösa aktiviteter och bett utanför moskén. Han var en av många som gripits efter att den lokala imamen hade lämnat ut församlingsmedlemmarnas namn under tortyr. Efter att han lämnat landet anklagades han för religiös extremism och Uzbekistan begärde honom utlämnad. Mannen togs i förvar. Han sökte asyl i Ryssland men fick avslag för att han som muslim inte kunde vara förföljd i Uzbekistan, där islam är den dominerande religionen. Europadomstolen har nu kommit fram till att mannen skulle riskera tortyr eller omänsklig behandling om han lämnades ut, liksom i flera tidigare fall. Ryssland prickas också för omständigheterna kring förvarstagandet. (Application no. 14743/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning efter elva år i Sverige strider inte mot Europakonventionentill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Irak sökte asyl i Sverige 2001 och fick ett slutligt negativt beslut 2004. I samband med den tillfälliga lagen fick han tidsbegränsat uppehållstillstånd men beviljades aldrig någon ny prövning för att få detta förlängt. Han sökte asyl på nytt då det ursprungliga beslutet var preskriberat. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att han ska utvisas trots den långa vistelsetiden. Liksom i tidigare domar är motiveringen att den anknytning till Sverige som uppstått under illegal vistelse inte ska beaktas annat än för barn. Domstolen konstaterar att Europadomstolen inte gör skillnad mellan legal och illegal vistelse, men Europadomstolen tillåter att intresset av respekt för lagstiftningen vägs mot respekten för den enskildes rättigheter. Därför strider utvisningen inte mot Europakonventionen, enligt Migrationsöverdomstolen.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM11040-11.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121001:

Nytt beslut om utvisning ska inte fattas innan ett ärende är preskriberattill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som rest in i Sverige med besöksvisum ansökte om förlängning men fick avslag och senare även ett beslut om avvisning. Senare ansökte hon om asyl. Migrationsverket behandlade denna ansökan men fattade beslut om utvisning. Migrationsöverdomstolen håller med Migrationsverket om att kvinnans skäl inte räckte för uppehållstillstånd, men slår fast att ärendet skulle behandlars som en fråga om verkställighetshinder. I den nya prövningen skulle endast skyddsbehov ha tagits upp. Inget nytt beslut om utvisning skulle ha fattats, eftersom det gamla avvisningsbeslutet fortfarande gäller. (Källor InfoTorg juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120924:

EU-domar som handlar om begreppet allmän ordning och säkerhettill sidans topp

Migrationsverket 12-08-28:

Ett antal avgöranden från EU-domstolen med kort kommentar från rättsenheten som berör begreppet allmän ordning och säkerhet.

Bl.a: EU-domstolen har slagit fast att begreppet allmän ordning och säkerhet inte får säkerställas nationellt, utan har en unionsrättslig innebörd.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ryssland får ej lämna ut uzbek som anklagas för religiös extremismtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Uzbekistan flyttade till Ryssland. I sin frånvaro blev han anklagad för att tillhöra en förbjuden religiös grupp och sökte då asyl i Ryssland. Han fick avslag eftersom han själv hävdade att han inte varit förföljd i hemlandet eller tillhört någon speciell religiös eller politisk organisation. Men han greps ändå när Uzbekistan begärde honom utlämnad, och togs i förvar. Utlämningen stoppades tillsvidare av Europadomstolen. Nu har domstolen kommit fram till att mannen inte får sändas till Uzbekistan. Även om han inte har varit med i den organisation han anklagats för, riskerar han tortyr i Uzbekistan, såsom misstänkt. (App no 17455/11)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120910:

FN-kommitté förbjuder Schweiz att utvisa torterad man till Togotill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Togo som på grund av sitt engagemang för oppositionspartiet UFC varit fängslad och torterad, fick avslag på asylansökan i Schweiz. Schweiz påpekade bland annat att UFC numera är ett accepterat parti i Togo. Enligt läkarintyg som mannen lämnat in kunde hans posttraumatiska stressyndrom bero på tortyr. Detta intyg ansågs av schweiziska myndigheter ha kommit in för sent och tidigare intyg hade avfärdats för att de ansågs bygga på mannens egen berättelse om händelser som låg långt tillbaka. CAT påpekar att intyget om eventuella tortyrskador borde ha lett till en grundligare utredning. Beträffande Togo anser CAT att det är visat att UFC-medlemmar fortfarande riskerar tortyr, och att de som lämnat landet till Benin eller Ghana ses med särskild misstänksamhet. Det skulle därför vara ett brott mot tortyrkonventionen att verkställa utvisningen (Com No 396/2009).

Hämta dokumentet (direktlänk pdf-fil) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen ska förväntas avstå från religiösa handlingar för att slippa förföljelsetill sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En domstol i Tyskland har lämnat över två ärenden som gällde medlemmar i det muslimska samfundet Ahmadiya i Pakistan. Den ena hade blivit utsatt för stenkastning och hotad till livet, den andre hade misshandlats och fängslats. Frågan till EU-domstolen gällde bland annat om offentlig religionsutövning ska räknas till kärnan av religionsfriheten, och om det i så fall krävs att trossamfundet påbjuder sådana offentliga handlingar. EU-domstolen slår fast att det avgörande för vad som är förföljelse är inte om religionen utövas privat eller offentligt, utan hur svåra kränkningar som kan bli följden. Handlingarna behöver inte vara påbjudna av något samfund. Om det är rimligt att tro att en person kommer att uföra handlingar som leder till en verklig risk för förföljelse, så är fruktan välgrundad. Myndigheterna kan inte rimligen förvänta sig att sökanden ska avstå från dessa religiösa handlingar. (

Läs domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska, nr 108/2012 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120903:

Son till motståndsman får inte utvisas från Kanada till Kongotill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Ärendet gäller en man som kom med sina föräldrar till USA redan när han var åtta år gammal. De erkändes där som flyktingar beroende på faderns engagemang i det kongolesiska partiet UDPS. Föräldrarna blev medborgare i USA, men mannen nekades medborgarskap och utvisades vid 26 års ålder på grund av brottslighet. I Kongo greps han och anklagades för medlemskap i UDPS. Han hölls fängslad och torterades på olika sätt men lyckades fly efter några månader. Han tog sig via Kanada till USA. I USA förklarades han som flykting men utvisades ändå till Kanada som första asylland. Där fick han avslag bl.a. på grund av en rad motstridiga uppgifter i berättelsen, och att hans far kunnat resa i Kongo utan att gripas. Men FN:s kommitté mot tortyr anser att mannens psykiatriska intyg stöder berättelsen och att mannen som son till en UDPS-ledare riskerar tortyr. Utvisningen får inte verkställas. (Com No 343/2008)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120827:

USA ombeds av UNHCR att inte inskränka definitionen av "viss samhällsgrupp"till sidans topp

I ett yttrande till USA:s justitiedepartement kritiserar FN:s flyktingorgan UNHCR att den ansvariga nämnden har lämnat sin tidigare flyktingdefinition och infört en snävare tolkning av begreppet "viss samhällsgrupp". Den tidigare definitionen har varit en auktoritativ tolkning som följts av många domstolar i andra länder, och har utgått från att individerna i en viss samhällsgrupp ska dela vissa specifika egenskaper ("protected characteristics"). Nu krävs dessutom att gruppen ska uppfattas som sådan av omvärlden ("social perception"). UNHCR påpekar att en sådan definition kan användas som alternativ när det är omgivningen som pekar ut en viss grupp, men det strider mot flyktingkonventionen att kräva både ock. Ett skäl är att personer måste kunna anses som flyktingar även om de tvingats dölja sin tillhörighet till en viss grupp just för att undgå förföljelse.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120820:

Ingen tidsgräns för nya omständigheter som uppstått efter grundärendettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som hade fått slutligt avslag på sin asylansökan i mars 2011 lämnade in en ansökan om verkställighetshinder eller ny prövning. En händelse som åberopades hade inträffat i juni 2011. Den bedömdes som en ny omständighet. Personen fick ändå ingen ny prövning med motivering att det saknades giltig ursäkt för att inte ha åberopat händelsen tidigare. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att det inte krävs någon giltig ursäkt för att ha dröjt med att ta upp en ny omständighet, om omständigheten har uppstått efter slutligt avslag i grundärendet. Ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120812:

FN:s tortyrkommitté accepterar utvisning av en kvinna till Burunditill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna sökte asyl och berättade att hennes bror blivit brutalt dödad för att han varit högt uppsatt i en tutsimilis och inblandad i plundring och skottlossning mot hutus. Kvinnans trovärdighet ifrågasattes på grund av att de uppgifter hon lämnade inte stämde med de som lämnats en visumansökning som gjorts från Alger med ett pass i hennes namn och med hennes foto. Även bortsett från detta ansågs inte hotet bevisat. Kvinnan inkom senare med en utskrift som skulle visa att hon dömts till 20 års fängelse, men den handlingen ifrågasattes också, både på grund av att utformningen och att den inte nämnts tidigare. CAT refererar till trovärdighetsbristerna och bristen på bevis för att kvinnan skulle riskera tortyr, och drar slutsatsen att det inte strider mot tortyrkonventionen att utvisa henne. (Communication No. 413/2010)

Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rwandisk man från Kongo lyckades inte bevisa risk för tortyrtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Kongo DRC sökte asyl i Schweiz. Senare kom även hans två barn och sökte asyl. Mannen hävdade att han var av blandad etnicitet och hans far var Rwanda-tutsier. Han hade varit fängslad men lyckats fly två gånger och eftersom befolkningen i Kongo skyller inbördeskriget på rwandier skulle han riskera tortyr om han utvisades. De schweiziska myndigheterna har ifrågasatt att han är tutsi och att han bott på de ställen han uppger. Barnens berättelser anses inte trovärdiga. CAT konstaterar att mannen inte lämnat mycket information om vad som hänt honom eller hur han skulle vara hotad. Slutsatsen blir att det inte skulle strida mot tortyrkonventionen att utvisa honom. (Communication No. 364/2008)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinöverföring av handikappad pojke till Italien stoppas tillsvidaretill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En minderårig pojke från Afghanistan/Iran kom i en öppen båt från Grekland till Italien. Flyktingarna greps och fick lämna fingeravtryck. Polisen tog pojkens dokument. Han fick inte plats i flyktingläger utan bodde på gatan, där han rånades och utsattes för övergrepp. På grund av svår artros har han svårt att springa eller värja sig. Pojken har aldrig intervjuats, informerats om möjligheten att söka asyl, träffat någon advokat eller tolk i Italien. I Sverige har han fått vård men definierades som vuxen utan medicinsk utredning. Efter fyra månader (dvs efter tremånadersfristen för övertagande) tillfrågades Italien om att ta ansvaret och efter ytterligare två månader ansågs Italien ha accepterat eftersom inget svar kommit. Datum för överföringen sattes till den 31 juli utan att invänta den höftledsoperation som planerats. Överföringen stoppades den 30 juli på begäran av Europadomstolen, som nu kommer att avgöra om ärendet ska prövas där. (Källa ombud)

till innehållsförteckningen innehåll

Två Azerbajdzjan-ärenden från FN:s kommitté mot tortyr publicerade i Lifostill sidans topp

I Asylnytt 12-06-28 nämndes ett ärende från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som innebar att Sverige inte kritiseras för en utvisning till Azerbajdzjan.

Redan i Asylnytt 12-01-30 refererades ett annat Azerbajdzjan-ärende, där Sverige prickades. Det gällde ett par av blandad etnicitet som skulle utvisas trots att de utsatts för tortyr i samband med en tidigare utvisning. Detta CAT-beslut togs i november 2011.

Båda ärendena har nu publicerats i Migrationsverkets databas LIfos. Det senare fallet publicerades först, med UD:s referat. Efter påstötning utifrån om varför det fällande beslutet fattades, lades en länk ut även till detta, dock utan kommentar.

Lifos information om det friande beslutet (Extern länk)

Lifos Informationen om det fällande beslutet (Extern länk)

Se även:

Asylnytt - bloggen 12-08-07: Fortsättning om mörkad kritik

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120725:

Från Sudan: Nytt rättsligt ställningstagande om läget i Sudantill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om situationen i Sudan. I februari 2009 bedömde verket att det rådde väpnad konflikt i provinsen Darfur. Detta gäller inte längre. Samtidigt har attackerna ökat mot rebeller och civilbefolkning i Southern Korofan och Blue NIle. Där anser Migrationsverket situationen vara så extrem och präglad av "generellt och i många fall urskillningslöst våld" att alla som återvänder till dessa områden löper en individuell risk motsvarande "alternativt skyddsbehov". Men alla från dessa områden kommer inte att omfattas, eftersom Migrationsverket anser att internflykt till Khartoum är möjlig för personer som inte har anknytning till rebellrörelserna. Särskild hänsyn ska tas till ensamstående kvinnor och barn.

Hämta ställningstagandet

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté kritiserar utlämningar till Uzbekistantill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Efter en muntlig förhandling har CAT nu prickat Kazakstan för utlämningen av 29 muslimska uzbeker som i hemlandet anklagats för religiös extremism. Många av dem hade flyktingstatus utfärdad av UNHCR. Männens individuella situation prövades inte före utlämningen och den genomfördes trots att det redan var känt att personer som deporterats till Uzbekistan gripits och utsatts för tortyr. Personerna fängslades vid återkomsten. Deras ombud har inte kunnat hålla kontakt. Kazakstan hävdade vid den muntliga förhandlingen att uzbekiska myndigheter har garanterat att personerna inte utsatts för tortyr, men CAT påpekar att sådana garantier inte fråntar Kazakstan ansvaret. CAT har redan tidigare kritiserat Kazakstan för att utlämningen verkställdes i strid med CAT:s begäran om inhibition (se Asylnytt 12-01-30). Communication nr 444/2010.

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen lägger ned Somaliafall efter löfte om ny prövningtill sidans topp

Efter en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter som innebar att Storbritannien förbjöds verkställa två utvisningar till Somalia (se Asylnytt 11-07-09) har Storbritannien infört en procedur för att se över alla somaliaärenden som har anmälts till Europadomstolen. Personerna kommer att få sina asylskäl omprövade. Beslutet gäller sökande från Somalia utom Somaliland och Puntland. Europadomstolen har nu strukit alla berörda ärenden från sin lista.

Läs ett av besluten

till innehållsförteckningen innehåll

Tillstånd för hotad pojke efter att han vänt sig till Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett ungt par i Kurdistan, Irak, upptäcktes av flickans mor när de var tillsammans. Pojken var då endast 14 år gammal. Han hotades till livet av flickans släktingar. Familjerna hamnade i konflikt. Pojken sökte asyl i Sverige. Han fick avslag bland annat med motivering att han skulle kunnat få skydd av polisen i hemlandet. Senare försökte han få stanna på grund av sitt psykiska tillstånd och en njursjukdom, men fick avslag båda gångerna. Men efter att anmälan gjorts till Europadomstolen omprövade Migrationsverket ärendet och fann nu att pojken inte kunde få skydd i hemlandet. Han fick permanent uppehållstillstånd. Nu släpper Europadomstolen ärendet.

Läs beslutet

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut som inte verkställs kritiseras inte av Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan fick avslag år 2003 på asylansökan i Nederländerna, med hänvisning till Genèvekonventionens uteslutningsparagraf. (Av domen framgår inte på vilken grund.) Hans hustru och barn fick uppehållstillstånd och är numera nederländska medborgare. Mannen har aldrig åtalats för brott i Nederländerna. Han överklagade utvisningen på flera sätt utan framgång. Nederländerna har inte försökt verkställa utvisningen men hävdar att den skulle kunna verkställas när situationen i Afghanistan förbättrats eller genom att mannen bosätter sig i ett annat land. Mannen tolereras tillsvidare i landet men har inte rätt att arbeta och hustrun har drabbats av sanktioner för att ha en papperslös inneboende. Europadomstolen påpekar att förbudet mot utvisning vid risk för dödsstraff, tortyr eller liknande är absolut, men accepterar Nederländernas resonemang att mannen just nu inte riskerar att deporteras och familjen därmed inte riskerar att splittras. Om Nederländerna skulle besluta att verkställa utvisningen, kan detta överklagas separat, påpekar domstolen.

Beslutet i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Asylansökan kan prövas i Sverige trots uppehållstillstånd i annat EU-landtill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur asylansökningar från personer som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land ska behandlas. Det gäller personer som av något skäl inte har kunnat överföras enligt Dublinförordningen. När deras asylärende ska prövas i Sverige kan de ändå få avslag och avvisas till det andra EU-landet om de har flyktingstatus där. Men om de har uppehållstillstånd med någon annan form av skydd eller av humanitära skäl så kan de inte avvisas till det andra EU-landet. Utlänningslagen innehåller inte någon paragraf som skulle göra det möjligt. Asylskälen ska därför prövas mot hemlandet. Om det blir avslag ska utvisning ske till hemlandet (men personen kan välja att istället resa till det land där han/hon har tillstånd).

Hämta ställningstagandet

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol anser att familjesammanhållning är viktigare än Dublinreglernatill sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna vars make har uppehållstillstånd i Sverige sökte asyl men skulle överföras till Italien på grund av att hon haft uppehållstillstånd där. Kvinnan födde parets son i Sverige, efter att hon kommit hit. Sonen har rätt att söka asyl från Sverige, men kvinnan skulle ändå överföras till Italien. Migrationsdomstolen anser att Europakonventionens princip om respekt för familjen i det här fallet väger tyngre än den "oreda i systemet" som avsteg från Dublinförordningen kan innebära. Domstolen beslutar att kvinnan ska få sin asylansökan prövad i Sverige och återförvisar ärendet till Migrationsverket för sakprövningen. (Källor Juridik Idag och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120708:

Från Iran: Ökade risker för utsatta grupper kan leda till verkställighetshindertill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande rörande asylsökande från Iran. Bakgrunden är att situationen efter presidentvalet 2009 har fortsatt försämras, i synnerhet för vissa grupper (bahai, baluchi, missionerande kristna, konvertiter, minoriteter med självständighetsanspråk, aktiva i kurdiska organisationer). Särskilt utsatta är också personer som via internet har uttryckt kritik som kan antas ha nått regimen. Enligt Migrationsverket är ingen grupp så utsatt att det är tillräckligt att bevisa sin tillhörighet till gruppen för att få asyl, men bevisbördan för det individuella skyddsbehovet blir lägre. För personer i de utsatta grupperna som fått slutligt avslag så långt tillbaka att dessa omständigheter kan betraktas som nya nya, kan läget "i ett flertal ärenden" vara så försämrat att det utgör skäl för en ny prövning. Ställningstagandet innehåller också en genomgång av hur "sur place"-skäl ska bedömas (skäl som uppstått i Sverige), och riskerna för internetaktivister poängteras särskilt:

"Vid bedömning av flyktingskap sur place måste kravet i UNHCR:s handbok på en omsorgsfull prövning understrykas. Irans kapacitet att övervaka och kontrollera dissidenters aktiviteter på Internet har kontinuerligt ökat under de senaste åren. Regimkritiker i Sverige, som varit aktiva på nätet, utsätts för påtryckningar av olika slag för att tvinga dem att upphöra med sina regimkritiska aktiviteter. Iranska myndigheter bedöms lägga ned påfallande stora resurser på att bevaka och kartlägga iraniers förehavanden utomlands. Landet utmärker sig i själva verket som ett av de länder som går längst i detta hänseende. Detta bör vara en utgångspunkt för prövningen. "

Hämta dokumentet

till innehållsförteckningen innehåll

Hustrumisshandel och tvångsäktenskap räcker inte för asyltill sidans topp

Beslut från Europadomstolen: En kvinna från Jemen flydde från en make som misshandlade henne. Hon sökte asyl i Sverige tillsammans med sin näst yngsta dotter. Maken/pappan hade lovat bort flickan som 13-åring till en äldre man. Familjens äldsta dotter hade redan blivit bortgift som fjortonåring. Även hon tog sig till Sverige, tillsammans med ytterligare tre yngre syskon. Trots att berättelserna om misshandel och tvångsäktenskap inte ifrågasattes, fick allesammans avslag. Migrationsverket ansåg att döttrarna hade kunna köpas fria, och att flyktorsaken därför egentligen var ekonomisk. Överklaganden avslogs. Europadomstolen begärde att Sverige skulle ställa in utvisningen tills vidare. Men nu slår denna domstol fast att utvisningen inte strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Enligt domstolen behöver kvinnan inte gå tillbaka till sin förre make. Hon kan få skydd av de två söner som utvisas med henne och som nu är vuxna, samt av andra släktingar. Detsamma gäller den äldsta dottern. En domare är oenig och menar att staten i Jemen inte kommer att skydda dem. Domaren påpekar också att ingen ska behöva betala för att få vara i fred.

Läs beslutet

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté fäller Sverige på nytt efter att UD erkänt risken för tortyrtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Ett par med sex barn sökte asyl 2006. Mannen var en känd skribent och kom från en familj som stod nära president Nasser. Men år 1981 greps en kusin till honom och dömdes för mordet på Nasser. Hela familjen blev misstänkt. Mannen greps och utsattes i 45 dagar för avancerad tortyr, vars följder han fortfande lider av. Han frågades ut om sin kusin och om Muslimska Brödraskapet. Han höll sig därefter undan politik, men greps ändå och torterades på nytt flera gånger under olika förevändningar tills han lämnade landet 1987. Den äldsta dotten reste 2004 till Egypten för att få studera men greps vid gränsen och förhördes under förödmjukande former. Detta upprepades vid hennes resor tills hon inte vågade återvända. En son som återvänt av samma skäl togs regelbundet in av polis, misshandlades och våldtogs. I Sverige ifrågasattes inte faderns och sonens berättelser om tortyr, men de ansågs inte ha visat att myndigheterna i Egypten fortfarande var intresserade av dem. Efter avslag vände de sig till CAT. Sverige yttrade sig genom UD, som överraskande nog konstaterade att det inte är osannolikt att mannen och hans familj fortfarande kan råka illa ut i Egypten och att det inte kan uteslutas att sonen kan komma att våldtas på nytt. CAT citerar UD i sitt beslut och konstaterar att utvisningen skulle strida mot tortyrkonventionen. (Källa ombud).

Detta är tjugonde gången som CAT prickat Sverige för en utvisning. Beslutet har senare publicerats av CAT, Com nr 391/2009.

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121029:

Europadomstolen tar inte upp fall som beviljats ny prövning i Sverigetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En familj fick avslag på asylansökan i Sverige. De överklagade ända till Migrationsöverdomstolen och vände sig därefter till Europadomstolen. Men samtidigt påtalade de verkställighetshinder i Sverige. När detta kom fram avslutades ärendet i Europadomstolen. I tidigare fall, när någon har anfört verkställighetshinder men fått nej till en ny prövning, har Europadomstolen inte krävt att detta ska överklagas. Men i det här fallet hade Migrationsverket bevlljat ny prövning. Familjen hade sedan fått avslag i den nya prövningen och väntade nu på domstolsbeslut. Domstolen påpekar att familjen är inne i en ny procedur och deras utvisningbeslut kan inte verkställas förrän denna procedur är avslutad. (Application no. 25399/11)

Läs mer (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tror inte på hedersrelaterat hottill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som haft ett hemligt förhållande med en man lämnade Irak sedan hennes bröder fått reda på saken och hon hört dem samtala om att låta kidnappa henne. Hon sökte asyl i Sverige men fick avslag på grund på grund av att hon inte kunde berätta mycket om mannen eller deras förhållande, att hon verkade ha levt ett självständigt liv i hemlandet och inte haft problem med sin familj i Sverige. Europadomstolen begärde att utvisningen skulle stoppas tillfälligt, men domstolen har nu kommit fram till samma slutsats som de svenska myndigheterna, att berättelsen inte är trovärdig. Ärendet kommer inte att prövas vidare och Sverige tillåts att verkställa utvisningen. (Application no. 68992/10)

Domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ungern och Tjeckien fälls för otillåtet förvarstagande av asylsökandetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Europadomstolen har i två nya fall fällt Ungern för att ha hållit personer fängslade för illegal inresa under lång tid, trots att de ansökt om asyl och enligt ungersk lag skulle ha släppts. Ett fall gällde två bröder som rest genom Ungern för att söka asyl i Nederländerna men återsänts enligt Dublinförordningen. Det andra gällde en man som greps då han reste in från Ukraina. Ungern tvingas betala 10.000 Euro till var och en av personerna, plus ersättning för deras advokatkostnader. Europadomstolen fäller också Tjeckien för att i praktiken ha hållit en asylsökande från Georgien i förvar, genom att inte låta honom lämna ett mottagningscenter. Mannen kunde därmed inte få tag på den medicin han behövde.

Application no. 13457/11 (Extern länk)

Application no. 13058/11 (Extern länk)

Application no. 30241/11 (Tjeckien) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121022:

Sökande har rätt att slutföra talan även i mål om rätten till ny prövningtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått slutligt avslag anförde nya skäl och begärde ny prövning. Migrationsverket avslag och personen överklagade. Han begärde även muntlig förhandling. Domstolen avslog i samma beslut begäran om ny prövning och muntlig förhandling i saken. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att detta var felaktigt. Domstolen borde först ha meddelat beslut i frågan om muntlig förhandling och givit personen möjlighet att slutföra sin talan. Målet återförvisas därför till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning av famlijefar tillåten så länge beslutet inte verkställstill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan som varit officer i den tidigare kommunistregimens armé sökte asyl i Frankrike. Han fick avslag med hänvisning till Genèvekonventionens undantag för personer som begått krigsförbrytelser eller liknande. Mannens hustru och fyra barn fick senare uppehållstillstånd i Frankrike. Utvisningsbeslutet ifrågasattes i flera rättsliga procedurer bl.a. med hänvisning till mannens rätt till familjeliv. De franska domstolarna avslog för att landets intressen vägde tyngre. Men verkställigheten har varit inställd sedan 2007, eftersom mannen riskerar dödsstraff, tortyr eller liknande i hemlandet. Detta blir avgörande för Europadomstolen. Eftersom någon verkställighet till Afghanistan inte är aktuell tar Europadomstolen inte upp ärendet till närmare prövning. (Application no. 33403/11)

Domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen förbjuder Ryssland lämna ut uzbeker till Kirgizistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Domstolen har behandlat två ärenden som gällde personer från den uzbekiska minoriteten i Kirgizistan. Båda har sökt asyl i Ryssland efter att ha rest in på andra grunder. Kirgizistan har begärt dem utlämnade för olika brott. De har tagits i förvar i Ryssland. Men Europadomstolen kommer efter genomgång av en lång rad rapporter från olika organisationer som övervakar mänskliga rättigheter fram till att männen skulle riskera tortyr i Kirgizistan och att garantier från Kirgizistan inte är tillräckligt för att tillåta utlämning. De beviljas också skadestånd från Ryssland. (Application no. 49747/11, 50031/11)

Case of Makhmudzhan Ergashev v. Russia (Extern länk)

Case of Rakhmonov v. Russia (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Flickor som riskerar könsstympning erkänns som flyktingartill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett par med tre döttrar, den äldsta elva år, flydde från Somalia. De anförde personliga skäl till varför Al Shabab var ute efter dem. Bland annat var de tre döttrarna inte omskurna och detta hade Al Shabab nyligen fått reda på. Migrationsverket ansåg det inte troligt att föräldrarna som hittills lyckats skydda flickorna nu inte skulle kunna göra det. Familjemedlemmarna fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande på grund av kriget, men inte flyktingstatus. Migrationsdomstolen och nu även Migrationsöverdomstolen anser däremot att berättelsen är trovärdig och de tre döttrarna bevljas flyktingförklaring. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Pappan fick avslag samma dag som mamman fick bifall - nu får båda stannatill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna och hennes son fick avslag på asylansökan. Fadern i familjen anlände senare och hans ansökan prövades separat. Sonen som gått in i ett apatiskt tillstånd fick så småningom uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter som utgjorde verkställighetshinder. Modern fick också uppehållstillstånd på grund av familjens enhet. Samma dag hade faderns ärende nått migrationsdomstol, där han fick avslag. Fadern kan inte söka på grund av anknytning eftersom han saknar pass, men Migrationsöverdomstolen har nu ändå beviljat honom uppehållstillstånd på grund av de synnerligen speciella och ömmande omständigheterna i målet. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121015:

Mål tas om för att den sökande inte fått informationtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag på asylansökan begärde muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen avslog begäran. Beslutet om detta och uppmaningen att slutföra talan skickades enbart till Migrationsverket och det offentliga biträdet, trots att mannen inte hade godkänt biträdet som sitt ombud. Målet avgjordes utan att mannen informerats och fått ta del av alla handlingar. Migrationsöverdomstolen anser att detta är rättegångsfel och ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121008:

Muntligt beviljat anstånd ska respekterastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj som fått avslag på asylansökan hade fått tid till ett visst datum att yttra sig till migrationsdomstolen. Deras ombud ringde och bad om några dagars anstånd och fick det muntligt beviljat, vilket antecknades i dagboksbladet. Därefter avgjordes målet i domstolen ändå utan att ombudets yttrande inväntades. Migrationsöverdomstolen slår fast att det beviljade anståndet skulle ha respekterats. Målet återförvisas därför till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen förbjuder ännu en utlämning till Uzbekistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man flydde från Uzbekistan efter att ha blivit dömd för att ha deltagit i religiösa aktiviteter och bett utanför moskén. Han var en av många som gripits efter att den lokala imamen hade lämnat ut församlingsmedlemmarnas namn under tortyr. Efter att han lämnat landet anklagades han för religiös extremism och Uzbekistan begärde honom utlämnad. Mannen togs i förvar. Han sökte asyl i Ryssland men fick avslag för att han som muslim inte kunde vara förföljd i Uzbekistan, där islam är den dominerande religionen. Europadomstolen har nu kommit fram till att mannen skulle riskera tortyr eller omänsklig behandling om han lämnades ut, liksom i flera tidigare fall. Ryssland prickas också för omständigheterna kring förvarstagandet. (Application no. 14743/11)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisning efter elva år i Sverige strider inte mot Europakonventionentill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Irak sökte asyl i Sverige 2001 och fick ett slutligt negativt beslut 2004. I samband med den tillfälliga lagen fick han tidsbegränsat uppehållstillstånd men beviljades aldrig någon ny prövning för att få detta förlängt. Han sökte asyl på nytt då det ursprungliga beslutet var preskriberat. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att han ska utvisas trots den långa vistelsetiden. Liksom i tidigare domar är motiveringen att den anknytning till Sverige som uppstått under illegal vistelse inte ska beaktas annat än för barn. Domstolen konstaterar att Europadomstolen inte gör skillnad mellan legal och illegal vistelse, men Europadomstolen tillåter att intresset av respekt för lagstiftningen vägs mot respekten för den enskildes rättigheter. Därför strider utvisningen inte mot Europakonventionen, enligt Migrationsöverdomstolen.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 121001:

Nytt beslut om utvisning ska inte fattas innan ett ärende är preskriberattill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som rest in i Sverige med besöksvisum ansökte om förlängning men fick avslag och senare även ett beslut om avvisning. Senare ansökte hon om asyl. Migrationsverket behandlade denna ansökan men fattade beslut om utvisning. Migrationsöverdomstolen håller med Migrationsverket om att kvinnans skäl inte räckte för uppehållstillstånd, men slår fast att ärendet skulle behandlars som en fråga om verkställighetshinder. I den nya prövningen skulle endast skyddsbehov ha tagits upp. Inget nytt beslut om utvisning skulle ha fattats, eftersom det gamla avvisningsbeslutet fortfarande gäller. (Källor InfoTorg juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120924:

EU-domar som handlar om begreppet allmän ordning och säkerhettill sidans topp

Migrationsverket 12-08-28:

Ett antal avgöranden från EU-domstolen med kort kommentar från rättsenheten som berör begreppet allmän ordning och säkerhet.

Bl.a: EU-domstolen har slagit fast att begreppet allmän ordning och säkerhet inte får säkerställas nationellt, utan har en unionsrättslig innebörd.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ryssland får ej lämna ut uzbek som anklagas för religiös extremismtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Uzbekistan flyttade till Ryssland. I sin frånvaro blev han anklagad för att tillhöra en förbjuden religiös grupp och sökte då asyl i Ryssland. Han fick avslag eftersom han själv hävdade att han inte varit förföljd i hemlandet eller tillhört någon speciell religiös eller politisk organisation. Men han greps ändå när Uzbekistan begärde honom utlämnad, och togs i förvar. Utlämningen stoppades tillsvidare av Europadomstolen. Nu har domstolen kommit fram till att mannen inte får sändas till Uzbekistan. Även om han inte har varit med i den organisation han anklagats för, riskerar han tortyr i Uzbekistan, såsom misstänkt. (App no 17455/11)

Läs domen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120910:

FN-kommitté förbjuder Schweiz att utvisa torterad man till Togotill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Togo som på grund av sitt engagemang för oppositionspartiet UFC varit fängslad och torterad, fick avslag på asylansökan i Schweiz. Schweiz påpekade bland annat att UFC numera är ett accepterat parti i Togo. Enligt läkarintyg som mannen lämnat in kunde hans posttraumatiska stressyndrom bero på tortyr. Detta intyg ansågs av schweiziska myndigheter ha kommit in för sent och tidigare intyg hade avfärdats för att de ansågs bygga på mannens egen berättelse om händelser som låg långt tillbaka. CAT påpekar att intyget om eventuella tortyrskador borde ha lett till en grundligare utredning. Beträffande Togo anser CAT att det är visat att UFC-medlemmar fortfarande riskerar tortyr, och att de som lämnat landet till Benin eller Ghana ses med särskild misstänksamhet. Det skulle därför vara ett brott mot tortyrkonventionen att verkställa utvisningen (Com No 396/2009).

Hämta dokumentet (direktlänk pdf-fil) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ingen ska förväntas avstå från religiösa handlingar för att slippa förföljelsetill sidans topp

Förhandsavgörande från EU-domstolen: En domstol i Tyskland har lämnat över två ärenden som gällde medlemmar i det muslimska samfundet Ahmadiya i Pakistan. Den ena hade blivit utsatt för stenkastning och hotad till livet, den andre hade misshandlats och fängslats. Frågan till EU-domstolen gällde bland annat om offentlig religionsutövning ska räknas till kärnan av religionsfriheten, och om det i så fall krävs att trossamfundet påbjuder sådana offentliga handlingar. EU-domstolen slår fast att det avgörande för vad som är förföljelse är inte om religionen utövas privat eller offentligt, utan hur svåra kränkningar som kan bli följden. Handlingarna behöver inte vara påbjudna av något samfund. Om det är rimligt att tro att en person kommer att uföra handlingar som leder till en verklig risk för förföljelse, så är fruktan välgrundad. Myndigheterna kan inte rimligen förvänta sig att sökanden ska avstå från dessa religiösa handlingar. (

Läs domen i sin helhet, på svenska (Extern länk)

Hämta pressmeddelande på engelska, nr 108/2012 (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120903:

Son till motståndsman får inte utvisas från Kanada till Kongotill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Ärendet gäller en man som kom med sina föräldrar till USA redan när han var åtta år gammal. De erkändes där som flyktingar beroende på faderns engagemang i det kongolesiska partiet UDPS. Föräldrarna blev medborgare i USA, men mannen nekades medborgarskap och utvisades vid 26 års ålder på grund av brottslighet. I Kongo greps han och anklagades för medlemskap i UDPS. Han hölls fängslad och torterades på olika sätt men lyckades fly efter några månader. Han tog sig via Kanada till USA. I USA förklarades han som flykting men utvisades ändå till Kanada som första asylland. Där fick han avslag bl.a. på grund av en rad motstridiga uppgifter i berättelsen, och att hans far kunnat resa i Kongo utan att gripas. Men FN:s kommitté mot tortyr anser att mannens psykiatriska intyg stöder berättelsen och att mannen som son till en UDPS-ledare riskerar tortyr. Utvisningen får inte verkställas. (Com No 343/2008)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120827:

USA ombeds av UNHCR att inte inskränka definitionen av "viss samhällsgrupp"till sidans topp

I ett yttrande till USA:s justitiedepartement kritiserar FN:s flyktingorgan UNHCR att den ansvariga nämnden har lämnat sin tidigare flyktingdefinition och infört en snävare tolkning av begreppet "viss samhällsgrupp". Den tidigare definitionen har varit en auktoritativ tolkning som följts av många domstolar i andra länder, och har utgått från att individerna i en viss samhällsgrupp ska dela vissa specifika egenskaper ("protected characteristics"). Nu krävs dessutom att gruppen ska uppfattas som sådan av omvärlden ("social perception"). UNHCR påpekar att en sådan definition kan användas som alternativ när det är omgivningen som pekar ut en viss grupp, men det strider mot flyktingkonventionen att kräva både ock. Ett skäl är att personer måste kunna anses som flyktingar även om de tvingats dölja sin tillhörighet till en viss grupp just för att undgå förföljelse.

Hämta dokumentet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120820:

Ingen tidsgräns för nya omständigheter som uppstått efter grundärendettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som hade fått slutligt avslag på sin asylansökan i mars 2011 lämnade in en ansökan om verkställighetshinder eller ny prövning. En händelse som åberopades hade inträffat i juni 2011. Den bedömdes som en ny omständighet. Personen fick ändå ingen ny prövning med motivering att det saknades giltig ursäkt för att inte ha åberopat händelsen tidigare. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att det inte krävs någon giltig ursäkt för att ha dröjt med att ta upp en ny omständighet, om omständigheten har uppstått efter slutligt avslag i grundärendet. Ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120812:

FN:s tortyrkommitté accepterar utvisning av en kvinna till Burunditill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En kvinna sökte asyl och berättade att hennes bror blivit brutalt dödad för att han varit högt uppsatt i en tutsimilis och inblandad i plundring och skottlossning mot hutus. Kvinnans trovärdighet ifrågasattes på grund av att de uppgifter hon lämnade inte stämde med de som lämnats en visumansökning som gjorts från Alger med ett pass i hennes namn och med hennes foto. Även bortsett från detta ansågs inte hotet bevisat. Kvinnan inkom senare med en utskrift som skulle visa att hon dömts till 20 års fängelse, men den handlingen ifrågasattes också, både på grund av att utformningen och att den inte nämnts tidigare. CAT refererar till trovärdighetsbristerna och bristen på bevis för att kvinnan skulle riskera tortyr, och drar slutsatsen att det inte strider mot tortyrkonventionen att utvisa henne. (Communication No. 413/2010)

Hämta beslutet från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rwandisk man från Kongo lyckades inte bevisa risk för tortyrtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Kongo DRC sökte asyl i Schweiz. Senare kom även hans två barn och sökte asyl. Mannen hävdade att han var av blandad etnicitet och hans far var Rwanda-tutsier. Han hade varit fängslad men lyckats fly två gånger och eftersom befolkningen i Kongo skyller inbördeskriget på rwandier skulle han riskera tortyr om han utvisades. De schweiziska myndigheterna har ifrågasatt att han är tutsi och att han bott på de ställen han uppger. Barnens berättelser anses inte trovärdiga. CAT konstaterar att mannen inte lämnat mycket information om vad som hänt honom eller hur han skulle vara hotad. Slutsatsen blir att det inte skulle strida mot tortyrkonventionen att utvisa honom. (Communication No. 364/2008)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinöverföring av handikappad pojke till Italien stoppas tillsvidaretill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En minderårig pojke från Afghanistan/Iran kom i en öppen båt från Grekland till Italien. Flyktingarna greps och fick lämna fingeravtryck. Polisen tog pojkens dokument. Han fick inte plats i flyktingläger utan bodde på gatan, där han rånades och utsattes för övergrepp. På grund av svår artros har han svårt att springa eller värja sig. Pojken har aldrig intervjuats, informerats om möjligheten att söka asyl, träffat någon advokat eller tolk i Italien. I Sverige har han fått vård men definierades som vuxen utan medicinsk utredning. Efter fyra månader (dvs efter tremånadersfristen för övertagande) tillfrågades Italien om att ta ansvaret och efter ytterligare två månader ansågs Italien ha accepterat eftersom inget svar kommit. Datum för överföringen sattes till den 31 juli utan att invänta den höftledsoperation som planerats. Överföringen stoppades den 30 juli på begäran av Europadomstolen, som nu kommer att avgöra om ärendet ska prövas där. (Källa ombud)

till innehållsförteckningen innehåll

Två Azerbajdzjan-ärenden från FN:s kommitté mot tortyr publicerade i Lifostill sidans topp

I Asylnytt 12-06-28 nämndes ett ärende från FN:s kommitté mot tortyr, CAT, som innebar att Sverige inte kritiseras för en utvisning till Azerbajdzjan.

Redan i Asylnytt 12-01-30 refererades ett annat Azerbajdzjan-ärende, där Sverige prickades. Det gällde ett par av blandad etnicitet som skulle utvisas trots att de utsatts för tortyr i samband med en tidigare utvisning. Detta CAT-beslut togs i november 2011.

Båda ärendena har nu publicerats i Migrationsverkets databas LIfos. Det senare fallet publicerades först, med UD:s referat. Efter påstötning utifrån om varför det fällande beslutet fattades, lades en länk ut även till detta, dock utan kommentar.

Lifos information om det friande beslutet (Extern länk)

Lifos Informationen om det fällande beslutet (Extern länk)

Se även:

Asylnytt - bloggen 12-08-07: Fortsättning om mörkad kritik

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120725:

Från Sudan: Nytt rättsligt ställningstagande om läget i Sudantill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om situationen i Sudan. I februari 2009 bedömde verket att det rådde väpnad konflikt i provinsen Darfur. Detta gäller inte längre. Samtidigt har attackerna ökat mot rebeller och civilbefolkning i Southern Korofan och Blue NIle. Där anser Migrationsverket situationen vara så extrem och präglad av "generellt och i många fall urskillningslöst våld" att alla som återvänder till dessa områden löper en individuell risk motsvarande "alternativt skyddsbehov". Men alla från dessa områden kommer inte att omfattas, eftersom Migrationsverket anser att internflykt till Khartoum är möjlig för personer som inte har anknytning till rebellrörelserna. Särskild hänsyn ska tas till ensamstående kvinnor och barn.

Hämta ställningstagandet

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté kritiserar utlämningar till Uzbekistantill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Efter en muntlig förhandling har CAT nu prickat Kazakstan för utlämningen av 29 muslimska uzbeker som i hemlandet anklagats för religiös extremism. Många av dem hade flyktingstatus utfärdad av UNHCR. Männens individuella situation prövades inte före utlämningen och den genomfördes trots att det redan var känt att personer som deporterats till Uzbekistan gripits och utsatts för tortyr. Personerna fängslades vid återkomsten. Deras ombud har inte kunnat hålla kontakt. Kazakstan hävdade vid den muntliga förhandlingen att uzbekiska myndigheter har garanterat att personerna inte utsatts för tortyr, men CAT påpekar att sådana garantier inte fråntar Kazakstan ansvaret. CAT har redan tidigare kritiserat Kazakstan för att utlämningen verkställdes i strid med CAT:s begäran om inhibition (se Asylnytt 12-01-30). Communication nr 444/2010.

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen lägger ned Somaliafall efter löfte om ny prövningtill sidans topp

Efter en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter som innebar att Storbritannien förbjöds verkställa två utvisningar till Somalia (se Asylnytt 11-07-09) har Storbritannien infört en procedur för att se över alla somaliaärenden som har anmälts till Europadomstolen. Personerna kommer att få sina asylskäl omprövade. Beslutet gäller sökande från Somalia utom Somaliland och Puntland. Europadomstolen har nu strukit alla berörda ärenden från sin lista.

Läs ett av besluten

till innehållsförteckningen innehåll

Tillstånd för hotad pojke efter att han vänt sig till Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett ungt par i Kurdistan, Irak, upptäcktes av flickans mor när de var tillsammans. Pojken var då endast 14 år gammal. Han hotades till livet av flickans släktingar. Familjerna hamnade i konflikt. Pojken sökte asyl i Sverige. Han fick avslag bland annat med motivering att han skulle kunnat få skydd av polisen i hemlandet. Senare försökte han få stanna på grund av sitt psykiska tillstånd och en njursjukdom, men fick avslag båda gångerna. Men efter att anmälan gjorts till Europadomstolen omprövade Migrationsverket ärendet och fann nu att pojken inte kunde få skydd i hemlandet. Han fick permanent uppehållstillstånd. Nu släpper Europadomstolen ärendet.

Läs beslutet

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsbeslut som inte verkställs kritiseras inte av Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan fick avslag år 2003 på asylansökan i Nederländerna, med hänvisning till Genèvekonventionens uteslutningsparagraf. (Av domen framgår inte på vilken grund.) Hans hustru och barn fick uppehållstillstånd och är numera nederländska medborgare. Mannen har aldrig åtalats för brott i Nederländerna. Han överklagade utvisningen på flera sätt utan framgång. Nederländerna har inte försökt verkställa utvisningen men hävdar att den skulle kunna verkställas när situationen i Afghanistan förbättrats eller genom att mannen bosätter sig i ett annat land. Mannen tolereras tillsvidare i landet men har inte rätt att arbeta och hustrun har drabbats av sanktioner för att ha en papperslös inneboende. Europadomstolen påpekar att förbudet mot utvisning vid risk för dödsstraff, tortyr eller liknande är absolut, men accepterar Nederländernas resonemang att mannen just nu inte riskerar att deporteras och familjen därmed inte riskerar att splittras. Om Nederländerna skulle besluta att verkställa utvisningen, kan detta överklagas separat, påpekar domstolen.

Beslutet i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Asylansökan kan prövas i Sverige trots uppehållstillstånd i annat EU-landtill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur asylansökningar från personer som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land ska behandlas. Det gäller personer som av något skäl inte har kunnat överföras enligt Dublinförordningen. När deras asylärende ska prövas i Sverige kan de ändå få avslag och avvisas till det andra EU-landet om de har flyktingstatus där. Men om de har uppehållstillstånd med någon annan form av skydd eller av humanitära skäl så kan de inte avvisas till det andra EU-landet. Utlänningslagen innehåller inte någon paragraf som skulle göra det möjligt. Asylskälen ska därför prövas mot hemlandet. Om det blir avslag ska utvisning ske till hemlandet (men personen kan välja att istället resa till det land där han/hon har tillstånd).

Hämta ställningstagandet

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol anser att familjesammanhållning är viktigare än Dublinreglernatill sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna vars make har uppehållstillstånd i Sverige sökte asyl men skulle överföras till Italien på grund av att hon haft uppehållstillstånd där. Kvinnan födde parets son i Sverige, efter att hon kommit hit. Sonen har rätt att söka asyl från Sverige, men kvinnan skulle ändå överföras till Italien. Migrationsdomstolen anser att Europakonventionens princip om respekt för familjen i det här fallet väger tyngre än den "oreda i systemet" som avsteg från Dublinförordningen kan innebära. Domstolen beslutar att kvinnan ska få sin asylansökan prövad i Sverige och återförvisar ärendet till Migrationsverket för sakprövningen. (Källor Juridik Idag och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120708:

Från Iran: Ökade risker för utsatta grupper kan leda till verkställighetshindertill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande rörande asylsökande från Iran. Bakgrunden är att situationen efter presidentvalet 2009 har fortsatt försämras, i synnerhet för vissa grupper (bahai, baluchi, missionerande kristna, konvertiter, minoriteter med självständighetsanspråk, aktiva i kurdiska organisationer). Särskilt utsatta är också personer som via internet har uttryckt kritik som kan antas ha nått regimen. Enligt Migrationsverket är ingen grupp så utsatt att det är tillräckligt att bevisa sin tillhörighet till gruppen för att få asyl, men bevisbördan för det individuella skyddsbehovet blir lägre. För personer i de utsatta grupperna som fått slutligt avslag så långt tillbaka att dessa omständigheter kan betraktas som nya nya, kan läget "i ett flertal ärenden" vara så försämrat att det utgör skäl för en ny prövning. Ställningstagandet innehåller också en genomgång av hur "sur place"-skäl ska bedömas (skäl som uppstått i Sverige), och riskerna för internetaktivister poängteras särskilt:

"Vid bedömning av flyktingskap sur place måste kravet i UNHCR:s handbok på en omsorgsfull prövning understrykas. Irans kapacitet att övervaka och kontrollera dissidenters aktiviteter på Internet har kontinuerligt ökat under de senaste åren. Regimkritiker i Sverige, som varit aktiva på nätet, utsätts för påtryckningar av olika slag för att tvinga dem att upphöra med sina regimkritiska aktiviteter. Iranska myndigheter bedöms lägga ned påfallande stora resurser på att bevaka och kartlägga iraniers förehavanden utomlands. Landet utmärker sig i själva verket som ett av de länder som går längst i detta hänseende. Detta bör vara en utgångspunkt för prövningen. "

Hämta dokumentet

till innehållsförteckningen innehåll

Hustrumisshandel och tvångsäktenskap räcker inte för asyltill sidans topp

Beslut från Europadomstolen: En kvinna från Jemen flydde från en make som misshandlade henne. Hon sökte asyl i Sverige tillsammans med sin näst yngsta dotter. Maken/pappan hade lovat bort flickan som 13-åring till en äldre man. Familjens äldsta dotter hade redan blivit bortgift som fjortonåring. Även hon tog sig till Sverige, tillsammans med ytterligare tre yngre syskon. Trots att berättelserna om misshandel och tvångsäktenskap inte ifrågasattes, fick allesammans avslag. Migrationsverket ansåg att döttrarna hade kunna köpas fria, och att flyktorsaken därför egentligen var ekonomisk. Överklaganden avslogs. Europadomstolen begärde att Sverige skulle ställa in utvisningen tills vidare. Men nu slår denna domstol fast att utvisningen inte strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Enligt domstolen behöver kvinnan inte gå tillbaka till sin förre make. Hon kan få skydd av de två söner som utvisas med henne och som nu är vuxna, samt av andra släktingar. Detsamma gäller den äldsta dottern. En domare är oenig och menar att staten i Jemen inte kommer att skydda dem. Domaren påpekar också att ingen ska behöva betala för att få vara i fred.

Läs beslutet

till innehållsförteckningen innehåll

FN-kommitté fäller Sverige på nytt efter att UD erkänt risken för tortyrtill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Ett par med sex barn sökte asyl 2006. Mannen var en känd skribent och kom från en familj som stod nära president Nasser. Men år 1981 greps en kusin till honom och dömdes för mordet på Nasser. Hela familjen blev misstänkt. Mannen greps och utsattes i 45 dagar för avancerad tortyr, vars följder han fortfande lider av. Han frågades ut om sin kusin och om Muslimska Brödraskapet. Han höll sig därefter undan politik, men greps ändå och torterades på nytt flera gånger under olika förevändningar tills han lämnade landet 1987. Den äldsta dotten reste 2004 till Egypten för att få studera men greps vid gränsen och förhördes under förödmjukande former. Detta upprepades vid hennes resor tills hon inte vågade återvända. En son som återvänt av samma skäl togs regelbundet in av polis, misshandlades och våldtogs. I Sverige ifrågasattes inte faderns och sonens berättelser om tortyr, men de ansågs inte ha visat att myndigheterna i Egypten fortfarande var intresserade av dem. Efter avslag vände de sig till CAT. Sverige yttrade sig genom UD, som överraskande nog konstaterade att det inte är osannolikt att mannen och hans familj fortfarande kan råka illa ut i Egypten och att det inte kan uteslutas att sonen kan komma att våldtas på nytt. CAT citerar UD i sitt beslut och konstaterar att utvisningen skulle strida mot tortyrkonventionen. (Källa ombud).

Detta är tjugonde gången som CAT prickat Sverige för en utvisning. Beslutet har senare publicerats av CAT, Com nr 391/2009.

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120628:

Azerbajdzjan: Politiskt aktiv på låg nivå riskerar inte tortyr enligt FN-kommittétill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr: En person som varit aktiv i Azerbajdzjans nationella parti (AMIP) i Azerbajdzjan fick avslag i alla instanser i Sverige. Mannen har försökt i många omgångar och även återkommit efter att det ursprungliga utvisningsbeslutet preskriberats. Då hade han gått med i Musavat och fått ledande uppdrag. Men han anses ha varit aktiv på för låg nivå och har inga dokument som visar att han skulle vara eftersökt. Han hade undgått att bli fängslad i hemlandet genom att hålla sig undan. Därmed finns inga bevis för tidigare förföljelse eller tortyr. FN:s kommitté mot tortyr uppmanade Sverige att ställa in utvisningen tills vidare. Men nu har kommittén kommit till samma slutsats som Sverige, att mannen inte verkar vara av intresse för myndigheterna i hemlandet. Därmed upphör inhibitionen och utvisningen kan verkställas.

Hämta beslutet samt UD:s kommentar från Migrationsverket

till innehållsförteckningen innehåll

Kongo: Migrationsöverdomstolen väljer bort FN:s bedömning av våldtäktertill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: I två snarlika fall sökte kvinnor från Demokratiska Republiken Kongo asyl i Sverige efter att ha utsatts för våldtäkt och andra övergrepp under fångenskap. En av kvinnorna har dokumenterat posttraumatiskt stressyndrom (genom en tortyrutredning som migrationsdomstolen vägrade betala). Båda kvinnorna hävdade att de varit politiskt aktiva i landets östra delar, men deras trovärdighet ifrågasattes bland annat på grund av språktester. De fick avslag med hänvisning till möjligheten att bosätta sig i västra Kongo, till exempel Kinshasa. De överklagade, bland annat utifrån att FN:s kommitté mot tortyr har bedömt att kvinnor numera inte är skyddade mot sexuellt våld i någon del av landet. Men Migrationsöverdomstolen lutar sig istället mot Europadomstolen som tidigare sagt att det finns områden dit även kvinnor kan återsändas. En domare som ansåg att FN-kommitténs bedömning bör gälla blev nedröstad. Kvinnorna ska utvisas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol får utfärda återreseförbud utan yrkande från Migrationsverkettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag på asylansökan meddelade I ett brev från utlandet att han lämnat Sverige frivilligt. Efter fyra år, då utvisningen preskriberats, sökte han asyl på nytt. Han har vistats i Sverige hela tiden. Trots att han har flera barn med en kvinna som har uppehållstillstånd, fick han avslag igen. Han överklagade, men Migrationsdomstolen avslog - och gav honom ett års återreseförbud. Advokaten överklagade och påpekade att det inte borde gå att utfärda återreseförbud när Migrationsverket inte krävt det, och utan att mannen fått yttra sig. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att lagen uttryckligen tillåter migrationsdomstolen att utfärda återreseförbud på eget initiativ. Visserligen borde mannen ha fått yttra sig, men det felet är inte tillräckligt för att återförvisa ärendet. Migrationsöverdomstolen förlänger återreseförbudet till två år, med motivering att mannen inte bara levt illegalt utan även vilselett myndigheterna om sin utresa.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM7513-10.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta beslutet från Migrationsverket

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120618:

Muntlig förhandling ska beviljas i mål som rör trovärdighettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man flydde med sin familj från Ryssland och hävdade att han var i fara på grund av att han upptäckt organhandel vid det fängelse där han arbetade. Migrationsverket avslog på grund av bristande trovärdighet. Familjen nekades muntlig förhandling i migrationsdomstolen. I samma beslut avslogs ansökan, också nu på grund av bristande trovärdighet. Migrationsöverdomstolen påpekar - liksom många gånger tidigare - att muntlig förhandling inte kan "anses obehövlig" när utgången i målet hänger på uppgifter som inte bedömts trovärdiga. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Från Syrien: Syrier får treåriga uppehållstillståndtill sidans topp

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket: Säkerhetssituation i Syrien är så extrem och präglad av generellt och urskillningslöst våld att alla som återvänder till landet löper en individuell risk att dödas eller skadas. Detta är Migrationsverkets nya bedömning av Syrien. Ställningstagandet innehåller en genomgång av internationell rättspraxis. Enligt Europadomstolen får begreppet "individuell risk" inte tolkas så att var och en måste ha egna specifika skäl utöver den våldsamma konflikten om våldet drabbar urskillningslöst. Ställningstagandet innebär att vissa aktivt oppositionella kan bedömas som flyktingar och få permanent uppehållstillstånd. De som bedöms som alternativt skyddsbehövande på grund av den våldsamma konflikten ska normalt få tidsbegränsade uppehållstillstånd om tre år, med undantag för barnfamiljer som kan få permanent från början. Personer med stark anknytning till regimen kan undantas.

Pressmeddelande från Migrationsverket:

"Våldet i Syrien gör att många får stanna

Säkerhetsläget i Syrien är nu extremt allvarligt och Migrationsverket bedömer att syrier i allmänhet riskerar att utsättas för generellt och i många fall urskillningslöst våld bara genom att befinna sig i landet.

Alla som återvänder till landet - möjligen med undantag för några speciella fall - riskerar att utsättas för detta våld. Därför kommer de allra flesta syrier som har sökt asyl i Sverige att beviljas uppehållstillstånd.

Det är i dagsläget svårt att veta hur situationen i Syrien kommer att utvecklas i framtiden. I sådana lägen är praxis att bevilja tillfälliga tillstånd om minst tre år. Det tillfälliga tillståndet är till för att den sökande ska få bo i trygghet i Sverige tills läget i Syrien har förbättrats.

Migrationsverket kommer att pröva varje sökandes skyddsbehov individuellt. De som har individuella skyddsskäl kommer att beviljas permanenta uppehållstillstånd. De som inte har individuella skyddsskäl, men ändå riskerar att utsättas för det utbredda våld som riktas mot alla civila som återvänder till Syrien, kommer att beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd.

När det gäller barn och barnfamiljer kommer Migrationsverket överväga att bevilja permanenta uppehållstillstånd, även om de inte har individuella skyddsskäl."

Läs mer och hämta ställningstagandet

till innehållsförteckningen innehåll

Utvisningsärende kan tas upp av Europadomstolen långt efter domstolsbesluttill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: I ett par olika ärenden som gäller utvisning från Sverige behandlas hur tidsgränsen för klagomål ska tillämpas. Normalt måste ett klagomål till Europadomstolen lämnas in inom sex månader efter det beslut man motsätter sig. I de här fallen hade det gått två respektive tre år sedan utvisningsbesluten vann laga kraft och Sverige hävdade att målen därför inte borde tas upp. Men domstolen förklarar att i utvisningsärenden är det inte datum för beslut utan datum för verkställighet som är avgörande. Domstolen påpekar också att den i utvisningsärenden ofta väger in den aktuella situationen, även händelser som inträffat efter utvisningsbeslutet. I de aktuella ärendena beslutade domstolen att en sakprövning ska göras och Sverige uppmanas att tills vidare inte verkställa utvisningarna.

Läs ett av besluten i dess helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen accepterar utvisning till Eritrea trots sjukdomartill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En mor och vuxen dotter från Eritrea som kommit till Sverige med besöksvisum sökte asyl men fick avslag trots att den yngre kvinnan bl.a. hävdade att hon riskerade att betraktas som desertör. Den äldre kvinnan lider av Alzheimer och den yngre av SLE, en organpåverkande reumatisk sjukdom. Europadomstolen resonerar på ungefär samma sätt som svenska myndigheter; att de båda har rest lagligt till och från Eritrea, att den yngre kvinnan inte var inkallad och att hon tidigare fått behandling i hemlandet. Tillkommande skäl som tagits upp sent i proceduren samt att det skrivits om kvinnorna i svenska tidningar anses inte visa att de löper någon risk i Eritrea. Det hålls också emot dem att de inte sökte asyl förrän efter två månader i Sverige. Europadomstolen bedömer ansökan som ogrundad och tar inte upp den till fullständig prövning.

Läs beslutet i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Den som bedöms ha skyddsbehov får inte utvisas till tredje landtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna med två barn sökte asyl i Sverige. Migrationsverket bedömde att de har flyktingskäl gentemot hemlandet. Men eftersom barnens far bor i ett annat land, där barnen också är medborgare, beslutade Migrationsverket att familjen skulle utvisas dit. Migrationsdomstolen påpekade /se Asylnytt 10-11-22/ att Utlänningslagens paragraf om "säkert tredje land" har ändrats för att stämma med EU:s skyddsgrundsdirektiv. Numera kan Migrationsverket låta bli att pröva en asylansökan i sak, om det finns ett säkert tredje land som man till exempel har vistats i på vägen. Men när asylprövningen har inletts gentemot hemlandet så kan ansökan inte avslås på den grunden. Däremot kan medborgarskapet ifrågasättas, men det är en annan situation. Migrationsöverdomstolen gör nu samma bedömning. Kvinnan får uppehållstillstånd och därmed även barnen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM9681-10.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Barn med spanskt medborgarskap utvisas för att hon saknar sjukförsäkringtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna från Colombia och hennes sexåriga dotter sökte asyl i Sverige men fick avslag. I överklagandet påtalade de också uppehållsrätt på grund av att flickan är spansk medborgare. Migrationsdomstolen gav dem rätt. Enligt beslut i EU-domstolen behöver ett barn inte själv uppfylla kravet på försörjning och därför räckte det att modern hade inkomster. Visserligen fanns ingen sjukvårdsförsäkring, som krävs enligt rörlighetsdirektivet, men domstolen ansåg det diskriminerande att kräva en försäkring som svenska barn inte behöver ha. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att kravet på sjukvårdsförsäkring är ett självständigt krav för att ha uppehållsrätt. Mamman uppfyller dotterns försörjningskrav genom sitt jobb, men på grund av att försäkringen saknar utvisas de till Spanien. De kan inte utvisas till Colombia eftersom det skulle hindra flickan att få sina rättigheter som EU-medborgare.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM8875-10.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120611:

Ingen prövning i Europadomstolen för preskriberat Dublinärendetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En pojke som flytt från Somalia hamnade i Italien. Han fick papper för tre månader men inget stöd, och drogs in i maffian, vilket ledde till attentat och dödshot. Han tog sig vidare genom flera länder och sökte asyl i Sverige. Här fick han beslut om överföring till Italien, efter att Italien inte svarat på Sveriges begäran enligt Dublinförordningen. Pojkens gode man klagade till Europadomstolen på grund av hur ensamkommande barn bemöts där och att pojken inte fått tillgång till asylproceduren. Men när saken togs upp av Europadomstolen hade Dublinärendet sedan länge preskriberats och ärendet ströks från domstolens lista.

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120528:

EU-rättens villkor avgör om make har permanent uppehållsrätttill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Egypten som fick uppehållstillstånd (enligt tidigare regler) på grund av anknytning till en EU-medborgare bosatt i Sverige, ansökte om permanent uppehållskort. Detta har man vanligen rätt till efter fem år. I det här fallet hade mannen bott lagligt med uppehållstillstånd, men kvinnan han gift sig med hade flyttat från Sverige långt tidigare och därmed hade inte mannen haft uppehållsrätt enligt EU-regler under hela femårsperioden. Migrationsöverdomstolen beslutade därför om utvisning.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM10802-10.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta Migrationsverkets kommentar och domen från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgaretill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om avvisning av EES-medborgare (EU + Norge, Island och Liechtenstein). Grundprincipen är att EES-medborgare får vistas tre månader i Sverige utan andra villkor än giltigt pass eller id-handling. Liksom framgått av tidigare ställningstagande är tiggeri eller prostitution inte i sig skäl för avvisning. Det nya ställningstagandet är utförligare och fokuserar mindre på formerna för tiggeriet och mer på EU-rättens definition av vilka andra omständigheter som kan göra att personens beteende kan utgöra ett "verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse" eller en "belastning för det sociala biståndssystemet".

Hämta dokumentet

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120521:

Europadomstolen stoppar utvisning till Iran på grund av aktivitet i Sverigetill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ett par flydde från Iran, efter att mannen, som är känd kurdisk musiker och kick-boxare, hade börjat verka för det kurdiska partiet KDPI och var rädd att bli avslöjad. Paret kom till Sverige 2007 och har blivit alltmer aktiva. Kvinnan var exempelvis internationell talesperson för stödkommittén för de hungerstrejkande kurderna i Iran, och har sedan 2008 arbetat för en förbjuden kurdisk TV-kanal. Mannen har intervjuats i samband med aktioner i Sverige. Båda har skrivit många artiklar. Trots aktiviteterna har Sverige vidhållit att det inte finns någon risk att de skulle vara av intresse för myndigheterna i Iran. I en preliminär dom påpekar Europadomstolen dels att oppositionella på alla nivåer numera riskerar fängslande och tortyr i Iran, dels att internetaktiviteter övervakas och återvändande personer kontrolleras. Eftersom paret riskerar att identifieras, får utvisningen inte verkställas.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket med en kommentar från rättsenheten. Där påpekas att Migrationsverket inte fattat något beslut i ärendet sedan 2009 och att det rättsliga ställningstagande som gäller nu ligger väl i linje med Europadomstolens bedömning.

Hämta Migrationsverkets kommentar

Hämta det rättsliga ställningstagandet från oktober 2011

Hämta pressmeddelande från Europadomstolen (direktlänk pdf-fil) (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Splittrad Kosovofamilj fick inte rätt i Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En familj av delvis romskt ursprung förföljdes av både serber och albaner i Kosovo 1999. De höll sig undan till 2006 då de tog sig till Sverige. Föräldrarna och den äldste av två söner har haft svåra psykiska problem. Pojken blev apatisk och fick uppehållstillstånd genom ett uppmärksammat beslut i Migrationsöverdomstolen (se Asylnytt 09-12-07), trots att han just fyllt 18. Han skulle inte kunna rehabiliteras i Kosovo, enligt domstolen. Den övriga familjens utvisningsbeslut kvarstod. De hävdar att familjesplittringen och deras situation i Kosovo är i strid med Europakonventionen. Utvisningen stoppades tillfälligt, men nu har Europadomstolen kommit fram till att de skulle kunna få vård i Kosovo och att även hålla kontakt därifrån, om inte annat genom att sonen som nu mår bättre kunde flytta dit. Två ledamöter var oeniga och ansåg att familjen skulle hållits samman i Sverige.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets kommentar

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Man från Burundi inte trovärdig enligt Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Burundi av blandat ursprung hutu/tutsi sökte asyl i Sverige. Han berättade att hans mor och syskon dödats under oroligheterna 1997. År 2005 hade han anklagats för att samarbeta med hutumilisen FNL. Hans far dödades och han var fängslad en månad och torterades innan han lyckades fly. Han fick avslag eftersom hans flyktberättelse inte ansågs trovärdig och han inte hade någon dokumentation alls av tortyrskador. Dessutom ansågs situationen i Burundi förbättrad. Efter avslag har mannen hävdat att han även varit ledande i en fredsorganisation och dödshotad av FNL. Detta betraktades inte som trovärdigt eftersom han inte nämnt det tidigare. Europadomstolen gör nu samma bedömning som svenska myndigheter.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen fördömer utvisning av misstänkt terrorist till Algeriettill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Algeriet hade dömts för terrorism, i sin frånvaro. Han var också dömd i Frankrike för förberedelse till terrorism. Mannen sökte asyl i Slovakien. Myndigheterna konstaterade att han riskerade dödsstraff eller tortyr i Algeriet men avslog ändå ansökan på grund av att mannen utgjorde ett hot mot säkerheten. Utvisningen verkställdes i april 2010, trots att Europadomstolens begäran att verkställigheten skulle ställas in tills vidare. Algeriet hade garanterat en rättssäker behandling, men ingen uppföljning har skett. Europadomstolen slår fast att utvisningen på flera sätt bröt mot Europakonventionen. Mannen är fängslad i Algeriet.

Hämta utförligt pressmeddelande (direktlänk pdf-fil)

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Förälder kan teoretiskt ha uppehållsrätt för att ett barn ska kunna flyttatill sidans topp

Yttrande från EU-domstolens generaladvokat: En tredjelandsmedborgare bodde tillsammans med hustru och ett gemensamt barn i Tyskland. Paret har separerat och kvinnan har flyttat till Österrike med barnet, som är fött i USA men är tysk medborgare. Mannen hävdar att han har permanent uppehållsrätt i Tyskland för att kunna fortsätta utöva gemensam vårdnad. En tysk domstol ställde frågan till EU-domstolen. Generaladvokaten har nu uttalat att fadern skulle kunna ha uppehållsrätt, men det förutsätter att barnet annars skulle förhindras att flytta och att barnets grundläggande rättigheter genom detta kränks oproportionellt. Så är det inte i det aktuella fallet och advokaten föreslår avslag.

Hämta pressmeddelande (nr 64)

Läs yttrandet i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120514:

Europadomstolen stoppar dåligt underbyggd utvisning från Bulgarientill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Iran bodde i Bulgarien på grund av sitt arbete och var sambo med en bulgarisk medborgare. År 2005 fick han plöstsligt beslut om utvisning. Senare fick han veta att han anklagades för narkotikasmuggling som skulle finansiera en kurisk separatistorganisation. År 2006 fick paret barn. Europadomstolen påpekar att Bulgarien inte underbyggt anklagelserna med några fakta och att proceduren inte innehållit minsta garanti mot godtycklighet. Mannen har aldrig blivit åtalad för de påstådda brotten. Enligt domstolen är skälen så svaga i proportion till skadan av familjesplittringen att utvisningen bryter mot mannens rätt till familjeliv enligt Europakonventionen. Frågan om mannen skulle riskera förföljelse i Iran prövas däremot inte, eftersom han inte lagt fram några skäl för det.

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120507:

Konflikt talibaner - hazarer måste bevisas i det enskilda målettill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En pojke av hazarisk etnicitet sökte skydd från talibaner som dödat hans far och bror. Han fick uppehållstillstånd utan flyktingstatus eftersom hoten enligt Migrationsverket inte hade samband med pojkens etnicitet. Statusfrågan överklagades och ombudet anförde att konflikten mellan talibaner och hazarer är "notoriskt känd" (allmänt erkänd). Migrationsdomstolen avslog med motivering att ingen landinformation lämnats in om att hazarer generellt förföljs av talibaner. Ombudet överklagade och framhöll att domstolen borde ha utrett saken eller gett henne tid att lämna in landinformation. Migrationsöverdomstolen håller med om att domstolen kan ha en utredningsskyldighet, men i det här fallet borde ombudet genom Migrationsverkets ställningstagande ha förstått att konflikten måste bevisas. Migrationsöverdomstolen avslår begäran om flyktingstatus utan att kommentera den landinformation som nu lämnats in. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM5928-11.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Återförvisning påverkar inte målets utgång och får inte överklagastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från en isolerad by i Dagestan där enbart lezginska talas fick inte sina asylskäl utredda eftersom han uppgett att han inte förstod någon av de tolkar som anlitats av Migrationsverket. Migrationsverket avslog ansökan med motivering att det var osannolikt att mannen inte kunde ryska och att han medvetet underlåtit att medverka. Migrationsdomstolen ansåg att Migrationsverket inte fullgjort sin utredningsplikt och återförvisade ärendet. Migrationsverket överklagade, men Migrationsöverdomstolen avvisar överklagan med motiveringen att ett beslut är överklagbart endast om det innehåller ett ställningstagande som påverkar målets utgång. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tror inte på risk för könsstympning i Kenyatill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna från Kenya skulle gifta sig med en medlem av Mungiki-sekten. Hon blev dock inlåst för att omskäras. När hon vägrade utsattes hon för övergrepp. Hon flydde tillbaka till sin mor, men vågade inte anmäla händelsen på grund av sektens inflytande inom polisen. I Sverige har kvinnan fått tvillingar med en man som därefter utvisats. Hon hävdar att även barnen riskerar könsstympning, och att hon kan bli utstött på grund av att hon fött barn utom äktenskapet. Hon har dock fått avslag eftersom könsstympning av barn är förbjudet i Kenya och även vuxna kvinnor anses kunna få skydd av staten. I kvinnans egen folkgrupp praktiseras det inte. Enligt Europadomstolens landinformation riskerar kvinnor inom Mungiki att stympas, men det går att få skydd inom Kenya. Eftersom kvinnans familj stöder henne och pojkvännen inte har sökt efter henne, anses ansökan som uppenbart ogrundad och domstolen avslutar ärendet.

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Återtagande av asylansökan kan hejda Dublinöverföringtill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En kvinna, som tidigare nekats uppehållstillstånd på grund av anknytning till en man, reste in i Sverige med ett franskt Schengenvisum. Här ansökte hon om asyl. Sverige bad Frankrike att överta prövningen, enligt Dublinförordningen. Innan Frankrike svarat drog kvinnan tillbaka asylansökan och ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Migrationsverket beslutade att överföringen ändå skulle genomföras men en migrationsdomstol upphävde beslutet. Migrationsöverdomstolen lämnade över frågan till EU-domstolen. Denna konstaterar att om asylansökningar gjorts i båda staterna så ska Dublinreglerna tillämpas även om en ansökan dras tillbaka. Men om det bara finns en asylansökan, som återtas innan anmodan om övertagande har accepterats, så gäller inte Dublinförordningen. Överföring ska inte ske. Därmed går EU-domstolen emot förslaget från generaladvokaten (se Asylnytt 12-02-13).

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Inga sociala insitutioner i Kabul kan ta emot föräldralös pojketill sidans topp

En pojke som kom från en by i Wardak, där det enligt Migrationsverket råder svåra motsätt-ningar och vars far dödats i konflikten, anses inte vara skyddsbehövande. Det finns inget personligt hot mot honom som är kopplat till konflikten. Pojken bodde sista tiden i hemlandet hos sin morbror i Kabul, men morbrodern som är narkotikamissbrukare lät honom inte gå i skolan och misshandlade honom. Enligt verket är det inte förenligt med barnets bästa att pojken ska återvända till morbrodern och det finns inga kända sociala institutioner där han kan få ett ordnat mottagande. Uppehållstillstånd ges av synnerligen ömmande omständigheter. Beslutet har publicerats som exempel på hur en barnkonsekvensanalys kan göras.

Läs Migrationsverkets kommentar och hämta beslutet

till innehållsförteckningen innehåll

Litet utrymme för undantag då uppehållstillstånd på anknytning dras intill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make, kom aldrig att bo med honom. Istället ansökte hon om asyl så fort hon rest in i Sverige. I samband med att asylansökan avslogs drogs det tidsbegränsade uppehållstillståndet in, eftersom anknytningen upphört. Kvinnan överklagade och domstolen beviljade permanent uppehållstillstånd enligt punkten om "andra starka skäl för fortsatt uppehållstillstånd" i paragrafen om fortsatt tillstånd trots att ett tillstånd på grund av anknytning inte förlängs. Migrationsöverdomstolen upphäver nu uppehållstillståndet eftersom denna bestämmelse inte kan tillämpas då det är fråga om att dra in ett tillstånd innan tiden gått ut. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM8789-10.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning) (Extern länk)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Högt uppsatt medlem av Baathpartiet inte personligen ansvarig för regimens brotttill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Irak och hans son sökte asyl på grund av mordhot, kidnapp-ningsförsök mm, som kopplades till att mannen haft en hög post i Baathpartiet under Saddam Husseins regim. Migrationsverket ansåg inte hoten så allvarliga och att det inte var bevisat att mannen varit så högt uppsatt. Inför Migrations-domstolen lade mannen fram bevis för sin position och de beviljades flyktingstatus. Migrationsverket överklagade, nu med motivering att mannen skulle uteslutas från flyktingstatus på grund av "brott mot mänskligheten", genom att ange oliktänkande. Migrationsöverdomstolen bedömer att det inte var bevisat att enskilda utsatts för övergrepp genom mannens agerande. Därför behåller han flyktingstatus. Domen innehåller en utförlig genomgång av hur uteslutandeparagrafen ska tolkas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM286-10.

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120426:

Europadomstolen accepterar familjesplittringtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Europadomstolen har prövat ett fall där en förälder utvisas för att söka återförening från hemlandet. Ärendet gäller en familj från Etiopien. Mannen har uppehållstillstånd i Sverige sedan 1998. Kvinnan fick avslag trots att de vid domstolsbeslutet nyligen fått en dotter. Dottern fick uppehållstillstånd på grund av anknytning till fadern. Kvinnan påtalade verkställighetshinder men fick avslag trogs lagändringen 2010 som skulle garantera större hänsyn till barn. Europadomstolen stoppade verkställigheten tillfälligt, men har nu kommit fram till att utvisningen inte bryter mot Europakonventionen, bl.a. för att paret då de bildade familj visste att kvinnan saknade uppehållstillstånd. Domstolen anser att de skulle kunna följas åt till Etiopien för att göra ansökan. (Application no. 1722/10)

Beslutet i sin helhet

Ett referat har senare publicerats av Migrationsverket.

Läs referat och ämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Brottsbekämpning går före familjesammanhållning och privatlivtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Domstolen har accepterat ett par utvisningar från Storbritannien där familjesammanhållning och privatliv ställts mot brottslighet, i båda fallen narkotikabrott. En man hade bott i Storbritannien sedan 1984, var gift med en brittisk medborgare och hade fyra söner, varav den yngsta minderårig. Mot utvisningen talade också att mannen endast dömts vid ett tillfälle. Ärendet innehåller en genomgång av faktorer att ta hänsyn till i denna typ av fall. Det andra gällde en tjugofyraåring uppvuxen i Storbritannien som dömts för innehav när han var 20. Han ansågs ha för svag anknytning till sin flickvän och mostrar i Storbritannien och skulle kunna få stöd av sin mor i Nigeria, som han lämnat då han var tre. Domstolen är oenig; en av domarna tyckte att mannen kunde skylla sig själv och ärendet behövde inte ens ha behandlats i sak medan två domare tyckte att domen var för hård.

Mannen med fyra söner, application no 53586/08 (Extern länk)

Den unge mannen, application no 60286/09

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolens generaladvokat: Ingen ska tvingas avstå från religionsutövningtill sidans topp

Förslag till avgörande: EU-domstolens generaladvokat har som svar på en fråga från Tyskland tagit tydligt avstånd från tanken att en utvisningshotad person ska förutsättas klara sig undan förföljelse genom att avstå från religionsutövning. Advokaten anser att det inte går att särskilja någon religionens "innersta kärna" från olika former av religionsutövning som inte skulle skyddas. Avgörande är den konkreta risken för förföljelse. Om den risken finns "kan man inte rimligen förvänta sig att en asylsökande ska avstå från att utöva sin tro eller att han eller hon ska dölja någon annan del av sin identitet för att undvika förföljelse, utan att riskera att undergräva de rättigheter som direktivet syftar till att skydda och de mål som eftersträvas genom direktivet" enligt advokaten. (Målen C-71/11 samt C-99/11)

Förslaget i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Riktlinjer för återreseförbudtill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande för hantering av återreseförbud. Återreseförbud kommer från 1 maj att utfärdas i betydligt fler fall än tidigare. Lagändringen beror på ett EU-direktiv. Den som får en frist på två eller fyra veckor för att resa "frivilligt" ska inte få återreseförbud, men om man då inte lämnar landet inom tidsfristen ska man få ett återreseförbud på ett år. Längre förbud ska utfärdas i en rad situationer, t.ex. om man fått avvisning med omedelbar verkställighet, om man levt gömd, om man har sagt att man inte tänker resa, om man inte har medverkat till att klarlägga sin identitet. Ett sådant förbud ska normalt vara på två år, men kan sättas till högst fem år. Återreseförbudet innebär att man spärras i Schengenländernas register.

Hämta ställningstagandet

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120419:

Rättstvist om personer som fått uppehållstillstånd i annat EU-landtill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur asylansökningar ska hanteras när en person har fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande utan flyktingstatus i ett annat EU-land. Bakgrunden är att om någon fått flyktingstatus i ett EU-land så är detta land inte skyldigt att återta personen (däremot kan man få avslag i Sverige för att man redan har skydd). Migrationsverket tydliggör nu Sveriges hållning att detta endast gäller om personen beviljats flyktingstatus. Om man har någon annan status ska överföring ske enligt Dublinförordningen. Ställningstagandet görs mot bakgrund av att vissa EU-länder inte har samma uppfattning utan vägrar att återta personer som fått skydd. Denna tvist är därmed fortfarande olöst. De personer som omfattas får inte sin asylansökan prövad i Sverige.

Hämta dokumentet från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Sökande ska få chans att slutföra talantill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag begärde att hans ombud skulle förordnas som offentligt biträde. Begäran framställdes både muntligt och skriftligt. Migrationsdomstolen avslog hans överklagande och begäran om offentligt biträde i samma beslut. Migrationsöverdomstolen slår fast att domstolen skulle ha tagit ställning till frågan om offentligt biträde i ett separat beslut och låtit mannen slutföra sin talan innan överklagan behandlades. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Gällande utvisningsbeslut hindrar inte att tidsbegränsat tillstånd förlängstill sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur förlängningsansökningar från personer med utvisningsbeslut som fått tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av arbete eller anknytning. I lagen saknas reglering, men enligt Migrationsverket kan det inte ha varit lagstiftarens mening att etableringen i Sverige ska avbrytas om man har arbetstillstånd, eller att den som redan lämnat landet för att söka på anknytning ska tvingas göra om detta. I ställningstagandet klargörs att förlängningar, inklusive statusbyte, ska kunna ske från Sverige och med användande av samma paragrafer som vid första ansökan. En förutsättning är att ansökan om förlängning görs innan det förra tillståndet löpt ut. Ställningstagandet reglerar också förfarandet om någon i samband med förlängning påtalar skyddsskäl.

Hämta ställningstagandet från Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120412:

Domslut måste ange vilket beslut som fattastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En familj som ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning hade fått avslag och överklagat till migrationsdomstol. Av domen framgår varför domstolen anser att överklagandena ska avslås (respektive avvisas för en av familjemedlemmarna). Men det framgår inte att domstolen fattat dessa beslut. För att en dom ska kunna överklagas och bli giltig måste det finnas ett beslut, inte bara skäl för beslutet, påpekar Migrationsöverdomstolen. Ärendena återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Organisering av illegala inresor kan bestraffas även om viseringarna gällertill sidans topp

Beslut från EU-domstolen: En brittisk domstol har frågat EU-domstolen om en person som organiserat inresor under falska förespeglingar kan straffas trots att de tredjelandsmedborgare som släppts in i området på detta sätt, fortfarande har formellt giltiga viseringar. Fallet gäller bland annat personer från Vietnam som fått visum på grund av att de beviljats arbetstillstånd för att plocka bär i Sverige, men som direkt skickades vidare till Tyskland. EU-domstolens svar på frågan är att medlemsstaten inte bara har rätt att lagföra en organisatör som kringgår reglerna utan även skyldighet.

Hämta pressmeddelande om domen (meddelande nr 43)

Sök domen i sin helhet (mål C-83/12)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120402:

Somalier får lov att söka från Sverige på grund av anknytning till eget barntill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Somalia som fått avslag på asylansökan åberopade anknytning till sin sambo som väntade barn. Men tillstånd på grund av anknytning till sambo ska vara tidsbegränsat och för detta krävs giltigt pass, vilket somalier inte kan få. Tillstånd för barnets skull kunde vara permanent, med undantag från passkravet. Men för att bevilja detta till någon i Sverige krävs att det är "stötande för rättskänslan" att tvinga personen lämna landet. Enligt Migrationsverket har Europadomstolen uttalat att en separation inte är stötande då parterna var medvetna om att familjelivet var osäkert redan när de ingick relationen. Då saken nådde Migrationsöverdomstolen hade barnet fötts och faderskapet fastställts med DNA. Mannen har inte levt gömd. Migrationsöverdomstolen väger in att han på grund av passkravet för inresa skulle kunna förhindras återvända. Detta står i strid med barnets bästa och mannen ska därför få söka från Sverige. Ärendet återförs till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM409-11.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning) (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

<< INNEHÅLL



Hård praxis för synnerligen ömmande omständigheter slås fasttill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som bott 8 år i Tyskland utvisades därifrån till Kosovo, där han bodde hos sin mor. Han misshandlades på grund av sin blandade bakgrund alban-bosniak, och modern våldtogs. Mannens flickvän är serbiska och de kunde inte bo ihop någonstans med sitt barn. Han flydde till Sverige, men fick avslag och levde gömd tills beslutet preskriberades, då han ansökte på nytt. Enligt läkarexpertis är han så svårt psykiskt sjuk att en utvisning kan kosta honom livet. Detta räckte inte eftersom det finns vård i Kosovo, enligt migrationsverket. Men hälsotillståndet tillsammans med mannens situation i hemlandet bedömdes av domstol som synnerligen ömmande omständigheter. Detta rivs nu upp av Migrationsöverdomstolen som anser att situationen inte är så svår, varken i Serbien eller Kosovo. Domen innehåller också kritik mot att migrationsdomstolen upphävde utvisningen utan att förhandla med Tyskland, som spärrat mannen i Schengenregistret. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UN448-03.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120326:

Domstol måste ge den sökande tid att slutföra talantill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som fått avslag av migrationsverket men överklagat hade meddelat domstolen att målet skulle kompletteras med ytterligare matieral. Trots det avgjordes ärendet utan att mannen fått slutföra talan. Migrationsöverdomstolen upphäver beslutet och återförvisar ärendet till domstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120319:

Endast personer med uppehållstillstånd överförs till Greklandtill sidans topp

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket: Rättschefen redogör i ställningstagandet för det tidigare beslutet att stoppa överföringar till Grekland samt de beslut från Migrationsöverdomstolen, Europadomstolen och EU-domstolen som har tillkommit. Dessa domar innebär att överföringar till Grekland fortfarande inte ska ske, annat än i de fall den sökande har fått uppehållstillstånd av skyddsskäl i Grekland. Däremot ska Migrationsverket - om det inte tar orimligt lång tid - pröva om något annat EU-land kan vara ansvarigt enligt Dublinförordningen.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120312:

Bortgift sjuttonåring får inte återförenas med förälder i Sverigetill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En sjuttonårig flicka med en ettårig dotter sökte uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin far i Sverige. Flickan hade som femtonåring blivit bortgift i Irak med en kusin. Maken hade kidnappats strax efter barnets födelse och inte hörts av. Hennes ombud hävdar att giftermålet inte är giltigt enligt svensk lag eftersom flickan inte hade någon talan. Men Migrationsöverdomstolen anser liksom underinstanserna att det inte går att ogiltigförklara äktenskapet utan bevis för att det ingicks ofrivilligt. Dessutom saknas bevis för att maken inte skulle vara i livet. Flickan räknas som gift och ingår inte i sin fars kärnfamilj. Hon får därför avslag. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM6327-11.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Spanien: Spanien prickas för dålig utredning av dödsfall vid gränsen till Marockotill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr: Tre män och en kvinna simmade från Marocko i våtdräkter och med varsin gummijolle för att nå den spanska enklaven Ceuta. De togs upp på ett spanskt kustbevakningsfartyg, men kastades tillbaka i vattnet strax utanför Ceutas kust. Enligt en överlevande stack gränspoliserna hål på alla gummibåtarna, utom kvinnans. En av männen kunde inte simma och ropade på hjälp. En polis hoppade i och drog upp mannen på land och försökte rädda hans liv med konstgjord andning, men det lyckades inte. Enligt Spanien pågår en rättslig procedur i en domstol i Ceuta, men mannens anhöriga hävdar att saken lagts ner utan att de fått möjlighet att medverka. FN-kommittén ålägger Spanien att göra en ordentlig utredning. En medlem är oenig och anser att kommittén borde ha tagit ställning och tydligt slagit fast Spaniens ansvar för hur mannen behandlades. (Communication No. 368/2008)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence) (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120305:

Utlänningslagens paragrafer om skyddsbehov ska användas även vid ny prövningtill sidans topp

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket: När Migrationsverket beviljar en ny prövning av skyddsskälen efter att ett utvisningsbeslut vunnit laga kraft, enligt Utlänningslagen 12:19, så har det rått oklarhet om det är de "vanliga" paragraferna i kapitel 4 om flyktingar och skyddsbehövande som ska användas, eller paragraferna 12:1-3 i kapitlet om verkställighetshinder. Med ledning av några domar från Migrationsöverdomstolen slår rättschefen fast att det är kapitel 4, paragraferna 1-3c som gäller. Om uppehållstillstånd beviljas så ska därmed även frågan om flyktingstatus eller annan skyddsstatus behandlas, även om det inte nämnts i ansökan. Rättschefen påpekar också att det bara är skyddsbehovet som ska prövas, inte anknytning eller humanitära skäl.

Hämta dokumentet

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen tar inte upp ärenden som inte överklagats till Migrationsöverdomstoltill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Domstolen har lagt ner två fall som rör burundier som nekats asyl i Sverige, med motiveringen att de sökande inte hade överklagat ända till Migrationsöverdomstolen. Därmed har de inhemska möjligheterna inte uttömts. Verkställigheten av båda utvisningarna hade inhiberats på Europadomstolens uppmaning, men kan nu återupptas. (ECHR App 35480/09 och 30425/09)

till innehållsförteckningen innehåll

Anhörigärenden återförvisas om domstolen inte prövat ställföreträdarfrågantill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Migrationsöverdomstolen har - i enlighet med sitt tidigare ställningstagande, se Asylnytt 12-01-30 - återförvisat flera ärenden till migrationsdomstol därför att domstolarna inte har prövat Migrationsverkets bedömning att ett barn inte har någon ställföreträdare. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120227:

Begäran om anstånd måste behandlastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som ansökt om uppehållstillstånd och arbetstillstånd fick avslag på grund av att han inte hade klarlagt sin identitet och saknade pass. När saken skulle prövas i domstol begärde han anstånd och kom en vecka senare in med en komplettering som innebar att han även sökte tillstånd på grund av anknytning till ett nyfött barn. Men då hade domstolen redan beslutat om avslag. Migrationsöverdomstolen påpekar att domstolen skulle ha besvarat begäran om anstånd innan saken avgjordes. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Italiens massdeportation till Libyen fördöms av Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: 24 av de båtflyktingar som år 2009 vändes tillbaka till Libyen av italiensk militär innan de nått land, lyckades föra sin sak till Europadomstolen. Domstolens preliminära beslut är en hård dom över Italiens agerande. Deportationen bröt mot en rad artiklar i Europakonventionen, dels genom att personerna fördes till Libyen där de riskerade olagligt fängslande, tortyr mm och att de riskerade deporteras vidare till hemländerna Somalia och Eritrea, dels genom att utvisningen skedde kollektivt utan individuell bedömning och utan möjlighet till överklagande. Enligt domstolen skedde utvisningen trots att italienska myndigheter genom många rapporter visste hur asylsökande och irreguljära invandrare misshandlas i Libyen, att UNHCR inte erkänns där och att landet inte har någon asyllagstiftning. (App no 27765/09)

Hämta pressmeddelande (direktlänk pdf-fil)

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Hustru med barn tillåts invandra till man som dömts för barnmisshandeltill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En kvinna med en son i yngre tonåren ansökte om uppehållstillstånd för att flytta till en man i Sverige. Ansökan avslogs eftersom mannen var dömd för grov kvinnofridskränkning samt misshandel och sexuellt ofredande mot en son och en styvson. Då migrationsdomstolen tog ställning hade paret gift sig men domstolen vägrade ändå tillstånd bl.a. med hänvisning till barnets bästa. Migrationsöverdomstolen upphäver domen eftersom lagparagrafen som kan hindra uppehållstillstånd av dessa skäl inte gäller personer som är gifta. Portalparagrafen om barnets bästa kan inte i sig användas för att neka uppehållstillstånd. Kvinnan och barnet får uppehållstillstånd. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM5200-11.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Rättsligt ställningstagande om passkravet och ställföreträdare för barntill sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sin information om hur kraven på styrkt identitet respektive sannolik identitet ska tolkas för olika typer av ärenden. Det rättsliga ställningstagandet är en uppföljning av Migrationsöverdomstolens dom i januari som innebar att id-kravet i vissa fall kan sättas ned vid anhöriginvandring om det finns DNA-test som visar släktskapet. Av det nya ställningstagandet framgår också att uppgifter om vilka som är föräldrar till ett barn ska godtas om de lämnat samstämmiga uppgifter och inget kommit fram som visar motsatsen. Föräldrarna ska accepteras som barnets företrädare om inte en utredning visat att föräldraskapet inte stämmer.

Migrationsverket 12-02-22: Lättare för många barnfamiljer att återförenas i Sverige (Extern länk)

Hämta det rättsliga ställningstagandet från databasen Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120220:

Myndigheten har skyldighet att ordna tortyrutredning när det finns indikationertill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Cabinda (Angola) sökte asyl och berättade att han för en organisations räkning hade besökt fem fängslade män. Han hade då själv fängslats, hållits isolerad och utsatts för tortyr. Migrationsverket avslog med motivering att berättelsen var vag och detaljfattig och det saknades läkarintyg. Till migrationsdomstolen inkom mannen med en utförligare berättelse och läkarintyg. Domstolen ansåg att berättelsen trappats upp och avfärdade läkarintyget för att det inte skrivits av en expert. Två nämndemän var skiljaktiga. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att myndigheterna har en utredningsskyldighet när det kommer en indikation på att tortyr kan ha förekommit. Domstolen hänvisar till ett liknande fall där Europadomstolen slog fast att myndigheterna borde ha låtit en expert utreda skadorna. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM4609-10.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning) (Extern länk)

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

Utnyttjad 13-åring fick uppehållstillstånd trots EU-medborgarskaptill sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En flicka som redan vid tretton års ålder gifts bort till tre olika män och utsatts för brutala övergrepp fortsatte rymma och fördes då till Sverige och Norge där hon tvingades stjäla i butiker för att återbetala hemgiften. Släktingarna har häktats för grov människosmuggling och flickan bor i jourhem, men nekades uppehållstillstånd av Migrationsverket eftersom hon kommer från Rumänien, ett EU-land där hon ska kunna få skydd. Migrationsdomstolen håller med om att det inte kan finnas skyddsbehov men ger flickan uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120213:

Överklagandet fastnade i sorteringsmaskin - giltig ursäkttill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen i Stockholm: En kvinna överklagade genom sitt ombud ett avslagsbeslut från Migrationsverket. Sedan ombudet skickat in ett par kompletteringar meddelade domstolen att något överklagande inte inkommit. En kopia faxades in, men avvisades som för sent inkommet. Därefter nådde det ursprungliga överklagandet fram till Migrationsverket tillsammans med ett brev från postverket om att det fastnat i en sorteringsmaskin. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att kvinnan inte kunde ha förutsett en sådan händelse och hon beviljas ny tid för överklagande. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

FN:s kommitté mot tortyr kräver skydd för iranier som varit aktiva i Schweiztill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En man från Iran som nekats asyl i Schweiz återkom med en ansökan grundad på sin aktivitet i Schweiz, i organisationen "the Democratic Association for Refugees". Mannen hade varit representant i en kanton, skrivit artiklar och deltagit i offentliga arrangemang. De schweiziska myndigheterna ansåg att aktiviteten var för obetydlig för att mannen skulle riskera något i hemlandet. Schweiz hävdade också att organisationen var känd för att ha som syfte att skapa asylskäl för sina medlemmar - vilket skulle göra dem mindre intressanta för Iran. CAT anser däremot att det är troligt att aktiviteten blivit känd för Iran och påpekar att andra med liknande skäl fått flyktingstatus, bl.a. mannens son. Enligt CAT skulle Schweiz bryta mot tortyrkonventionen om utvisningen verkställs. Ett snarlikt beslut fattades av CAT om en iranier engagerad i samma organisation vid en tidigare session, i maj 2011.

Hämta det senaste beslutet, No. 381/2009 genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence)

Hämta det tidigare beslutet, No. 357/2008

till innehållsförteckningen innehåll

Fjorton år gammal rivalitet inte skäl för skydd mot utvisning till Afghanistantill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man från Afghanistan sökte asyl i Storbritannien år 2002. Han hävdade att hans far varit rådgivare till general Malik då denne i samarbete med talibanerna attackerat rivalen general Dostum i norra Afghanistan 1997. Som en följd av detta hade han arresterats och fadern hade dödats. Mannen lyckades fly men fick inte asyl i Storbritannien. Deportationen verkställdes aldrig och år 2009 sökte han asyl igen med ny information om risken för hämnd från general Dostam. Han beviljades dock ingen ny prövning. Europadomstolen har nu kommit fram till att det inte är troligt att general Dostum skulle riskera sin nuvarande position för att hämnas på sonen till en person som hjälpt hans motståndare för fjorton år sedan. Ansökan bedöms som ogrundad. (Application no. 12096/10)

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Sverige tillåts utvisa våldtagen kvinna till Burunditill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna med fyra barn flydde från Burundi efter att ha utsatts för gruppvåldtäkt. Ett barn föddes i Sverige, möjligen efter våldtäkten. Hennes man hade också attackerats och flytt till annat land. Enligt kvinnan hade de försökt få reda på varför en man som ofredat deras dotter hade blivit frigiven i förtid, och hon trodde att myndigheterna i Burundi behövde den mannen som spion mot FNL. Hon fruktade fortsatt förföljelse och att det yngsta barnet skulle bli utstött, men fick avslag. Berättelsen bedömdes inte trovärdig. Kvinnan försökte ta sitt liv och togs in för vård. De yngre barnen placerades i familjehem. Enligt tortyrexpertis vid KTC led kvinnan av PTSD och borde inte utvisas, men migrationsverkets förtroendeläkare såg inget hinder om kompetent personal följde med. Europadomstolen har nu avslutat ärendet utan invändningar mot Sveriges beslut. Kvinnan har inte lyckats visa att myndigheterna i Burundi låg bakom våldtäkten, att hennes make inte skulle kunna vara far till barnet, eller att hon inte skulle kunna få skydd av polisen i hemlandet. (Application no. 50043/09)

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Mujahedin från Bosnien ska inte utvisas till Syrientill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Ärendet gäller Bosniens behandling av två s.k. mujahedin. den ene från Irak, den andre från Syrien. Båda kom till Bosnien för att studera långt innan inbördeskriget bröt ut. De enrollerades i den speciella mujahedin-styrkan som ingick i Bocnien-Hercegovinas armé. Efter kriget anklagades de för att utgöra hot mot den nationella säkerheten och fick beslut om utvisning. Båda har familj och barn som är bosniska medborgare. Mannen från Irak har släppts från förvar och hållits i husarrest medan mannen från Syrien har varit i förvar sedan 2008. Domstolen går inte i detalj in på terroristanklagelserna men fördömer de perioder av förvarstagande som föregick besluten om utvisning. Deportationen till Syrien får inte verkställas på grund av den risk mannen skulle löpa där. Domstolen invänder däremot inte mot utvisningen till Irak. En ledamot är oenig och menar att domstolen inte förstår situationen i Bosnien och att mujahedin inte kan ses som vanliga illegala invandrare. (Application no. 3727/08, Application no. 31098/10)

Läs domen om mannen från Irak

Läs domen om mannen från Syrien

Hämta pressmeddelande (direktlänk pdf-fil)

till innehållsförteckningen innehåll

Dublinförordningen ska tillämpas även om asylansökan dras tillbakatill sidans topp

Förslag från EU-domstolens generaladvokat: En kvinna med två barn som reste in i Schengenområdet med franskt visum sökte asyl i Sverige. Enligt Dublinförordningen, som styr vilket EU-land som ska pröva ansökan, skulle familjen överföras till Frankrike. Kvinnan drog tillbaka asylansökan och förklarade att de aldrig avsett att söka asyl, endast ansöka om tillstånd på grund av anknytning till en person i Sverige. Enligt Dublinförordningen ska en person som sökt asyl i ett land och sedan rest vidare och sökt asyl i ett annat, överföras till det första landet även om asylansökan dras tillbaka. Men i detta fall fanns ingen asylansökan i Frankrike. Migrationsöverdomstolen bad därför EU-domstolen avgöra saken. EU-domstolens generaladvokat har nu med ett resonemang om Dublinförordningens andemening föreslagit domstolen att förordningen ska tillämpas även i sådana fall, förutsatt att den mottagande staten bedömer att det verkligen rör sig om en asylansökan. (Case C?620/10)

Läs förslaget i sin helhet

Läs den slutliga domen - Dublin ska inte tillämpas (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120130:

FN:s kommitté mot tortyr stoppar ny utvisning från Sverige till Azerbajdzjantill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En familj från Azerbajdzjan av blandat azeriskt-armeniskt ursprung kom till Sverige efter att ha utsatts för omfattande förföljelse. Familjen fick avslag och deporterades. De hölls kvar på flygplatsen i Baku i flera dagar och utsattes för förhör under tortyr och annan förnedrande behandling. Därefter släpptes de till husarrest hos släktingar, men kallades upprepat till KGB där de förhördes med olika anklagelser och misshandlades. Dottern fick inte börja skolan. Efter några månader tog de sig tillbaka till Sverige men fick avslag på nytt, trots att kvinnan kunde identifiera en av förövarna som en högt uppsatt polischef. Migrationsdomstolen ansåg att det fanns motstridiga uppgifter och att de tunga intygen från tortyrexpertis inte bevisade att skadorna uppstått vid utvisningen. CAT hänvisar till tortyrintygen samt till mr-rapporter om situationen för armenier och blandäktenskap i Azerbajdzjan. Slutsatsen är att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att genomföra en ny utvisning. Communication No. 374/2009

Länk till beslutet har senare även lagts ut av Migrationsverket.

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence)

Mer info kan även fås från ombudet, tillika Asylnytts redaktör, Sanna Vestin

till innehållsförteckningen innehåll

Marockos utlämning av hotad finansman till Ryssland fördöms av FN-kommittétill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En finansman från Ryssland som anklagats för svindleri begärdes utlämnad från Marocko. Mannen hävdade att det var han och några av hans affärspartners som utsatts för en komplott. Tre av dessa hade dödats eller försvunnit efter att ha försökt anmäla komplotten, två av dem medan de var i fängsligt förvar hos myndigheterna. Mannen hade också själv utsatts för hot och mordförsök. CAT hade uppmanat Marocko att inte verkställa utlämningen förrän CAT behandlat ärendet, men mannen hade ändå överlämnats. En tid därefter hade han av ryska myndigheter placerats i psykiatrisk tvångsvård, utan rättegång. CAT kritiserar Marocko både för att utlämningen verkställts i förtid, för att de litat på Rysslands otillräckliga garantier och för själva utlämningen. Communication No. 428/2010

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence)

till innehållsförteckningen innehåll

Kazakstan deporterade 29 personer till Uzbekistan trots pågående mål i FN-kommittétill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: Kazakstan har gripit 29 personer som anklagats av Uzbekistan för religiös extremism. De anklagade hävdar att de endast är fredliga utövare av islam. 19 av dem hade flyktingstatus enligt UNHCR men detta upphävdes i samband med att Kazakstan antog en ny utlänningslag. Deras sak har prövats inför domstol i Kazakstan men de har på olika sätt hindrats att ta del av anklagelser och att försvara sig. Övervakare från OSCE underkände rättegången. Utlämningarna har genomförts trots CAT:s begäran om inhibition. CAT konstaterar nu att Kazakstan brutit mot reglerna i det avseendet och genom att acceptera garantierna från Uzbekistan. Sakfrågan om personerna riskerade tortyr - och utlämningen därför inte borde ha verkställts - kommer att tas upp i muntlig förhandling med CAT, efter Kazakstans begäran. Communication No. 444/2010

Hämta dokumentet

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen behandlar inte Dublinärende när första landet givit uppehållstillståndtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen: En sextonårig pojke som sökte asyl i Finland fick beslut om överföring till Italien enligt Dublinförordningen. I Italien var han registrerad som vuxen. Han hävdade att den information han fått i Italien inte tolkats, att han inte fått någon asylintervju och att han inte fått tillgång till hälsovård mm. Han hade utsatts för våld men inte kunnat vända sig någonstans. När han vände sig till Europadomstolen uppmanade domstolen Finland att inte genomföra överföringen tills vidare. Senare kom det dock fram att pojken beviljats uppehållstillstånd i Italien. Han hävdade att han inte visste om det, men Europadomstolen påpekar att han inte längre är minderårig, han riskerar inte utvisning till hemlandet och med uppehållstillstånd ska han ha tillgång till hälsovård mm i Italien. Därför stryks ärendet från Europadomstolens lista. Application no. 37159/09.

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen ingriper inte mot utvisning till Burunditill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En tutsier från Burundi sökte asyl i Sverige. Hans föräldrar hade dödats i inbördeskriget 1993 och han hävade nu att f.d. hutu-rebeller som nu tillhör statens militär och polis hade hotat och misshandlat honom. Mannen fick avslag eftersom han inte försökt få skydd i hemlandet. Först i en inlaga om hinder mot verkställighet berättade mannen att anledningen till förföljelsen var att han var livvakt åt ordföranden i en organisation för minoriteters rättigheter. Senare la han till att han också varit aktiv i ett oppositionsparti. Han förklarade att han varit deprimerad och glömt ta upp dessa fakta. Europadomstolen finner i likhet med de svenska myndigheterna att det inte är trovärdigt att han skulle ha glömt så viktiga omständigheter i två år. Domstolen utgår från att den första asylberättelsen stämmer och har inga invändningar mot Sveriges beslut. Ärendet kommer därför inte att prövas vidare. Application no. 31243/09.

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Arbete för amerikansk militär hindrar inte utvisning till norra Iraktill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kurdisk man ursprungligen från Kirkuk sökte asyl i Sverige och uppgav att han kände sig hotad av terroristgrupper. Hans far hade varit tolk åt USA-soldater och han hade själv med sin firma levererat mat till trupperna. Han hade flyttat från Kirkuk till en mindre ort utanför och avslutat sitt kontrakt med amerikanerna, men hade hört att han var eftersökt ändå. Som ung hade han bott femton år i Erbil i den kurdiska delen av Irak men han trodde inte att han skulle vara säker där heller. Han fick avslag i Sverige på grund av att han ansågs kunna få skydd i Erbil. Efter att ha vägt in rapporter om läget i det kurdiska området och konstaterat att svenska myndigheter beslutat att mannen ska utvisas till denna del av landet och ingen annanstans bedömer Europadomstolen ansökan som ogrundad. Fallet avslutas. Application no. 11152/09.

Läs domen

till innehållsförteckningen innehåll

Frågan om barns ställföreträdare ska kunna överklagastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: I flera ärenden har Migrationsverket avvisat barns ansökningar om uppehållstillstånd för att barnets vårdnadshavare inte har kunnat bevisa ställföreträdarskapet. Ansökningarna har inte behandlats i sak. Migrationsdomstol har sedan också avvisat överklagandena i sin helhet. Nu upphäver Migrationsöverdomstolen tre sådana domar därför att migrationsdomstolen i sådana fall inte får avvisa hela saken, utan måste först ta ställning till om Migrationsverkets beslut om företrädarfrågan var riktigt. Det beslutet måste nämligen kunna överklagas. Migrationsöverdomstolen påpekar att om Migrationsverket däremot prövat en ansökan i sak medan domstolen bedömer att det saknas ställföreträdare, så ska domstolen istället förelägga den sökande att komma in med handlingar och därefter avgöra om överklagandet ska prövas eller avvisas. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120123:

FN-kommitté stoppar utvisning av iransk journalist från Norgetill sidans topp

Beslut från FN:s kommitté mot tortyr, CAT: En iransk journalist arbetade på en tidning som stängdes av myndigheterna 2003. Han greps och förhördes men släpptes innan han kallades till revolutionsdomstolen och hann fly. Han sökte asyl i Norge och fortsatte därifrån sin verksamhet med artiklar och bloggande. Han fick avslag i Norge och nekades offentligt biträde för överklagan till domstol. Släktingar meddelade att han dömts till fem års fängelse och sände domen. Norska myndigheter la stor vikt vid att Norges ambassad i Iran bedömt handlingen om fängelsedomen som falsk. CAT lägger större vikt vid den extremt oroväckande situationen för journalister och oppositionella i Iran, med många försvinnanden, summariska rättegångar, tortyr och avrättningar. Beträffande fängelsedomen står ord mot ord utan bevis påpekar CAT, men kallelserna till rättegång har inte ifrågasatts. CAT:s slutsats är att det skulle bryta mot tortyrkonventionen att återsända mannen till Iran. (Communication No. 312/2007)

Hämta dokumentet genom att välja Convention (CAT) och Type (Jurisprudence)

till innehållsförteckningen innehåll

Europadomstolen accepterar utvisning av morddömda till USAtill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Två män från USA som gjort sig skyldiga till mord vände sig till Europadomstolen för att slippa bli utlämnade från Storbritannien till USA. Det rör sig om två separata brott vid olika tillfällen, men saken har behandlats som ett ärende inför Europadomstolen. Männen hävdade att de riskerar dödsstraff i USA. Europadomstolen bad Storbritannien stoppa utlämningarna medan ärendet behandlades. Men nu har domstolen kommit fram till att männen riskerar som mest livstids fängelse vilket inte anses oproportionerligt i förhållande till brotten. Europadomstolen litar på den garanti som USA har lämnat till Storbritannien att männen inte ska avrättas. (App nos. 9146/07 and 32650/07)

Hämta pressmeddelande (pdf-fil)

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

En person som kan bli dömd genom utpekande efter tortyr får inte utvisastill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En man som flytt från Jordanien till Storbritannien greps senare anklagad för terroristbrott. Jordanien har begärt honom utlämnad och hävdar att han från Storbritannien har inspirerat terrorhandlingar i hemlandet. Jordanien har lämnat garantier till Storbritannien att mannen inte kommer att torteras. Europadomstolen accepterar dessa garantier, eftersom de givits på hög nivå och fallet följs internationellt. Det kommer att väcka uppmärksamhet att Europadomstolen accepterar sådana garantier från en stat där tortyr förekommer. Men enligt domstolen riskerar mannen att bli dömd i en rättegång där vittnesmål från personer som torterats används som bevis. Detta uppfyller inte Europakonventionens krav på en rättvis rättegång och därför får mannen ändå inte sändas till Jordanien, enligt domstolen. (App no 8139/09)

Hämta pressmeddelande (pdf-fil)

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Vägledande beslut gör att somalier kan återförenas efter DNA-testtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: Ett barn och en kvinna från Irak får återförenas med sin pappa/make i Sverige trots bristande id-handlingar. Bakgrunden är att det finns DNA-test som styrker föräldraskapet. Detta gör enligt domstolen att föräldrarna ska få företräda barnet. DNA räcker inte för att styrka barnets identitet, eftersom pappans identitet inte var styrkt när han fick asyl. Men domstolen anser att rätten till familjeåterförening och barnets bästa gör att beviskravet för identitet kan sänkas. Barnet får uppehållstillstånd genom anknytning till pappan, mamman genom anknytning till barnet. Domstolen väger in att pappan har tillerkänts en identitet i Sverige, att alla nya familjeuppgifter stämmer med hans gamla asylansökan och att barnet inte är så gammalt (dvs knappast hotar Sveriges säkerhet).

Domen kommer att få betydelse främst för de somaliska barnfamiljer som under de senaste två åren inte har kunnat återförenas på grund av att somaliska id-handlingar inte accepteras. Av Migrationsverkets "frågor och svar" framgår att personer som fått slutligt avslag kan söka på nytt, att Migrationsverket kommer att bekosta DNA-analys om det kan visa släktskap och att främlngspass kommer att beviljas för dem som får uppehållstillstånd, förutsatt att de befinner sig utanför sitt hemland. Domen får av allt att döma ingen betydelse för andra anhöriga än biologiska barn och föräldrar.

Ett längre referat av domen har även publicerats av Migrationsöverdomstolen, målnummer UM10897-10.

Hämta referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret (använd avancerad sökning)

Pressmeddelande från Sveriges Domstolar (Extern länk)

Hämta domen i sin helhet och Migrationsverkets kommentar

Migrationsverkets frågor och svar om kravet på styrkt identitet vid familjeåterförening

Nerikes Allehanda 12-01-19: TT-intervju med Mikael Ribbenvik

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120116:

Tortyrkommitté tar inte upp omständigheter som inte prövats i Sverigetill sidans topp

Beslut från CAT, FN:s kommitté mot tortyr: Två bröder, afghanska medborgare, men uppvuxna som flyktingar i Iran, nekades familjeåterförening med sin mor och syskon i Sverige. De tog sig istället hit med hjälp av skenäktenskap. Senare sökte de asyl i sina riktiga indentiteter. De fick tidsbegränsade uppehållstillstånd men senare utvisningsbeslut, med hänvisning till internflykt i Kabul. I sin anmälan till CAT år 2009 hävdade bröderna att de efter utvisning från Iran hade torterats i Afghanistan och var hotade på grund av sin fars aktiviteter. CAT bad Sverige ställa in utvisningen tills vidare. Nu har CAT lagt ner ärendet eftersom det visat sig att bröderna i sin asylansökan inte ens hade nämnt att de skulle ha behandlats illa i Afghanistan. Dessutom hade de inte överklagat så långt det var möjilgt i Sverige och inte sökt asyl på nytt när deras ärende preskriberats.

Hämta beslutet från Migrationsverket

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen bedömer "laglig vistelsetid" för personer från nya EU-ländertill sidans topp

I samband med ett par mål som överlämnats från Tyskland klargör EU-domstolen att det avgörande för om en person ska ha permanent uppehållsrätt är hur lång laglig vistelse man har räknat enligt rörlighetsdirektivets definition, inte enligt nationell lag. De överlämnade målen gällde polacker som haft uppehållstillstånd i Tyskland innan Polen blev EU-medlem.

Hämta domsluten samt Migrationsverkets kommentar

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120109:

Det finns ingen exakt medicinsk metod att ta reda på en persons åldertill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En pojke från ett krigsområde i Afghanistan fick utvisningsbeslut eftersom Migrationsverket bedömde att han var vuxen och kunde återsändas till internflykt. Som bevis för åldern användes skelettröntgen. Pojken lämnade in intyg från barnöverläkare som vitsordade att den lägre ålder pojken uppgett var sannolik. Han vill att migrationsdomstolen skulle höra fyra vittnen om åldern, men domstolen tog beslut om utvisning utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att muntlig förhandling borde ha hållits och påpekar att det inte finns någon exakt medicinsk metod för att ta reda på en persons verkliga ålder. Samtidigt håller domstolen med underinstanserna om att det är den sökande som har bevisbördan för sin uppgivna ålder. Målet återförvisas till migrationsdomstol.

Hämta domen och Migrationsverkets sammanfattning

till innehållsförteckningen innehåll

Domstol måste avgöra vart utvisning ska verkställastill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Afghanistan fick beslut om utvisning till Afghanistan alternativt Iran, eftersom Migrationsverket ansåg att han hade bott i Iran så länge att han kunde återvända dit. Migrationsdomstolen höll inte med om detta och prövade därför skälen enbart mot Afghanistan. Men domstolens beslut innehöll ingen uppgift om hur verkställighet ska ske, vilket medför att utvisningen fortfarande skulle kunna verkställas till Iran, trots att skyddsskälen inte är prövade av domstolen mot det landet. Ärendet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll

FN-organ för mänskliga rättigheter: Bisexuell borde fått ny prövningtill sidans topp

En man från Afghanistan som arbetat för kommunistregimen, bl.a. som dramatiker, fängslades och torterades efter regimens fall 1993. År 2002 sökte han asyl men fick avslag. Efter sex år i Sverige och flera misslyckade försök att riva upp utvisningsbeslutet avslöjade mannen att han var bisexuell och att hans pjäs kring detta bidragit till förföljelsen redan 1993. Han fick ingen ny prövning eftersom han inte ansågs ha giltig ursäkt att ha väntat så länge med att berätta om dessa skäl. Utvisningen verkställdes 2008. Enligt FN-kommittén har Sverige lagt för stor vikt vid kravet på giltig ursäkt i förhållande till konsekvenserna, mot bakgrund av att homosexualitet kan bestraffas med dödsstraff i Afghanistan. Sverige åläggs att göra det möjligt för mannen att återvända samt att vidta åtgärder för att något liknande inte ska upprepas. Enligt Migrationsverkets kommentar har verkets riktlinjer redan ändrats så att trovärdigheten inte ska förminskas enbart för att man åberopar sexuell läggning sent i proceduren.

Hämta beslutet från ICCPR och Migrationsverkets kommentar

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120102:

Beslut om uppehållskort kan överklagas om personen annars kan bli utvisadtill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man som skulle utvisas ansökte om uppehållskort. Han var tillsammans med en grekisk medborgare. Migrationsverket avslog bl.a. eftersom förhållandet inte styrkts. Innan målet hamnade i domstol hade paret gift sig. Migrationsdomstolen uttalade att mannen har uppehållsrätt men tog inte beslut om uppehållskort med motivering att detta inte går att överklaga enligt lagen. Migrationsöverdomstolen har fattat liknande beslut tidigare. Denna gång påpekade Migrationsöverdomstolen att eftersom mannen har ett verkställbart utvisningsbeslut påverkar det hans fria rörlighet att han inte har uppehållskort. Därmed är beslutet om uppehållstillstånd överklagbart enligt EU-direktivet, som går före svensk lag. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen och en sammanfattning från Migrationsverkets databas Lifos

till innehållsförteckningen innehåll

EU-domstolen: Dublinöverföring får inte ske i strid med grundläggande rättighetertill sidans topp

Asylnytt har tidigare redovisat ett förslag till dom från EU-domstolens generaladvokat i ett par mål om hur Dublinförordningen ska tolkas. EU-domstolen har nu fattat beslut i enlighet med detta förslag. Domen innebär att medlemsstaterna visserligen får ha som utgångspunkt att andra EU-länder kan skydda asylsökandes grundläggande rättigheter - men detta måste kunna motbevisas. I det enskilda fallet, som gällde en Dublinöverföring till Grekland, var det visat att den asylsökande riskerade omänsklig behandling i Grekland. Dublinöverföringen ska därför inte genomföras eftersom den skulle stå i strid med EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Men domstolen påpekar också att medlemstaterna - om det inte tar orimligt lång tid - kan fortsätta pröva om något annat land är ansvarigt enligt de senare kriterierna i Dublinförordningen.

Mål nummer C-411/10, C-493/10

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos

Hämta EU-domstolens pressmeddelande, nr 140 (Extern länk)

Läs domen i sin helhet

till innehållsförteckningen innehåll

Förälder ska föreläggas att visa företrädarskap för barnentill sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen. En kvinna och två barn ansökte om att få återförenas med fadern som finns i Sverige. De fick avslag och vid överklagandet avslog migraitonsdomstolen kvinnans ansökan och avvisade barnens med motivering att pappan som företrädde dem i Sverige inte visat att han var barnens legala ställföreträdare. Men domstolen hade inte förelagt mannen att komma in med någon sådan handling. Därför återförvisar Migrationsöverdomstolen målet till migrationsdomstolen, liksom skett i liknande fall tidigare. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

till innehållsförteckningen innehåll