fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Religion, konversion, ateism

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 210603:

Asylnytt 21-06-03:

Konvertiter och politiskt aktiva från Iran övertygar domstol under muntlig förhandling till sidans topp

Konvertiter från Iran som inte har blivit trodda i Migrationsverkets utredning har i ett antal fall beviljats uppehållstillstånd med flyktingstatus efter muntlig förhandling i domstol, vanligen Göteborg men även i Luleå. I en del av fallen har personerna utövat kristendom redan i hemlandet, till exempel genom att besöka hemkyrkor, men har inte lyckats övertyga om att omvändelsen är genuin förrän i den muntliga förhandlingen. I andra fall har personens offentliga religionsutövande i Sverige spelat in. I ett fall betvivlar även domstolen genuiniteten men sur place-skälen blir ändå avgörande. I ett annat fall påpekar domstolen att det inte är så konstigt att detaljer saknades i Migrationsverkets utredning då det framgår av handlingarna att kvinnan avbröts gång på gång. Även politiskt aktiva personer från Iran har i flera fall fått flyktingstatus efter domstolsförhandling. För ett par av dem är deras politiska aktivitet i Sverige ostridig. Domstolen påpekar att landinfo visar hur regimen kontrollerar exiliraniers förehavanden och att de riskerar att gripas vid återvändande. De flesta har blivit trodda i domstolen, men i ett fall där domstolen misstror berättelsen beviljas ändå flyktingstatus på grund av risken för förföljelse på grund av tillskriven politisk uppfattning. Dessa domar är inte vägledande.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Konvertiter från Afghanistan övertygar domstolar om seriös omvändelse till sidans topp

Migrationsdomstolen i Göteborg har liksom migrationsdomstolen i Stockholm beviljat uppehållstillstånd till konvertiter från Iran. Det är ostridigt att en person som konverterat till kristendomen riskerar förföljelse i Iran. Men Migrationsverket har bedömt att konversionen inte varit genuin, t.ex. för att berättelserna varit odetaljerade och opersonliga. I det ena fallet hade personen besökt en hemkyrka i Iran ett fåtal gånger och hotats av sin familj, men Migrationsverket bedömde inte detta som trovärdigt. Det hölls också emot henne att hon lämnat landet lagligt. I det andra fallet redovisades ett aktivt engagemang redan i hemlandet men detaljerna i berättelsen ansågs motstridiga. Efter muntlig förhandling i respektive domstol har personerna blivit trodda. De dokument som lämnats in har inte räckt för att övertyga domstolarna, men den personliga muntliga beskrivningen av själsliga upplevelser, reflektioner över tron, överväganden inför konversion etc blir avgörande. I båda fallen har personerna även missionerat offentligt och reflekterat över riskerna kring detta. I det andra fallet intygade prästen i församlingen i Sverige att tre församlingsmedlemmar i Iran gripits och att kyrkan hjälpt dessa med borgen inför rättegång. Fallen kan ses som exempel. Det förekommer i fler ärenden att den muntliga förhandlingen blir avgörande för att flyktingstatus beviljas, vilket skedde i dessa fall. Domarna är dock inte vägledande. Källa förvaltningsrätterna i Göteborg och Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Tillskriven tillhörighet till bahá'í innebär risk för förföljelse enligt domstol till sidans topp

En kvinna från Iran uppgav att hon tagit avstånd från islam och konverterat till bahá'í och att hon och hennes familj därför behövde skydd. Migrationsverket ansåg att hon inte kunnat visa att hon konverterat på grund av en genuin religiös övertygelse och därför behövde hon inte leva som bahá'í vid ett återvändande. Familjen överklagade och kvinnan lyfte fram att hon är efterlyst i Iran och anses vara en avfälling samt att straffet för konvertering är dödsstraff. Kvinnan berättade för domstolen om hur hon fått kontakt med religionen, gått på möten och deltagit i ceremonier i hemlandet och om varför hon tog avstånd från islam, bland annat efter att hon tvingats gifta sig som barn. I Sverige har hon informerat om bahá'í via internet och har många följare. Domstolen tror inte på vad makarna berättat om kvinnans aktivitet i hemlandet, att hon skulle ha blivit uppmärksammad där eller att övertygelsen är genuin. Men kvinnan har en omfattande aktivitet på sociala medier på ett sätt som typiskt kommer att uppmärksammas av den iranska regimen. Hon riskerar därför att tillskrivas en religiös och politisk uppfattning med risk för förföljelse. Spridande av sådant material kan medföra böter, spöstraff eller långvarigt fängelsestraff. Kvinnan och familjen får därför uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

Även förvaltningsrätten i Luleå har avgjort ett mål om konverstion till bahá'í. I det fallet ansåg domstolen inte att mannens blogg innehöll något som skulle leda till förföljelse. Däremot övertygade han domstolen om sin omvändelse och övertygelse, vilket innebar att domstolen ansåg att han kommer att leva som bahá'í och därmed riskerar förföljelse. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsdomstol: Kvinna som anklagats för att missionera för Ahmadiyya får stanna till sidans topp

Målet gäller en kvinna från Pakistan som tillhör en trosriktning, ahmaiyyamuslimer, som är illa sedda och har begränsade möjligheter att utöva sin tro. En ahmadiyyamuslim kan dömas till hårt straff för att ha kallat sig själv för muslim eller för att ha predikat eller förordat sin religion. Kvinnan studerade på en ort där hon kunde undanhålla sin tro. Men i hemtrakten har hon trakasserats. När hon varit i Sverige ett halvår med uppehållstillstånd för studier och återvänt till Pakistan blev hon anklagad och polisanmäld för att ha försökt omvända två flickor. Därför återvände hon till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket fann motsägelser i uppgifterna om trakasserier och ansåg berättelsen om polisärendet vag och detaljfattig. Migrationsdomstolen avslog begäran om muntlig förhandlig och anser att landinformationen tillsammans med de uppgifter och förklaringar kvinnan lämnat sammantaget gör att det saknas anledning att ifrågasätta att hon har anklagats och polisanmälts. Oavsett vad polisanmälan leder till riskerar hon förföljelse i hemlandet. De internflyktsalternativ som Migrationsverket föreslagit är inte rimliga med tanke på att kvinnan inte har något nätverk där och tillhör en utsatt minoritet. Hon beviljas uppehållstillstånd som flykting. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Asylnytt 20-07-15:

FN:s mr-kommitté kritiserar inte utvisning av kristet uppfostrad pojke till Afghanistan till sidans topp

Målet gäller en ung man som hävdar att han tillbringade sina första tio år i en kristen familj i Ghazni. Han och hans bror hörde skottlossning och såg bilar utanför huset. När bilarna försvunnit kunde bröderna inte finna sina föräldrar. De fick hjälp att ta sig till iran. Där bodde de i en fabrik där de arbetade i flera år. De bad och hade sina kors under kläderna men uppträdde inte annars som kristna. Men pojken blev misshandlad en gång då korset syntes. Senare lånade han pengar och tog sig till Europa. Brodern var skadad och kunde inte följa med. I Sverige har han blivit döpt och levt som kristen. Migrationsverket och domstolarna i Sverige har inte bedömt berättelsen om den kristna familjen trovärdig, då mannen inte kunnat berätta tillräckligt om detta. Han har inte heller lyckats visa för svenska myndigheter att hans tro är genuin eller att det som kommit ut om honom i media skulle göra honom hotad i Afghanistan. Mannen har kritiserat att han krävts på förklaringar som en konvertit trots att han är uppvuxen som kristen. Efter fler misslyckade försök att påtala verkställighetshinder vände sig mannen till FN:s mr-kommitté som bad Sverige att tillfälligt stoppa utvisningen. Men kommittén har nu kommit fram till att de litar på Sveriges procedur och bedömer att mannen inte har visat att han riskerar förföljelse i Afghanistan. En ledamot av kommittén var oense med beslutet.

Läs eller hämta yttrandet om communication No. 3032/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Kvinna som flytt religiöst förtryck bedöms som konvertit av domstol till sidans topp

En kvinna som är född i Afghanistan men har bott i Iran sedan hon var fem år gammal, flydde tillsammans med sin dotter. Kvinnan hade blivit bortgift när hon var fjorton med en betydligt äldre kusin som misshandlade henne. Maken och dennes far ska ha kontaktat kvinnans familj och hotat skada henne. Migrationsverket bedömde att berättelsen var för vag för att i brist på skriftliga bevis räcka som asylskäl. Kvinnan har i Sverige konverterat till kristendom och har beskrivit hur islam med sina regler kändes som något påvingat medan hon i Sverige fick kärlek och vänskap från personerna runt henne och kunde själv lära känna gud. Migrationsverket anser bland annat att kvinnans berättelse handlar om otillfredsställelse med situationen för en muslimsk flicka snarare än sökande efter tro och att hon borde ha reflekterat över att det kan finnas fler tolkningar av islam. Efter muntlig förhandling i domstolen bedömer domstolen att berättelsen om konversionen är tillförlitlig. Hon har lämnat utförliga och konkreta uppgifter och det är enligt domstolen naturligt att hon kopplar sin barndomsreligion till tvångssituationen. Det hindrar inte att hon närmade sig kristendomen av genuint intresse. Kvinnan och dottern beviljas uppehållstillstånd som flyktingar. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer liknande domar rörande konversion. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande./

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Muntlig förhandling övertygade domstol om ateism och sexuell läggning till sidans topp

En person från Afghanistan hävdade bland annat att han riskerar förföljelse på grund av att han är homosexuell, något han upptäckte redan som barn. Han har även tagit avstånd från islam. Enligt Migrationsverket har han lämnat vaga uppgifter om sin sexuella läggning och om sin apostasi och har inte kunnat svara på frågor eller visat att han har behov av att visa vad han tycker och känner. Migrationsdomstolen däremot bedömer att berättelsen om hans läggning är sammanhängande, detaljerad och konsekvent. Han berättar om tankar och reflektioner på ett självupplevt sätt. De tillägg som gjorts påverkar inte trovärdigheten. Han har berättat om motstridiga känslor när han kom till insikt om sin läggning, om skillnaden när han kom till Sverige och även om sin relation till en person i Sverige. Av mannens berättelse under den muntliga förhandlingen framgick också att han inte avser att praktisera islam vid ett återvändande. Utredningen talar enligt domstolen för att detta har starkt samband med hans sexuella läggning och den intolerans mot homosexuella som finns i Afghanistan. Domstolen bedömer att det rör sig om en genuin och personlig övertygelse. Han har enligt domstolen gjort sannolikt att han riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning och sin religiösa uppfattning. Det finns inget internflyktsalternativ och han beviljas uppehållstillstånd som flykting. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

/Asylnytt: Det förekommer flera liknande domar rörande ateism och/eller sexuell läggning. Detta kan ses som ett exempel. Domen är dock inte vägledande. /

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsdomstol: Inget krav på giltig ursäkt innan skälen är tillräckligt starka till sidans topp

En familj från Afghanistan som begärt ny prövning på grund av att två familjemedlemmar konverterat till kristendomen och det hot detta skulle innebära för dem, fick avslag. De hade i tidigare prövningar tagit upp att de planerade konvertera men de var då inte döpta. Enligt de klagande hade dessutom deras tidigare ombud blandat ihop ärenden och inte klargjort deras väg till en kristen tro. Den nya ansökan grundade sig på att personerna nu var döpta och intyg om processen fram till detta. MIgrationsverket avslog den nya ansökan men migrationsdomstolen påpekar att enligt Migrationsöverdomstolens praxis att om något nytt inträffat som kan medföra skyddsbehov så får det förutsättas att han eller hon inte anser sig ha haft skyddsbehov på den grunden tidigare. I det här fallet kan de nya omständigheterna nu antas vara ett bestående hinder mot verkställighet och familjemedlemmarna beviljas en ny prövning. Saken återförvisas till Migrationsverket. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Kristna kopter riskerar förföljelse i Egypten enligt Migrationsdomstol till sidans topp

En barnfamilj från Egypten sökte asyl på grund av den förföljelse de som kristna kopter utsatts för i Egypten. Mannen hade bland annat blivit kidnappad och fängslad i 45 dagar under vilka han utsattes för misshandel och annan förnedrande behandling. Han släpptes dock efter en ekonomisk uppgörelse med kidnapparna. Hustrun hade utsatts för att en arbetskollega hällde kokande vatten över hennes hand där hon hade ett kors tatuerat. Några månader senare utsatte hon för ett våldtäktsförsök. Ett polisbefäl hade sagt att det är sånt hon får stå ut med då hon är kristen och visar håret. Familjemedlemmarna hade fått olika hot bland annat om att barnen skulle kidnappas. Deras berättesler om flera händelser beskrevs som självupplevda och detaljerade av Migrationsverket, men de fick ändå avslag eftersom de inte kunde visa att misshandeln berodde på att de var kristna eller att staten var ansvarig. Migrationsdomstolen anser att det kvinnan utsatts för är förföljelse på grund av hennes tillhörighet till den kristna minoriteten och att landinformation inte stödjer att hon skulle kunna få skydd av myndigheterna. Därför ska familjen ha uppehållstillstånd som flyktingar. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Luleå.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migr-domstol: Internflyktsalternativ inte relevant för apostat som redan hotats till sidans topp

En person från Afghanistan hade blivit hotad redan i hemlandet på grund av att han tagit avstånd från islam. Migrationsverket höll med om att han riskerade förföljelse på hemorten men avslog asylansökan med hänvisning till internflyktsalternativ. Migrationsdomstolen resonerar i sitt beslut kring om detta alternativ är relevant, varvid det avgörande är om det finns konkret risk för förföljelse. Enligt domstolen kan personen som gjort sannolikt att han tagit avstånd från islam inte förväntas delta i religiösa ritualer. Om han står fast vid avståndstagandet löper han en påtaglig risk för skyddsgrundande behandling. Migrationsverket har enligt domstolen inte uppfyllt sin bevisbörda rörande internflyktsalternativets relevans. Personen hade begärt muntlig förhandling och lämnat in intyg för att han visa att han numera konverterat till kristendom. Men domstolen ansåg inte att det behövdes mer bevis eller muntlig förhandling då utgången ändå blir flyktingstatus. Mannen beviljas tre års uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa Förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Sikher från Afghanistan kan utvisas enligt Europadomstolen till sidans topp

Två barnfamiljer sökte asyl i Nederländerna främst på grund av förföljelse de upplevt och kunde förvänta sig i framtiden som sikher i Kabul. En viktig del var att barnen inte kunde gå i skolan, enligt föräldrarna. De fick avslag bland annat på grund av trovärdighetsbrister. De kunde inte visa att de faktiskt lämnat Afghanistan nyligen. Familjerna hävdade att oavsett så bör sikher inte utvisas som det är nu i Kabul. Vid en andra ansökan beviljades de inte en full prövning. UNHCR Nederländerna yttrade i ärendet bland annat att asylbedömningen är framåtsyftande, dvs det spelar ingen roll om familjerna var i Afghanistan nyss. De säger också att sikher enligt Nederländernas riktlinjer inte borde behöva bevisa individuell förföljelse utöver gruppens sårbarhet. Europadomstolen anser dock att sikherna har visst stöd, det finns till exempel en statligt stödd skola i Kabul. Domstolen påpekar att UNHCR:s officiella riktlinjer inte räknar sikherna till dem som behöver skydd oavsett individuella skäl. Vidare anser domstolen att de individuella skäl som framförts inte når upp till brott mot artikel 3. Tre ledamöter har en skiljaktig mening i avseendet att de anser att den prövningen borde gjorts nationellt men att familjerna inte fått en fullständig prövning i Nederländerna.

Case of A.S.N. and Others v. the Netherlands, Applications nos. 68377/17 and 530/18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

ELENA legal update 20-03-13:

UK: Country guidance on risk of return to Iran in the event of conversion to Christianity till sidans topp

On 20 February 2020, the Upper Tribunal (Immigration and Asylum Chamber) published its judgment in the case of PS (Iran) v Secretary of State for the Home Department [2020] UKUT 46 (IAC) concerning the potential risk of persecution due to conversion to Christianity in the event of return to Iran.

The applicant made an application for asylum after arriving in the UK from Iran in 2013 due to his fear of persecution for his imputed political opinion. The request was rejected. In May 2015, the applicant began attending the Coverdale Christian Church in Manchester and was later baptized. He subsequently made a new asylum claim based on his conversion to Christianity. The First Tier Tribunal found that, due to the applicant's superficial knowledge of the religion and the haste of his baptism, that his conversion had not been genuine.

The Upper Tribunal found, inter alia, that the applicant had no prior connection with any persons of interest in Iran. It added that while the Iranian authorities would be aware of his claim for asylum due to the need for special travel documents to return to his country of origin, he would likely only be required to sign an undertaking promising that he would not undertake Christian activities. The Upper Tribunal therefore concluded that while the applicant may be placed under surveillance and questioned, he would face a negligible risk in the event of return and would not be of special interest to the authorities.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Asylnytt 20-02-24:

FN:s mr-kommitté kräver att Sverige omprövar utvisning av ateist till Afghanistan till sidans topp

Saken gäller en ung man från Afghanistan som växt upp som shiamuslim i Iran. Han kom till Sverige 2015. Han slutade praktisera sin religion eftersom han inte trodde på Gud efter allt han sett. Detta var väl känt i hans omgivning. Han fick avslag på asylansökan och togs i förvar under 2017. Där påtalade han verkställighetshinder och tog upp att han var ateist men fick ingen ny prövning. Domstolen bedömde ateismen som en ny omständighet, men menar att om övertygelsen hade varit genuin så skulle mannen ha tagit upp den tidigare. Detta bedömdes alltså utan muntlig förhandling. Mannens historia kom ut media och han skrev även till afghanska ambassaden. Verkställighet av utvisningen stoppades i sista stund efter att mr-kommittén beslutat ta upp ärendet. Sveriges regering hävdade att mannen inte visat att ateismen är seriös - och att det finns möjlighet att ångra sig och återuppta islam.

Kommitténs inställning är att staten borde pröva en konversion grundligt och ta hänsyn till att personens agerande kan få allvarliga konsekvenser oavsett hur genuin övertygelsen är. Kommittén kritiserar att de svenska myndigheterna bedömt att mannen är apostat, hazar, i avsaknad av nätverk och hans mentala hälsa var för sig men inte vägt samman sårbarheten. Sammantaget med att mannens identitet kommit ut bedömer kommittén att en utvisning kan få irreparabla konsekvenser. Slutsatsen är att Sverige skall bevilja mannen en ny prövning. Tre ledamöter av kommittén var skiljaktiga och anser att de svenska myndigheternas redan bedömt saken i detalj. De påpekar också att det talar emot mannen att han skrivit till ambassaden och angivit sig själv.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta: Communication No. 3070/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Asylrättscentrum 20-01-22:

Chefsjuristen kommenterar: Tidpunkt för åberopande av nya skyddsskäl till sidans topp

Vad innebär det att någon inte kunnat berätta om en omständighet tidigare och vilka konsekvenser kan det få i asylansökan. Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad förklarar MIG 2019:25 om tidpunkt för när skyddsskäl åberopas.

Avgörandet rör en afghansk man som ansökte om asyl i Sverige i oktober 2015. Ansökan avslogs genom ett beslut som fick laga kraft i november 2018. I januari 2019 gav mannen in en anmälan om verkställighetshinder till Migrationsverket. Skälet för anmälan var att han konverterat till kristendomen. Han gav in ett dopbevis och fotografier från dopceremonin. Migrationsverket beslutade att inte bevilja uppehållstillstånd med stöd av 12 kap. 18 § utlänningslagen och att inte heller ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning med stöd av 12 kap. 19 § samma lag.

Varit i Sverige för lång tid när mannen berättade om sina skyddsskäl

Mannen överklagade beslutet och gav in en skrivelse från sin doppräst. Domstolen avslog överklagandet. Domstolen ansåg att det var fråga om en ny omständighet och att denna nådde upp till det beviskrav som krävs för att en ny prövning ska beviljas - vilket är att det ska vara antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter. Domstolen ansåg dock att kravet på giltig ursäkt i bestämmelsen inte var uppfyllt - det var alltså inte ursäktligt att han inte tidigare berättat om sina tankar kring trostillhörighet och den kristna tron, särskilt som han varit så länge i Sverige. Det framgick av underlaget i ärendet att mannen redan när han kom till Sverige inte längre identifierade sig offentligt som muslim.

Kunde omständigheterna kommit upp tidigare?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14

Migrationsöverdomstolen: Kravet på giltig ursäkt för ny prövning har feltolkats till sidans topp

Målet gäller en person som efter slutligt avslag blev döpt som kristen och anförde det som skäl för en ny prövning. Både Migrationsverket och migrationsdomstolen håller med om att konversionen är en ny omständighet och dessutom att personen riskerar skyddsgrundande behandling i hemlandet. Men de avslog ändå för att personen inte hade någon "giltig ursäkt" för att inte ha åberopat sina tankar kring trostillhörighet tidigare, särskilt som han uppgett att han redan när han kom till Sverige inte identifierade sig som muslim. Men Migrationsöverdomstolen skriver: "Har sökanden gjort antagligt att denne på grund av sin ändrade övertygelse riskerar skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hemlandet får det förutsättas att denne inte anser sig ha haft något skyddsbehov tidigare på denna grund. I ett sådant fall saknas det i allmänhet skäl att ifrågasätta tidpunkten för när sökanden ansett att skyddsbehovet har uppstått." Migrationsöverdomstolen anser inte att det fanns anledning för personen att åberopa sina religiösa överväganden innan han insett att han ville kunna leva som kristen. Dopet blev det avgörande steget för honom. Eftersom omständigheten inte fanns tidigare så behövs ingen giltig ursäkt. Domen är vägledande.

Hämta domen i mål UM4832-19, MIG 2019:25 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

DOAJ 2019:

The boundaries of religious persecution: Refugee law and the limits of restrictions till sidans topp

The right to freedom of religion or belief has been well-established in human rights instruments since the inception of the modern era of international law. However, while inner freedom of belief has been uncontested, the ability to manifest those beliefs publicly has been made subject to limitations for certain purposes which include public safety and order, health, morality and the fundamental rights and freedoms of others. The degree to which such restrictions on religious practice may be permissible under the rubric of international human rights law has been and continues to be under debate. International refugee law has played an important role in safeguarding religious freedom, as persecution for reasons of religion is one of the five grounds enumerated in the 1951 Convention relating to the Status of Refugees. To what degree are restrictions on religious practice permissible and at what point do such restrictions rise to the level of persecution meriting international protection?

An examination of the refugee jurisprudence of States adjudicating religion-based claims will help illustrate the nebulous boundaries of the definition of persecution in the context of religious practice and identify some of the factors and trends which influence refugee decision-making.

Part I will provide an overview of international refugee law as it relates to religion and describe the Westphalian context under which it was constructed. The modern era of international law was strongly influenced by wars of religion and the principle of cuius regio, eius religio - whose the rule, his the religion - which emphasized respect for national sovereignty and non-interference in religious affairs of the state as essential to international stability. International refugee law, developed largely in response to World War II and the Holocaust, attempts to balance respect for national sovereignty with humanitarian protection concerns by only applying to persons outside their country of origin.

(...)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

Europadomstolen fördömer utvisning av konvertit till Afghanistan till sidans topp

En hazarisk pojke från Ghazni sökte asyl i Schweiz och berättade att han konverterat till kristendomen och spritt biblar redan i hembyn, och att polisen sökt honom. Han fick avslag eftersom han inte kunde beskriva detaljerat vad som hänt eller redogöra för kristendomen. Senare lämnade han in brev från fadern om att familjen tvingats lämna landet och dopbevis från sin församling i Schweiz. Den schweiziska domstolen bedömde att han faktiskt konverterat, men i Schweiz. Apostasi kan leda till förföljelse och även dödsstraff enligt domstolen, men avslog ändå eftersom så få kunde känna till saken, i varje fall inte den unge mannens släktingar i Kabul. Han var nu myndig. Inte heller Europadomstolen tror att konversionen skedde i hemlandet. Men även om asylskälen uppstått "sur place" måste staten utreda riskerna. Schweiz har inte utrett om personen kan utöva sin tro i hemlandet, utan har utgått från att han ska hålla religionen privat. Dessutom borde hans situation som hazar ha vägts. Därför skulle utvisningen bryta mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen på franska L'affaire A.A. c. Suisse, Requête no 32218/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190517:

Asylnytt 19-05-17:

Prövningstillstånd: Borde en konvertit ha berättat om konversionen före dopet? till sidans topp

En man från Afghanistan berättade i en anmälan om verkställighetshinder att han blivit kristen. Av ansökan framgick att han funderat över religionen redan i hemlandet och närmat sig kristendomen under lång tid. Han döptes dock först efter slutligt avslag och religionsskäl fanns inte med i grundärendet. Enligt Migrationsverket finns ingen förklaring till varför han inte berättat mer om sin religiösa övertygelse och därför har han inte "gjort antagligt" de nya omständigheterna. Migrationsdomstolen däremot ansåg att mannen gjort antagligt att det finns skyddsgrundande omständigheter, men eftersom det inte finns "giltig ursäkt" för att han inte åberopat omständigheterna tidigare beviljades inte ny prövning. Migrationsöverdomstolen kommer nu att pröva frågan om "giltig ursäkt". I en dom nyligen återförvisades ett ärende av Migrationsöverdomstolen i en liknande situation, men fallen skiljer sig. i det tidigare fallet hade migrationsdomstolen bedömt att det fanns "skälig anledning att anta" att personen löpte en skyddsgrundande risk. Med detta högre beviskrav behövs enligt Migrationsöverdomstolen ingen giltig ursäkt för att bevilja en ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Migrationsverket 19-04-09:

Migrationsverkets kommentar till rapporten om konvertitärenden till sidans topp

I mars släppte ett antal frikyrkor en rapport där Migrationsverkets bedömning av konvertiter pekas ut som rättsosäker. Nu har verkets rättsavdelning analyserat rapporten.

- Det är bra att ämnet uppmärksammas. Samtidigt ska man komma ihåg att kyrkorna och Migrationsverket har olika uppdrag, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Rapporten bygger på 619 beslut i asylärenden mellan 2015 och 2018 där den sökande åberopat konversion som asylskäl. Av dessa har 68 procent fått avslag på sin ansökan då tron inte bedömts som genuin, enligt rapporten. Har konversion angetts som skäl i ett senare skede av asylprocessen är nivån av antalet avslag högre.

- Rapporten är intressant eftersom den baseras på ett stort antal ärenden. Den bygger dock enbart Migrationsverkets beslut. Även domstolarna har en viktig roll i asylprocessen och det hade varit bra med en analys som kopplar ihop rättskedjan, säger Fredrik Beijer.

Han menar att Migrationsverket och kyrkan har olika uppdrag.

- Migrationsverket ska, enligt de lagar och regler vi har att förhålla oss till, pröva om en person är i behov av skydd. Kyrkan har inte samma roll.

Sammantaget gör de fem kyrkliga samfunden som står bakom rapporten bedömningen att Migrationsverkets hantering av konvertitärenden är rättsosäker. Den kritiken tillbakavisar dock Fredrik Beijer.

- Det här är svåra och komplexa ärenden. Vi gör alltid en individuell bedömning och då är det viktigt att vi tar hänsyn till individens omständigheter och förutsättningar. Asylsökande har också alltid rätt till ett offentligt biträde och kan överklaga sitt beslut till domstolarna.

(...)

Hela kommentaren samt frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Migrationsverket 19-01-18:

Migrationsverket gör inga tester i konvertitärenden till sidans topp

På sociala medier cirkulerar ett test som påstås användas av Migrationsverket för att ta reda på om en asylsökande är kristen.

- Det är fel. Migrationsverket använder inga tester, säger presschef Per Ek.

Ett test med frågor som handlar om kristendomen och påstås användas i Migrationsverkets utredningar sprids nu på sociala medier. Testets frågor är tagna ur sitt sammanhang och har inte ställts under ett och samma utredningssamtal.

Migrationsverket har en utredningsskyldighet och behöver därför ställa vissa frågor när en person söker skydd i Sverige. Frågorna ska anpassas till omständigheterna i det enskilda ärendet. Fokus i konvertitutredningar är inte kunskapsfrågor utan den inre övertygelsen, religionens betydelse för individen och hur det tar sig uttryck.

Vissa kunskapsfrågor kan ha betydelse för helhetsbedömningen, beroende på vad personen har berättat.

- Det är olyckligt och felaktigt att det framställts som att Migrationsverket genomför tester på personer som uppger att de konverterat, säger Per Ek.

Den som har fått ett avslagsbeslut från Migrationsverket kan alltid överklaga till domstolarna som gör självständiga bedömningar.

Frågor och svar

Kan frågorna i testet ha förekommit i Migrationsverkets utredningar?

Frågorna kan ha använts av Migrationsverket men det är viktigt att komma ihåg att frågorna är tagna ur sitt sammanhang och att de inte har ställts i en enskild utredning.

I ett fåtal fall har vi sett att det har förekommit olämpliga frågor, vilket har uppmärksammats i en intern kvalitetsuppföljning. Det är däremot inget som är representativt i majoriteten av våra utredningar.

Hur avgör ni vilka kunskapsfrågor som ska ställas?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om konversion och ateism till sidans topp

Det nya ställningstagandet ersätter ett från 2012 och har ändrats på många punkter. En väsentlig skillnad är att även ateism tas upp. Konvertion "sur place" har fått ett eget avsnitt liksom motsvarande för ateism. Även skäl som åberopas i verkställighetsstadiet tas upp separat och rekommendationen är att utredningen i sådana fall inriktas på trovärdighetsfrågan. Fokus ligger över huvud taget mer än tidigare på hur genuin övertygelsen är och hur processen att komma fram till konversion eller ateism har gått till, samt hur detta kommer att manifesteras vid ett återvändande. Ställningstagandet innehåller punktlistor för vilka faktorer utredningen bör koncenteras på och frågor som kan ställas. Frågorna rör inte religionskunskap utan personens religiösa identitet och utövande. I det tidigare ställningstagandet påpekades redan i inledningen att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. I det nya ställningstagandet påpekas i stället att den framåtsyftande bedömningen gäller om den religiösa uppfattningen kommer att leda till skyddsgrundande behandling och att frågan om en åberopad konversion har kommit till kännedom i hemlandet ofta aktualiseras.

Hämta ställningstagandet SR 46/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Asylnytt 18-11-08:

EU-domstolen: Irans straff mot konvertit kan utgöra förföljelse om lagen tillämpas till sidans topp

Målet rör en person från Iran som sökt asyl i Bulgarien efter att ha anklagats för apostasi i hemlandet. Några av frågorna till EU-domstolen rör om en medlemsstat är skyldig att pröva varje ärende enligt Dublinförordningen och fatta beslut om sitt ansvar för asylärendet, innan beslut i sakfrågan tas. EU-domstolen påpekar att det inte finns någon skyldighet att ta ett uttryckligt beslut i fråga om ansvar enligt Dublinförordningen. Dublinkriterierna behöver inte heller vägas in om beslutet i sakfrågan överklagas. Övriga frågor rörde relgiion som asylskäl. Vilka frågor om religion får ställas och måste den sökande uttala sig om alla aspekter av religionsutövande som nämns i asylprocedurdirektivet? Kan hemlandets argument för straff mot apostasi vägas in eller utgör straffen i sig förföljelse även om inte någon religion nämns? EU-domstolen svarar att alla beståndsdelar av begreppet "religion" inte behöver visas, men sökande måste kunna underbygga sina påståenden. Beträffande straff säger EU-domstolen att dödsstraff eller fängelsestraff för agerande i strid med statsreligionen kan utgöra förföljelse. Det avgörande är straffets karaktär, och om straffet tillämpas i praktiken.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domen i mål C-56/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

Minderårig konvertit fick flyktingstatus efter muntlig förhandling till sidans topp

En ung pojke från Afghanistan sökte asyl och uppgav att han lämnade hemmet som 14-åring efter "krig" i hemtrakten, där personer ur hans folkgrupp halshöggs. Familjen beslöt att han som äldsta son skulle fly och en morbror betalade för resan. Hans ålder ifrågasattes inte i Sverige och han betraktas fortfarande som minderårig. Han fick beslut om avslag eftersom inget konkret hade hänt honom eller familjen. Familjen kunde fortfarande utgöra ett ordnat mottagande. Under tiden i Sverige hade han bott i en utövande kristen familj och så småninom bestämt sig för att konvertera. Detta kom inte fram förrän inför domstolen. Målet återförvisades till Migrationsverket, som gav avslag på nytt eftersom konverteringen inte ansågs som genuin. Domstolen däremot ansåg att pojken kunde förklara varför han från början sett religionen som en privatsak. Han kunde också berätta om kristendomen på ett sätt som verkar självupplevt och övertygande. Att hans uppfattning präglas av en viss naivitet anser domstolen naturligt då han är mycket ung. Eftersom konvertiter riskerar skyddsgrundande behandling och det inte finns något myndighetsskydd i Afghanistan beviljas pojken uppehållstillstånd med flyktingstatus. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.