fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Tvångsmedel, hot och deportationer

Förvarstagande och uppsikt

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 200523:

Asylrättscentrum 20-04-22:

Ny rapport om förvar till sidans topp

Hur ser regelverket ut när det gäller förvar i Sverige och finns det problem med hur det tillämpas? Förvarsfrågan är ständigt aktuell och vi har tidigare i veckan besvarat frågor om förvar som aktualiseras med anledning av Covid19-pandemin. För att få en djupare förståelse för förvarsfrågan lät vi under hösten 2019 några studenter på Uppsala universitet göra en rättsutredning av dessa frågor.

Arbetet var en del av det samarbete som vi haft med Uppsala Universitet en s.k. människorättsklinik. Projektet har förutom den här rapporten om förvar även resulterat i en rapport om förekomsten av Manligt nätverk.

I rapporten om Förvar sammanfattar juriststudenterna Cecilia Alpin och Arvid Skagerlind på ett överskådligt sätt de regelverk som rör förvar i en svensk kontext, samt belyser problemområden. En av rapportens slutsatser är att den svenska regleringen kring förvar är problematisk i flera hänseenden - inklusive hanteringen av avskiljanden och säkerhetsplaceringar - vilket skapar en brist på rättssäkerhet.

Försvarsfrågan blev även aktuell för några veckor sedan med anledning av att Justitieombudsmannen (JO) inspektion av Migrationsverkets förvar i Ljungbyhed som genomfördes den 3-5 september. Inspektionsprotokollet, inklusive uttalanden av JO Per Lennerbrant, publicerades den 6 april 2020. JO noterar att tillvaron för en intagen på förvaret i Ljungbyhed framstår som mer kringskuren och reglerad än tillvaron för intagna i Migrationsverkets övriga förvar. JO kan också, bland annat, konstatera att det finns bristande rutiner gällande avskiljande, säkerhetsplaceringar, kroppsvisitationer och kamerabevakning.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Läs rapporten (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

#vistårinteut 20-04- 08:

Alarmerande vittnesmål om coronaviruset från förvaren till sidans topp

#Vistårinteut har nåtts av vittnesmål om en ohållbar situation inne på förvaren runt om i landet .

Små ytor där många personer lever tätt inpå varandra. Gemensamma toaletter och hygienutrymmen. Mycket knapp information och inga möjligheter att hålla avstånd till varandra. Personal som saknar utbildning och nya människor som kommer in från olika platser. Ingen kunskap kring de intagnas underliggande sjukdomar och svårigheter att få kontakt med medicinsk kunnig personal. Så ser situationen ut för de intagna och för personalen som jobbar på Migrationsverkets förvar på olika platser i Sverige.

En ungdom på ett av förvaren skriver:

"Att sitta här och se nya personer komma in dag efter dag gör mig rädd och orolig för man vet ju inte var de har varit eller om de är smittad. De finns bland oss också ett par som är bekräftad att de är smittad. De finns ingen chans att komma undan när vi inte har utrymma för att skydda oss. Jag är inte svensk medborgare men jag är en människa"

Några med tydliga symptom isolerades inte tillräckligt fort och smittan har spridit sig bland de förvarstagna. Enligt uppgift till oss är det idag 5 personer på förvaret i Märsta som är isolerade pga uppvisade symptom. Vi har även fått uppgifter om att en av de som är isolerade för COVID19 symptom har någon form av hjärtfel.

Insynen utifrån är minimal och stämningen är mycket pressad.

Vi vet att gällande reseförbud och stängda gränser gör att det är svårt att verkställa utvisningar under rådande situation. Afghanistan har även speciellt gått ut med att de enbart tar emot frivilliga återvändare i dagsläget.

Som en följd av att tvångsutvisningarna är stoppade är det inte heller längre försvarbart att hålla människor inlåsta på förvaren och därför har en del nu släppts ut. De som blir frisläppta får istället anmäla sig regelbundet hos polisen.

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

Migrationsverket 20-03-18:

Förvarstagen konstaterat sjuk i covid-19 till sidans topp

Under onsdagen konstaterades att en förvarstagen person på Migrationsverkets förvar i Märsta är smittad av det nya coronaviruset. Personen är nu isolerad från andra förvarstagna. Smittskyddsläkare bedömer att verksamheten på förvaret kan fortsätta som vanligt.

När personalen fick misstankar om att en förvarstagen person insjuknat i covid-19, som orsakas av det nya coronaviruset, kontaktades sjukvård och ansvarig sjuksköterska som arbetar på plats vid förvaret i Märsta. Efter att personen testats positivt för sjukdomen har också ytterligare två personer på förvaret visat symptom. Dessa har isolerats men inte ännu inte testats för sjukdomen. Ansvarig smittskyddsläkare gör bedömningen att verksamheten på förvaret kan fortsätta som vanligt. Migrationsverket arbetar just nu för att hitta den bästa lösningen för att upprätthålla verksamheten, både med hänsyn till personal och andra förvarstagna.

Till följd av att det blivit känt att en förvarstagen person har blivit smittad av coronaviruset uppstod en hotfull situation bland de förvarstagna. Polisen tillkallades och två anmälningar om våld mot tjänsteman har upprättats efter att medarbetare på förvaret attackerades.

För att minska smittspridningen av det nya coronaviruset ytterligare är möjligheterna att besöka Migrationsverkets förvar just nu begränsade. Detta beslut gäller tillsvidare.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: Skäl för förvar krävs även vid asylansökan efter gripande till sidans topp

En person som befann sig illegalt i Sverige greps och togs i förvar. Därefter sökte han asyl. En asylsökande tas normalt inte i förvar förrän ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Migrationsverket beslöt dock att han skulle hållas kvar i förvar på grund av att det var sannolikt att han skulle avvisas och att han försvårat prövningen genom att inte medverka till att styrka sin identitet mm. Mannen överklagade inte utvisningsbeslutet som kom efter mindre än två veckor men överklagade det fortsatta förvarstagandet. Hans ombud argumenterade bland annat att han bara varit i Sverige några dagar och rent faktiskt inte undanhållit sig. Han var också beredd att samarbeta om uppsikt. Migrationsdomstolen upprätthöll beslutet men Migrationsöverdomstolen slår nu fast att förvarsbeslutet stod i strid med EU:s mottagandedirektiv där det finns tydliga villkor för när en asylsökande får tas i förvar. Den springande punkten är att så länge ett beslut i asylärendet inte vunnit laga kraft så måste någon av förvarsgrunderna enligt direktivet åberopas. Det har inte underinstanserna gjort och därför finns inget rättsligt stöd för förvarstagandet. Beslutet undanröjs och mannen släpps ur förvar. Som följd av beslutet har Migrationsverket beslutat att flera andra personer som tagits i förvar på liknande grunder ska släppas.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat av mål nr UM 1916-20 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-02-24:

Migrationsöverdomstolen: Förvar tillåtet om asylansökan gjorts för att dra ut på tiden till sidans topp

En person som befunnit sig i Sverige ett antal månader greps. Han förklarade att han inte hade problem i hemlandet utan hade arbetat i Sverige för att försörja sig och sina föräldrar. Några dagar efter att han tagits i förvar sökte han asyl. Han släpptes då men ställdes under uppsikt, med krav på att inställa sig hos polisen två gånger i veckan. Han överklagade med motivering att förutsättningarna för förvarstagande ska vara uppfyllda även för att ställa någon under uppsikt. Eftersom han hade ordnade förhållanden, lämnat in sitt pass och lovat samarbeta fanns ingen risk för avvikande enligt ombudet. Saken har nu nått MIgrationsöverdomstolen. Eftersom mannen sökt asyl omfattas han av mottagandedirektivet. För att ta honom i förvar krävs att något av villkoren i det direktivet är uppfyllt. I det här fallet - till skillnad från i mål nr UM 1916-20 som refereras ovan - hade underinstanserna framfört skäl enligt mottagandedirektivet 8.3d. Personen som befann sig i förvar hade haft möjlighet att söka asyl tidigare och det fanns rimliga skäl att anta att personen ansökt om internationellt skydd enbart för att försena eller hindra verkställigheten av beslutet om återsändande. Migrationsöverdomstolen håller med om att detta är ett skäl för förvarstagande enligt mottagandedirektivet och därmed även för uppsikt. Därför avslogs överklagandet.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 6323-19 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

JO 19-12-03:

JO kritiserar att ett beslut om frigivande från förvar kom på avvägar till sidans topp

Allvarlig kritik mot Migrationsverket för hanteringen av en fråga om att en förvarstagen skulle friges och kritik mot Polismyndigheten för bristfälligt dokumenterade rutiner

Sammanfattning

Polismyndigheten beslutade att en person skulle friges ur ett av

Migrationsverkets förvar (s.k. beslut om ur förvar). En polis mejlade beslutet till en handläggare på förvarsenheten, men handläggaren hade slutat sitt arbetspass för dagen. När polisen kontrollringde till förvarsenheten fick hon beskedet att hon i stället skulle mejla beslutet till en gruppbrevlåda, vilket hon gjorde. Mejlet markerades som åtgärdat utan att någon vidtog åtgärder som ledde till att den förvarstagne frigavs. Mejlet diariefördes inte heller och har raderats ur gruppbrevlådan. Den förvarstagne frigavs först när handläggaren var åter i tjänst efter två dagar och uppmärksammade det första mejlet i sin e-postbrevlåda. Det har inte kunnat klarläggas vem på

Migrationsverket som brustit i sina skyldigheter att agera med anledning av mejlet med beslutet eller vem som raderade mejlet från gruppbrevlådan.

JO:s utredning visar att varken Migrationsverket eller Polismyndigheten hade dokumenterat sina rutiner för hur kontakterna mellan myndigheterna ska gå till när Polismyndigheten beslutat att någon inte längre ska hållas i förvar. Utredningen visar också att den polis som mejlade beslutet till förvarsenheten inte kände till rutinerna. Polismyndigheten kritiseras bl.a. för de bristfälligt dokumenterade rutinerna.

(...)

Läs mer och ladda ner beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Ställningstagande från Migrationsverket om kontroll av förvarsbeslut till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som handlar om hur de som arbetar i förvaren ska kontrollera att ingen blir förvarstagen eller placeras i häkte på felaktiga grunder. Migrationsverket är huvudman för förvaren. Redan innan ett beslut om förvar verkställs ska förvarsenheten kontrollera att det finns ett beslut om förvar och att det beslutet fattats av en myndighet som enligt lag har rätt att ta sådana beslut. Efter att personen tagits i förvar ska förvarsenheten dessutom kontrollera beslutets giltighet, underlaget, grunderna för beslutet och eventuella tidsfrister. Om det finns en brist som förvarsenheten kan åtgärda med ett nytt beslut ska så ske. Om en annan avdelning eller myndighet är ansvarig ska denna kontaktas. Kontakten ska dokumenteras. Inför avskiljning eller häktesplacering måste en ingående kontroll göras av att det underliggande förvarsbeslutet är korrekt. Förvarsenheten har också ansvar för att löpande bevaka tidsfristerna för förvarstagande, omprövning och preskription.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen: Förvarstid ska inte räknas på nytt efter utvisningsförsök till sidans topp

Målet gäller en person som togs i förvar för verkställighet av ett utvisningsbeslut den 27 juni 2017. Gränspolisen gjorde ett försök att verkställa utvisningen den 16 juni 2018. Han togs dock inte emot i utvisningslandet på grund av tvivel om hans medborgarskap, och han fick vända tillbaka till Sverige i sällskap med poliserna. Polisen beslöt i ett nytt beslut att ta honom i förvar för en ny period som skulle räknas från den 17 juni 2018. När utvisning av mannen så småningom verkställdes hade han varit förvarstagen i 20 månader trots att lagen föreskriver maximalt 12 månader för verkställighetsförvar. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterar att EU-domstolen redan har tagit ställning i ett liknande ärende. Det kan bli fråga om ett nytt förvarsbeslut om en person verkligen lämnat Sverige och varit utomlands en period, likaså om ärendet preskriberats och personen fått ett nytt utvisningsbeslut, eller om personen till exempel haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och därefter på nytt har ett verkställbart utvisningsbeslut. Men så länge det är fråga om samma verkställighetsärende så ska tidigare förvarsperiod räknas av. Det blir inte ett nytt ärende av en misslyckad förhandlingsresa. Domen är vägledande.

Hämta referatet i mål nr UM 4572-19, Mig 2019:17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

EASO 19-05-08:

Detention of applicants for international protection in the context of the CEAS till sidans topp

Judicial Analysis - Compilation of Jurisprudence

Through its Network of Courts and Tribunals' Members, EASO is developing Professional Development Series (PDS) and Professional Development Workshops intended for members of EU+ courts and tribunals.

The PDS are developed for judges by judges under the coordination of EASO, with full respect of judicial independence. The series aim to offer courts and tribunals members an overview of the full spectrum of EU international protection law and procedures and to that end they comprise a judicial analysis, a compilation of jurisprudence and a judicial trainers guidance note (restricted to judicial trainers) for each subject covered. Under the auspices of the PDS, EASO organises professional development workshops that aim to provide members of courts and tribunals, including judicial trainers, expertise in the topics covered by the PDS.

Following recommendations from the Network, a new PDS chapter on detention of applicants for international protection in the context of the Common European Asylum System has been developed by a group of judicial experts from Austria, Bulgaria, Czech Republic, France, Germany, Greece, Slovenia together with a representative of UNHCR, making it the first EASO publication to focus on this sensitive issue. The new PDS chapter, which is the 9th of the relevant series, analyses the legal framework pertaining to detention and addresses relating key issues, such as the definition of detention and the definition of an applicant for international protection, the legal grounds for detention and relating evidential issues, the duration and conditions of this measure as well as alternative measures to detention and specific safeguards for applicants.

Läs mer och hämta sammanställningarna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

JO 19-05-16:

Avskiljande av förvarstagna som använt eller anträffats med narkotika till sidans topp

Uttalanden om tillämpningen av bestämmelserna om avskiljande och säkerhetsplacering på förvarstagna som använt narkotika eller anträffats med narkotika utan att vara påverkade

Med anledning av iakttagelser som gjordes vid JO:s inspektion av Migrationsverkets förvarsenhet i Kållered, Göteborg, i mars 2018 beslutade JO att utreda hur verket tillämpar bestämmelserna om avskiljande och säkerhetsplacering på förvarstagna som använt narkotika och förvarstagna som anträffats med narkotika utan att misstänkas för att vara påverkade. Av iakttagelserna vid inspektionen och av Migrationsverkets yttrande i detta ärende drar JO slutsatsen att verket i stor utsträckning använder möjligheterna att avskilja respektive säkerhetsplacera förvarstagna i situationer där de rättsliga förutsättningarna för det inte finns, men där det framstår som nödvändigt att någon form av åtgärd vidtas eftersom de förvarstagne använt narkotika eller på något annat sätt hanterat narkotika.

I beslutet anger JO hur bestämmelserna om avskiljande och säkerhetsplacering bör tillämpas när en förvarstagen använt eller innehaft narkotika.

(...)

Läs mer och hämta beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-17

Prövningstillstånd om hur förvarstidens längd ska räknas efter försök att verkställa till sidans topp

Som rapporterades i Asylnytt 19-02-19 har Migrationsverket och Polisen olika uppfattning om hur förvarstiden ska räknas efter att polisen gjort ett misslyckat försök att verkställa utvisningen av en förvarstagen person. Migrationsverket anser att förvarstiden ska slås ihop och fortsätta räknas från tidigare förvarsbeslut. Polisen anser att förvarstiden ska räknas om från noll, eftersom personen däremellan lämnat landet. Hur tiden räknas påverkar dels när personen kan få en muntlig förhandling om förvar igen och hur länge förvarstagandet kan pågå. Maximal tid för verkställighetsförvar är tolv månader, men om tiden nollställs kan den sammanlagda tiden bli längre. Ett ärende av det här slaget har nu beviljats prövningstillstånd av Migrationsöverdomstolen.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Migrationsverket 19-04-29:

Nytt förvar i Ljungbyhed med 44 platser till sidans topp

I dag, måndag, öppnar Migrationsverkets nya förvar i Ljungbyhed med plats för 44 förvarstagna. Migrationsverket har anställt ett 60-tal nya medarbetare för att bemanna förvaret.

Förvaret blir Migrationsverkets sjätte förvar och det andra i region Syd. Totalt har det en kapacitet att ta emot 44 försvarstagna fördelat på två avdelningar.

- Anläggningen är solitt och säkert byggd med ett rejält skalskydd utåt. Men på insidan är det så öppet som möjligt, förklarar Anna Nilsson, sektionschef.

Personalen vid förvaret i Ljungbyhed kommer att ha ett tätt samarbete med förvaret i Åstorp som ligger cirka 25 kilometer väster om Ljungbyhed.

- Det finns flera fördelar med att ha anläggningarna nära varandra. Bland annat kan vi dra nytta av all kunskap och kompetens i Åstorp. Vi kommer även att kunna dra vissa stordriftsfördelar när det gäller resurser som exempelvis transportverksamheten, säger Anna Nilsson.

Varför har Migrationsverket valt att etablera två förvar i region Syd?

- Det har att göra med att vi gjorde bedömningen att det gick att ställa om lokalen i Ljungbyhed relativt snabbt. Trycket på förvarsplatser är fortsatt mycket högt i landet, inte minst i region Syd, säger Anna Nilsson.

Verket har tidigare använt anläggningen i Ljungbyhed som ankomstboende för asylsökande, men byggnaden har från början tjänat som brandstation åt flygvapnet.

Förvarsverksamheten är utpekad som en prioriterad verksamhet av regeringen. I vårbudgeten tilldelades verket 100 miljoner kronor som öronmärkts till att möjliggöra fler förvarsplatser. I och med öppnandet av förvaret i Ljungbyhed kan Migrationsverket nu tillhandahålla 461 förvarsplatser.

Beslut om att ta en person i förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol. Förvarsbeslut används i huvudsak för att säkerställa att en person är tillgänglig för att kunna genomföra ett beslut om avvisning eller utvisning.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Storbritannien fälls av Europadomstolen för förvarstagande som borde avslutats till sidans topp

Saken gäller en kvinna som kom illegalt till Storbritannien och kom att fängslas ett år på grund av ett brott. Efter att straffet avtjänats hölls hon i förvar för utvisning i nästan tre år. Efter ungefär ett och ett halvt år klagade hon till Europadomstolen första gången. Domstolen prickade då Storbritannien för en del av den utdragna tiden. Kvinnan fick senare nytt beslut om verkställighet av utvisningen vilket liksom förvarstagandet överklagades bl.a. med hänvisning till läkarintyg om hennes posttraumatiska stressyndrom, bristen på behandling i förvaret mm. Därefter har begäran om omprövning lämnats in en lång rad gånger, de senaste fem månaderna med bilagda läkarintyg, inlagor som av allt att döma behandlades högst summariskt. Därefter släpptes hon fri mot borgen. Det sista årets förvarstagande prövades i en inhemsk domstolsprocedur som inte avslutades förrän 2016, till kvinnans nackdel. Europadomstolen slår nu fast att förvarstagandet de senaste fyra månaderna var olagligt, vilket även den brittiska domstolen hade kommit fram till. Europadomstolen dömer även med fem röster mot två Storbritannien att betala kvinnan skadestånd.

Hämta domen 62824/16, V.M. v. the United Kingdom (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Asylnytt 19-04-15:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om förvar i Dublinärenden till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om reglerna för förvarstagande i Dublinärenden (överföring till länder inom EU mfl). Även ärenden som förväntas bli Dublinärenden omfattas. Reglerna är inte nya men det har saknats uppdatering sedan Dublin III trädde i kraft 2014. Förvarstagande i Dublinärenden ska ske enligt reglerna i Dublinförordningen, inte enligt Utlänningslagen. Det innebär bland annat att det ska finnas en "betydande risk" för att personen avviker, ett högre krav än i Utlänningslagen. Kriterierna ska dessutom finnas i lag. De kriterier som finns i Utlänningslagens 1 kap. 15 § kan användas, men utöver det måste omständigheterna i det individuella fallet vara konkreta och innebära en påtaglig risk för avvikande. Tidsgränser för förvarstagande under utredning ska ansluta till tidsgränserna för förfrågningar enligt Dublinförordningen. Inför verkställighet är tidsgränsen sex veckor efter den ansvariga statens accept, eller om personen tas i förvar senare, två månader. Tiden kan bli längre om inhibition beviljas till exempel i samband med överklagande. En ny sexveckorsperiod kan påbörjas när inhibitionen hävs. Reglerna skiljer sig inte för barn, men på grund av principen om barnets bästa som även är inskriven i Dublinförordningen, kan barn tas i förvar endast i undantagsfall.

Hämta ställningstagandet SR 09/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190318:

Domstolsverket 19-03-01:

Myndighetschefer i möte om häktessituationen till sidans topp

Sju myndigheter träffades fredagen den 1 mars för att diskutera det ansträngda läget på Sveriges häkten.

Med anledning av det ansträngda läget i Sveriges häkten, ökningen av antalet klienter och platsbristen i Kriminalvården, har ett möte i dag ägt rum mellan cheferna i rättsväsendet. Med på mötet fanns representanter från Kriminalvården, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten och Migrationsverket. Samtliga myndighetschefer betraktar läget som mycket allvarligt.

Kriminalvården presenterade en lägesbild och vilka åtgärder som nu vidtas, på både kort och lång sikt. Åtgärder görs för att öka antalet platser genom att konvertera anstaltsplatser till häktesplatser, använda besöksrum och andra utrymmen som häktesrum samt dubbelbelägga så att två intagna delar rum.

Vid mötet diskuterades behovet av ytterligare samverkan. För det ändamålet kommer ett antal arbetsgrupper att bildas, bland annat om samsittning i häkte för intagna med restriktioner samt om förvarstagna.

- Jag deltog för att bli informerad om läget hos Kriminalvården och informera mig om möjliga konsekvenser över tid för domstolarna, och för att resonera om i vilken utsträckning Domstolsverket kan bidra i frågan säger Martin Holmgren, generaldirektör, Domstolsverket.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Asylnytt 19-02-19:

Migrationsverket och polisen ger olika besked om förnyat förvarstagande till sidans topp

Migrationsverkets publicerade i december ett ställningstagande om avräkning av tid i förvar. Ställningstagandet är svårtytt, eftersom det inleds med det kategoriska konstaterandet att "Om en utlänning efter att ha tagits ur förvar tas i förvar på nytt, ska den tid som personen tidigare suttit i förvar inte avräknas i det nya beslutet om förvar". Av ställningstagandet framgår ändå att den sammanlagda tiden för verkställighetsförvar som bygger på samma utvisningsbeslut inte får överstiga tolv månader. Förvarstagande av andra skäl räknas inte av. Men om en person som tagits i förvar för verkställighet släpps och sedan tas i förvar på nytt ska inte tolv månader börja räknas på nytt. Detta gäller även om personen tas i förvar på nytt efter att ett försök att verkställa utvisningen misslyckats. Polisen (Nationella operativa enheten, gränspolissektionen) har i cirkulärmeddelande 4/2018 gjort samma bedömning, med en skillnad: Enligt polisen är utvisningen verkställd även om det bara rör sig om ett misslyckat försök. I sådana fall kan ett nytt förvarstagande pågå i tolv månader. Rättsläget är alltså nu mycket oklart. Oklarheten gäller även rätten till muntlig förhandling som ska ske om förvarstagandet varar i två månader. Med polisens tolkning kan en person efter ett misslyckat verkställighetsförsök få vänta ytterligare två månader på muntlig prövning i domstol.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande SR 45/2018 (Extern länk)

Hämta cirkulärmeddelandet från polisen CM 4/18 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181218:

Migrationsverket 18-12-10:

Rättsligt ställningstagande angående frågan om avräkning av tid i beslut om förvar till sidans topp

/Sammanfattning:/

Om en utlänning efter att ha tagits ur förvar tas i förvar på nytt, ska den tid som personen tidigare suttit i förvar inte avräknas i det nya beslutet om förvar.

En utlänning kan vara förvarstagen med stöd av 10 kap. § 1 andra stycket 3 och tredje stycket utlänningslagen vid flera tillfällen under vistelsen i Sverige. Om så sker ska den sammanlagda tiden som personen varit förvarstagen med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 3 och tredje stycket räknas ihop när man beräknar 12-månadersgränsen.

(...)

/Utdrag:/

Om avlägsnandeärendet preskriberas bedömer Migrationsverkets att det blir möjligt att på nytt förvarsta en utlänning i upp till 12 månader i verkställighetsärenden, även om utlänningen inte har lämnat landet under denna tid. Det är Migrationsverkets bedömning att detta gäller även i de fall där vi upphävt ett tidigare fattat avlägsnandebeslut och beviljat uppehållstillstånd för en utlänning, som sedan får ett nytt beslut om avlägsnande.

(...)

En verkställighet av ett avlägsnandebeslut där en utlänning reser ut ur landet, men sedan återkommer då det inte varit möjligt att genomföra avlägsnandet - en "misslyckad" verkställighet - innebär inte att det blir en ny 12-månadersgräns för verkställighetsförvar.

Hämta ställningstagandet SR 45/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Global Detention Project 18-07-26:

Increasing restrictions and deportations, Growing civil society resistance till sidans topp

Immigration Detention in Sweden

Sweden used to be lauded for its comparatively humane treatment of asylum seekers and undocumented migrants. However, since the onset of the "refugee crisis," the country has introduced a series of restrictive immigration control measures and the domestic political environment has become increasingly hostile. Even as the numbers of refugee applicants have steadily fallen, the country has continued to increase its detention capacity, detaining more individuals and for longer periods. While detention conditions compare favourably to those of neighbouring states, there are growing concerns about deficiencies in the provision of health care services for detainees.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

JO 18-07-02:

Inspektion av Migrationsverkets förvarsenhet i Kållered den 13-14 mars 2018 till sidans topp

(...) Det allmänna intrycket vid inspektionen var att arbetet vid förvaret på många sätt fungerar tillfredsställande, men att verksamheten är tyngd bl.a. av överbeläggning och av problem med förvarstagna som har narkotikamissbruk. JO konstaterar vissa brister, bl.a.

- att det saknas enhetliga rutiner för hur omständigheter som läggs till grund för beslut om avskiljande och säkerhetsplacering dokumenteras och att dokumentationen när avskiljanden upphört inte gjorts enhetligt,

- att många beslut saknade en tydlig individuell bedömning, och att det i en del beslut var svårt att förstå varför de omständigheter som redovisades lett till slutsatsen att ett avskiljande var nödvändigt eller varför ett avskiljande inte kunde fortsätta i förvarslokalen,

- att olika bedömningsnivåer tillämpades,

- att många beslut saknade en bedömning av om Migrationsverket kunnat vidta åtgärder för att undvika en säkerhetsplacering, t.ex. genom att placera den förvarstagne i ett annat förvar,

- att avskiljande använts som en form av bestraffning för att förvarstagna använt eller innehaft narkotika, och att förvarstagna säkerhetsplacerats i syfte att komma till rätta med ett generellt problem med narkotika på förvaret,

- att det är vanligt att säkerhetsplaceringar görs med hänvisning till Migrationsverkets begränsade resurser och att förvarstagna med psykiska besvär placeras i häkte huvudsakligen eftersom personalen vid förvaret inte har kompetens att hantera dem,

- att det dröjt innan Migrationsverket besökt förvarstagna som säkerhetsplacerats och omprövat besluten om säkerhetsplacering, och att Migrationsverket vid sin löpande omprövning i flera ärenden inte prövat om skälen för besluten om placering kvarstod.

(...)

Hämta protokollet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180605:

Riksdagen 18-05-30:

Svar på skriftlig fråga: Antalet förvarsplatser till sidans topp

Fråga 2017/18:1330 av Pål Jonson (M)

En fungerande migrationspolitik bygger på att den som får avslag på sin asylansökan lämnar landet och inte stannar kvar illegalt. Om avslag inte respekteras undermineras tilltron till den reglerade invandringen samtidigt som ett skuggsamhälle riskerar att växa fram.

Regeringen har vid flera tillfällen uttalat att Sverige ska ha ordning och reda i migrationspolitiken. Trots detta har man underlåtit att agera kraftfullt när rapporter kommit om att allt fler väljer att inte respektera Migrationsverkets beslut. Uppgifter gör gällande att upp emot 50 000 människor lever i Sverige utan tillstånd. Inom fyra år bedöms dessutom Polismyndigheten behöva ta emot ytterligare 55 000 ärenden med personer som vägrar återvända till sina hemländer, och myndigheten har nyligen påtalat att antalet förvarsplatser behöver byggas ut.

Omständigheterna gör således gällande att det behövs fler förvarsplatser för personer som inte längre har rätt att vistas i Sverige och som i väntan på avvisning kan komma att avvika. Dessa är ett viktigt verktyg för att upprätthålla den reglerade invandring som Sveriges regering säger sig stå bakom.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon följande:

Avser statsrådet att verka för att antalet förvarsplatser ökar så att de motsvarar behovet hos de rättsvårdande myndigheterna i deras arbete för att upprätthålla en reglerad invandring?

Svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Migrationsverket 18-01-17:

Tomtförfrågan om nytt förvar i norra Sverige till sidans topp

Migrationsverket har regeringens uppdrag att utöka antalet förvarsplatser i bland annat norra Sverige. Därför skickar verket, genom byggkonsultföretaget Sweco, nu ut en förfrågan till tre kommuner om tomtmark för ett nytt förvar med ett 40-tal platser. De tre kommunerna är Luleå, Umeå och Östersund.

Behovet av förvarsplatser har ökat och väntas fortsätta att öka framöver. Dels orsakas det av att fler personer får utvisnings- eller avvisningsbeslut, som en följd av antalet asylsökande som kom 2015. Dels har Polisen utökat de inre utlänningskontrollerna.

Migrationsverket har därför regeringens uppdrag att öka antalet förvarsplatser. Ambitionen är att öka dagens 357 platser med cirka ytterligare 150 platser. I uppdraget specificerar regeringen att Migrationsverket ska förlägga förvarsplatser även i norra Sverige. Det nordligaste förvaret i dag finns i Gävle.

Sammanvägning av behov

Genom byggkonsultföretaget Sweco skickar Migrationsverket därför nu ut en förfrågan, om det finns tillgänglig och lämplig tomtmark i tre kommuner.

- Vi har valt dessa tre kommuner utifrån en sammanvägning av Polisens, Kriminalvårdens och Migrationsverkets behov. Eftersom det är Polisen som står för en majoritet av alla förvarsplaceringar väger deras behov tungt, säger Torbjörn Nyberg, chef för Migrationsverkets förvarsavdelning.

Kravet är att det nya förvaret ligger nära en flygplats med goda förbindelser, samt har goda övriga kommunikationsförutsättningar. Förvaret ska placeras så att onödiga transporter för Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården minimeras. Övriga krav är att tomten är lämplig för byggnation av ett förvar som rymmer ett 40-tal platser.

Marknadsundersökning

Enligt Torbjörn Nyberg är tomtförfrågan ett sätt för Migrationsverket att göra en marknadsundersökning på respektive ort.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylntt 17-12-29:

JK: Förvarstagen innan tiden för frivilligt återtagande löpt ut har rätt till skadestånd till sidans topp

En man från Kamerun som fått slutligt beslut om utvisning påtalade verkställighetshinder. Migrationsverkets återvändandeenhet beslutade att förlänga tidsfristen för frivilligt återvändnade. Förvaltningsprocessenheten beslutade senare att frysa tidsfristen tills beslut fattats. När ansökan om verkställighetshinder avslagits beslutade förvaltningsprocessenheten att förlänga tidsfristen ytterligare fyra veckor. Detta meddelades inte återvändandeenheten och mannen togs i förvar under två veckor tills felet uppdagades. Justitiekanslern anser att förvarstagandet saknade stöd i lag och dessutom var frihetsberövandet särskilt påfrestande. Migrationsverket kritiseras för bristerna och mannen får ersättning för lidande med 15.000 kronor utöver ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

JK:s yttrande i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

Asylnytt 17-12-08:

Migr-överdomstolen: Förvar tillåtet i sex veckor efter att inhibition hävts i Dublinärende till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har nu fattat beslut i ett ärende om förvarstagande i Dublinärende efter att EU-domstolen har lämnat förhandsavgörande. Saken gällde hur maximitiden för förvarstagande ska räknas när en person har överklagat en överföring men inte själv begärt inhibition. I enlighet med EU-domstolens förhandsavgörande fastställer Migrationsöverdomstolen att när en överföring har inhiberats (ställts in medan saken prövas i domstol), så kan sökanden hållas i förvar ytterligare sex veckor efter att inhibtionsbeslutet hävts. Det har ingen betydelse om personen själv har begärt inhibition. Se även referat av förhandsavgörandet i föregående utgåva av Asylnytt.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-08:

Europadomstolen släpper ärende där den sökande uppgett fel nationalitet till sidans topp

En man som uppgav att han var från Marocko sökte asyl i Sverige. Efter att ha begått flera grova brott dömdes han till fängelse och utvisning. Utvisningen kunde inte verkställas eftersom Marocko inte gick med på att ta emot mannen men han hölls trots detta i förvar i flera år, avbrutet enbart av kortare perioder på psykiatrisk klinik. Efter sex år konstaterade Migrationsöverdomstolen att fortsatt förvarstagande var oproportionerligt men vid den tidpunkten hade mannen tagits ur förvar och placerats i fängelse efter att ha uppträtt våldsamt i förvaret. Efter fänglsestraffet togs mannen i förvar på nytt. Fortsatta försök att utvisa mannen misslyckades, men förvarstagandet godkändes av domstolarna. Efter ytterligare sammanlagt åtta år uppgav mannen att han kommer från Algeriet. Utvisningen dit genomfördes strax därefter. Europadomstolen bedömer anmälan som missbruk av rätten att klaga och lägger ner fallet.

Application no. 9602/15 Kader BENCHEREF against Sweden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Asylnytt 17-11-24

Europadomstolen prövar mål om hungerstrejkande som avled i förvar i Australien till sidans topp

Målet gäller en man från Gambia som år 2005 togs i förvar för utvisning. Mannen läkarundersöktes och bedömdes som atletisk och i bra form. Han inledde en hungerstrejk efter en omflyttning i förvaret. Han informerades då om riskerna och läkarundersöktes varje dag. Efter sex dagar skedde läkarundersökningen på sjukhus eftersom han gjorde våldsamt motstånd. Han hade gått ner åtta kilo sedan strejkens början men läkarna såg inga tecken på undernäring eller uttorkning, mer än torra läppar. Han placerades i isolering på grund av det våldsamma uppträdandet. Två timmar senare hittades han avliden. Blodprovet som tagits samma dag visade sickelsellanemi vilket i kombination med uttorkning kan leda till hjärtstopp. Sickesellanemi är utbredd i Gambia. En utredning kom fram till att inget fel begåtts. Mannens bror anmälde saken till Europadomstolen. Brodern hävdar dels att dödsfallet berodde på att mannens vikt felräknats, han måste ha börjat hungerstrejka tidigare eftersom han sammanlagt gått ner 17 kilo i vikt och borde därför ha lagts in. Dessutom borde förekomsten av sickelcellanemi hos gambianer ha varit känd och detta borde ha kontrollerats. Europadomstolen håller dock inte med om detta utan anser att australiska myndigheter gjorde vad som kan begäras av dem.

Case of Ceesay v. Austria (Application no. 72126/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-24:

Kraftig kritik från JO mot att polisen tog i förvar och verkställde utan att vara behörig till sidans topp

En man hade sökt asyl i Sverige men fick beslut om överföring till Tyskland enligt Dublinförordningen. En polis ska ha uppmanat en teamledare på Migrationsverket att överlämna verkställigheten till polisen, men orsaken har inte dokumenterats. Migrationsverket bedömde att mannen skulle få tid att överklaga. Han fick tillåtelse att bo hos en bekant och ett datum för att själv ta sig till utreseboendet. Ärendet överlämnades inte till polis. Trots detta greps mannen på väg ut från Migrationsverket. Samma dag fattade polisen utan att ha behörighet till det beslut att förvarsta mannen. Beslutet fattades enligt fel paragraf och rättades dagen efter för hand. En begäran om häktesplacering godkändes av Migrationsverket utan att kontrolleras. Dagen efter förvarstagandet verkställdes överföringen utan att mannen hunnit överklaga. Enligt JO ger det som kommit fram intrycket att "man bestämt att ta M.M.A.A. i förvar och verkställa överföringen med tvång oavsett vilka de faktiska förhållandena var." JO kritiserar båda myndigheterna på en rad punkter och riktar allvarlig kritik även mot den enskilde polismannen.

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

Vestmanlands Läns Tidning 17-11-23: Polis tog olagligt beslut om att sätta asylsökande i förvar - kritiseras hårt av JO (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Asylnytt 17-11-10

Förvarstagen kan häktesplaceras på grund av händelser före gripandet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen 17-10-27:

"Vid beslut om avskiljande och placering av en förvarstagen utlänning i kriminalvårdsanstalt eller liknande på grund av säkerhetsskäl är det möjligt att beakta både utlänningens beteende i förvarslokalen och omständigheter som hänför sig till dennes beteende före vistelsen i förvarslokalen. En avvägning måste då göras mellan allvaret i tidigare händelser och den tid som har förflutit sedan de inträffade."

Målnummer UM3978-17, MIG: 2017:19

Hämta referat från domstolarnas hemsida (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-10

EU-domstolen: Förvarstagande kan förlängas efter inhibition men inte flera månader till sidans topp

Migrationsöverdomstolen i Sverige har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen om hur länge personer som ska överföras enligt Dublinförordningen får tas i förvar. Bakgrunden är att det i förordningen står att om en person hålls i förvar måste överföringen verkställas senast sex veckor från det ansvariga landets accept att ta över ärendet eller från den tidpunkt då en överföring som hejdats under överklagande åter får verkställas. Sverige frågade om sexveckorsfristen ska räknas från förvarstagandet när personer tas i förvar senare än accepten eller om Sveriges vanliga förvarsregler kan tillämpas. EU-domstolens svar är att sexveckorsfristen bara gäller personer som redan är förvarstagna. I övrigt finns ingen tidsgräns men förvarstagande inför överföring ska pågå så kort tid som möjligt och det kan inte vara mycket mer än sex veckor. Två månader som är Sveriges normalregel behöver inte vara orimligt, men tre eller tolv månader kan inte behövas enligt domstolen. Tidigare förvarstagande ska inte räknas av när en inhibition löper ut. Det har ingen betydelse om den asylsökande själv har begärt inhibitionen.

Mål nr C-60/16, Mohammad Khir Amayry mot Migrationsverket (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

CCPR 17-08-15:

Follow-up State party's report to the Human Rights Committee till sidans topp

/Utdrag ur Sveriges svar till FN:s kommitté för medborgerliga och politiska rättigheter:/

29.The return (i.e. enforcement of an expulsion order) is always handled in accordance with the authorities' internal guidelines, which means that it must be carried out in compliance with the rule of law and with respect for human dignity.

30.The Swedish Migration Agency is constantly working to ensure high legal quality in its decision-making This covers not only training of new employees but also, for example, methods of individualised risk assessment entailing consideration of the principle of non-refoulement in decision-making in asylum cases.

Detention of migrants and asylum seekers

31.Detention is generally not applied for those who are to return to their home countries. The majority of foreigners detained are persons who are about to be expelled. The grounds for detention are clearly specified in the Swedish Aliens Act, under which detention is to be applied in a manner that does not limit the freedom of foreigners any more than is necessary in each individual case. Wherever possible, supervision is to be used instead of detention. Supervision entails an obligation to report to the Swedish Police Authority or the Swedish Migration Agency at regular intervals. The grounds on which a supervision order may be based are largely the same as for a detention order.

32.Chapter 10, Section 9 of the Aliens Act, specifies the intervals at which a detention or supervision order is to be re-examined. It also stipulates that a detention or supervision order must be set aside immediately if there are no longer any grounds for the order.

(...)

Hämta hela rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

AIDA 17-09-28:

France: Highest courts clarify Dublin detention till sidans topp

The legality of the use of administrative detention for the purpose of carrying out transfers under Article 28 of the Dublin III Regulation has recently been clarified by the country's two highest courts.

Court of Cassation, Decision of 27 September 2017: In a case concerning an asylum seeker facing a Dublin transfer to Italy and detained in the centre of Mesnil-Amelot, the Court of Cassation found that the absence of a provision defining the "risk of absconding" based on objective criteria in French legislation precluded the applicability of detention, thereby reflecting the Al Chodor ruling delivered by the Court of Justice of the European Union (CJEU) earlier this year. On that ground, the Court quashed an order of the Court of Appeal of Paris prolonging the individual's detention.

While the risk of absconding has not been defined in law, a Ministry of Interior instruction of 19 July 2016 to French Prefectures refers to the notion of "risk of absconding" in the context of Dublin transfer procedures and allows for the possibility to place persons concerned in administrative detention. The instruction sets out two criteria as indicative of such a risk: (a) the individual has left the place where he or she is required to reside; (b) the individual has not appeared following several summons (convocations) to an interview or has not respected reporting obligations in the context of house arrest (assignation ā résidence).

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Asylnytt 17-10-01:

Förvarstagande i Dublinärende börjar löpa på nytt efter inhibition enligt EU-domstolen till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande hur länge förvarstagande får pågå i Dublinärenden. EU-domstolen har nu kommit med sin dom. Målet gäller vad som händer då en överföring har inhiberats i samband med ett överklagande och proceduren sedan återupptas. EU-domstolen påpekar att det avgörande är att myndigheterna ska ha sex veckor på sig att verkställa en överföring. Det kan vara tillåtet att ett förvarstagande pågår två månader, om det inte pågår längre än vad som behövs för överföring och inte mer än sex veckor efter att en eventuell inhibition upphävts. Förvarstagandet kan däremot inte få pågå tre eller tolv månader; förlängningar som är möjliga enligt svensk lag. Den tid som personen varit i förvar före en inhibition behöver enligt EU-domstolen inte räknas ifrån, utan myndigheten ska ha sex veckor på sig att genomföra överföringen efter att inhibitionen hävts. Detta ska tillämpas även om den förvarstagna personen själv inte hade begärt inhibition.¨

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

Migrationsverket 17-04-30:

Polisen beslutar om förvar i utvisningsärenden på grund av brott till sidans topp

Med anledning av uppgifter i Expressen under söndagen vill Migrationsverket förtydliga oklarheter i arbetet mellan myndigheter när det kommer till personer i förvar kopplade till brott.

Migrationsverket har aldrig släppt någon ur förvar som är dömd till utvisning på grund av brott, som det framgår i en artikel i Expressen under söndagen 30 april. Det är polisen självt som äger den frågan.

Expressen lyfte under söndagen bland annat frågan om platserna på förvaren var tillräckliga när det kommer till personer kopplade till polisärenden.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att om en person dömts till fängelse och utvisning är det polisen som efter avtjänat straff ska avgöra förvarsfrågan.

Antalet förvarsplatser är en politisk fråga. Migrationsverket har så många platser som beslutats av riksdag och regering. Idag finns det 53 lediga platser på Migrationsverkets förvar.

- Hamnar vi i den situationen att polisen hittar en person som dömts till utvisning och ska sätta den i förvar och vi skulle ha fullt, så släpper vi en annan person ur förvar för att fixa platsen för personen som är dömd för grova brott, säger Fredrik Bengtsson, tf kommunikationsdirektör.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Asylnytt 17-03-31:

Migrationsverket: Förvarstiden ska räknas om från början vid nytt förvarstagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om hur tiden i förvar ska beräknas då en person har släppts ur förvar men sedan tagits i förvar igen genom ett nytt beslut. Bakgrunden är att förvarstagande bara får pågå en viss tid, olika lång beroende på vilken grund personen tas i förvar. Vissa förvarsbeslut ska dessutom omprövas efter en viss tid. Migrationsöverdomstolen i flera ärenden avräknat tid från föregående förvarstagande vid beslut om förnyat förvar. Enligt Migrationsverket finns det inte lagstöd eller ens någon motivering för detta. För att handläggningen ska bli enhetlig föreskriver nu rättschefen att ingen tid ska avräknas. Asylnytts kommentar: Eftersom ställningstagandet går stick i stäv med Migrationsöverdomstolens tidigare beslut, motiverade eller ej, kan det förväntas att ombuden kommer att överklaga förvarsbeslut utan avräkning och begära prövningstillstånd för att få ett nytt avgörande från Migrationsöverdomstolen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Asylnytt 17-03-30:

Europadomstolen fäller Ungern för behandlingen av asylsökande till sidans topp

Case of Ilias and Ahmed v. Hungary (Application no. 47287/15)

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har tagit upp ett ärende som gäller två män från Bangladesh som hållits kvar i ett av lägren vid gränsen till Serbien och därefter utvisats till Serbien såsom varande "säkert tredje land". Europadomstolen konstaterar behandlingen brutit mot flera artiklar i Europakonventionen: Artikel 5 genom förvarstagandet utan tillräckliga skäl och utan reell möjlighet att överklaga, Artikel 13 genom att de inte hade någon möjlighet att klaga på förhållandena i lägret (detta trots att domstolen inte ansåg att förhållandena i sig uppgick till en kränkning av Artikel 3) samt Artikel 3 genom den automatiska bedömningen av Serbien som säkert land utan garantier för att de sökande skulle vara skyddade från omänsklig eller förnedrande behandling. De båda ska ersättas med 10.000 euro vardera plus omkostnader.

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170320:

Asylnytt 17-03-20:

EU-domstolen: Skäl för förvarstagande i Dublinärenden ska vara lagstadgade till sidans topp

Mål C-528/15

En tjeckisk domstol har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen angående om förvarstagande av personer som ska överföras enligt Dublinförordningen kan ske genom direkt tillämpning av förordningen. Formuleringarna på olika ställen i förordningen och i olika språkversioner skiljer sig åt beträffande om skälen för förvarstagande måste vara "lagstadgade". EU-domstolen kommer fram till att medlemsstaten måste ha en bindande och generellt gällande bestämmelse som slår fast objektiva kriterier för att bedöma risken för avvikande i ett Dublinärende. Detta innebär att om det inte finns objektiva kriterier i lag så får personer inte tas i förvar i enlighet med Dublinförordningen. Fast rättspraxis räcker inte.

Domen i sin helhet (Extern länk)

Referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Riksdagen 17-03-01:

Svar på skriftlig fråga: Brist på förvarsplatser till sidans topp

Fråga 2016/17:877 av Aron Modig (KD)

Den som befinner sig i Sverige har rätt att lämna in en ansökan om asyl, som sedan ska bedömas individuellt och rättssäkert. Om den asylsökande bedöms ha skyddsskäl får vederbörande uppehållstillstånd. Om den asylsökande efter sedvanliga prövningar och överklagandemöjligheter inte bedöms ha sådana skyddsskäl - och saknar annan rätt att vistas i Sverige - måste han eller hon återvända till sitt hemland.

Att återvändandet fungerar och att det är en tydlig skillnad mellan ett "ja" och ett "nej" i asylprocessen är centralt för att legitimiteten i - och förtroendet för - asylrätten och vår reglerade migrationspolitik ska upprätthållas. Det är centralt för att Sverige som land ska kunna vara generöst i att ge skydd till människor som är i behov av det.

Förra året avvek nästan 6 000 personer som fått nej på sina asylansökningar. Enligt TT:s rapportering hade gränspolisen i december nästan 13 000 ärenden gällande just personer som avvikit. Den kommande femårsperioden väntas ytterligare 48 700 personer avvika, enligt Migrationsverkets senaste prognos.

Att avvika eller att "gå under jorden" innebär dels stora risker för den enskilda, dels att parallellsamhällen etableras. Dessa personer får inte bo eller arbeta vitt och har inte tillgång till samma sociala skyddsnät som vi som bor i Sverige. När detta skuggsamhälle växer innebär det att fler människor lever i yttersta sociala utsatthet och utanförskap i Sverige, där många far illa och utnyttjas. Det är en utveckling som vi måste motverka.

(...)

Hela frågan och svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Europadomstolen prickar Malta för onödigt utdraget förvarstagande av barn till sidans topp

Målet rör två pojkar från Somalia som kom med smugglare till Malta, den ena 16 och den andra 17 år. Efter att de sökt asyl skulle deras ålder utredas vilket tog ungefär sju månader. En av dem fick muntligt besked strax efter att han röntgats att han bedömts som minderårig men hölls ändå kvar tills skriftligt resultat kom fem månader senare. Sammanlagt hölls de i förvar i ca åtta månader i ett magasin, Safi Warehouse 2, tillsammans med ca 300 vuxna, med dåliga hygieniska förhållanden och utan sysselsättning. Båda var rädda för en del män som kunde bli våldsamma, ta deras mat osv. Barackerna har dömts ut i åtskilliga rapporter och Europadomstolen utgick därför från att klagomålen stämde. Domstolen anser med tanke på pojkarnas ålder och den långa tiden att de har behandlats förnedrande i Europakonventionens bemärkelse (artikel 3). Dessutom var förvarstagandet i sig inte försvarbart (artikel 5.1) och det fanns inget effektivt rättsmedel för att överklaga (artikel 5.4).

En av domarna reserverade sig mot bedömningen att pojkarna var sårbara eftersom de var nästan vuxna. En annan domare höll med om utfallet men ville förse domen med en utförlig motivering om fallet som exempel på den "crimmigration" som pågår i Europa, dvs användning av statens straffrättsmaskineri för att kontrollera invandring.

Case of Abdullahi Elmi and Aweys Abubakar v. Malta, Applications nos. 25794/13 and 28151/13 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

JO-kritik: Samma person togs felaktigt i förvar två gånger till sidans topp

En person som är medborgare i USA sökte asyl i Sverige och fick avslag. Enligt beslutet hade han fyra veckor på sig att lämna landet, från det att han delgivits beslutet. Migrationsverket misslyckades med delgivningen eftersom mannen inte samarbetade och senare genom att Migrationsverket inte följde rutinen för förenklad delgivning, vilket annars kunde ha löst saken. Migrationsverket beslöt istället att mannen skulle tas i förvar, och först därefter delgavs han beslutet. Förvarstagandet hävdes av domstol, eftersom tidsfristen för frivillig avresa fortfarande löpte. Men därefter lämnade MIgrationsverket över ärendet till polisen med den felaktiga uppgiften att utvisningsbeslutet var verkställbart, vilket ledde till att polisen tog honom i förvar en gång till, fortfarande innan tidsfristen löpt ut och utan att Migrationsverket hävt fristen. Efter några dagar släpptes han igen och lämnade senare landet på egen hand. JO misstänker att mannen togs i förvar för att Migrationsverket hade svårt att få tag i honom och understryker att förvarsbeslut bara får fattas om förutsättningarna i lagen är uppfyllda. JO är mycket kritisk mot Migrationsverkets hantering.

JO:s sammanfattning (Extern länk)

Beslutet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

Migrationsverket 16-09-23:

100 nya förvarsplatser inrättas till sidans topp

Migrationsverket inrättar 100 nya förvarsplatser runt om i landet som ska täcka behovet tillfälligt. Majoriteten är platser som tidigare var beredskapsplatser.

- Det här är en lösning på runt tre års sikt, säger Torbjörn Nyberg, avdelningschef för förvars?verksamheten vid Migrationsverket.

Det var i våras som Migrationsverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram 100 tillfälliga platser från och med den 1 oktober.

Kriminalvårdens förslag var inledningsvis anstalten i Malmöstadsdelen Kirseberg, som under en längre tid stått tom. Det har dock visat sig att anstalten kräver en omfattande renovering och ombyggnation för att kunna tas i bruk.

- Vi bedömer att det kommer att dröja innan Kirsebergsanstalten kan bli aktuell som förvar. Vi utreder frågan fortfarande, säger Torbjörn Nyberg.

Fem orter

Det finns 257 ordinarie förvarsplatser vid fem orter i Sverige: Åstorp, Göteborg, Flen, Märsta och Gävle. De beredskapsplatser som nu blir tillfälliga förvarsplatser finns vid samtliga förvarsorter i Sverige. Beredskapsplatser är extra platser utöver ordinarie platser som med kort varsel kan beläggas vid tillfälliga behov.

- Det här innebär förstås att det blir trängre på förvaren, om platserna fylls upp. För att kunna upprätthålla säkerheten och tryggheten för förvarstagna och personalen kommer vi därför att öka personalbemanningen, säger Torbjörn Nyberg.

De tillfälliga platserna kommer att användas fram till dess att Migrationsverket, i samarbete med Kriminalvården och polisen har inventerat var det går att få fram 100 ordinarie platser, något som också ingår i regeringsuppdraget. Utredningen kommer att lämnas till regeringen den 30 november.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.