fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Verkställighetshinder, ny prövning, Europadomstolen

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210226:

Asylrättscentrum 21-02-18:

EU-staters ansvar för att säkerställa ordnat mottagande till sidans topp

Måste EU:s medlemsstater försäkra sig om ordnat mottagande för att kunna besluta att utvisa ensamkommande barn? Det är frågan som står i centrum för en dom i mål C-441/19 i EU-domstolen. Asylrättscentrums jurist Anna-Pia Beier har läst domen och sammanfattar den här.

Bakgrund

I juni 2017 ansökte ett ensamkommande barn, som då var 15 år, om asyl i Nederländerna. I mars 2018 beslutade Staatssecretaris van Justitie en Veiligheid att barnet inte kunde beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Enligt nederländsk rätt innebär Staatssecretaris beslut också ett beslut om återvändande. I april 2018 överklagade barnet beslutet och gjorde bland annat gällande att han inte vet var hans föräldrar bor och att han inte skulle känna igen dem när han återvänder. Han känner ingen annan familjemedlem och vet inte ens om sådana existerar.

I den nederländska lagstiftningen görs en åtskillnad utifrån ensamkommande barns ålder. När det gäller barn som är under 15 år vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan görs en utredning av om det finns ett ordnat mottagande i mottagarlandet innan ett beslut fattas avseende asylansökan. Om det inte finns något sådant mottagande beviljas dessa barn ett ordinarie uppehållstillstånd. För barn som är 15 år eller äldre vid tidpunkten för inlämnandet av asylansökan genomförs inte någon sådan utredning.

Det är mot denna bakgrund som domstolen i Nederländerna beslutat att fråga EU-domstolen om den skillnad som görs i den nederländska lagstiftningen mellan ensamkommande barn över 15 år och ensamkommande barn under 15 år är förenlig med unionsrätten.

EU-domstolens bedömning

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25

EU-domstolen: Ensamma barn får inte ges utvisningsbeslut som inte kan verkställas till sidans topp

Målet rör en ensamkommande pojke som sökte asyl i Nederländerna som 15-åring. Enligt nederländsk lag görs ingen utredning rörande barnets mottagande i ursprungslandet om barnet fyllt 15. Ett barn som inte bedöms ha asylskäl kan få beslut om utvisning, men om det då visar sig att ordnat mottagande saknas verkställs inte utvisningen förrän barnet fyllt 18. Domstolen i Nederländerna har frågat EU-domstolen om förfarandet överensstämmer med EU-direktiven. Domstolens svar är nej. Återvändandedirektivet formulering är visserligen att utvisning inte får "verkställas" utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. Men eftersom det finns ett krav på att ta hänsyn till barnets bästa anser EU-domstolen att direktivet måste tolkas så att medlemsstaten ska göra utredningen och försäkra sig om det ordnade mottagandet innan beslut fattas. Domstolen slår också fast att länderna inte får göra skillnad beroende på ålder. Inget barn under 18 år får alltså ges utvisningsbeslut utan att medlemsstaten försäkrat sig om att det finns ett ordnat mottagande. EU-domstolen poängterar att staten inte får inte skjuta upp att verkställa utvisningen om det faktiskt finns ett ordnat mottagande - men om mottagandet inte längre är säkerställt ska beslutet inte verkställas.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs eller hämta pressmeddelande i mål C-441/19 (Extern länk till pdf-fil)

Läs förhandsavgörandet i dess helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Asylnytt 20-09-13:

EU-domstolen om tidsfrist för överklagande av efterföljande ansökan till sidans topp

EU-domstolen har avgett ett förhandsavgörande till en belgisk domstol. Saken gällde en person som lämnat in en ny ansökan (närmast motsvarande en ansökan om verkställighetshinder i Sverige). Ansökan avslogs och beslutet skickades till det belgiska generalkommissariatet för flyktingar och statslösa, detta beroende på att mannen inte uppgivit någon adress. När mannen hämtade ut brevet återstod bara ett par dagar av överklagandetiden om tio dagar och hans överklagan kom in för sent. Mannen har bestridit saken men EU-domstolen godkänner nu både tiden tio dagar och överlämnandet till generalkommissariatet. Förutsättningen är dock 1) att sökande ska informeras om vart deras brev skickas om de inte anmält adress, 2) att det inte blir orimligt svårt för dem att få tillträde dit samt 3) att de faktiskt får tillgång till sina rättigheter inom den utsatta tiden samt 4) att likvärdighetsprincipen upprätthålls.

Domen i mål C-651/19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Justerat ställningstagande från Migrationsverket om ömmande omständigheter till sidans topp

Det rättsliga ställningstagandet "angående prövning och bedömning av barns ärenden om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § och 12 kap. 18 § första stycket 3 utlänningslagen", SR 36/2016, har bytts ut. Detta handlar om hur bedömningar av barns humanitära skäl ska gå till med nuvarande begränsningar enligt den tillfälliga lagen samt hur motsvarande bedömningar ska göras i ärenden om verkställighetshinder som rör barns medicinska och andra särskilda skäl. Referensnummer till ställningstaganden om verkställighet mm har uppdaterats. Endast ett stycke i texten har justerats. Det handlar om att ett uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter i grundärendet kräver att utvisning skulle bryta mot ett konventionsåtagande - men i paragrafen om verkställighetshinder finns ingen motsvarande regel. I det tidigare ställningstagandet fanns ett påpekande om att utrymmet för att ge tillstånd vid verkställighetshinder när grundärendet prövats enligt den tillfälliga lagen ändå påverkas indirekt, eftersom det krävs nya omständigheter. I det nya ställningstagandet saknas påståendet om att prövningen påverkas indirekt. Istället står att samma materiella bedömningar som tillämpades innan den tillfälliga lagen infördes ska tillämpas även fortsättningsvis i ärenden om verkställighetshinder, inklusive kravet på nya omständigheter.

Hämta det nya ställningstagandet, SR 13/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 20-04-17:

Nytt från Migrationsverket: 14-åringar får utvisningsbeslut till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande, SR 10/2020, om praktiska verkställighetshinder. Den viktigaste nyheten är att ensamkommande barn som inte har något ordnat mottagande i hemlandet ändå ska få utvisningsbeslut om de fyllt 14. Utvisningen verkställs när de fyllt 18.

De förändringar som skett utgår bl.a. från ett avgörande i Migrationsöverdomstolen. Domen handlade om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4. Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt".

(...)

Kommentar

Migrationsverket utgår från en dom i Migrationsöverdomstolen. Domen kan kritiseras i sig för bedömningen att det behövs fyra år för att avgöra om en utvisning rent praktiskt går att verkställa och att sju års vistelsetid för barn inte är något problem. Men Migrationsverkets tolkning går utöver detta när ensamkommande barn utan möjlighet att på egen hand verkställa sin utvisning ska försättas i samma otrygga situation. Till skillnad från barnen i Migrationsöverdomstolens fall kommer det ensamkommande barnet slutligen att utvisas från sin nuvarande familj, inte tillsammans med dem.

Detta är inte det enda exemplet på att lagtillämpningen förskjuts genom Migrationsverkets tolkningar och egna ställningstaganden.

(...)

Artikeln med beskrivning och FARR:s kommentar till flera rättsliga ställningstaganden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsverket om praktiska hinder: Korta tillstånd för 14-åringar utan mottagande till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om praktiska verkställighetshinder. De förändringar som skett utgår bl.a. från Migrationsöverdomstolens avgörande om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4 Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt". Migrationsverket drar slutsatsen att ensamkommande barn från 14 års ålder bör få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders tillstånd i taget även om de saknar ordnat mottagande i hemlandet, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande ses som bestående hinder och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande. Enligt det tidigare ställningstagandet skulle barn i denna situation normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16. Det nya ställningstagandet innehåller vissa andra preciseringar samt ett stycke om verkställighetshinder i säkerhetsärenden. Det förra ställningstagandets omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

Hämta ställningstagandet om praktiska verkställighetshinder, SR 10/2020 (Extern länk)

Hämta ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn,

200426till innehåll (Extern länk)

Asylnytt 20-04-26:

Nytt rättsligt ställningstagande om verkställighet för ensamkommande barn till sidans topp

Även det rättsliga ställningstagandet om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn har bytts ut med anledning av Migrationsverkets tolkning av Migrationsöverdomstolens dom om praktiska verkställighetshinder, MIG 2019:4. Den ändring som skett är att den ungefärliga gränsen för att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter har flyttats från 16 år till 14, samt att 12-månaders tillstånden som ges då hindret inte bedöms som bestående normalt ska förenas med utvisningsbeslut. Detta ställningstagande handlar främst om ensamkommande barn som får utvisningsbeslut utan något tidsbegränsat tillstånd alls eftersom de anses ha ett ordnat mottagande (vilket medför att de inte heller omfattas av gymnasielagen). Formuleringarna kring verkställighet från den tidigare versionen kvarstår, däribland: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Det framgår inte om Migrationsverket avser att verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle kunna erkännas i ökad utsträckning för denna grupp i och med att utvisningsbesluten ändå skulle kvarstå.

Hämta ställningstagandet om verkställighet av beslut för ensamkommande barn, SR 11/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder till länder inom EU till sidans topp

Det händer att en person som redan har skydd i ett annat EU-land av någon anledning inte kan verkställas dit. Normalt har då personen fått ett beslut om avvisning eller utvisning utan att asylskälen har prövats i sak i Sverige. Tidigare har Migrationsverket hävdat att paragrafen om verkställighetshinder inte kan användas i den situationen. Förra året ändrades praxis genom ett rättsligt ställningstagande, SR 09/2018. Migrationsverket förklarade där att även om ny prövning inte kan beviljas då ingen asylprövning har skett så kan paragrafen 12:18 om verkställighetshinder ändå användas för att pröva om det finns hinder mot att verkställa till EU-landet. I sådana fall kan personen även beviljas en asylprövning gentemot hemlandet enligt paragraf 12:19 tredje stycket. Denna möjlighet är avsedd för personer som tidigare fått avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att asylskälen har prövats. Det nya ställningstagandet utvecklar denna procedur mer i detalj. Ett nytt inslag i ställningstagandet är att verkställighetshinder enligt 12:18, första stycket 3, dvs medicinska hinder eller till exempel familjesplittring, ska prövas gentemot EU-landet. Om personen beviljas uppehållstillstånd på denna grund så behöver inte asylskälen dessutom prövas mot hemlandet.

Hämta dokumentet, SR 24/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180702:

Asylnytt 18-07-02:

Rättslig kommentar från Migrationsverket om vad som ska ingå i en ny prövning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat en rättslig kommentar om "ramarna för prövningen efter att ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen har beviljats". Det handlar alltså om ny prövning av uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder (VUT). För att en ny prövning ska bevlljas krävs att det finns nya omständigheter som skulle innebära att personen har behov av skydd. Praktiska och medicinska hinder kan leda till uppehållstillstånd genom beslut av Migrationsverket, men inte till en ny prövning. I exceptionella fall kan personens hälsotillstånd vägas in om en utvisning skulle strida mot artikel 3 i Europakonventionen (förbudet mot tortyr och förnedrande behandling eller bestraffning). Det finns ett annat rättsligt ställningstagande om just detta. Om en ny prövning beviljas är det i första hand de nya omständigheterna som prövas, men de skäl rörande skyddsbehov som anförts tidigare ska vägas in, för att behovet av skydd ska kunna bedömas. En ansökan som beviljats ny prövning får inte avslås utan muntlig förhandling. När det gäller barn ska en barnkonsekvensanalys göras.

Hämta kommentaren SR 23/2018 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

FARR 17-04-18:

Studiematerial om verkställighetshinder till sidans topp

FARRs broschyr och föreläsningsmaterial om "verkställighetshinder" finns nu att ladda ned från menyn Råd & Tips här på hemsidan. Materialet, som först publicerades i samband med sommarkurserna förra året, förklarar varför det är så svårt att hejda en beslutad utvisning och vilka villkor som behöver vara uppfyllda för att det ska ske. Det handlar om verkställighetshinder som uppstår efter att ett utvisningsbeslut vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas. Broschyren författades av Anna Gevert och Sara Andersson på uppdrag av FARR och Rosenjuristerna. Powerpointen med handledning togs fram av Sanna Vestin, FARR.

Hämta materialet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Asylnytt 17-04-10:

Migrationsverket om förutsättningar för att förlänga tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

Tidsfristen för frivillig avresa är den tid som en asylsökande har på sig att lämna Sverige "självmant" efter att ett utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. I normalfallet är tidsfristen två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om tidsfristen överskrids resulterar det i ett återreseförbud, men tidsfristen kan förlängas om det finns särskilda skäl. Ställningstagandet handlar om hur vissa skäl för förlängning ska bedömas, nämligen extra tid för att skaffa resehandlingar, extra tid efter lång vistelse i Sverige (t.ex. uppsägningstid eller försäljning av lägenhet) och hänsyn till barn som går i skolan. I samtliga fall krävs att personen (eller föräldrarna) aktivt försöker anskaffa resehandlingar. Det kan finnas andra skäl till förlängning. Av praxissamlingen som medföljer ställningstagandet framgår till exempel att även en inlämnad ansökan om ny prövning på grund av verkställighetshinder (12:19) kan vara ett skäl.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

EU-direktiv gör att den som överklagar avslag om ny prövning får offentligt biträde till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått slutligt avslag på asylsansökan begärde ny prövning enligt Utlänningslagen 12:19. Efter avslag överklagade personen och begärde offentligt biträde. Frågan om offentligt biträde har nu avgjorts av Migrationsöverdomstolen. Enligt det ändrade asylprocedurdirektivet finns en rätt till offentligt biträde vid överklagande av ett nej till ny prövning. Sverige borde ha infört direktivet förra sommaren. Eftersom det inte skett så har regler i direktivet direkt effekt i Sverige om de är ovillkorliga, klara och precisa. Direktivet tillåter visserligen staterna att ställa villkor för offentligt biträde i sin lagstiftning, men eftersom Sverige inte infört regeln så finns inte heller några undantag. Migrationsöverdomstolen avgjorde att personen har rätt till offentligt biträde.

Asylnytts kommentar: Fram till den 1 januari bör det nu gälla ovillkorligt att den som har fått nej till en ny prövning får offentligt biträde. Regeringens proposition om lagändringar på grund av asylprocedurdirektivet behandlas just nu i riksdagen. Lagändringarna ska gälla från 1 januari. Rätten till offentligt biträde införs då, men med villkoret "om ... det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas".

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

Migrationsverket 16-09-27:

Så jobbar Migrationsverket med ensamkommande barns asylprövning till sidans topp

Flera medier har nyligen uppmärksammat asylärenden om ensamkommande barn som närmar sig 18 år. Eftersom regelverket är komplext vill Migrationsverket klargöra vad som gäller.

Vid en asylansökan prövas först om den sökande har ett skyddsbehov.

- Det är något som majoriteten av de ensamkommande barnen idag har visat sig ha när Migrationsverket gör sin bedömning, säger Fredrik Beijer, rättschef vid Migrationsverket.

Han eller hon beviljas då ett uppehållstillstånd.

Om den minderårige inte har ett individuellt skyddsbehov, men samtidigt inte har familj, förmyndare eller sociala myndigheter som kan ta emot och sörja för omvårdnaden, är utgångspunkten att han eller hon beviljas ett uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder.

Ett sådant är enligt lagen tidsbegränsat som huvudregel.

Beroende på hur barnets situation ser ut kan hindret, tillsammans med andra omständigheter, ligga till grund för ett permanent uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. När det tidsbegränsade uppehållstillståndet går ut, finns möjlighet att ansöka om förlängt uppehållstillstånd.

I vissa situationer kan det vara så kort tid kvar till att den sökande blir 18 år att det blir svårt att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det kan då bli aktuellt att avslå ansökan och besluta om utvisning med uppskjuten verkställighet.

Går att överklaga

- Det är viktigt att komma ihåg att det då ska röra sig om en person utan skyddsbehov och att omständigheterna inte heller har visat sig vara sådana att personen kan få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Det går också att överklaga ett sådant beslut till domstol, säger Fredrik Beijer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Asylnytt 16-08-31:

Försvunna uzbeker får inte företrädas av tidigare ombud till sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Två män som anklagades för religiös extremism i Uzbekistan tog sig till Ryssland. Uzbekistan begärde dem utlämnade, vilket Ryssland nekade. Men när personerna sökte asyl fick de avslag och riskerade utvisning. De företräddes av en advokat i Ryssland, som de också anförtrott sina pass. Båda uppgav att de utsatts för hot från hemlandet. Advokaten gick till Europadomstolen som tillhöll Ryssland att inte utvisa eller lämna ut männen. Men så småningom försvann båda. Av allt att döma har de var för sig kidnappats och förts till hemlandet. Advokaten hävdar att Ryssland är inblanda och inte har gett personerna det skydd de har rätt till och att de inte fått en rättvis prövning. Men diskussionen i Europadomstolen kom att handla om att advokaten inte har fullmakt för just denna procedur. Enligt tidigare praxis kan det inträffa att en utsatt person som inte kan föra sin talan får företrädas utan fullmakt. Men Europadomstolen anser att männens släktingar kunde ha vänt sig till domstolen. Därför avslutas ärendet. (Applications nos. 39496/14 and 39727/14, N. against Russia and M. against Russia)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 16-08-31:

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder då fråga om nytt land uppstår till sidans topp

Migrationsverket har publicerat "Rättsligt ställningstagande angående handläggning av ärenden enligt 12 kap. 18 och 19 §§ utlänningslagen (2005:716) då fråga om nytt land uppstår- SR 12/2016". Det handlar om situationen då någon har ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, men det visar sig att personen är medborgare i ett annat land än beslutet avser, och utvisningen inte kan verkställas till något land som nämns i beslutet. Problemet kan inte lösas bara med en ny verkställighetsföreskrift, eftersom utvisning inte får ske utan att asylskälen prövats gentemot utvisningslandet. Enligt äldre praxis bör en ny prövning kunna ske enligt paragraf 12:19 med det nya medborgarskapet som en ny omständighet - men det är enligt Migrationsverket svårt, eftersom omständigheten knappast är ny för den sökande. Dessutom ska en sådan prövning bara beviljas då finns ett verkställbart utvisningsbeslut till ett land där personen skulle råka illa ut, vilket det inte gör i denna situation. Istället bör enligt ställningstagandet fjärde stycket i samma paragraf användas. Denna används då en person påtalar verkställighetshinder mot en utvisning som inte föregåtts av någon asylprövning. Eftersom asylskäl enbart kan föreligga gentemot det land där en person är medborgare, så kan det betraktas som att asylskälen inte har prövats, resonerar Migrationsverket.

Detta ställningstagande gäller inte statslösa personer, bara dem som har ett medborgarskap.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.