fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Handläggningstid

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210125:

JO 21-01-21:

Granskning av Migrationsverkets handläggningstider till sidans topp

Sedan flera år är det många som vänder sig till JO med klagomål på långsam handläggning hos Migrationsverket.

Under första halvåret 2019 beslutade JO att utreda nio ärenden som rörde långa handläggningstider inom ärendeslagen medborgarskap, anknytning och asyl, varav två asylärenden där Säkerhetspolisen varit remissinstans. Resultatet av granskningen redovisas i fyra separata beslut, varav detta beslut är ett.

JO har flera gånger tidigare granskat handläggningstiderna hos Migrationsverket. I de granskningar som gjorts efter den kraftiga ökning av migrationen som inleddes under andra halvåret 2015 har JO hittills inte uttalat någon kritik mot verket för långa handläggningstider. JO har i stället uttalat att det ytterst är en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid.

Utgångspunkten för den granskning som nu redovisas har varit att den kraftiga ökningen av migrationen har klingat av och att Migrationsverket har haft tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Trots att det fortfarande kan finnas vissa kvardröjande effekter går det enligt JO:s mening inte längre att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till den situation som uppstod 2015.

JO kritiserar Migrationsverket för långsam handläggning i samtliga granskade ärenden och för passivitet under handläggningen i de flesta av ärendena.

JO gör i ett av besluten uttalanden om Säkerhetspolisens handläggningstider i ärenden som remitterats från Migrationsverket.

Med anledning av det som Migrationsverket och Säkerhetspolisen har uppgett om bl.a. behovet av resurser överlämnar JO sina beslut till Justitiedepartementet för kännedom.

Granskning av Migrationsverkets handläggningstider i asylärenden, 2079-2019 (Extern länk till pdf-fil)

Ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning, 8443-2018 (Extern länk till pdf-fil)

Ärende med säkerhetspolisen som remissinstans, 659-2019 (Extern länk till pdf-fil)

Medborgarskapsärenden, 130-2019 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

JO kritiserar fortsatt väntetid efter att Migrationsverket ålagts handlägga ärendet till sidans topp

En familj fick slutligt avslag på sina asylansökningar efter ca två år, men beviljades kort därefter en ny prövning. Detta var den 15 november 2017. När inget hörts från Migrationsverket nästan ett år efter detta datum lämnade föräldern in en begäran om att ärendet skulle handläggas (detta är en möjlighet enligt förvaltningslagen). Migrationsverket svarade att det behövdes mer utredning men migrationsdomstolen ålade den 9 januari 2019 Migrationsverket att avgöra ärendet snarast möjligt. När ytterligare fyra och en halv månad gått anmälde föräldern dröjsmålet till JO. Den 27 maj 2019 förordnades offentligt biträde, den 3 juli hölls utredningen och den 2 september 2019, nästan två år efter att prövningen beviljats, beviljades familjen uppehållstillstånd. Det JO har utrett och kritiserar är dröjsmålet efter att Migrationsverket ålagts att avgöra ärendet snarast möjligt. I utredningen framkom bl.a. att det åläggandet inte registrerades förrän efter att ombudet hört av sig. Migrationsverkets försvar var att verket ändrat sina system och den ansträngda situationen efter det stora antalet asylsökande som kom 2015.

JO:s beslut, Dnr 3075-2019 (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Svenska Kyrkan 20-04-30:

Konsekvenser av coronapandemin till sidans topp

Den pågående coronapandemin påverkar även asylsökande, nyanlända och papperslösa. Här försöker vi reda ut hur olika grupper drabbas.

/Innehåll: Asylsökande, kvotflyktingar, familjeåterförening, nya gymnasielagen, arbetstillstånd, papperslösa, förvarstagna/

Sammanfattning och slutsatser

Asylsökande som befinner sig i Sverige kan drabbas av längre handläggningstider, vilket kan medföra ökad oro och psykisk ohälsa.

De som har beviljats tillfälliga uppehållstillstånd kommer ha svårare att få permanenta uppehållstillstånd. Detta som en följd av kravet på försörjning från varaktig inkomst och att arbetslösheten stiger i pandemins spår. Detta kan få negativa konsekvenser för deras etablering i Sverige och möjligheten att känna sig trygg.

På motsvarande sätt innebär försörjningskravet att personer med uppehållstillstånd i Sverige troligen kommer få mycket svårare att återförenas med sina familjer. Detta kan leda till ökad frustration och psykisk ohälsa hos gruppen. Undantaget är de som beviljas flyktingstatus och vars familjer ansöker inom 3 månader.

Gruppen som omfattas av nya gymnasielagen riskerar att få svårare att aktivt delta i studierna eftersom gymnasieskolor håller stängt. De kommer också bli svårare att få ett arbete inom stipulerad tid. Konsekvensen är att de riskerar att utvisas eller att deras befintliga utvisningsbeslut blir verkställbart. Stor risk finns att denna grupp inte lämnar Sverige utan stannar kvar som så kallade papperslösa.

Personer med arbetstillstånd riskerar att förlora sina jobb och därmed sina uppehållstillstånd. Vissa stannar troligen kvar i Sverige som så kallade papperslösa.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

JO 19-11-06:

Kritik mot Migrationsverket för bristfällig underrättelse om ett beslut till sidans topp

Migrationsverket avslog AA:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov den 17 juni 2016. AA underrättades dock inte om beslutet i samband med detta utan först den 6 februari 2018, d.v.s. ett år och åtta månader efter att beslutet fattats.

I beslutet konstaterar JO att Migrationsverkets handläggning av underrättelsen om beslutet varit förenad med flera brister. Migrationsverket har bl.a. frångått sina egna rutiner för underrättelse om beslut, lämnat felaktig information till AA:s offentliga biträde och inte registrerat allmänna handlingar på det sätt som borde ha skett. Migrationsverket har dessutom, trots påpekande från AA:s offentliga biträde, inte följt upp om AA underrättats om beslutet. JO uttalar att Migrationsverkets agerande har lett till att det tagit oacceptabelt lång tid att underrätta AA om beslutet. Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga hanteringen.

Hämta beslutet 923-2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

JK 19-07-16:

Kritik mot Migrationsverket med anledning av brister i serviceskyldigheten till sidans topp

Justitiekanslern kritiserar Migrationsverket för brister i serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen under handläggningen av en ansökan om asyl.

/Utdrag ur bedömningen:/

AA:s ombud anser att Migrationsverket borde ha avgjort även AA:s ärende i samband med att hennes förälder och syskon beviljades permanent uppehållstillstånd i december 2016. Av den tillgängliga utredningen går det dock inte att dra slutsatsen att det redan då fanns förutsättningar för att fatta beslut i AA:s ärende.

Handläggningen av AA:s asylansökan tog i anspråk sammanlagt ca tre år och sju månader. Under handläggningen förekom långa tidsperioder då inga aktiva åtgärder företogs.

(...)

Migrationsverkets upplysningar till AA:s offentliga biträde framstår som motstridiga. Detta får dock anses ha berott på att AA:s familjeförhållanden ändrades under handläggningen av hennes ansökan och att det hos Migrationsverket handlades två ärenden (ärendet om återkallelse av AA:s förälders och syskons uppehållstillstånd och makens asylärende) som hade betydelse för prövning för AA:s asylansökan. Det kan dock anmärkas att Migrationsverket inte upplyste det offentliga biträdet om att AA:s ändrade familjeförhållanden hade medfört att ytterligare utredning var nödvändig och att ytterligare rättsliga frågeställningar hade tillkommit i ärendet samt att utgången i ärendet om återkallelse av AA:s förälders och syskons uppehållstillstånd respektive makens asylärende hade betydelse för prövning av AA:s asylansökan.

(...)

Hela beslutet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Migrationsverket 19-07-29:

Många ansöker om medborgarskap just nu till sidans topp

Allt fler vill bli svenska medborgare. Det har lett till att väntetiden för att få medborgarskap just nu är lång. Migrationsverket har under året lagt extra resurser till medborgarskapsprövningen för att fler ärenden ska kunna avgöras på kortare tid.

Flera medier rapporterar om Migrationsverkets långa handläggningstider för personer som vill bli svenska medborgare. Just nu är den förväntade längsta väntetiden 30 månader - men en majoritet av ärendena avgörs långt snabbare än så. Enligt Migrationsverkets siffror är den genomsnittliga handläggningstiden just nu 293 dagar. Tiden räknas från att ansökan kommer in till Migrationsverket fram tills att beslut fattas i ärendet.

- Det är inte heller en acceptabel handläggningstid. Vårt mål är att samtliga sökanden ska få besked inom sex månader, säger Fredrik Bengtsson, kommunikationsdirektör.

Varför tar handläggningen så lång tid?

Varje ärende prövas individuellt. Det betyder att handläggningstiden för varje enskilt ärende ser olika ut och tar olika lång tid. En vanlig orsak till att handläggningen drar ut på tiden är att ansökan som skickas in inte är komplett.

Migrationsverket har under året tillsatt mer resurser till medborgarskapsprövningen för att korta handläggningstiderna så gott det går. Under nästkommande år tillsätts ytterligare resurser.

- Vi arbetar också med att få fram olika digitala lösningar för att handläggningen ska kunna ske smidigare, säger Fredrik Bengtsson.

Pressmeddelandet (Extern länk)

Information om hur ansökan ska gå till (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

JO 19-06-10:

Kritik mot Sveriges ambassad i Teheran för långa väntetider till sidans topp

Kritik mot Sveriges ambassad i Teheran för långa väntetider och svårigheter att boka tid för besök på ambassaden i samband med ansökningar om visum.

/Utdrag:/

AAoch BBhar uppgett att deras släktingar hade svårt att boka tid för besök på ambassaden efter att deras ansökningar hade registrerats elektroniskt. Både AA och BB har beskrivit att det tog ungefär två veckor innan någon tid överhuvudtaget kunde bokas. De tider som fanns att tillgå låg så långt fram i tiden att resorna till Sverige inte kunde genomföras som planerat. Utrikesdepartementet har uppgett att väntetiden för att få komma på besök på ambassaden under den aktuella tidsperioden kunde uppgå till 90 dagar.

(...) Av utredningen framgår att de långa väntetiderna framförallt är ett resultat av att ambassaden tar emot ett mycket stort antal viseringsansökningar. Det framgår dock inte att antalet viseringsansökningar var avsevärt fler under den nu aktuella tidsperioden jämfört medtidigare år. Jag får istället uppfattningen att antalet ansökningar vid ambassaden har varit högt under en längre tid. Vid sådana förhållanden har en myndighet en skyldighet att organisera sin verksamhet på ett sådant sätt att den kan utföra sina uppgifter trots att arbetsbelastningen är hög. Myndigheten måste också göra en bedömning av om uppgifterna kan utföras med befintliga resurser och vid behov lyfta frågan om ytterligare resurser.

(...)

Yttrandet i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00

JO kritiserar att ärenden blivit bortglömda på Migrationsverket till sidans topp

Justitieombudsmannen har riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket i två fall där överklagade ärenden har tappats bort inom verket vilket lett till kraftig fördröjning. Det ena fallet gällde ett ensamkommande barn som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd men överklagade för att få skyddsstatus. Migrationsverket avvisade överklagan som för sent inkommen, men domstolen höll inte med om det. När ärendet återförvisats borde det omgående hanterats och skickats in på nytt, men det hamnade på fel avdelning och hittades inte förrän barnets gode man hörde av sig ytterligare ett halvår senare. Det andra ärendet rörde en person som fått alternativ skyddsstatus och överklagade för att få flyktingstatus. Överklagan skickades på översättning men det fanns ingen rutin för att bevaka ärenden som skulle översättas och handläggarna kunde inte heller ta ut lista över pågående ärenden. Överklagan hittades först i samband med att personen ansökt om förlängning och nådde domstolen mer än ett år efter att den borde gått in. JO konstaterar att fördröjningen i båda fallen kunde undvikits om Migrationsverket hade haft bättre rutiner för inlämning av överklagade ärenden.

Justitieombudsmannens söksida (Extern länk)

Mål nr 8010-2017, det återförvisade ärendet (Extern länk till pdf-fil)

Mål nr 8613-2017, fallet med översättningen (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

Justitiekanslern 18-11-08:

JK kritiserar handläggningstid i medborgarskapsärende till sidans topp

Klagomål med anledning av Migrationsverkets handläggning av en ansökan om svenskt medborgarskap

Justitiekanslern uttalar följande kritik mot Migrationsverket. Verket har med anledning av en ansökan om svenskt medborgarskap under ett år och sju månader inte vidtagit några handläggningsåtgärder. Verket gör dessutom för stor skillnad i handläggningstider mellan ärenden om svenskt medborgarskap som bedöms vara uppenbart klara för beslut och ärenden av samma slag i vilka ytterligare utredning bedöms som nödvändig.

(...)

Läs hela yttrandet i ärende 11423-17-2.1 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180804:

Migrationsverket 18-07-29:

Oförändrad prognos över asylsökande - minsta balanserna på fem år siktas till sidans topp

Bedömningen av antalet personer som söker asyl i Sverige är oförändrad för både 2018 och 2019, vilket pekar på en varaktig utveckling. Dessutom bedömer Migrationsverket att balanserna vid årsskiftet på flera områden kommer att vara de minsta på fem år.

- Den fortsatt stabila utvecklingen av asylsökande och minskade balanser ger oss möjlighet att utveckla en mer effektiv verksamhet, säger generaldirektören Mikael Ribbenvik.

Antalet asylsökande till Sverige antas enligt prognosen ligga kvar på cirka 23 000 för 2018 och 29 000 för 2019. Prognosens planeringsantagande utgår ifrån att gränskontroller och andra gränshinder i Europa kommer att finnas kvar under året, samt att EU:s och Turkiets migrationsuttalande består.

Den stabila prognosen över antalet nya asylsökande innebär att kan fortsätta på den utstakade vägen mot en effektiv organisation.

- Vi ser att det mesta pekar åt rätt håll när det gäller balanser, handläggnings?tider och mottagning. Det ger oss förutsättningar att fortsätta utvecklingen mot en bättre organisation med ändamålsenlig styrning som ger medarbetarna goda förutsättningar att ge sökande sina ärenden prövande snabbt och rättssäkert, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Planeringsantagandet för 2019 och framåt utgår ifrån att riksdagens beslut om den tillfälliga lagen upphör i mitten av nästa år. Därför bedömer Migrationsverket att något fler människor kommer att söka asyl i Sverige de kommande åren jämfört med 2018.

(...)

Artikeln med länkar till prognosen och till information om handläggningstid (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Migrationsverket 18-07-03:

Nya metoder testas för snabbare beslut i asylärenden till sidans topp

Asylprövningen ska i hälften av alla nya asylärenden hinna fatta beslut och underrätta den sökande inom 30 dagar från ansökan. Det är målet för piloten Asyl 360, som ska utforska och testa metoder för att effektivisera Migrationsverkets verksamhet.

Efter att ha avgjort en kvarts miljon ärenden de senaste tre åren kommer Migrationsverket snart att vara i ett nytt läge där antalet nya ansök?ningar står i balans mot antalet beslut. Därför har verkets generaldirektör Mikael Ribbenvik fattat beslut om pilotverksamheten Asyl 360. Målet är att fatta beslut och underrätta den sökande inom 30 dagar i 50 procent av alla nya asylärenden.

Ökad effektivitet

Fokus för pilotverksamheten kommer att ligga på att öka effektiviteten inom asylprövningen. Under pilotprojekten kommer Migrationsverket att testa tidsgränser för olika handläggningsåtgärder beroende på vilken typ av ärende det gäller. Olika faktorer påverkar handläggningen, exempelvis om den sökande har gjort sin identitet sannolikhet eller om personen kommer från ett land där alla som tillhör en viss grupp är i behov av skydd.

I pilotverksamheten ska man, för vissa typer av ärenden, testa att genomföra ansökningssamtal senast två dagar efter att asylansökan har registrerats. Utredningen ska i dessa spår därefter genomföras senast tio dagar efter ansökningssamtalet.

Beroende på vilket spår ansökan delas in i ska processen från registrering till utflytt från ankomstboendet ta 15 eller 30 arbetsdagar.

Utflytt från ankomstboende

- Givetvis kommer det finnas omständigheter i vissa ärenden som gör att de tar längre tid. Men det är först när vi testat våra antaganden, som vi vet resultatet, säger Magnus Bengtsson, processägare på Migrationsverket.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Studio Ett 18-07-04: Ribbenvik: Att stå i kö är inte rättssäkerhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

Justitiekanslern 18-05-15:

JK kritiserar 13 månaders väntetid för uppehållskort för anhörig till EU-medborgare till sidans topp

/Utdrag:/

Migrationsverkets långa handläggningstider har på senare tid flera gånger varit föremål för Justitiekanslerns granskning i skaderegleringsärenden (se bl.a. beslut i ärenden med dnr 7552-16-40, 1642-17-4.3, 7442-17-4.3 och 10251-17-4.3). I ett av dessa ärenden (7552-16-40) hade verkets handläggningstid i ett ärende om uppehållstillstånd på grund av anknytning avsevärt överstigit en nationell författningsstadgad tidsfrist. Justitiekanslern gjorde i det ärendet bedömningen att handläggningen till följd av den exceptionella situation som uppkommit med anledning av flyktingkrisen 2015 inte kunde anses som oaktsam i skadeståndslagens mening trots att tidsfristen hade överskridits med ca ett år.

(...)

Bedömningen i detta fall

H.P. och M.P. ansökte om uppehållskort den 30 januari 2017. Ansökningarna kompletterades dagen efter att ansökningarna getts in. Det dröjde därefter till den 26 juli 2017 innan Migrationsverket begärde ytterligare komplettering. Kompletteringen inkom till verket den 28 juli 2017. Efter denna komplettering synes ärendena ha varit klara för avgörande. Praktiskt taget inga aktiva åtgärder i syfte att driva handläggningen av ärendena framåt vidtogs vare sig under perioden den 31 januari - 26 juli eller efter den 28 juli 2017. H.P. och M.P. beviljades uppehållskort först den 14 mars 2018, dvs. drygt tretton månader efter att de lämnat in sina ansökningar. Tidsfristen i 3 a kap. 7 § utlänningsförordningen har alltså överskridits avsevärt.

(...)

Att Migrationsverket inte klarar att handlägga ärenden inom rimlig, i detta fall lagstadgad, tid kan inte i längden försvaras. Det är särskilt mot den bakgrunden oroväckande att Migrationsverket ålagts och nu är i färd med att avsevärt minska sin personalstyrka.

Jag vill erinra om att en överträdelse av en unionsrättslig handlingsregel, ur ett europarättsligt och skadeståndsrättsligt perspektiv, inte förutsätter oaktsamhet (jfr Justitiekanslerns ärenden 5635-13-21 m.fl. och 265-16-23, jfr även 4840-16-40).

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

JO 17-09-09:

Uttalanden om Migrationsverkets handläggningstider i tillståndsärenden till sidans topp

/Utdrag:/

Under perioden september-november 2016 kom var och en av C.A., L.S., G.S., W.Z. och P.T.M. in med en anmälan till JO om långsam handläggning av ärenden om uppehållstillstånd på grund av arbete och anknytning. Ärendena framstod som särskilt anmärkningsvärda eftersom Migrationsverket inte hade vidtagit några åtgärder alls i dem under lång tid. Jag beslutade därför att utreda dessa ärenden.

(...)

Migrationsverkets handläggningstider i ärenden om uppehållstillstånd på grund av arbete och anknytning har under de senaste åren legat över, och i många fall mycket över, författningsreglerade tidsfrister. Det förhållandet, liksom att ärenden blir liggande under lång tid utan att några faktiska handläggnings- åtgärder vidtas, är givetvis inte acceptabelt. De ärenden som har varit föremål för denna granskning illustrerar den aktuella situationen vid verket. Som Migrationsverket konstaterat påbörjades inte någon faktisk handläggning av ärendena förrän efter omkring 18-24 månader, och i februari 2017 hade beslut ännu inte fattats i ett av ärendena. Som jag har konstaterat tidigare är det dock ytterst en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har resurser för att fatta beslut inom rimlig tid och inom gällande tidsfrister (se JO 2016/17 s. 646).

Migrationsverket har uppgett att myndigheten har genomfört insatser för att förkorta handläggningstiderna i tillståndsärenden. Jag ser naturligtvis positivt på att verket vidtar åtgärder för att komma till rätta med de långa handläggnings- tiderna. I det sammanhanget vill jag framhålla vikten av rutiner som säkerställer en regelbunden uppföljning av ärendehanteringen. Det är också viktigt att åtgärder som vidtagits eller överväganden som gjorts dokumenteras, även när det gäller handläggningsfrågor. Det kan skapa mer gynnsamma förutsättningar för den fortsatta handläggningen.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Justitiekanslern 17-05-19:

Inget skadestånd för 21 månaders handläggningstid i anknytningsärende till sidans topp

Justitiekanslern avslår skadeståndsanspråket men gör vissa uttalanden om Migrationsverkets handläggningstider.

/Utdrag:/

Under 2014 var antalet asylansökningar drygt 81 000, vilket var det högsta antalet sedan 1992 och vida översteg vad som varit normalt under en lång rad av år. Under 2015 steg antalet ytterligare och nådde en nivå på nästan 163 000. Regeringen bedömde att situationen utgjorde ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Under dessa mycket speciella förhållanden kan, som utgångspunkt, inte ens ett relativt betydande dröjsmål i förhållande till niomånadersfristen betraktas som oaktsamt. (...)

Justitiekanslern anser inte heller att Migrationsverkets prioriteringar, som bl.a. inneburit att personal från övrig verksamhet tagits i anspråk för att ta emot och registrera asylansökningar, kan betraktas som felaktiga eller försumliga i skadeståndslagens mening. Det har varit fråga om mycket svåra prioriteringar under stor press och det kan knappast ifrågasättas, i vart fall inte vid en skadeståndsbedömning, att exempelvis mottagandet av asylsökande, inklusive ensamkommande barn, fått gå före prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning. (...)

Exakt hur långt dröjsmål den enskilde under dessa förhållanden rimligen behövt räkna med är svårt att säga. AA ansökte om uppehållstillstånd den 14 juni 2015 och ärendet avgjordes den 29 mars 2017. Dröjsmålet i förhållande till tidsfristen är alltså betydande, drygt tolv månader. Det måste samtidigt beaktas att handläggningstiden till mycket stor del har sammanfallit med den tid under vilken Migrationsverket haft en exceptionell arbetsbelastning. Justitiekanslern kan mot den bakgrunden inte komma till någon annan slutsats än att dröjsmålet trots allt inte har varit oaktsamt i skadeståndslagens mening. Det betyder att förutsättningarna för skadestånd enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen inte är uppfyllda. BB:s skadeståndsanspråk ska därför avslås.

Läs beslutet i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Migrationsverket 17-04-07:

Krafttag för att förkorta väntetiden för anhöriga till sidans topp

Nu sätter Migrationsverket in flera olika åtgärder för att minska väntetiderna för anhöriga som sökt uppehållstillstånd i Sverige. Det handlar om ett nytt arbetssätt för nya ärenden, en satsning på gamla ärenden och ett tillskott av nya resurser.

Under några år har antalet öppna ärenden för personer som vill förenas med anhöriga i Sverige ökat kraftigt. I dagsläget handlar det om 70 000 ärenden. Med hjälp av olika åtgärder ska de öppna ärendena ha minskat till 50 000 vid nästa årsskifte - och då ingår även alla årets nya ärenden i beräkningen. Samtidigt ska väntetiden minska.

- Vi ser att det är många som får vänta väldigt länge på att få hit sina anhöriga och därför gör vi denna stora satsning på att avgöra ärenden snabbare, säger Janne Wallin, vikarierande operativ chef på Migrationsverket.

Migrationsverket har redan ökat antalet medarbetare som arbetar med att utreda och fatta beslut i ärenden som gäller anhöriga. Under året kommer ytterligare förstärkningar att göras så att det sammanlagda tillskottet kommer att vara närmare 100 medarbetare i slutet av 2017.

Äldre ärenden ska avgöras under året

Alla äldre ärenden kommer nu att utredas och avgöras av Migrationsverkets regioner i olika satsningar. Målet är att de flesta ärenden som kom in till verket före den 1 januari i år ska vara avgjorda den 31 december 2017. En förutsättning för beslut är att verket har de underlag som krävs för att kunna bedöma ärendena. Från den 1 juli 2018 ska väntetiderna minska och anknytningsärenden avgöras inom nio månader - om alla nödvändiga underlag har skickats in.

Nya kompletta ärenden ska avgöras så fort som möjligt

Sedan 1 april fattar Migrationsverket så fort som möjligt beslut i alla nyinkomna ärenden där underlaget är tillräckligt för att handläggaren ska kunna göra de bedömningar som krävs.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Justitiedepartementet 16-12-23:

Uppdrag om en effektiviserad handläggning av asylmål till sidans topp

Regeringen ger Migrationsöverdomstolen, migrationsdomstolarna och Domstolsverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att effektivisera handläggningen av asylmål. I de delar där det kan antas vara till fördel för uppdraget ska samverkan ske med Migrationsverket.

Syftet med uppdraget är att med bibehållen rättssäkerhet öka förutsättningarna för asylsökande att få ett snabbt avgörande och därigenom förkorta vistelsetiderna i Migrationsverkets mottagande.

I uppdraget ingår att

+ kartlägga handläggningen av asylmål vid de olika migrationsdomstolarna, från det att ett överklagande kommer in till domstol till dess ett beslut får laga kraft,

+ identifiera och analysera faktorer som påverkar handläggningstiderna och därmed kostnaderna i mottagandet,

+ utifrån det effektiviseringsarbete som pågår vid domstolarna beskriva goda exempel på hur handläggningstiderna kan förkortas, och

+ lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för att effektivisera handläggningen av asylmål.

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) ska löpande informeras om uppdragets fortskridande.

Uppdraget ska redovisas av domstolarna och Domstolsverket gemensamt till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 3 april 2017.

Redovisningen ska innefatta en plan för dels hur verksamheten vid de respektive domstolarna ska utvecklas för att förkorta handläggningstiderna i asylmål, dels hur Domstolsverkets arbete ska utvecklas för att stödja domstolarna i ett fortsatt effektiviseringsarbete. Planen ska innehålla bedömningar av när förändringar kan vara genomförda och när effekter i form av förkortade vistelsetider beräknas uppstå.

Hämta skrivelsen (Extern länk)

Se även:

Justitiedepartementet 16-11-23: Uppdrag till Domstolsverket och Migrationsverket att samordna och vidareutveckla prognos- och analysarbetet (Extern länk)

Justitiedepartementet 16-11-23: Uppdrag om en effektiviserad handläggning av asylärenden i överklagandeprocess (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Justitiedepartementet 16-11-17:

Regeringsuppdrag att effektivisera handläggningen av asylmål till sidans topp

Regeringen har i dag, torsdag 17 november, beslutat om tre uppdrag med anknytning till domstolsprocessen i asylmål.

Uppdragen syftar till att dels korta vistelsetiderna i mottagandesystemet genom en effektivare handläggning i domstol av asylmål, dels förbättra möjligheterna att göra tillförlitliga och rättvisande prognoser.

Migrationsöverdomstolen, migrationsdomstolarna, Domstolsverket och Migrationsverket ges i uppdrag att inom sina respektive ansvarsområden genomföra en processkartläggning, identifiera och analysera faktorer som påverkar handläggningstiderna och därmed kostnaderna i mottagandet samt lämna förslag på åtgärder som behöver vidtas för att effektivisera handläggningen av asylmål.

Dessutom ges Domstolsverket och Migrationsverket gemensamt i uppdrag att samordna och vidareutveckla prognos- och analysarbetet. En ökad kvalitet i detta arbete är till fördel såväl för bedömningen av resursbehoven som för samtliga myndigheters möjligheter till framförhållning och ett proaktivt arbetssätt.

- De här uppdragen är ett led i regeringens arbete att med bibehållen rättssäkerhet öka förutsättningarna för enskilda att få ett snabbt avgörande och hålla handläggningstiderna och kostnaderna på en rimlig nivå, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Myndigheterna ska redovisa uppdragen senast den 3 april 2017.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.