fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Allmänt om migration, statistik

Arbetskraftsinvandring

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen: Semester ingår inte i de arbetsvillkor som bedöms till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i flera år ansökte om permanent tillstånd. Då uppdagades att han fått semesterersättning var tredje månad istället för vid semestern och det var oklart hur många semesterdagar han tagit ut. Migrationsverket avslog därför ansökan, liksom senare migrationsdomstolen. Migrationsöverdomstolen påpekar att det som ska bedömas är anställningsvillkoren och deras nivå i förhållande till branschen. Dessa delar, som avtalas med arbetsgivaren, är något annat än de lagstadgade villkoren. Om en arbetstagare inte får sina rättigheter enligt semesterlagen är det något som arbetstagaren själv får bevaka och kan driva i domstol, på samma sätt som varje arbetstagare. Mannen är alltså inte i sämre situation än en svensk arbetstagare i motsvarande situation. Eftersom anställningsvillkoren är uppfyllda och det inte är en förutsättning för uppehållstillstånd att lagstadgade semesterförmåner utgått så beviljas mannen permanent uppehållstillstånd. Domen är vägledande.

Hämta domstolens referat för mål nr UM7549-18, MIG 2019:15 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat av domen (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 19-10-16: Chefsjuristen kommenterar: Arbetstillstånd även utan lagstadgade semesterförmåner (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-10-24:

Migrationsöverdomstolen: Outnyttjat arbetstillstånd ska inte räknas vid förlängning till sidans topp

En man som sökt arbetstillstånd från sitt hemland beviljades arbets- och uppehållstillstånd för ett år. Firman hade inte kommit igång och därför kom han inte till Sverige vid det tillfället. Men tillståndet återkallades inte. Några månader efter att detta tillstånd löpt ut ansökte han på nytt, varvid det framgick att den tidigare perioden inte blivit av. Då mannen senast ansökte om förlängning hade han arbetat i tre år och sju månader, alltså mindre än de fyra år som krävs för permanentning. Samtidigt hade han haft tillstånd i mer än fyra år vilket utesluter förlängning med ytterligare tillfälligt tillstånd om det inte finns särskilda skäl. Därför fick han avslag, både från Migrationsverket och migrationsdomstol. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det tillstånd som gavs vid det andra tillfället inte var en förlängning eftersom mannen fortfarande befann sig i hemlandet. Det ska ses som en ny ansökan. Räknat från den periodens början har mannen nu endast haft tillstånd i tre år och nio månader. Han beviljas därför ytterligare ett tidsbegränsat tillstånd.

Hämta domen UM2636-19, Mig 2019:16 (Extern länk)

Se även:

Asylrättscentrum 19-10-17: Chefsjuristen kommenterar: Klargörande dom om förlängda arbetstillstånd (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Migrationsverket om hur intjänandetiden för permanent arbetstillstånd beräknas till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd. Det handlar om personer som har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd för arbete och efter fyra års tillstånd vill ansöka om permanent tillstånd. Situationen kan i enstaka fall uppstå även när en asylsökande byter spår efter avslag i asylärendet och tidigare har haft arbetstillstånd. Huvudregeln är att permanent uppehållstillstånd kan beviljas då personen haft arbetstillstånd under fyra av sju år. Om personen vid den tidpunkten inte uppfyller kraven för permanent tillstånd krävs särskilda skäl för att få nytt tidsbegränsat tillstånd. De sammanlagda tillfälliga tillstånden får inte vara mer än sex år. Beräkningen sker normalt vid beslutstillfället, men i vissa fall kan sjuårsperioden räknas från ansökningsdatum, till exempel vid en onormalt utdragen handläggningstid. Det rättsliga ställningstagandet slår fast att samma principer ska gälla även om personen varit utrest från Sverige under sjuårsperioden. Om det har gått så lång tid att personen inte längre har fyra års arbetstillstånd de senaste sju åren räknat från beslutsdatum så kan tidsbegränsat arbetstillstånd beviljas på nytt.

Hämta ställningstagandet SR 16/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-06-10:

Migrationsdomstol: Arbetstillstånd efter utvisning ska inte bedömas som förlängning till sidans topp

En man som haft arbetstillstånd i Sverige ansökte om nytt tillstånd hos en annan arbetsgivare. Migrationsverket avslog ansökan på grund av att den tidigare arbetsgivaren inte hade tecknat de försäkringar som krävs under hela anställningstiden. Avslaget förenades med beslut om utvisning. Efter att detta beslut vunnit laga kraft lämnade mannen Sverige och ansökte ett par månader senare om arbetstillstånd från utlandet. Migrationsverket bedömde även denna ansökan som en förlängningsansökan med argumentet att det skulle vara orimligt om en sökande kunde kringgå bestämmelserna genom att lämna Sverige en kort tid. Ansökan avslogs med samma motivering som tidigare. Migrationsdomstolen däremot bedömer ansökan som en ny ansökan utan att väga in förhållandena under tidigare anställning. Målet återförvisas till Migrationsverket. Beslutet är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Centrum för Rättvisa 19-05-23:

Ingenjören Ali Omumi vinner i domstol - Migrationsverkets påhittade regel underkänns till sidans topp

I ett av de mest uppmärksammade fallen av kompetensutvisningar utvisade Migrationsverket i somras ABB-ingenjören Ali Omumi på grund av att han hade saknat försäkring hos sin förrförra arbetsgivare. Därefter stoppade myndigheten Ali Omumi från att komma tillbaka till ABB och Sverige med hänvisning till en påhittad regel, som innebär att utvisade arbetskraftsinvandrare under en obestämd tidsperiod portas från Sverige. Nu ger migrationsdomstolen i Malmö Ali Omumi rätt - och underkänner Migrationsverkets påhittade regel.

- Nu hoppas jag på att snart kunna komma tillbaka till Sverige, som jag och min familj har saknat, säger Ali Omumi.

Domen innebär att Migrationsverkets beslut rivs upp och att ärendet skickas tillbaka till myndigheten, som ska göra en ny prövning av Ali Omumis ansökan som enbart ska avse den aktuella anställningen hos ABB. Eftersom denna anställning uppfyller alla krav väntas Migrationsverket bevilja Ali Omumi arbetstillstånd i Sverige inom kort.

- Det är bra att migrationsdomstolen nu river upp Migrationsverkets felaktiga beslut. Samtidigt är det mycket allvarligt att Migrationsverket systematiskt hindrar personer som Ali Omumi från att komma tillbaka till sitt arbete i Sverige utan stöd i lagen. Migrationsverkets påhittade regel har upprepade gånger underkänts i domstol. Det är hög tid att Migrationsverket rättar sig efter domstolskritiken och slutar försätta arbetskraftsinvandrare med jobb i Sverige i karantän utomlands, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Ali Omumi.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket yyy 19-06-05:

Rekordmånga bärplockare i år till sidans topp

Migrationsverket har fått in rekordmånga ansökningar om arbetstillstånd avseende bärplockare till säsongen 2019.

Sammanlagt har Migrationsverket fått in över 6 200 ansökningar om arbetstillstånd för bärplockare till sommaren. Det är det näst högsta antalet ansökningar sett över en tioårsperiod. Endast år 2009 var antalet ansökningar fler då 7200 bärplockare beviljades arbetstillstånd i Sverige. Liksom tidigare år kommer de flesta bärplockare från Thailand.

- Vi beviljar i stort sett alla ansökningar som kommer in. Avslagsprocenten är på knappt en procent och den procenten utgörs i stort sett bara av ansökningar som av någon anledning dras tillbaka, säger Erik Holmgren, enhetschef på arbetstillståndsenheten vid Migrationsverket.

I samband med prövningen av ansökningarna gör Migrationsverket noggranna kontroller av företagen som vill anställa bärplockarna.

- Bland annat kontrollerar vi företagens ekonomi. Det har bland annat att göra med att vi vill säkerställa att arbetstagarna kommer att få ut den lön de har rätt till, säger Erik Holmgren.

- Vi har en nära dialog med de största företagen inom branschen så att de vet vad som gäller och vilka krav vi ställer, fortsätter han.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181018:

Migrationsverket 18-10-16:

Rättsligt ställningstagande angående övriga anställningsvillkor enligt 6 kap. 2 § UtlL till sidans topp

Sammanfattning

Syftet med det rättsliga ställningstagandet är att klargöra vad som avses med "övriga anställningsvillkor" enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (UtlL) och hur sådana villkor ska bedömas.

+ Med "övriga anställningsvillkor" i 6 kap. 2 § första stycket punkten 2 UtlL avses samtliga förmåner och skyldigheter som gäller vid en anställning utöver lön och försäkringsskydd. Lön och försäkringsskydd är också anställningsvillkor men lagstiftaren har valt att ange dessa uttryckligen i 6 kap. 2 § UtlL.

+ "Övriga anställningsvillkor" innefattar även anställningsvillkor som följer av lag.

+ Anställningsvillkor som följer av lag finns bl.a. i semesterlagen (1977:480), arbetstidslagen (1982:673) och arbetsmiljölagen (1977:1160).

+ Även sådana "övriga anställningsvillkor" som följer av lag omfattas av den helhetsbedömning av samtliga anställningsvillkor enligt 6 kap. 2 § UtlL som ska göras i varje enskilt fall vid en ansökan om förlängt uppehållstillstånd på grund av arbete.

+ Vid helhetsbedömningen har anställningsvillkor som följer av lag en särskild tyngd och försiktighet ska iakttas för att undvika utnyttjande av utländsk arbetskraft och att konkurrensen snedvrids till förmån för oseriösa arbetsgivare.

Hämta dokumentet SR 39-2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 18-10-16:

Rättslig kommentar ang förlängning av UAT på grund av arbete samt PUT efter UAT till sidans topp

Sammanfattning

+ Förlängning av arbetstillstånd upp till en sammanlagd tillståndstid om högst fyra år ska inte beviljas om inte förutsättningarna för arbetstillståndet har varit uppfyllda under tidigare tillståndstid

+ Permanent uppehållstillstånd till en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete ska inte beviljas om inte förutsättningarna för arbetstillståndet varit uppfyllda under tidigare tillståndstid.

+ Fortsatt tidsbegränsat arbetstillstånd upp till en sammanlagd tillståndstid om högst sex år får endast beviljas om det finns särskilda skäl.

+ Fortsatt tidsbegränsat arbetstillstånd på grund av särskilda skäl ska inte beviljas om inte förutsättningarna för arbetstillståndet har varit uppfyllda under tidigare tillståndstid.

+ Vid prövningen av om förutsättningarna för arbetstillståndet varit uppfyllda ska en helhetsbedömning göras av samtliga anställningsvillkor över tid (se vidare SR 26/2018, Rättslig kommentar angående bedömning av anställningsvillkor enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen för ansökan om förlängning av uppehålls- och arbetstillstånd på grund av arbete MIG 2017:24 och MIG 2017:25 samt MIG 2018:12 )

+ Som utgångspunkt kan inte ett arbetstillstånd förlängas om det tillståndsgrundande arbetet påbörjades senare än fyra månader efter tillståndets första giltighetsdag. Det finns dock ett visst utrymme att bevilja en ansökan trots att arbetet påbörjades försent.

Hämta dokumentet SR 38/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsverket 18-07-05:

Fler söker arbetstillstånd i Sverige till sidans topp

Fler medborgare utanför EU söker arbetstillstånd i Sverige. Under årets första sex månader kom det in drygt 4 300 fler ansökningar jämfört med samma period förra året - en ökning med nära 50 procent.

Till och med den sista juni i år har runt 15 000 personer sökt arbetstillstånd i Sverige för första gången, vilket kan jämföras med 10 700 ansökningar under samma period förra året.

Bärplockare är den grupp som ökat mest. Förra året ansökte 3 100 bärplockare om arbetstillstånd. I år är motsvarande siffra 5 000. Men även andra grupper ökar, dels ansökningar till certifierade företag, dels till arbetsgivare med särskilda utredningskrav.

- Vi ser att ansökningarna ökar inom både hög- och lågkvalificerade yrken, säger Migrationsverkets omvärldsanalytiker Helena Carlestam.

Migrationsverkets omvärldsenhet har analyserat bakgrunden till att fler medborgare utanför EU söker sig till Sverige för att arbeta.

- Ökningen beror till stor del på att det finns en stark efterfrågan på arbetskraft i Sverige. Det är också något som Arbetsförmedlingen konstaterat i sin senaste prognos, säger Helena Carlestam.

Trots den senaste tidens mediedebatt om Sveriges anseende som attraktivt arbetsland pekar inte statistiken på att färre arbetstagare söker sig hit, enligt Helena Carlestam.

- Utvecklingen ser ut att hålla i sig. Bedömningen är att antalet arbetstillstånd inom flertalet yrkeskategorier kommer fortsätta att öka, säger Helena Carlestam.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverket justerar praxis för förlängning av arbetstillstånd till sidans topp

I utgåvan från 28 maj refererade Asylnytt ett mål som innebar att en helhetsbedömning ska göras av arbetsvillkoren vid förlängning. Denna dom har nu publicerats av Migrationsverket med ett referat. Migrationsverket har även publicerat en rättslig kommentar med anledning av denna dom och två tidigare från Migrationsöverdomstolen som berör att en helhetsbedömning ska göras, inte månad för månad. En brist som har rättats till på arbetsgivarens initiativ ska inte hindra förlängning. Det går även att bortse från andra mindre avvikelser som inte påverkar helhetsbedömningen. Försiktighet ska iakttas vid helhetsbedömningen för att motverka utnyttjande. Avvikelser kan bara godtas under begränsad tid. Brister ska ha åtgärdats och eventuell kompensation utgått. Det avgörande i bedömningen är inte överensstämmelse med villkoren i arbetserbjudandet utan att villkoren varit i nivå med kollektivavtal och att det finns förklaringar till avvikelserna.

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

Hämta den rättsliga kommentaren SR 26/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Riksdagen 18-06-07:

Skriftlig fråga: Redovisning av arbetskraftsinvandring till sidans topp

Fråga 2017/18:1359 av Johan Forssell (M)

Riksrevisionen har i sin granskningsrapport Ett välfungerande system för arbetskraftsinvandring? (RIR 2016:32) konstaterat andelen arbetstillstånd som har beviljats inom yrken där det bedöms finnas överskott på arbetsmarknaden låg runt 20 procent under 2010-2015. De flesta arbetskraftsinvandrarna i denna kategori avser köks- och restaurangbiträden, städare, vårdbiträden och personliga assistenter samt personer med yrken inom försäljning (butik och kassa), alltså arbeten med krav på kortare utbildning.

Nyligen har Dagens Nyheter granskat arbetskraftsinvandringen till Sverige. DN har samkört uppgifter om yrken för samtliga tillstånd som beviljats av Migrationsverket under 2017 med data från Arbetsförmedlingen angående konkurrenssituationen på den svenska arbetsmarknaden inom 150 olika yrken. Samkörningen visade att 74 procent av arbetstillstånden beviljades i yrken där det enligt Arbetsförmedlingen är liten eller mycket liten konkurrens om jobben. Enbart tre procent av tillstånden gick till ett yrke med stor eller mycket stor konkurrens.

Trots detta har statsminister Stefan Löfven i samband med Socialdemokraternas utspel angående arbetskraftsinvandring (den 18 april 2018) hävdat att 40 procent av dagens arbetskraftsinvandring är lågutbildad arbetskraft. Statsministern har i sina uttalanden hänvisat till ovan nämnda rapport från Riksrevisionens som stöd för denna statistik.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon;

Kan statsrådet redogöra för vilken grund statsministern har för sin redovisning angående arbetskraftsinvandring?

/Frågan besvarades inte i sak eftersom Stefan Löfven uttalade sig i egenskap av partiordförande, inte som statsminister/

Frågan med svar av Statsrådet Heléne Fritzon (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

Asylnytt 18-05-28:

Lägre lön än erbjudet hindrar inte förlängning enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i fyra år ansökte om förlängning. Migrationsverket avslog på grund av att lönen legat under vad som sagts i arbetserbjudandet, underskridit försörjningsgränsen 13.000 kr vid tre tillfällen samt inte var i nivå med kollektivavtal. Mannen hade dock tjänat i genomsnitt ca 25.000 kr i månaden de första åren och de senaste två åren 31.000 - 33.000. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att en helhetsbedömning ska göras av villkoren. Det fanns godtagbara förklaringar såsom överenskommen ledighet för de månader som mannen tjänat för lite. Enligt facket var lönen i nivå med kollektivavtal för mannens kompetensnivå. Villkoren i arbetserbjudandena låg något högre än vad mannen tjänat men Migrationsöverdomstolen påpekar att detta inte är helt avgörande enligt lagen. I det här fallet fanns godtagbara förklaringar och arbetsgivarens seriositet är inte ifrågasatt. Mannen och hans hustru beviljas permanent uppehållstillstånd.

Hämta referat i mål nr UM 2239-17 (Extern länk)

Se även pressmeddelande:

Centrum för Rättvisa 18-05-16: Ny vägledande dom stärker rättssäkerheten för arbetskraftsinvandrare (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Migr.överdomstolen: Helhetsbedömning av arbetsvillkoren ska göras vid förlängning till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har behandlat två uppmärksammade ärenden som gäller permanentning respektive förlängning av arbetstillstånd. Det ena gäller en IT-tekniker som haft arbetstillstånd i fyra år och vars anställningsvillkor sammanlagt med god marginal överstigit kollektivavtalsnivå. Under en period i början av anställningen, före första förlängningen, hade arbetsgivaren missat vissa försäkringar. Det andra fallet gäller en pizzabagare vars arbetsgivare missat en förändring i kollektivavtalet men på eget inititativ betalat ut resterande lön i efterhand. MIgrationsöverdomstolen att en helhetsbedömning av arbetsvillkoren ska göras. För IT-teknikern konstaterar domstolen också att det inte kan krävas att ett avtal helt motsvarar kollektivavtalet, så länge det inte är sämre än vad som är brukligt. Migrationsöverdomstolen bifaller överklagandena och beviljar uppehållstillstånd i båda fallen. Målnummer UM1350-17, UM1350-17 samt UM10747-16, MIG 2017:25.

Domarna har senare publicerats med referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen om IT-teknikern från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs referat och hämta domen om pizzabagaren från Lifos (Extern länk)

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-12-13: Helhetsbedömning av anställningsvillkoren ska göras (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 17-12-13: Pizzabagaren Danyar Mohammed i Jokkmokk får stanna: Jag började gråta (Extern länk)

Sveriges Radio Norrbotten 17-12-13: Advokaten om domen: Sätter punkt för utvisningar på grund av bagatellmisstag (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 17-12-13: Vägledande domar ger en västeråsare nytt hopp (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-29:

Rättsligt ställningstagande om turkiska medborgare med arbetstillstånd till sidans topp

Migrationverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om associeringsavtalet med Turkiet och vad det betyder för personer från Turkiet som har arbetstilltånd. Rättigheterna är något starkare än för andra arbetstagare, men de träder inte i kraft förrän personen rest in lagligt med en anställning enligt svenska regler. En turkisk arbetstagare har till exempel rätt att efter ett års laglig anställning få sitt arbetstillstånd förnyat om hen fortfarande är anställd hos samma arbetsgivare och efter tre års laglig anställning rätt att arbeta i valfritt yrke. Även familjemedlemmar till den anställde har vissa rättigheter enligt avtalet.

Hämta ställningstagandet, SR 39/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170712:

Migrationsverket 17-06- 30:

Migrationsverket om uppehållstillstånd för missionärer, munkar, mfl till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för personer som vistas i Sverige och utför religiös och annan ideell verksamhet

/Utdrag:/

Sammanfattning

Personer som vistas i Sverige och utför ett oavlönat arbete eller insats på religiös eller ideell basis behöver i normalfallet inte arbetstillstånd.

Detta gäller bland annat missionärer, munkar, nunnor och volontärer.

Om vistelsen i Sverige planeras vara upp till ett år kan uppehållstillstånd beviljas med stöd av 5 kap. 10 § utlänningslagen (2015:716).

Kommer vistelsen att vara längre tid än ett år kan uppehållstillstånd beviljas med stöd av 5 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen.

För munkar och nunnor bör ett uppehållstillstånd tidsbegränsas

till ett eller två år. Efter fyra års vistelse med tillstånd kan permanent uppehållstillstånd beviljas om övriga omständigheter är uppfyllda.

För missionärer bör tillstånd endast undantagsvis beviljas för längre perioder än sammantaget tre år. Tillstånd beviljas för ett år i taget.

Volontärer beviljas normalt uppehållstillstånd för högst ett år.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR, #vistårinteut och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.