ASYLNYTT
Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
ARKIV:
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Asylnytt - Arkiv
Asylutredning och rättsprocedur
Tolkning
Information från myndigheter och organisationer
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
- Arkiveringsdatum 200715:
- Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk
- Arkiveringsdatum 200523:
- Rättsligt ställningstagande angående lämplighetsprövning av tolkar och översättare
Arkiveringsdatum 200715:
Asylnytt 20-07-15
Migrationsöverdomstolen: Advokat som talar ett visst språk kan ändå ha rätt till tolk
En advokat som talar arabiska nekades ersättning för tolk i ett ärende där en kollega närvarat vid förhandling i hennes ställe. Enligt migrationsdomstolen fanns inget skäl att betala tolk då advokaten marknadsför sig som arabisktalande. Advokaten framför att utgångspunkten är att tolk ska finnas och det måste vara advokatens sak att avgöra om det inte behövs. Hon talar inte alla dialekter och kan inte alla juridiska termer, och bör inte förväntas utnyttja sina språkkunskaper i strikt juridiska sammanhang. Justitiekanslerna och advokatsamfunder har yttrat sig till förmån för att advokaten haft rätt att anlita tolk. Migrationsverket anför att det ankommer på biträdet att upplysa om det finns orsak till att språkkunskaper inte är tillräckligt samt att advokaten i det här fallet borde ha insett och meddelat att tolkkostnaden skulle öka till följd av att en kolla ersatte henne. Migrationsöverdomstolen anser att enbart det förhållandet att ett biträde talar ett visst språk inte medför att ersättning för tolk ska nekas. Att en kollega ersatte advokaten i det här fallet har inte medfört en beaktansvärd kostnadsökning. Överklagandet bifalles och domen är vägledande. Domen är vägledande. Källa kammarrätten i Stockholm, mål nr 18777-19, MIG 2020:12.
innehållArkiveringsdatum 200523:
Migrationsverket 20-04-24:
Rättsligt ställningstagande angående lämplighetsprövning av tolkar och översättare
Syfte och bakgrund
Migrationsverket har ett stort behov av tolkar såväl inom asylprövningen, mottagningen som vid övriga besök och utredningar. Verket har både behov av kontakttolk och telefontolk. Det förekommer även att tolk är närvarande via video och Skype. Detta medför att verket måste upphandla ett flertal avtal med olika tolkförmedlingar. För att det ska vara tydligt, såväl vid upphandling som vid beställning av tolk och upprättande av en digital tolkportal, behöver Migrationsverket fastställa vilka krav verket ska ställa för lämplighetsprövning av tolkar i Migrationsverkets ärenden.
/Ställningstagandet handlar om jäv, tystnadsplikt, behovsprövning, val av språk, specifika önskemål, kompetens, översättning mm/
Hämta dokumentet, SR 18/2020 (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.