Mir Abbas Safari lyckades efter 67 dagar i häkte ta sitt liv med en snara som han gjort av trådar ur filten. Häktesläkaren Jeff Elliott kritiserades av Socialstyrelsen för att Mir Abbas inte fått psykiatrisk vård.

Enligt Dagens Nyheter slår läkaren ifrån sig:

”Jag kan det här. Den här mannen var inte psykiskt sjuk. Det var när han insåg allvaret i utvisningsbeslutet som han fick utbrott. Han var livrädd för att bli trakasserad i Afghanistan.”

Läkaren har säkert rätt. Bakvänt nog brukar även de beslutande myndigheterna påpeka samma sak, när någon förgäves har försökt slå larm om att det inte går att utvisa en person som håller på att dö i ångestsymptom eller har försökt ta livet av sig.

Jo, men visst går det att utvisa ändå - tillståndet är ju inte symptom på en sjukdom utan en ”adekvat reaktion” på utvisningsbeslutet. Och då är det förstås inte heller någon idé att försöka behandla tillståndet - tycks i alla fall häktesläkaren mena.

Så praktiskt är det. Ingen behöver ta ansvar.

Och så human och rättssäker är asylproceduren - att självmord är en adekvat reaktion.

Lyssna till Agneta Gustavssons tragiska reportage om Mir Abbas Safari i P1 Konflikt. Sök programmet från 1 maj, reportaget kommer en bit in i sändningen.

Läs också DN:s artikel från Mir Abbas Safaris begravning, ett år efter hans död, och uppföljningen om de rättsliga följderna.