fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Betydelsen av internationella konventioner

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210226:

Migrationsverket 21-02-16:

Så påverkas barns ärenden av ny dom om barnkonventionen till sidans topp

Migrationsverket får just nu många frågor om hur ärenden förhåller sig till barnkonventionen och särskilt ett avgörande från Migrationsöverdomstolen den 22 december 2020. Domen handlar om prövningen av barnets bästa och vilka omständigheter som ska vägas in när man ska pröva om ett barn har det som i lagstiftningen kallas särskilt ömmande skäl.

- Det finns en förväntan om att avgörandet innebär att alla barn som har befunnit sig länge i Sverige nu beviljas uppehållstillstånd, men det är fortfarande en individuell bedömning som ska göras, säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef vid Migrationsverket.

Avgörandet (2020:24) som meddelades av Migrationsöverdomstolen i december 2020 rör ett nu 14-årigt barn som är född och uppvuxen i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg att barnet hade fått en så pass stark anknytning till Sverige att det vid en sammantagen bedömning ansågs vara oproportionerligt att utvisa barnet. Barnet hade ingen släkt kvar i hemlandet, talade flytande svenska, gick i svensk skola och hade ett socialt nätverk här.

I det här fallet vägde barnets bästa sammantaget över de omständigheter som talade mot att barnet skulle ha rätt till uppehållstillstånd. Domstolen bedömde att den illegala vistelsen inte var en omständighet som kunde belasta barnet eftersom barnet inte har haft samma möjlighet att påverka det beslutet som en vuxen person.

Domstolen var samtidigt tydlig med att barnkonventionen i sig inte kan grunda rätt till uppehållstillstånd.

I en prövning ska man ta hänsyn till barnets bästa i särskild ordning, betonar domstolen. Det betyder att om exempelvis Migrationsverket ska pröva om en familj ska få uppehållstillstånd, ska det göras en bedömning av just barnets omständigheter, inte enbart barnens föräldrar. Barn är individuella rättighetsbärare, framhåller domstolen.

(...)

Hela pressmeddelandet (Extern länk)

Se även Migrationsverkets formella rättsliga kommentar, länk i notisen nedan

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsverkets rättsliga kommentar till vägledande mål om barnets bästa till sidans topp

Den nya kommentaren tolkar Migrationsöverdomstolens avgörande om en 14-årig flicka som bott hela sitt liv i Sverige, (se referat av MIG 2020:24 i Asylnytt 21-01-25). Det centrala i domen är enligt Migrationsverket att barnet är en självständig rättighetsbärare och ska ges möjlighet att komma till tals. Domstolen har även vägt in barnets synpunkter i domen. Men Migrationsverket påpekar att det ska göras en proportionalitetsbedömning och i ett annat fall kan resultatet ändå bli att barnets bästa inte väger över andra intressen. Domen var den första där Migrationsöverdomstolen bedömt att en utvisning skulle bryta mot ett åtagande i barnkonventionen. Det var även första gången som Migrationsöverdomstolen grundligt prövade barnets bästa sedan barnkonventionen blev svensk lag. Men att barnkonventionen blivit lag är inte avgörande, enligt Migrationsverket, eftersom reglerna för uppehållstillstånd finns i Utlänningslagen och just regeln om barnets bästa finns även där. Principen om barnets bästa kan i sig inte ge uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverket ger domen inte utrymme för en mer generös bedömning av ömmande omständigheter än tidigare. Däremot är det prejudicerande att illegal vistelse för ett barn kan bidra till anpassning, även om legal vistelse väger tyngre.

Hämta den rättsliga kommentaren, RK/002/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Migrationsverket 20-11-17:

Rättsligt ställningstagande angående rätt till derivativ skyddsstatus i asylärenden till sidans topp

/Ur Syfte och bakgrund:/

Principen om familjens enhet härrör från 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen). De konventionsbundna staterna rekommenderas att säkerställa att en flyktingfamiljs enhet respekteras. Det innebär att familjemedlemmar till flyktingar ska kunna åtnjuta samma skydd och status i mottagarlandet. UNHCR gör här skillnad på flyktingstatus på grund av individuella skäl (refugee status) och flyktingstatus på grund av att en familjemedlem har härledda flyktingskäl från flyktingen1 (derivative refugee status).

Principen om familjens enhet har i svensk rätt också använts i en annan betydelse. Det handlar då inte om huruvida familjemedlemmar till en flykting ska beviljas flyktingstatus, utan i stället om att undvika familjesplittring enligt Europakonventionen. Om ett beslut om avvisning/utvisning eller ett beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd resulterar i att en familj splittras, kan en sådan familjesplittring vara oproportionerlig och strida mot artikel 8 Europakonventionen och därmed 11 eller 13 §§ den tillfälliga lagen. 2 Det är en annan bedömning än om en familjemedlem till en flykting ska beviljas derivativ status.

Det här rättsliga ställningstagandet ger ledning för när derivativ skyddsstatus för familjemedlemmar kan ges i asylärenden.

Hämta dokumentet, RS 020/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylrättscentrum 20-11-20:

FN-kritiken mot Sverige och allvarliga hälsotillstånd till sidans topp

Vilket ansvar har Sverige att utreda den faktiska tillgången till vård när det gäller psykisk ohälsa? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar vi om det ärende som lett till att Sverige får kritik av en FN-kommitté och hur det är att driva ärenden internationellt.

I maj 2019 lämnade Asylrättscentrums jurist Linnea Midtsian in ett klagomål till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Ärendet gäller en kvinna som trots att hon lider av svår depression och hennes hälsotillstånd bedömts som livshotande, skulle utvisas från Sverige. Asylrättscentrum menade att genom att svenska myndigheter inte utrett om hon har tillgång till vård i hemlandet kränker hennes rättigheter. Det är första gången CRPD prövar ett utvisningsärende, så beslutet är historiskt.

I avsnittet diskuterar Linnea Midtsian och Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad ärendet, vad beslutet betyder för kvinnan och vad det kan få för konsekvenser för andra människor som sökt asyl i Sverige. De pratar också om vad det innebär att driva ärenden internationellt och vad som händer när Sverige får kritik av FN.

Podden produceras och samtalsleds av Asylrättscentrums kommunikationsansvariga Maja Dahl.

Lyssna till podden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

FN:s barnkommitté prickar Schweiz för att inte ha hört barn i Dublinärende till sidans topp

Målet rör en familj från Azerbajdzjan som sökt asyl i Schweiz en gång tidigare. De hade då återvänt självmant till Azerbajdzjan, efter att ha upplevt ett dåligt mottagande, saknat tolk mm. Efter återkomsten greps dock mannen. Kvinnan fortsatte att verka som journalist, men hotades vid flera tillfällen med syfte att få henne att sluta skriva artiklar och delta i demonstrationer mm. Kvinnan och barnen tog sig till Schweiz på nytt, denna gång med hjälp av visum från Italien, vilket ledde till beslut om överföring dit enligt Dublinförordningen. Kvinnan överklagade med hänvisning till sitt eget och barnens mående och att barnen inte skulle ryckas upp igen, bristerna i Italiens mottagande mm. Familjen fick ett nytt boende och det äldre barnet placerades i skola, vilket enligt kvinnan invaggade dem i säkerhet. Trots detta väcktes de kl två på natten för att föras till Italien. Poliserna uppges ha visat barnen ett foto på en fjättrad person för att förklara hur det går om man inte medverkar frivilligt. Överföringen kunde inte genomföras på grund av att kvinnan bröt samman. Kvinnan har för barnens räkning vänt sig till FN:s barnrättskommitté och hävdar att barnkonventionen kränkts på flera sätt, bla att de inte hörts. Kommittén anser inte att det är visat att överföringen till Italien skulle utgöra en kränkning eftersom det inte finns bevis om mottagandet i Italien. Däremot anser kommittén att Schweiz borde ha vägt in barnens trauman när de övervägde om Schweiz skulle överta ärendet. Schweiz har brutit mot principen om barnets bästa och rätt att höras (artiklarna 3 och 12) och ska därför pröva saken på nytt.

Läs eller hämta communication No. 56/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-25:

Rättsligt ställningstagande från MIgrationsverket: Prövning av barns bästa till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Som myndighet är Migrationsverket skyldigt att vid alla åtgärder som rör barn i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa. Migrationsverkets verksamhet bedrivs inom ett antal huvudprocesser och delprocesser. Frågor som berör barns rättigheter aktualiseras i samtliga processer, dock i större eller mindre omfattning.

Detta ställningstagande syftar till att ge generell processövergripande rättslig vägledning till Migrationsverkets operativa verksamhet rörande barnkonventionens förhållande till utlänningsrätten och hur en rättssäker prövning av barnets bästa bör göras i enskilda ärenden. Ställningstagandets generella inriktning medför att frågor om exempelvis flickor och pojkars skilda förutsättningar i Sverige respektive hemlandet eller situationen för HBTQ-personer inte tas upp särskilt. Det är emellertid viktigt att alltid ta hänsyn till varje barns individuella förutsättningar även i förhållande till exempelvis kön eller sexuell läggning. Här kan vägledning i relevanta delar sökas i de rättsliga ställningstagandena om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor och om utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskidande identitet eller könsuttryck.

(...)

Hämta dokumentet RS/009/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-06-25:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om att höra barn till sidans topp

/Utdrag:/

Bakgrund och syfte

Barnkonventionen inkorporerades som lag den 1 januari 2020, det vill säga att konventionen togs in i svensk lagstiftning. Svenska myndigheter, men även domstolar och lagstiftare har dock varit skyldiga att beakta barnkonventionen sedan den trädde i kraft 1990 genom ratificering.

Syftet med inkorporeringen av barnkonventionen är att förtydliga att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn samt att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha genomslag i rättstillämpningen.

För att kunna göra en bedömning av vad som är barnets bästa måste barnet ha getts möjlighet att komma till tals. Barn med funktionsnedsättning ska så långt som möjligt få komma till tals som andra barn. Det innebär att Migrationsverket ska möta varje barn utifrån sina unika förutsättningar. Ett barn har rätt att få komma till tals, men ingen skyldighet. Det framgår av 1 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716, UtlL) och artikel 12 i barnkonventionen.

För att kunna ge barnet bästa möjliga förutsättningar att kunna ta tillvara sina rättigheter ska Migrationsverket ur likhets- och objektivitetssynpunkt se till att barn får komma till tals på ett så likartat sätt som möjligt. Dessutom ska ett jämställdhetsperspektiv alltid finnas med i frågor som rör barn.

Syftet med detta rättsliga ställningstagande är att klargöra när utlänningslagens eller barnkonventionens bestämmelser om att höra barn ska tillämpas, men även på vilket sätt barnen ska få komma till tals. Ställningstagandet gäller för alla Migrationsverkets processer.

Ställningstagandet ersätter SR 36/2015.

Hämta det rättsliga ställningstagandet RS 010/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-07-15:

Uppdaterat om Europakonventionens hinder mot utvisning vid svår sjukdom till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat ställningstagandet om tillämpning av artikel 3 i Europakonventionen då sjukdom åberopas. Det rör sig om exceptionella situationer då en utvisning skulle resultera i intensivt lidande eller en avsevärd förkortning av den förväntade livslängden. Några formuleringar har justerats, bland annat genom en tydligare koppling till Paposhvili-domen, den dom i Europadomstolen som slog fast att en sådan utvisning kan innebära brott mot artikel 3. I det uppdaterade ställningstagandet framgår att kostnaden för vårdnaden i hemlandet i vissa fall kan spela in i den samlade bedömningen och att den sökande ska ha tillgång till vården i praktiken. Liksom i det tidigare ställningstagandet poängteras att det inte är någon skillnad mellan barn och vuxna i dessa fall. Skrivningen har skärpts till att det "saknas utrymme för att generellt väga in barnets bästa inom ramen för bedömningen". Bedömningen av hälsotillståndet, vården, nätverk mm kommer ändå att påverkas av att det rör sig om ett barn. I det förra ställningstagandet fanns ett stycke som indikerade att den tillfälliga lagens begränsning av uppehållstillstånd av ömmande omständigheter även påverkar bedömningen av verkställighetshinder. Detta stycke har tagits bort. Även bilagan med referat av äldre praxis har utgått. En del av referaten ingår dock i ställningstagandets text. Ställningstagandet ersätter SR 37/2018.

Hämta ställningstagandet RS/008/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Uppdaterat ställningstagande från Migrationsverket om konventionsåtaganden till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 24/2016, har ersatts med ett nytt. Detta ställningstagande handlar om vilka undantag från begränsningarna i den tillfälliga lagen som skulle kunna behöva göras för att en utvisning eller nekad familjeåterförening inte ska bryta mot ett svenskt konventionsåtagande. Den ändring som skett är även här att ett stycke har införts om Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder MIG 2019:4. Detta medför att brist på ordnat mottagande för ensamkommande barn ska bedömas som bestående hinder och ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter endast om barnet är yngre än 14 år. Utvisning av äldre barn som saknar ordnat mottagande anses inte bryta mot något konventionsåtagande eftersom de inte verkställs förrän ärendet preskriberats. I övrigt har hänvisningar uppdaterats till aktuella ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder och om familjens enhet.

Hämta det rättsliga ställningstagandet, SR 12/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200324:

UNHCR 20-03-16:

Legal Considerations on access to territory in the context of the COVID-19 response till sidans topp

This paper sets out key legal considerations, based on international refugee and human rights law, on access to territory for persons seeking international protection in the context of measures taken by States to restrict the entry of non-nationals for the protection of public health in response to the COVID-19 pandemic. It reconfirms that while States may put in place measures which may include a health screening or testing of persons seeking international protection upon entry and/or putting them in quarantine, such measures may not result in denying them an effective opportunity to seek asylum or result in refoulement.

1. Under international law, States have the sovereign power to regulate the entry of non- nationals. However, international law also provides that measures to this effect may not prevent them from seeking asylum from persecution.i

2. Central to the right to seek asylum is the principle of non-refoulement,ii which prohibits, without discrimination,iii any State conduct leading to the 'return in any manner whatsoever' to an unsafe foreign territory, including rejection at the frontier or non-admission to the territory.iv

(...)

Hela uttalandet (Extern länk)

UNHCR 20-03-18: UNHCR Legal Considerations with regard to the EU Commission´s Guidelines for border management measures to protect health and ensure the availability of goods and essential services (Extern länk)

UNHCR Reliefweb topic page on Covid 19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Asylnytt 18-09-26:

Migr-överdomstolen: Inga ömmande omständigheter för ung vuxen från Afghanistan till sidans topp

En pojke som är shiit och hazar hade flytt med sin familj till Iran när han var två-tre år gammal. Han hävdade att han riskerar att hamna hos talibaner eller utnyttjas som danspojke. Migrationsverket bedömde honom som vuxen och han fick avslag. Migrationsdomstolen bedömde honom också som vuxen men gav uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Domstolen nämner att han fortfarande är mycket ung och skulle hamna i en socialt utsatt situation. Han har bott två och ett halvt år i Sverige och har anpassat sig till västerländskt levnadssätt. Migrationsverket överklagade och påpekade att domstolen inte visat att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande, något som krävs enligt den tillfälliga lagen. Nu upphäver Migrationsöverdomstolen domen. MiÖD anser att det är vistelsetiden som skulle kunna utgöra en synnerligen ömmande omständighet, men efter att ha jämfört med tidigare praxis för synnerligen ömmande omständigheter och Europadomstolens praxis för skydd för privatlivet så är slutsatsen att tiden pojken vistats som asylsökande inte är tillräcklig.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 18-09-26:

Gymnasielagen strider inte mot EU-rätten enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Målet i migrationsdomstolen i Stockholm refererades i Asylnytt 18-07-18. Det gällde en pojke som ansökt enligt "den nya gymnasielagen" och inte kunde styrka sin identitet. Migrationsdomstolen ansåg att kravet på styrkt identitet i Schengenregelverket och EU:s gränskodex går före skrivningen i gymnasielagen. Dessutom kan enligt migrationsdomstolen personen inte kontrolleras i SIS-registret om inte identiteten är klarlagd. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att EU:s gränskodex bara reglerar inresa och korta uppehållstillstånd. De EU-direktiv som rör personer som redan befinner sig i Sverige säger ingenting om prövningen av frågan om uppehållstillstånd för dem. Kodexen hindrar alltså inte en reglering som innebär ett sänkt beviskrav rörande identitet. Migrationsöverdomstolen påpekar också att Schengenregelverket inte innehåller något krav på klarlagd identitet för att en sökning ska kunna genomföras i SIS. Att en stat får ha egna regler om uppehållstillstånd av olika skäl utan krav på styrkt identitet har redan slagits fast av EU-domstolen. Därför anser Migrationsöverdomstolen att saken inte behöver prövas där.

Det enskilda fallet återförvisades till Migrationsverket på grund av att pojken lämnat in handlingar som tydde på att han är minderårig. Men Migrationsöverdomstolens ståndpunkt att gymnasielagen inte strider mot EU-rätten är vägledande för andra liknande fall.

Läs kammarrättens pressmeddelande och hämta domen, UM 13063-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171208:

UNHCR December 2017:

UNHCR guidelines on Article 1 D relating to refugee status to Palestinian Refugees till sidans topp

These Guidelines, having benefited from broad public consultation, are intended to provide legal interpretative guidance for governments, legal practitioners, decision- makers and the judiciary, as well as UNHCR personnel carrying out mandate refugee status determination under its mandate.

(...)

2. Article 1D of the 1951 Convention provides:

This Convention shall not apply to persons who are at present receiving from organs or agencies of the United Nations other than the United Nations High Commissioner for Refugees protection or assistance.

When such protection or assistance has ceased for any reason, without the position of such persons being definitively settled in accordance with the relevant resolutions adopted by the General Assembly of the United Nations, these persons shall ipso facto be entitled to the benefits of this Convention.

3. Article 1D of the 1951 Convention is often characterised as an "exclusion clause", whereas it has both exclusionary and inclusionary aspects5 and its two paragraphs are to be read sequentially. In other words, one must first come within the scope of the first paragraph before coming within the second paragraph. Paragraph 1 generally excludes from the protection of the 1951 Convention those Palestinian refugees who are receiving protection or assistance from UNRWA, while paragraph 2 of Article 1D operates to include those very same Palestinian refugees when that protection or assistance has ceased. Once the protection or assistance has ceased (see section II E below), they are entitled ipso facto to the benefits of the 1951 Convention. As refugees already recognised by the international community,6 no separate or additional assessment under Article 1A(2) is required for them to qualify for Convention protection. Claimants need only demonstrate that they fall within the terms of Article 1D.

(...)

Läs eller hämta riktlinjerna i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170330:

ECRE 17-03-17:

Preliminary deference? ECRE study on the implementation of CJEU judgments till sidans topp

A newly released ECRE study shows significant impact of three asylum-related cases from the Court of Justice of the EU (CJEU) and of the EU Charter on the national asylum policies of eight Member States.

The study included seven Member States (Belgium, Bulgaria, France, Germany, Sweden, the Netherlands, the UK and Italy) and showed how judgments on the determination of LGBTI asylum applications: X.Y.Z and A.B.C, and reception conditions for persons subject to Dublin transfers: Cimade and Gisti, affected overall national legislation - often leading to a shift in national practices and internal guidance, and sometimes even to formal legislative changes.

While the report establishes an overall influence from EU to national level, the findings also reflect a more complex reality. While the judgments were clarifying certain provisions, they left others unclear and often with a wide margin of interpretation from national judiciaries. As for the EU Charter of Fundamental Rights, the study found that State authorities often preferred to rely on more established instruments, such as the European Convention on Human Rights, and that additional time and training were necessary to resolve this issue.

The report therefore recommends that future questions addressed to the Court on the interpretation of EU law should be framed to ensure clarity. Additionally, domestic asylum case-law and national internal guidance should be available online to ensure harmonisation of the interpretation between Member States and ensure transparency. The report further recommends that national legislation and practices should at all times be in line with EU Charter provisions; national authorities should proactively apply and rely on EU Charter provisions in order to make it a "real living instrument".

Läs mer och hämta studien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Europadomstolen 17-02-03:

New search engine to follow the execution of judgments of the ECHR till sidans topp

The Council of Europe's Department for the Execution of Judgments launched a new search engine which aims to improve the visibility and transparency of the process of execution of judgments of the European Court of Human Rights: HUDOC-EXEC

This new search engine (based on the existing HUDOC-ECHR search engine of the European Court of Human Rights), provides access, via a single unified interface, to relevant information and documentation in all cases pending before the Committee of Ministers, as well as in cases closed by a final resolution. Searches can be made using a multitude of search criteria as State, date, status of execution, violation, theme etc.

Meddelandet med länkar till den nya söksidan för uppföljningar, den tidigare söksidan för domar samt handbok mm (Extern länk)

Europadomstolen 17-01-26: President Raimondi presents the European Court of Human Rights' results for 2016 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Barnombudsmannen 17-01-04:

Barnombudsmannen leder kunskapslyft för barnets rättigheter. till sidans topp

Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett kunskapslyft om barnkonventionen riktat mot statliga myndigheter, landsting och kommuner för att öka kunskapen om barnets rättigheter. Barnombudsmannen ska erbjuda stöd i deras arbete och säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i den dagliga verksamheten.

Sedan Sverige ratificerade FNs konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, ska barns bästa vara vägledande för all myndighetsutövning. Det finns fortfarande betydande brister i myndighetsutövning som rör barn, det ser Barnombudsmannen dagligen i sitt arbete.

- Kunskapslyftet behövs och kommer att göra skillnad. Beslutsfattare i myndigheter och på lokal och regional nivå fattar varje dag beslut som har stor påverkan i barns liv. Med större kunskap om barns mänskliga rättigheter och om hur barn görs delaktiga och informerade ökar kvalitén och besluten blir bättre, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Regeringen har identifierat otillräcklig kunskap som en av de bidragande orsakerna till att det brister i tillämpningen av barnets rättigheter. Barnombudsmannen har därför fått ett regeringsuppdrag att under tre år genomföra ett kunskapslyft för berörda myndigheter, kommuner och landsting. I uppdraget ska Barnombudsmannen öka kunskapen om barnets rättigheter på både nationell, regional och lokal nivå samt hur dessa ska omsättas i praktiskt användning för barns bästa.

Ytterligare ett antal myndigheter som arbetar med frågor som direkt och indirekt berör barns rättigheter kommer också få i uppdrag att analysera och utveckla hur deras arbete stämmer med barnkonventionen i sina respektive verksamhetsområden.

De statliga myndigheter som vid sidan av Barnombudsmannen ingår i kunskapslyften är Socialstyrelsen, Migrationsverket, Statens Institutionsstyrelse, Statens skolverk, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd samt Myndigheten för delaktighet.

Uppdraget löper under åren 2017 till och med 2019.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160914:

Stockholms Universitet 16-09-13:

Familjeåterförening för barn: Svensk rätts förenlighet med internationell rätt till sidans topp

Elisabeth Axetorn, examensarbete i folkrätt, Juridiska institutionen

Familjeåterförening för barn: en utredning av svensk rätts förenlighet med internationell rätt

Syftet med denna uppsats är att utreda om svensk rätt angående familjeåterförening för ensamkommande barn som är alternativt skyddsbehövande stämmer överens med den internationella rätten. För att fylla detta syfte har en utredning gjorts av den svenska gällande rätten, det som förväntas bli svensk gällande rätt om lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige träder ikraft den 20 juli 2016, EU-rätt samt relevant folkrätt. Barns rätt till familjeliv erkänns i ett flertal folkrättsliga dokument om mänskliga rättigheter. Denna uppsats avgränsar sig till att utreda om ensamkommande barn som är alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening enligt Europakonventionen, barnkonventionen, internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, internationella konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter, flyktingkonventionen och Genèvekonventionerna.

Hämta uppsatsen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.