fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Migrationsverkets asylutredning allmänt

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 201124:

RFSL 20-11-19:

Hbtqi-asylsökande nekas asyl med otillåtna avslag till sidans topp

En ny rättsutredning från RFSL visar att hbtqi-asylärenden avslås med otillåtna motiveringar. Asylsökande förväntas dölja att de är hbtqi, transpersoners asylskäl missas och rättsosäkerheten är stor i hbtqi-asylärenden.

I RFSL:s rättsutredning har asylrättsjurist Aino Gröndahl granskat över 2000 enskilda beslut och domar i hbtqi-asylärenden från Migrationsverket och migrationsdomstolarna mellan åren 2012-2020.

Migrationsmyndigheterna ställer ett antal krav för att sökande ska göra trovärdigt och tillförlitligt sina hbtqi-asylskäl: Hen ska ha genomgått en inre process fram till insikt om sin sexuella läggning, könsidentitet eller sitt könsuttryck. Hen ska ha känt eller åtminstone kunna reflektera kring känslor av olikhet, stigma och skam. Ju mer tabu hbtqi är i hemlandet, desto mer krävs att sökande kan prata om det. Kravet är ologiskt och strider mot utlänningslagen. Den som tagit "för stora risker" anses inte trovärdig och får avslag. Detta baserar sig på fördomen att hbtqi-personer inte tar risker.

Kraven utgår från den felaktiga, stereotypa föreställningen att hbtqi-personer har universellt gemensamma erfarenheter som kan utredas och bedömas. Skyddsberättigade hbtqi-personer som inte har eller kan beskriva dessa erfarenheter anses inte trovärdiga, får avslag och utvisas. Kraven strider mot UNHCR:s riktlinjer, EU-rätten, EU-domstolens praxis, utlänningslagens förarbeten och Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande.

(...)

Läs mer och hämta utredningen samt statistikbilaga (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 20-11-23: Migrationsverket kräver bevis för sexuell läggning (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 20-11-23: Migrationsverket välkomnar utredning om HBTQI-personers asylärenden (Extern länk)

Sveriges Radio Västmanland 20-11-23: Åsa Coenraads (M): Migrationsverket brister i kunskapen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Newcomers Youth 20-11-16:

Rapport: Jag vill vara fri till sidans topp

/Observera att detta är inte samma rapport som refereras ovan!/

Jag vill vara fri är en rapport från Newcomers Youth - RFSL Ungdoms projekt för hbtqi-ungdomar med asylerfarenhet. Rapporten innehåller dels en rättslig granskning av hbtqi-ungdomars asylärenden och i synnerhet användandet av tillförlitlighetskriterier i trovärdighetsbedömningar. Men den innehåller även nio hbtqi-ungdomars berättelser om deras erfarenheter av att söka asyl i Sverige.

Det rättsliga perspektivet har vävts samman med berättelserna eftersom den juridiska verkligheten och den upplevda erfarenheten inte alltid stämmer överens. Newcomers Youth har sedan år 2016 erbjudit nyanlända, asylsökande och papperslösa hbtqi-ungdomar sociala mötesplatser och juridisk rådgivning. Projektets erfarenheter efter dessa fyra år är att dessa barn och ungdomar är en mycket utsatt grupp och att de ofta har svårt att tillvarata sina rättigheter inom asylsystemet. Syftet med rapporten är att lyfta situationen för projektets målgrupp samt komma med rekommendationer till relevanta makthavare för att åstadkomma en förbättring.

"Jag mådde så bra när jag fick komma till Sverige, då jag äntligen kunde få vara mig själv. Inte behöva vara rädd för att någon skulle vara efter mig. Men det var svårt att leva som öppet gay i en småstad som Boden. Jag bodde med tre andra män, som jag inte kände mig bekväm med på grund av att de kom från samma kultur som mig och dessutom var heterosexuella. Jag fick ta emot massa kränkande kommentarer och det var ingen som hjälpte mig."

David, 23 år från Marocko

Läs eller hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Domstol återförvisar ärende på grund av kognitiv funktionsnedsättning till sidans topp

En person som beviljats ny prövning på grund av att hans sexuella läggning skulle kunna utgöra skyddsbehov, fick avslag efter den nya muntliga utredningen. Enligt Migrationsverket hade han inte på ett reflekterande sätt kunnat redogöra för sina tankar och överväganden som uppkommit och hur hans sexuella läggning påverkat hans liv. Mannens ombud anförde i överklagandet att mannen har en språklig sårbarhet som begränsar hans verbala förmåga att utveckla personliga tankar, resonemang och egna upplevelser. Ett utlåtande från en specialpedagog och magister i barn- och ungdomsvetenskap bekräftade att mannen under sin studietid haft tydliga symptom på kognitiv funktionsnedsättning. Han har grava koncentrationssvårigheter och behöver en bedömningskontext som är anpassad efter det. Hans muntliga förmåga är inte åldersadekvat, han har ett begränsat ordförråd, svårt att förstå abstrakta ord och teoretiska förklaringar. Eftersom det inte framkommit att den muntliga utredningen anpassats på något sätt, väljer domstolen att återförvisa ärendet för ytterligare utredning. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Motstridigheter inte förvånande när protokollet behövt rättas enligt domstol till sidans topp

En man som arbetat för den kurdiska organisationen KDPI i Iran sökte asyl med en lång redogörelse för sina kontakter med organisationen, uppgifter som utförts, omständigheterna kring flykten, utvecklingen sedan han kom till Sverige mm. Han har även lämnat in handlingar, foton som visar kontakter med KDPI-ledare mm. Migrationsverket ifrågasatte berättelsen på grund av en rad motstridigheter rörande vem som sagt vad, datum mm och bedömer att hoten inte gjorts sannolika. I sin inlaga till domstolen påpekade mannen att protokollen från asylintervjuerna var behäftade med mängder av fel och missuppfattningar som behövde rättas. Migrationsdomstolen håller med Migrationsverket om att dokumenten har lågt bevisvärde. Men domstolen bedömer att mannen lämnat en sammanhängande och detaljerad berättelse som han hållit fast vid och framstår som självupplevd. Enligt domstolen består motstridigheterna främst av uppgifter som redan korrigerats, vissa uppenbara felskrivningar etc. Domstolen påpekar att det inte är förvånande om något datum missats med tanke på den stora mängd rättningar som behövt göras. Mannen beviljas uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Malmö.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-25:

Rättsligt ställningstagande från MIgrationsverket: Prövning av barns bästa till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Som myndighet är Migrationsverket skyldigt att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Migrationsverkets verksamhet bedrivs inom ett antal huvudprocesser och delprocesser. Frågor som berör barns rättigheter aktualiseras i samtliga processer, dock i större eller mindre omfattning.

Detta ställningstagande syftar till att ge generell processövergripande rättslig vägledning till Migrationsverkets operativa verksamhet rörande barnkonventionens förhållande till utlänningsrätten och hur en rättssäker prövning av barnets bästa bör göras i enskilda ärenden. Ställningstagandets generella inriktning medför att frågor om exempelvis flickor och pojkars skilda förutsättningar i Sverige respektive hemlandet eller situationen för HBTQ-personer inte tas upp särskilt. Det är emellertid viktigt att alltid ta hänsyn till varje barns individuella förutsättningar även i förhållande till exempelvis kön eller sexuell läggning. Här kan vägledning i relevanta delar sökas i de rättsliga ställningstagandena om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor och om utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskidande identitet eller könsuttryck.

(...)

Hämta dokumentet RS/009/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-06-25:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om att höra barn till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Barnkonventionen inkorporerades som lag den 1 januari 2020, det vill säga att konventionen togs in i svensk lagstiftning. Svenska myndigheter, men även domstolar och lagstiftare har dock varit skyldiga att beakta barnkonventionen sedan den trädde i kraft 1990 genom ratificering.

Syftet med inkorporeringen av barnkonventionen är att förtydliga att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen.

För att kunna göra en bedömning av vad som är barnets bästa måste barnet ha getts möjlighet att komma till tals. Barn med funktionsnedsättning ska så långt som möjligt få komma till tals som andra barn. Det innebär att Migrationsverket ska möta varje barn utifrån sina unika förutsättningar. Ett barn har rätt att få komma till tals, men ingen skyldighet. Det framgår av 1 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716, UtlL) och artikel 12 i barnkonventionen.

För att kunna ge barnet bästa möjliga förutsättningar att kunna ta tillvara sina rättigheter ska Migrationsverket ur likhets- och objektivitetssynpunkt se till att barn får komma till tals på ett så likartat sätt som möjligt. Dessutom ska ett jämställdhetsperspektiv alltid finnas med i frågor som rör barn.

Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att klargöra när utlänningslagens eller barnkonventionens bestämmelser om att höra barn ska tillämpas, men även på vilket sätt barnen ska få komma till tals. Ställningstagandet gäller för alla Migrationsverkets processer.

Ställningstagandet ersätter SR 36/2015.

Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 010/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Justitiekanslern kritiserade Migrationsverket för beslut om två afghanska bröder till sidans topp

Ärendet som avgjordes i februari gäller de ensamkommande bröder som skulle utvisas trots att den yngre fortfande var minderårig. Den äldre brodern hade en svår synskada, behövde hjälp med dagliga behov och hade psykiska problem. Han flyttades från familjehemmet när han fyllt 18 men fick efter flera turer bo nära den yngre. Han hade då gjort ett självmordsförsök. Enligt MIgrationsverkets beslut kunde den äldre klara sig själv i Afghanistan trots sin synnedsättning och annan utsatthet som framkommit. Den yngre fick utvisningsbeslut trots att han fortfarande var minderårig med hänvisning till att han genom sin äldre bror hade ett manligt nätverk. Kort efter detta beslut tog den äldre brodern sitt liv. Efter detta fick den yngre brodern permanent uppehållstillstånd. JK granskar ärendet från många aspekter, hanteringen av den äldre broderns boende, ansvar för självmordet och den utdragna handläggningen. JK bedömer efter en tlllsyn att det funnits en rad allvarliga brister i handläggningen och Migrationsverket har inte säkerställt att handläggare och beslutsfattare haft den kunskap och uppdaterad information som krävs. Däremot avslog JK begäran om skadestånd.

Läs JK:s beslut, dnr 6629-18-4.3 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200521:

Sveriges Advokatsamfund 20-05-15:

Skrivelse om muntliga utredningar med anledning av coronavirusets spridning till sidans topp

Angående Migrationsverkets nya rutiner för genomförandet av muntliga utredningar med anledning av coronavirusets spridning

Advokatsamfundet har de senaste dagarna kontaktats av ett stort antal ledamöter som haft frågor om Migrationsverkets nya rutiner för genomförandet av muntliga utredningar med anledning av den pågående coronapandemin.

Frågorna rör främst om det är godtagbart ur ett advokatetiskt perspektiv att en advokat som offentligt biträde deltar vid utredning per telefon och huruvida ett sådant förfarande är rättssäkert för den asylsökande.

Jag har tagit del av bl.a. Migrationsverkets beslut daterat den 16 april 2020 med tillfällig instruktion för muntliga utredningar via Skype (I-11/2020), och även av korrespondens mellan verket och Migrationskollegiet i Malmö. Av detta underlag får jag uppfattningen att det inte finns något principiellt beslut från Migrationsverket som hindrar att ett biträde som önskar delta på plats tillsammans med sin klient vid ett utredningstillfälle gör det. Av den information vi fått framgår dock att många advokater har bibringats uppfattningen att de inte får närvara på plats, bl.a. eftersom de kallelser till utredning som skickats ut enbart anger att biträde och tolk erbjuds att delta vid utredningssammanträdet per telefon.

Vidare har vi fått uppgifter om att anställda vid Migrationsverket meddelat att det offentliga biträdet inte kommer beviljas ersättning för tidsspillan och utlägg om biträdet väljer att åka till orten från vilken klienten ska delta i utredningen, och i något fall även att verket kommer se över ett entledigande av biträdet om denne inte godtar föreslagna former för utredningen. Detta är inte godtagbaii.

(...)

Läs skrivelsen (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Migrationsverket 20-01-21:

Migrationsverket om hantering av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående hanteringen av ansökningar om uppehållstillstånd på flera grunder och ansökningar om uppehållstillstånd som görs av en person som redan har uppehållstillstånd

/Utdrag ur Sammanfattning:/

I processuellt avseende görs ingen skillnad på olika typer av uppehållstillstånd beroende på de bakomliggande skälen för tillståndet. Ett uppehållstillstånd ger en rätt att vistas i Sverige antingen under en viss tidsperiod eller utan tidsbegränsning. Det innebär att en person endast kan inneha ett uppehållstillstånd för samma tidsperiod. Detta gäller oavsett om det är ett permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd. En person som har ett uppehållstillstånd kan således inte beviljas ett nytt uppehållstillstånd för samma eller delvis överlappande tidsperiod. En person som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan inte heller beviljas ett permanent uppehållstillstånd för samma period som det tidsbegränsade tillståndet gäller.

Olika typer av uppehållstillstånd ger olika rättsverkningar och olika rättigheter för den enskilde. I det fall det finns förutsättningar för att bevilja uppehållstillstånd på flera olika grunder samtidigt ska vi därför bevilja det mest förmånliga uppehållstillståndet sett till tillståndstidens längd. Det betyder att ett permanent uppehållstillstånd ska beviljas framför ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, och att prövningsordningen i 5 kap. utlänningslagen därmed i undantagsfall kan behöva frångås. I valet mellan olika tidsbegränsade uppehållstillstånd ska prövningsordningen i 5 kap. utlänningslagen följas.

Eftersom man bara kan inneha ett uppehållstillstånd vid varje givet tillfälle, och eftersom olika typer av uppehållstillstånd har olika materiella rättsverkningar, måste prövningen av rätten till uppehållstillstånd på olika grunder göras i ett sammanhang. Prövningen måste alltså hållas samman. Det gäller oavsett om prövningen är förenad med en fråga om utvisning eller inte.

Hämta ställningstagandet, SR 01/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

JO 19-11-21:

JO kritiserar Migrationsverket för utfrågning utan offentligt biträde till sidans topp

Kritik mot Migrationsverket för att ha ställt ingående frågor om en asylsökandes skyddsskäl utan att först ha förordnat ett offentligtbiträde

Beslutet i korthet: Vid ett fördjupat ansökningssamtal med en asylsökandeställdes ingående frågor om sökandens skyddsbehov utan att ett offentligt biträde närvarade. I beslutet uttalar JO bl.a. följande. Om ett offentligt biträde förordnas först efter att ingående frågor har ställts om den sökandes asylskäl vid ett ansökningssamtal finns en risk för att den asylsökandes trovärdighet sätts i fråga om han eller hon senare kommer med ändringar eller tillägg. En del frågor om skyddsbehovet kan behöva ställas inledningsvis, men ansökningssamtalet får inte övergå till ett utredningssamtal där följdfrågor och fördjupade frågor ställs innan Migrationsverket har tagit ställning till sökandens behov av offentligt biträde. Det samtal som hölls i ärendet liknade mer en asylutredning än ett ansökningssamtal. Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga handläggningen.

Hämta beslutet 5040-2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket uppdaterar flera ställningstaganden rörande sannolik identitet till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om sannolik identitet i asylärenden (som främst rör möjligheten att visa sannolik identitet genom muntlighet), ställningstagandet om kraven på klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd och slutligen ställningstagandet om utredning och prövning av identitet och medborgarskap samt hemvist och vanlig vistelseort i asylärenden. Uppdateringarna hänför sig till Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2019:1 i år, som klargör att upppehållstillstånd kan beviljas utan att personen gjort sin identitet sannolik om det av andra omständigheter framgår att personen riskerar förföljelse eller av andra skäl har ett skyddsbehov - och att detta kan konstateras oavsett om identiteten gjorts sannolik. Om skyddsbehovet är beroende av att den sökande är en specifik person krävs dock att identiteten görs sannolik. Bortsett från dessa tillägg med referenser är de nya ställningstagandena, SR 18, 19 och 20/2019, likalydande som de ersatta, RCI 08/2013, SR 07/2016 samt 22/2018. Det ställningstagande som främst påverkats är det första, som kunde tolkas som att sannolik identitet är ett villkor för asyl.

Hämta ställningstagandet om sannolik identitet i asylärenden, SR 18/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om utredning och prövning av identitet, medborgarskap och hemvist i asylärenden, SR 19/2019 (Extern länk)

Hämta ställningstagandet om klarlagd identitet och pass i ärenden om uppehållstillstånd, SR 20/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsverket om vad som är "hot mot allmän ordning och säkerhet" vid anknytning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vad som kan leda till att en person nekas uppehållstillstånd som anhörig på grund av "hot mot allmän ordning och säkerhet". Begreppet finns i EU-rätten och ska tolkas lika oavsett om det rör sig om skyddsgrundsdirektivet, familjeåterföreningsdirektivet, eller rörlighetsdirektivet. Uppehållstillstånd får inte nekas av allmänpreventiva skäl eller för att avskräcka andra utan det ska röra sig om personens eget beteende och utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Det kan röra sig om terrorism, inklusive medlemskap i terrororganisation, krigsförbrytelser och andra brott mot mänskligheten men även hot mot statens funktion (tex betalsystem) eller annan allvarlig brottslighet såsom narkotikabrott eller grovt vapenbrott. Även våldsbrott till exempel mot anknytningspersonen kan utgöra ett sådant hot. Varken tidigare domar eller att en person uteslutits från skydd innebär med automatik att personen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet men kan ses som indikation. En individuell bedömning ska göras och även en proportionalitetsbedömning av individens rätt till familjeliv.

För personer med skyddsstatus som befinner sig i Sverige krävs "tvingande hänsyn till nationell ordning och allmän säkerhet" för att neka uppehållstillstånd, dvs en högre ribba.

Hämta dokumentet SR 22/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190620:

Asylrättscentrum 19-06-11:

Tillförlitliga kriterier? En granskning av Migrationsverkets tillförlitlighetsbedömningar till sidans topp

En viktig del i ett asylbeslut är bedömningen av den asylsökandes muntliga uppgifter. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har granskat vilka kriterier som Migrationsverket använder sig av när tillförlitligheten i en asylberättelse bedöms. Vi har granskat totalt 90 avslagsbeslut från fyra olika regioner.

Till vår hjälp har vi haft ett beslutsstöd som tagits fram av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet för just bedömning av muntliga utsagor i asylärenden. Rådgivningsbyrån har kartlagt vilka kriterier som används i de analyserade besluten och med hjälp av beslutsstödet har vi resonerat kring de olika kriteriernas lämplighet.

Detaljrikedom och motstridiga uppgifter är de två mest förekommande kriterierna. Detta är positivt då dessa är lämpliga att använda enligt beslutsstödet. Mer problematiskt är att det används en del kriterier som inte är lämpliga, så som realism i utsagans innehåll. Genom vår granskning har vi identifierat tre kriterier som inte omnämns i beslutsstödet men som används av Migrationsverket. Dessa är spekulationer, andrahandsuppgifter och brist på subjektiv rädsla. Gemensamt för dessa är att vi inte har kunnat finna något vetenskapligt stöd för att de är lämpliga att använda som tillförlitlighetskriterier.

Rådgivningsbyrån ser den här studien som ett första steg i vårt arbete med tillförlitlighetsbedömningar och vi kommer att följa upp med studier där vi tittar närmare på frågor som kommit upp under arbetet med denna studie. Vi ser ett behov av en framtida granskning av ärenden där det bedömts finnas motstridiga uppgifter, ärenden där uppgifter inte bedömts vara tillräckligt detaljerade samt där den enskildes berättelse bedömts vara orealistisk.

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Migrationsverket 19-04-09:

Migrationsverkets kommentar till rapporten om konvertitärenden till sidans topp

I mars släppte ett antal frikyrkor en rapport där Migrationsverkets bedömning av konvertiter pekas ut som rättsosäker. Nu har verkets rättsavdelning analyserat rapporten.

- Det är bra att ämnet uppmärksammas. Samtidigt ska man komma ihåg att kyrkorna och Migrationsverket har olika uppdrag, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Rapporten bygger på 619 beslut i asylärenden mellan 2015 och 2018 där den sökande åberopat konversion som asylskäl. Av dessa har 68 procent fått avslag på sin ansökan då tron inte bedömts som genuin, enligt rapporten. Har konversion angetts som skäl i ett senare skede av asylprocessen är nivån av antalet avslag högre.

- Rapporten är intressant eftersom den baseras på ett stort antal ärenden. Den bygger dock enbart Migrationsverkets beslut. Även domstolarna har en viktig roll i asylprocessen och det hade varit bra med en analys som kopplar ihop rättskedjan, säger Fredrik Beijer.

Han menar att Migrationsverket och kyrkan har olika uppdrag.

- Migrationsverket ska, enligt de lagar och regler vi har att förhålla oss till, pröva om en person är i behov av skydd. Kyrkan har inte samma roll.

Sammantaget gör de fem kyrkliga samfunden som står bakom rapporten bedömningen att Migrationsverkets hantering av konvertitärenden är rättsosäker. Den kritiken tillbakavisar dock Fredrik Beijer.

- Det här är svåra och komplexa ärenden. Vi gör alltid en individuell bedömning och då är det viktigt att vi tar hänsyn till individens omständigheter och förutsättningar. Asylsökande har också alltid rätt till ett offentligt biträde och kan överklaga sitt beslut till domstolarna.

(...)

Hela kommentaren samt frågor och svar (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 19-04-08: Migrationsverket försvarar utvisningar av konvertiter (Extern länk)

Dagen 19-04-08: "Migrationsverket vägrar förklara vad genuin kristen tro är" (Extern länk)

Petter Larsson i Sydsvenskan 19-03-25: Som om frälsning kunde beställas på postorder (Extern länk)

Susanna BIrgersson i Expressen 19-03-24: Kyrkorna ger konvertiter falska förhoppningar (Extern länk)

Per Landgren i Göteborgs-Posten 19-03-27: Migrationsverket är vår tids inkvisition (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190302:

EASO 19-02-20:

New EASO Practical Guide on the best interests of the child in asylum procedures till sidans topp

Why was this practical guide created?

The aim of this practical guide is to help to identify and highlight the key milestones for the implementation of the best interests of the child. This is done in order to support EU+ states in applying the best interests principle and enhancing the guarantees within asylum procedures for children. EU+ states should establish child-friendly asylum processes that ensure the protection of the child throughout the procedure in line with EU and international law.

(...)

What is in the practical guide?

This new practical guide aims to provide guidance and support to the competent national authorities on the required guarantees and safeguards which will ensure that the child's best interests are given primary consideration when making decisions affecting the child in the asylum procedures. It is divided into five sections including an overview of the terminology, the background and elements of the best interests of the child, the relevant guarantees, guidance on how to assess the best interests in practice and vulnerability and risk indicators.

At the end, the practical guide presents a comprehensive checklist designed to ensure that all key steps are completed by the responsible authorities and appropriately taken into account when assessing the child's best interests. The guide is complemented with a set of annexes; a compilation of policy and guidance documents relevant to the topic and an overview of the legal framework including international, European and EU legal instruments.

How to use this guide?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190123:

Migrationsverket 19-01-18:

Migrationsverket gör inga tester i konvertitärenden till sidans topp

På sociala medier cirkulerar ett test som påstås användas av Migrationsverket för att ta reda på om en asylsökande är kristen.

- Det är fel. Migrationsverket använder inga tester, säger presschef Per Ek.

Ett test med frågor som handlar om kristendomen och påstås användas i Migrationsverkets utredningar sprids nu på sociala medier. Testets frågor är tagna ur sitt sammanhang och har inte ställts under ett och samma utredningssamtal.

Migrationsverket har en utredningsskyldighet och behöver därför ställa vissa frågor när en person söker skydd i Sverige. Frågorna ska anpassas till omständigheterna i det enskilda ärendet. Fokus i konvertitutredningar är inte kunskapsfrågor utan den inre övertygelsen, religionens betydelse för individen och hur det tar sig uttryck.

Vissa kunskapsfrågor kan ha betydelse för helhetsbedömningen, beroende på vad personen har berättat.

- Det är olyckligt och felaktigt att det framställts som att Migrationsverket genomför tester på personer som uppger att de konverterat, säger Per Ek.

Den som har fått ett avslagsbeslut från Migrationsverket kan alltid överklaga till domstolarna som gör självständiga bedömningar.

Frågor och svar

Kan frågorna i testet ha förekommit i Migrationsverkets utredningar?

Frågorna kan ha använts av Migrationsverket men det är viktigt att komma ihåg att frågorna är tagna ur sitt sammanhang och att de inte har ställts i en enskild utredning.

I ett fåtal fall har vi sett att det har förekommit olämpliga frågor, vilket har uppmärksammats i en intern kvalitetsuppföljning. Det är däremot inget som är representativt i majoriteten av våra utredningar.

Hur avgör ni vilka kunskapsfrågor som ska ställas?

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om konversion och ateism till sidans topp

Det nya ställningstagandet ersätter ett från 2012 och har ändrats på många punkter. En väsentlig skillnad är att även ateism tas upp. Konvertion "sur place" har fått ett eget avsnitt liksom motsvarande för ateism. Även skäl som åberopas i verkställighetsstadiet tas upp separat och rekommendationen är att utredningen i sådana fall inriktas på trovärdighetsfrågan. Fokus ligger över huvud taget mer än tidigare på hur genuin övertygelsen är och hur processen att komma fram till konversion eller ateism har gått till, samt hur detta kommer att manifesteras vid ett återvändande. Ställningstagandet innehåller punktlistor för vilka faktorer utredningen bör koncenteras på och frågor som kan ställas. Frågorna rör inte religionskunskap utan personens religiösa identitet och utövande. I det tidigare ställningstagandet påpekades redan i inledningen att den sökande inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. I det nya ställningstagandet påpekas i stället att den framåtsyftande bedömningen gäller om den religiösa uppfattningen kommer att leda till skyddsgrundande behandling och att frågan om en åberopad konversion har kommit till kännedom i hemlandet ofta aktualiseras.

Hämta ställningstagandet SR 46/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-12-31:

Migrationsverket om vilken artikel som ska tillämpas vid urskillningslöst våld till sidans topp

Migrationsverket tillämpar sedan länge principen att den som riskerar att drabbas av urskillningslöst våld i en väpnad konflikt ska betraktas som alternativt skyddsbehövande enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv. Detta följer efter klargöranden av EU-domstolen. Migrationsverket har hittills valt, till exempel beträffande syrier utan individuella skyddsskäl, att tillämpa skyddsgrundsdirektivets artikel 15b, som motsvarar artikel 3 i Europakonventionen, dvs risk för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. De flesta andra medlemsstater använder artikel 15c som enbart gäller civilpersoner men uttryckligen handlar om "urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt". Detta motsvarar det andra ledet istället för det första i Utlänningslagens paragraf 4:2, 1 stycket. Rätten till skydd är densamma. Efter en rättsutredning har Migrationsverket nu beslutat att gå över till denna praxis. Artikel 15b kan fortfarande användas då det rör sig om individuella skyddsskäl eller någon som inte är en civilperson.

Hämta det rättsliga ställningstagandet SR 47/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181204:

Migrationsverket 18-12-03:

Migrationsverkets interna granskning: högre kvalitet i flera ärendekategorier till sidans topp

Migrationsverkets årliga nationella kvalitetsuppföljningar av asyl- och anknytningsfrågor är nu klara. Nytt i år är att studerandeärenden ingår i uppföljningen.

- Vi ser generella förbättringar i frågor centrala för den rättsliga kvaliteten, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Migrationsverket gör kvalitetsuppföljningar kontinuerligt för att följa upp prövningen av ärenden och identifiera förbättringsområden. Det myndigheten nu analyserat är hur den rättsliga kvaliteten ser ut i beslut som gäller asylärenden, familjeanknytningsärenden och studerandeärenden.

Resultaten av uppföljningarna ger en indikation på vad som behöver förbättras i prövningen och är inte ett verktyg för att ändra beslut som bedömts felaktigt. Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol, och hittills under 2018 har domstolarna ändrat beslut i 8 procent av asylärendena, 1 procent av familjeanknytningsärendena och 4 procent i studerandeärendena (högskolestudenter).

- De allra flesta avslagsbesluten överklagas till domstolarna som i sin tur gör en självständig prövning av ärendet, säger Fredrik Beijer rättschef på Migrationsverket.

Asylärenden

Kvalitetsuppföljningen av asylärenden görs för tredje året i rad, och analysen av 400 ärenden visar att den rättsliga kvaliteten generellt har blivit bättre. Det gäller dels utgången i ärendet, det vill säga om ett uppehållstillstånd ska beviljas eller inte. Dels handlar det om statusbedömningen som blir aktuell efter att uppehållstillstånd beviljas, om personen ska beviljas flyktingstatus, alternativ skyddsstatus eller övrigt skyddsbehövande.

- Vi ser klara förbättringar i frågor som är av central betydelse för den rättsliga kvaliteten och i 93 procent av asylfallen har besluten vi fattat varit korrekta, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer och hämta rapporterna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsverket publicerar nytt ställningstagande om klarlagd identitet och pass till sidans topp

Det nya ställningstagandet SR 22/2018 ersätter motsvarande ställningstagande för två år sedan, SR 44/2016. Dokumentet innehåller vägledning i frågor om bevisprövning, vilka dokument som kan användas för att styrka identitet, prövningsordningen i anknytningsärenden, möjlighet till bevislättnad och användning av DNA-test etc. Resehandlingar och främlingspass behandlas. Det nya ställningstagandet är betydligt utförligare än det tidigare. Ett exempel på detta är att innebörden av en proportionalitetsbedömning tas upp i många sammanhang. Stort utrymme ägnas också åt de olika beviskrav som gäller i olika typer av ärenden. Ställningstagandet innehåller även referenser till den nya förvaltningslagen som gäller sedan 1 juli. Vissa tillägg har gjorts, till exempel att det enligt Migrationsöverdomstolens praxis sedan i våras kan finnas situationer då en anhörig inte bör hänvisas till ambassad med hänsyn till anknytningspersonens flyktingskap. Ställningstagandet innehåller ett stort antal vägledande domar rörande klarlagd identitet eller passkravet.

Hämta dokumentet SR 22/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Migrationsverket 18-06-11:

Tillfälliga lagen begränsar möjligheterna till uppehållstillstånd av hälsoskäl till sidans topp

Den tillfälliga lagen gör det svårare att ge uppehållstillstånd till barn eller barnfamiljer av hälsoskäl. Det gäller även devitaliserade barn, det vill säga barn som i olika omfattning visar symptom på uppgivenhet eller liknande. Slutsatserna redovisas i ett nytt rättsligt ställningstagande* från Migrationsverket.

Bakgrunden till det rättsliga ställningstagandet är en kartläggning och analys av devitaliserade barn i asylprocessen**. Kartläggningen gjordes mot bakgrund av riksdagens beslut om den tillfälliga lagen***, som begränsar möjligheterna att ge uppehållstillstånd av humanitära skäl, till exempel på grund av sjukdom.

- Kartläggningen visar att det finns devitaliserade barn i Migrationsverkets asylprocess, men att det är för få för att dra säkra statistiska slutsatser om gruppen. Vi har kunnat identifiera 27 ärenden i asylprocessen, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Enligt det rättsliga ställningstagandet är Migrationsverkets möjligheter att ge uppehållstillstånd enbart grundat på en persons hälsotillstånd kraftigt begränsade i och med den tillfälliga lagen. Uppehållstillstånd grundat enbart på den asylsökandes hälsotillstånd ska, enligt lagen, bara ges om en av- eller utvisning skulle strida mot svenskt konventionsåtagande.

Europakonventionen

De konventionsåtaganden som kan komma ifråga när det gäller berörda ärenden handlar om artikel 3 i Europakonventionen, som ger rätt till skydd mot tortyr och artikel 8, som ger rätt till skydd för privat- och familjeliv.

Artikel 3 innebär förbud mot tortyr. Det betyder att ingen får utsättas för tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

- Vår bedömning är att artikel 3 ger mycket litet utrymme att bevilja uppehållstillstånd av hälsoskäl när det gäller devitaliserade barn, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-06-15:

Ställningstagande om bedömning av apatiska barn och om praxis för humanitära skäl till sidans topp

I ett nytt ställningstagande (se ovan) granskar Migrationsverket vad den tillfälliga lagen betyder för barn i ett devitaliserat tillstånd, en beteckning som Migrationsverket finner mer användbar än uppgivenhetssyndrom. Ställningstagandet innehåller en omfattande genomgång av Migrationsöverdomstolens och Europadomstolens praxis och verkets egna ställningstaganden i ett betydligt bredare område än det som rör barn som blivit apatiska. Här finns resonemang om när Migrationsverkets utredningsskyldighet inträder, vad ett läkarintyg bör innehålla och kraven på läkarens specialkompetens - som behövs men inte är avgörande för intygets bevisvärde. Vilka sjukdomssituationer som kan tänkas bryta mot Europakonventionens artikel 3 (och därmed gränsa till skyddsbehov) diskuteras, liksom innebörden i privatliv enligt artikel 8. Ett viktigt påpekande är att artikel 8 inte utgör något genellt förbud mot att skilja familjemedlemmar åt. Även bedömningar enligt Dublinförordningen och i verkställighetsskede tas upp. Slutsatsen rörande barn i devitaliserat tillstånd är att utrymmet för uppehållstillstånd har blivit kraftigt begränsat i och med den tillfälliga lagens krav på att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande för att uppehållstillstånd ska beviljas.

Hämta dokumentet, SR 21/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

FARR 18-01-06:

Att värdera en muntlig berättelse till sidans topp

Lästips: "Värdering av muntliga utsagor - ett vetenskapligt baserat beslutsstöd för migrationsärenden"

En asylansökande kan ha många olika slags bevis för sin sak. Det kan vara id-handlingar och andra dokument, tidningsartiklar, filmer, skador på den egna kroppen. Men i många fall är den asylsökandes berättelse det viktigaste beviset. Då ställs handläggaren inför dilemmat att avgöra om den muntliga utsagan stämmer. Förra året togs ett beslutsstöd fram just för detta av en projektgrupp vid Göteborgs universitet. Forskarna hade hjälp av en referensgrupp med deltagare från UNHCR och domstolar i Sverige, Storbritannien och Kanada. Utkast har även lästs och kommenterats av personer ur målgruppen, beslutsfattare på Migrationsverket. Hela rapporten kan hämtas från universitetets hemsida.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Göteborgs Universitet 18-01-18:

Studie: Migrationsverket fattar beslut utifrån felaktiga grunder till sidans topp

Dålig kunskap om ämnet, icke-auktoriserade tolkar och intervjuer som liknar gammeldags katekesförhör. Jakob Svensson har tittat på processen när Migrationsverket ställer frågor till asylsökande om deras religiösa tro.

Det är i en magisteruppsats i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet som Jakob Svensson har analyserat tolv intervjuer som Migrationsverket har gjort med personer som sökt asyl i Sverige.

De asylsökande i studien är alla före detta muslimer som har konverterat till kristendom.

- I vissa fall tenderar de här intervjuerna att bli rena förhör. Det är helt oacceptabelt, det är ingen rättssäker process, säger Jakob Svensson.

- Det liknar gammeldags katekesförhör, husförhör som fanns förr i tiden. Då kom prästen hem till kristna och testade kunskaperna hos dem.

Svår uppgift att "mäta tro"

Intervjuerna används som underlag när Migrationsverket avgör om en person ska få stanna i landet eller inte.

Jakob Svensson menar att Migrationsverket har en svår uppgift: går det att mäta eller avgöra tro? Går det att säga vad som finns inuti en människa? Ändå går det att peka på stora brister i Migrationsverkets sätt att arbeta, enligt studien.

- Det blir fokus på kunskapsfrågor om till exempel psalmer eller kristna högtider i stället för att lyssna på konvertitens resa, det kan handla om Bibelavsnitt eller att kunna räkna upp Jesu lärjungar utantill. Det borde handla om vad konvertiterna berättar om sina liv, och om det finns en samstämmighet med vad andra konvertiter berättar. När Migrationsverket fattar sina beslut sker det utifrån felaktiga grunder.

Rör sig på en ytlig nivå

(...)

Läs mer och ladda ned uppsatsen (Extern länk)

TT / Svenska Dagbladet 18-01-15: Migrationsverket: Vi har trampat snett (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Migrationsverket 17-12-19:

Interna granskningar visar: Högre rättslig kvalitet på Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverkets årliga kvalitetsuppföljningar av asyl- och anknytningsärenden är nu klara.

- Resultaten är något bättre än förra året och vi ser att utbildningsinsatserna har gett effekt, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Migrationsverket gör kvalitetsuppföljningar kontinuerligt för att följa upp prövningen av ärenden och identifiera förbättringsområden. Det myndigheten nu analyserat är hur den rättsliga kvaliteten ser ut i beslut som gäller asylärenden respektive anknytningsärenden, närmare bestämt par som vill leva tillsammans i Sverige.

Resultaten av uppföljningarna ger en indikation på vad som behöver förbättras i prövningen, de är inte ett verktyg för att ändra beslut som bedömts felaktigt. Migrationsverkets beslut kan överklagas till domstol, och under 2017 har domstolarna ändrat beslut i 8 procent av asylärendena och 2 procent av anknytningsärendena.

- I princip alla våra avslagsbeslut överklagas, så frågan om eventuell rättelse omhändertas i domstolsprocessen, säger Fredrik Beijer.

Asylärenden

Kvalitetsuppföljningen av asylärenden görs för andra året i rad, och analysen av 400 ärenden visar att den rättsliga kvaliteten har blivit bättre när det gäller att utreda ärenden i tillräcklig omfattning och att

bedöma omständigheter som rör uteslutande av rätten till skydd (exempelvis vid risk för rikets säkerhet).

- Vi är försiktigt positiva till resultaten i år, där vi ser att vi blivit bättre i vissa delar och samtidigt ligger kvar på samma nivåer som förra året i andra delar. De utbildningsinsatser vi utfört sedan förra året har börjat ge resultat, och tjänstemännen har också blivit mer erfarna, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer och hämta rapporterna (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Migrationsverket 17-10-19:

Utredning visar: Felaktig bedömning i uppmärksammat fall till sidans topp

Migrationsverkets genomgång av två afghanska bröders ärenden visar att det fanns brister i utredningarna. Det ledde till felaktiga slutsatser och fel beslut.

- Vi följer upp direkt med interna åtgärder, säger Fredrik Bengtsson, kommunikationsdirektör på Migrationsverket.

Migrationsverket har gått igenom ärendena för två afghanska bröder som sökte asyl 2015. De fick sina beslut i augusti i år. Ärendena uppmärksammades efter att en av bröderna begick självmord.

Nu visar genomgången att det förekom brister i båda ärendena. Omständigheterna har inte utretts tillräckligt: viss landinformation saknas, och bedömningen av tillförlitligheten i det som anförts av de sökande i asylutredningen är otydlig.

- Vår genomgång visar att bristerna i utredningen medförde att Migrationsverket fattade felaktiga beslut, säger Fredrik Bengtsson.

Äldre broderns ärende hann inte prövas i domstol

En av bristerna i utredningarna är att den äldre brodern bedömdes kunna utgöra nätverk till den yngre minderåriga brodern vid ett gemensamt återvändande till Afghanistan. Det är en bedömning som hade kunnat prövas på nytt i domstol.

- Vi anser att det är fel att han bedömdes vara nätverket för den yngre brodern och domstolen hade kunnat rätta till det, men nu hann inte ärendet prövas på nytt vilket är olyckligt, säger Fredrik Bengtsson. Rättssäkerheten bygger på att våra beslut kan och ska överprövas, men utan tvekan har vi ett ansvar och vi följer vi upp med omedelbara åtgärder.

Till följd av det som framkommit i ärendegenomgången kommer ytterligare rättsligt stöd tas fram för bedömningen av vad som är ett tillräckligt nätverk i Afghanistan för den som återvänder.

Den yngre broderns ärende överklagades och omprövades omgående av Migrationsverket, då han inte längre hade ett nätverk i form av den äldre brodern, vilket hade krävts vid ett återvändande. Han beviljades uppehållstillstånd.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Kulturdepartementet 17-08-02:

Migrationsverket ska fortsätta utveckla kompetensen i hbtq-frågor till sidans topp

Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att säkerställa hög rättslig kvalitet i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Detta genom att stärka kompetensen ytterligare. Två miljoner kronor tillförs myndigheten och i uppdraget ingår att arbeta med ett tryggt och likvärdigt bemötande av hbtq-personer.

I arbetet för mänskliga rättigheter vill regeringen underlätta för hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Regeringen arbetar för att trygga flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter, i linje med vad internationella granskningsorgan fört fram. Regeringen kommer att fortsätta med arbetet utifrån regeringens hbtq-strategi. Där har Migrationsverket en självklar roll.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170728:

Asylnytt 17-07-28:

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om begreppet hemvist till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om hur begreppet hemvist (hemort) ska definieras och vad det får för betydelse i asylärenden. Principen är att skyddsbehovet prövas mot den plats där personen har sin hemvist, inklusive eventuella risker på vägen dit. Även om personen flyttat från landet som liten räknas den ursprungliga orten som hemvist. Om personen flyttat och verkligen bosatt sig någon annanstans i hemlandet kan denna plats ha blivit hemvist - men vanligen inte om personen tvingats fly dit.

När en person har skyddsbehov gentemot hemorten ska internflyktsalternativ prövas. I det läget går bevisbördan över till Migrationsverket som måste visa att alternativet är rimligt och relevant. Därför har det stor betydelse att en person kan göra sannolikt vilken plats hen kommer ifrån. Skyddsbehovet kommer annars att prövas mot hela landet och bevisbördan ligger hos den sökande att hen riskerar skyddsgrundande behandling överallt. Någon internflyktsbedömning blir aldrig aktuell. Den som aldrig bott i hemlandet har samma problem.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

Migrationsverket 17-06-26:

Migrationsverket om utredning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor till sidans topp

Detta rättsliga ställningstagande ska ge stöd för utredning och bedömning av den framåtsyftande risken för kvinnor som åberopar förföljelse på grund av kön.

(...)

Migrationsverket fick 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram en handlingsplan för hur vi ska få ett jämställdhetsperspektiv i vår kärnverksamhet. Uppdraget resulterade i "Handlingsplan för jämställdhetsintegrering - Migrationsverket 2016 - 2018".

Detta innebär bl.a. att vi ska motverka osakliga skillnader på grund av kön som rör asylsökande i handläggning, beslutsfattande och bemötande av kvinnor och män.

Undersökningarna visar bl.a. att det finns brister i den individuella prövningen. Det förekommer att ärenden inte utreds efter dess beskaffenhet och att det finns kunskapsbrist i fråga om att utreda könsrelaterad förföljelse och att koppla kvinnors livsvillkor och livssituation till landinformation.

För att uppnå likvärdig prövning och för att säkerställa att prövningen håller hög rättslig kvalitet, behöver vi bl.a. utveckla det rättsliga stödet avseende utredning och bedömning av kvinnors asylskäl.

(...)

Det här ställningstagandet belyser förföljelse på grund av kön med fokus på kvinnors asylskäl och ska ge stöd för utredning och bedömning av den framåtsyftande risken för kvinnor som åberopar skyddsskäl på grund av kön. Anledningen till denna avgränsning är att Migrationsverkets kvalitetsuppföljningar har påvisat att det finns ett särskilt behov av att lyfta fram kvinnor i asylprocessen. Med kvinnor avses här personer som själva identifierar sig som kvinnor och som riskerar förföljelse på grund av sitt kön.

Transpersoner och intersexuella personer omfattas av ställningstagandet i den mån det är tillämpligt utifrån personens självidentifikation och asylberättelse. Rättsligt stöd för utredning och beslutsfattande för hbtq-personer finns också i SR 38/2015.5

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Migrationsverket 17-06- 01:

Konvertiter och hbtq-personer - så funkar asylutredningen till sidans topp

Migrationsverket genomför varken husförhör eller homotester, vilket påståtts i media. Istället fokuserar myndigheten på att utreda alla asylsökandes behov av skydd i Sverige.

Migrationsverket får just nu mycket frågor om konvertiter och hbtq-personer. Ett återkommande tema i medierapporteringen är att Migrationsverket ställer särskilda frågor till dessa asylsökande och att de utsätts för speciella "tester". Den här artikeln beskriver hur en asylutredning går till och varför en asylsökande kan få vissa frågor under en utredning.

Till att börja med är varje asylutredning individuellt anpassad och den sökande kan få sådana frågor som handläggaren bedömer är relevanta för utredningen. Enligt FN:s flyktingkonvention ska varje ansökan om asyl prövas individuellt. Till stöd för handläggningen finns vägledning i avgöranden från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen samt riktlinjer från UNHCR.

En sökande betraktas som flykting om personen har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, sin ras, religion, nationalitet eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Dessa skäl återfinns i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) från år 1951. I början av 2000-talet tillkom förföljelse på grund av kön och sexuell läggning som uttryckliga flyktingskäl i svensk lagstiftning. Personer som kommer från vissa länder och har en viss religiös övertygelse eller sexuell läggning kan därför komma att betraktas som flyktingar på grund av att de är särskilt utsatta i hemlandet.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Läs mer om verkets information till asylsökande hbtq-personer (Extern länk till pdf-fil)

Läs Migrationsverkets frågor och svar om konvertering som asylskäl (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

Barnombudsmannen 17-03-24:

BO: Åtgärder krävs för att säkerställa barns rättssäkerhet i asylutredningar till sidans topp

Barnombudsmannen vill ändra utlänningslagen och föra in barnspecifika asylskäl samt skärpa kraven på att Migrationsverkets asylutredningar anpassas till barn. Det är budskapet i Barnombudsmannens årsrapport som i dag lämnas till regeringen.

Barnombudsmannen har granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för barn på flykt. Vi har i kvalitativa samtal tagit del av 600 barns och ungas erfarenheter av att komma till Sverige och söka asyl. Vi har mött barn i familj och ensamkommande barn. Hur upplevdes mottagandet? Vad tänker man som barn om asylprocessen? Vilka råd vill barnen ge makthavarna?

-När barnen berättar om sin situation tar de upp tunga upplevelser, men också sina framtidsdrömmar. Barnen uttrycker ofta tacksamhet mot Sverige, men är oroliga över sin situation och önskar att vuxna lyssnade mer på det de har att berätta, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Barn tar upp att det tog lång tid att bli registrerad som asylsökande, att utredningarna inte startar och att de sedan tar lång tid. Det upplever många barn som oerhört påfrestande. Barn beskriver också hur utredningen inte anpassas till att de är barn, de har inte förstått frågorna och mötena med Migrationsverket kan upplevas som otrygga. Både pojkar och flickor berättar att de inte har vågat eller orkat ta upp känsliga saker som exempelvis övergrepp eller våld. Flickor som berättat om barnäktenskap eller könsstympning har inte upplevt att de fått följdfrågor eller att detta tagits på allvar. Barn i familj får ofta inte komma till tals alls och får de det så handlar frågorna inte om deras asylskäl.

-Sverige är i grunden en väl fungerande rättsstat, men rättssäkerheten måste också omfatta barn som söker asyl i Sverige. De brister barnen beskriver i utredningarna och möjligheten att få fram sina asylskäl väcker stor oro, säger Fredrik Malmberg.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Läs Barnombudsmannens förslag och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 17-03-24:

Migrationsverket svarar på kritik från Barnombudsmannen till sidans topp

Barnombudsmannen riktar i sin årsrapport för 2016 kritik mot Migrationsverkets sätt att handlägga ärenden för barn i familj och ensamkommande barn.

- 2015 kom 70 000 asylsökande barn till Sverige. För oss går rättssäkerheten först, så trots stora ansträngningar har handläggningstiderna blivit långa, säger Fredrik Beijer, Migrationsverkets rättschef.

I årsrapporten för 2016 tar Barnombudsmannen, BO, upp kritik mot Migrationsverket på flera punkter. BO skriver bland annat om långa utredningstider, utredningssamtal som inte är tillräckligt anpassade till barn, brist på särskilda enheter och särskilda utredare med barnkompetens samt osäkra åldersuppskrivningar.

Barnombudsmannen vill även ha en särskild och oberoende funktion som inspekterar Migrationsverkets arbete med barnärenden.

Barnombudsmannens underlag bygger på intervjuer av runt 600 barn under 2016 och 2017.

Åtgärder

Många av de brister Barnombudsmannen lyfter fram har Migrationsverket redan tidigare identifierat i de kvalitetsutredningar som gjorts - och inlett åtgärder för att komma till rätta med.

I fjol arbetade Migrationsverket huvudsakligen med de ansökningar som lämnades in under 2015. Att det då kom över 35 000 ensamkommande asylsökande och lika många barn i familjer, innebär att Migrationsverket har ställts inför flera dilemman.

- Verket har sedan tidigare särskilda asylenheter för barnärenden med medarbetare som har barnkompetens. Men när det kommer så många barn räcker dessa enheters resurser inte till på långa vägar, trots förstärkningar. Därför har vi varit tvungna att låta även andra asylenheter handlägga barnens ärenden för att handläggningstiderna inte ska bli orimligt långa, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161101:

Migrationsverket 16-10-25:

Fler beslut i asylärenden än någonsin till sidans topp

Antalet asylsökande kommer inte att öka den närmaste tiden, enligt den senaste prognosen från Migrationsverket. Myndigheten bedömer att det är möjligt att kunna fatta över 108 000 beslut i asylärenden i år.

- Det är fler beslut i asylärenden än någonsin tidigare, säger Mikael Ribbenvik, vikarierande generaldirektör på Migrationsverket.

Den internationella flyktingkrisen fortsätter och fler människor befinner sig på flykt än under andra världskriget. Trots detta minskar antalet asylsökande i Europa och Sverige.

Sannolikheten för stora minskningar eller ökningar av asylsökanden i Sverige under 2016 bedöms som liten. Enligt prognosen kommer mellan 28 000-32 000 personer att ansöka om asyl i Sverige under 2016. Planeringsantagandet är 29 000 personer vilket är 5 500 (uppdaterad siffra) färre än i förra prognosen. För 2017 sänker Migrationsverket prognosspannet till 30 700-50 700 asylsökande, med ett planeringsantagande kring 36 700 asylsökande.

Det är fortfarande EU:s överenskommelse med Turkiet och det faktum att västra Balkanrutten är stängd som är de främsta förklaringarna till att färre söker asyl i Sverige. Även gräns- och ID-kontrollerna i Österrike, Tyskland, Danmark och Sverige påverkar.

Fler asylärenden avgörs

Enligt prognosen räknar Migrationsverket med att avgöra 108 000 asylärenden i år, det är 50 000 fler än 2015.

- Det är det starkaste resultatet sedan 90-talet när vi som mest avgjorde 75 000 ärenden på ett år. Men det är många människor som väntar på beslut, och vi ska göra allt vi kan för att de inte ska behöva vänta så länge, säger Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket tar över anvisningsuppdrag

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Migrationsverket 16-08- 26:

Internrevisorer kritiska mot ineffektiviteteten på Migrationsverket till sidans topp

Migrationsverkets internrevisorer rapporterar om en rad brister i Migrationsverkets verksamhet. De bedömer att Migrationsverket lider av växtvärk och att det råder stora skillnader mellan de mest och minst effektiva enheterna.

Den snabba expansionen och antalet nyanställda är dock inte det enda problemet. Inte heller kan bristerna förklaras med satsningar på kvalitet och säkerhet i beslutsprocessen – som förvisso gett gott resultat.

Internrevisorerna berör också åderlåtningen av äldre, erfarna medarbetare på asylenheterna. Men att problemen skulle bero på unga nyanställda håller inte verksledningen med om.

– Internrevisionens rapporter ska identifiera eventuella brister på Migrationsverket för att verket ska kunna utveckla och förbättra verksamheten. Att man använder 80-talisters "bortskämdhet" och oförmåga som förklaring till att effektiviteten skulle vara sämre nu än tidigare är anmärkningsvärt. Det är inget som för verksamheten framåt. Jag anser dessutom att slutsatsen är helt felaktig, säger Mikael Ribbenvik.

Han håller dock med om att verksamheten kan bli ännu mer effektiv.

– Vi arbetar med detta varje dag, och en rad effektiviseringar har gjorts under året. Men vi kommer inte tumma på kvaliteten i vårt arbete. Våra beslut påverkar människor på ett omfattande sätt, därför måste rättssäkerhet och kvalitet alltid gå före kvantitet. Trots det har vi redan i år fattat fler beslut än under hela 2015 och vårt mål är att fördubbla antalet asylbeslut i år.

Pressmeddelandet i sin helhet (Extern länk)

Hämta rapporten "Effektiviteten i asylprövningen" (Extern länk till pdf-fil)

Migrationsverket 16-08-26: Chefer på Migrationsverket vänder sig mot påståendet om "curlade 80-talister" (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.