fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Förlängning av status/uppehållstillstånd

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkiveringsdatum 211231:

Asylnytt 21-12-31:

Domstol anser att skyddsstatus kan prövas under tillstånd trots utvisningsbeslut till sidans topp

Målet gäller en person som uteslutits från alternativ skyddsstatus. Han fick beslut om utvisning men beviljades samtidigt ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 12 månader på grund av verkställighetshinder (riskerna i hemlandet). Detta beslut har vunnit laga kraft. När personen ansökte om förlängning anförde han att han fortfarande var i behov av skydd. Migrationsverket avvisade den delen av ansökan med motivering att en ansökan om skydd inte kan prövas för någon som har ett utvisningsbeslut. Uppehållstillståndet förlängdes dock på samma grund som tidigare och mannen beviljades främlingspass. Inför behandlingen i domstolen ändrade Migrationsverket sin ståndpunkt till att frågan om skydd borde ha prövats som en ansökan om verkställighetshinder. Domstolen håller inte med om någon av dessa tolkningar eftersom mannen fick ett uppehållstillstånd. Enligt utlänningslagen har den som har uppehållstillstånd rätt att ansöka om statusförklaring. Därför återförvisas ärendet till Migrationsverket för prövning av statusfrågan. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-12-31:

Migrationsverket om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring till sidans topp

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om förutsättningarna för att återkalla en skyddsstatusförklaring - RS/054/2021 (version 3.0). Det rör sig främst om förtydliganden. I avsnittet om barn som haft alternativ skyddsstatus som dras in då barnet fyllt 18 har exemplet utökats. Det har också förtydligats att om personen ansöker om fortsatt uppehållstillstånd och förlorar sin skyddsstatus så måste det utredas om det finns någon annan bestämmelse som skulle kunna ge uppehållstillstånd. Finns det risk för utvisning ska offentligt biträde förordnas. I avsnittet om vad som är ett synnerligen grovt brott har ett par exempel från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen lagts till. Vidare har det lagts till att när flyktingstatus dras in så ska även resedokument återkallas.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210921:

FARR 21-09-10:

Förlängning och permanent tillstånd enligt gymnasielagen till sidans topp

Denna artikel gäller främst dig som har haft tidsbegränsat tillstånd genom gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen och sedan ska försöka få ett permanent tillstånd genom arbete. Om du har haft uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder ska du i första hand ansöka om permanent tillstånd genom den vanliga utlänningslagen, eftersom den tillfälliga lagen har upphört att gälla.

Denna artikel är ändrad och ompublicerad efter lagändringarna 20 juli 2021.

Artikeln innehåller också information för ungdomar som fortfarande studerar på gymnasienivå och behöver förlänga tillståndet. Dessa regler gäller främst dem som har tillstånd enligt "gymnasielagen". Men de kan också användas för personer som har haft något annat tillstånd enligt den tillfälliga lagen och har gått på introduktionsprogram i gymnasiet under den tiden.

"Den nya gymnasielagen" och andra regler om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier eller yrkesutbildning var egentligen inte en egen lag utan fanns som paragrafer i den tillfälliga utlänningslagen. Denna lag upphörde att gälla den 20 juli 2021. Nu finns istället en särskild gymnasielag som är till för att de som haft uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier eller yrkesutbildning ska kunna avsluta studierna och få permanent uppehållstillstånd.

Även den nu gällande gymnasielagen är tillfällig. Sista dagen att ansöka om förlängt uppehållstillstånd för studier är den 20 december 2023. Sista dagen för att förlänga tillstånd efter studierna så att det räcker upp till sex månader efter examen (se nedan) är den 20 juli 2024. Sista dagen för att ansöka om permanent tillstånd efter att haft tillstånd enligt gymnasiereglerna är den 20 januari 2025.

Allmänt om förlängning

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210808:

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverkets ställningstagande om gymnasielagen i sin nya form till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om tillämpningen av gymnasielagen, den som nu finns i en separat lag skild från utlänningslagen. Det är en ny version av tidigare ställningstagande, RS/018/2020, trots relativt stora ändringar. Gymnasielagen från den 20 juli rör i princip bara personer som redan har haft tillstånd enligt gymnasiereglerna eller har haft ett annat tillstånd under den tillfälliga lagen som inte kan förlängas. Ställningstagandet innehåller justeringar i beskrivningen av vilka kurser som kan godkännas inom yrkespaket och introduktionsprogram. En viktig detalj som lagts till är att en ansökan om tillstånd för gymnasiestudier inte kan avvisas för att den kommit in för sent. I ett längre avsnitt förklaras under vilka omständigheter en person som haft uppehållstlllstånd enligt gymnasiereglerna skulle kunna få fortsatt tillstånd av särskilt ömmande omständigheter. Enligt Migrationsverket är det rimligt att kräva minst två års studier. Därutöver ska banden till Sverige bedömas och vid den bedömningen kan även tid före tillståndet, handläggningstid mm räknas in. På grund av hur paragraferna är formulerade ska ansökningar från personer som har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov eller ömmande omständigheter i första hand prövas enligt utlänningslagen, i andra hand enligt Gymnasielagen.

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå - RS/018/2020 (version 2.0) (Extern länk)

Se även själva lagen:

Lag (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-08-08:

Migrationsverkets ställningstagande om permanent tillstånd enligt Gymnasielagen till sidans topp

Migrationsverkets har uppdaterat sitt ställningstagande om permanent tillstånd enligt den tillfälliga lagen. Dokumentet har fått ett nytt namn och handlar nu om "Prövning av rätten till permanent uppehållstillstånd enligt 5 § gymnasielagen". Den har ändå samma nummer, RS/017/2020 och publiceras som version 2. Reglerna om permanentning som fram till den 20 juli gällde alla som fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen träffar nu enbart dem som har uppehållstillstånd som givits eller tidsbegränsats enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen eller den nuvarande gymnasielagen, som trädde i kraft den 20 juli. Dessutom omfattas personer som haft uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen och under den tiden studerat på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. De personer som i grunden har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, även om tillståndets längd bestämts genom gymnasiereglerna, ska i första hand få sin ansökan om permanent tillstånd bedömd enligt utlänningslagen. Se RS/084/2021, om de nya villkoren för permanentning. Endast om villkoren i utlänningslagen inte uppfylls prövas ansökan enligt gymnasielagen. Övriga som skulle kunna omfattas av båda lagarna ska först prövas enligt gymnasielagen. Villkoren för att få permanent tillstånd enligt gymnasielagen har inte ändrats i jämförelse med den tillfälliga lagen och ändringar i de styckena är redaktionella.

Hämta dokumentet, RS/017/2020 (version 2) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210701:

Asylnytt 21-07-01:

Migrationsverkets handläggningstider får inte omöjlliggöra tillstånd enligt domstol till sidans topp

En person hade uppehållstillstånd för en högre utbildning. När tillståndet närmade sig sitt slut hade han inte slutfört studierna och ansökte om fyra månaders förlänging. När han blivit klar med utbildningen hade han inte fått svar från Migrationsverket ännu. Då lämnade han in en ny ansökan, nu om att få uppehållstillstånd ett år för att söka arbete (något som är möjligt efter högskoleutbildningar). Migrationsverket bedömde ansökan efter situationen vid det senare tillfället. Eftersom personen då inte hade något uppehållstillstånd för studier, så avslogs ansökan. Migrationsdomstolen påpekar att lagstiftaren inte har förutsett situationen, men att Migrationsverkets tolkning är orimlig. Det kan inte vara förenligt med syftet med EU:s student- och forskardirektiv att tillstånd kan nekas på grund av Migrationsverkets handläggningstider. Enligt domstolen borde prövningen utgått från förhållandena vid den första ansökan, då personen hade uppehållstillstånd. Saken är fortfarande uppehållstillstånd och det som tillförts ska ses som en komplettering. Målet återförvisas till Migrationsverket.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210603:

Asylrättscentrum 21-05-28:

Vad händer när skyddsbehovet tar slut? till sidans topp

Denna rapport behandlar frågan om upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen av uppehållstillstånd. Rapporten har tagits fram inom ramen för ett partnerskapsavtal mellan Asylrättscentrum och UNHCR:s representation för de nordiska och baltiska länderna. UNHCR har bidragit med finansiellt stöd till rapporten.

Ökad aktualitet i Sverige

Frågan om upphörande har fått ökad aktualitet i Sverige med anledning av att tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande har blivit norm i och med införandet av den tillfälliga utlänningslagen år 2016 och förelås bli det även framöver genom den lagstiftning som förväntas träda ikraft den 20 juli 2021.

Flyktingar har rätt till skydd, fristad och varaktiga lösningar. En flyktings rättsliga ställning bör i princip inte göras till föremål för en ofta återkommande omprövning då detta kan skapa en känsla av otrygghet vilket är något som det internationella skyddet syftar till att motverka. Förlängningsprocessen kan dock antas leda till att en översyn av skyddsbehovet initieras i ökad utsträckning.

Granskning av Migrationsverkets återkallelsebeslut

I syfte att granska hur, och under vilka omständigheter, Migrationsverket initierar utredning om återkallelse av statusförklaring med anledning av upphörande i samband med förlängningsansökan - samt hur vanligt förekommande beslut om återkallelse av status är och hur besluten motiveras - beslutade Asylrättscentrum att begära ut samtliga beslut om återkallelse av flyktingstatus och alternativ skyddsstatusförklaring under den senaste sexmånadersperioden (11 september 2020 - 11 mars 2021). Asylrättscentrum fick ta del av sammanlagt 156 återkallelsebeslut för granskning, varav 110 beslut rörde återkallelse med anledning av upphörande. 12 beslut gällande upphörande av skyddsstatus inom förlängningsprocessen har valts ut för närmare granskning.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

Se även:

ECRE 21-03-05: Legal Note 7: Cessation of International Protection and Review of Protection Statuses in Europe, February 2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-04-00:

Uppdaterat ställningstagande om flyktingstatus och återlämnande av hemlandspass till sidans topp

Ställningstagande RS/021/2021, ersätter RCI 26/2011

Migrationsverket har uppdaterat sitt rättsliga ställningstagande om vad som händer om en person som fått flyktingstatus begär att få tillbaka sitt hemlandspass. Det finns ingen rättslig möjlighet för Migrationsverket att neka detta. Men personen ska upplysas om att det kan leda till att Migraitonsverket initierar ett ärende om återkallande av flyktingstatus, eftersom det kan tyda på att personen tänker använda sig av hemlandets skydd igen. Det tidigare ställningstagandet var betydligt längre och innehöll mer om återkallande av flyktingstatus i andra sammanhang. Dessa delar behandlas nu i andra styrdokument.

Hämta ställningstagandet RS/021/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210416:

Migrationsverket 21-04-19:

Förutsättningar för att återkalla en skyddsstatusförklaring till sidans topp

Rättsligt ställningstagande RS/054/2021, ersätter SR 19/2018

/Utdrag:/

Skyddsbehov kan upphöra, inte statusförklaringen

En statusförklaring kan inte upphöra. En statusförklaring kan endast upphävas genom ett beslut om återkallelse. Det är själva flyktingskapet eller skyddsbehovet i övrigt som kan upphöra genom att det framkommer omständigheter som gör att en person helt enkelt inte längre omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 1-2 §§ utlänningslagen. Det är då, när en person inte längre omfattas av dessa bestämmelser, som ett beslut om återkallelse kan fattas rörande statusförklaringen.

Detta är en viktig distinktion att ha klart för sig och som kan göra det lättare att förstå systematiken kring de tillämpliga bestämmelserna.

Det som menas med upphörande (cessation är den engelska benämningen) är att den sökande rätteligen har varit skyddsbehövande och följaktligen beviljats skyddsstatusförklaring, men på grund av senare inträffade omständigheter har skyddsbehovet upphört.

Bestämmelserna om upphörande för flyktingar skiljer sig åt från de som gäller för alternativt skyddsbehövande varför de avhandlas under olika rubriker.

2.4.2 När upphör en utlänning att vara flykting?

Bestämmelserna om upphörande av flyktingskap återfinns i 4 kap. 5 § utlänningslagen och artikel 11 i skyddsgrundsdirektivet. De kommer ursprungligen från Genèvekonventionens artikel 1 C, punkterna 1-6. Utgångspunkten är att en person behåller sitt flyktingskap såvida inte någon av de uppräknade situationerna i artikel 1 C i konventionen är för handen.

(...)

Hämta ställningstagandet, RS/054/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

FARR 21-04-13:

Förlängning och permanent uppehållstillstånd till sidans topp

Denna artikel gäller alla som har haft tidsbegränsat tillstånd enligt den tillfälliga lagen och ska försöka få ett permanent tillstånd genom arbete. Reglerna gäller vid förlängning efter uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter, verkställighetshinder eller gymnasiereglerna. Reglerna är särskilt viktiga för dem som haft uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen" eftersom de riskerar utvisning.

Justerad med tillägg om proposition att ändra reglerna för PUT i Gymnasielagen 21-04-21

Artikeln innehåller också information för ungdomar som fortfarande studerar på gymnasienivå och behöver förlänga tillståndet. Även i den situationen är reglerna särskilt viktiga för dem som har tillstånd enligt "nya gymnasielagen". Men de kan också användas för personer som har korta tillstånd av andra skäl och kan få ett längre tillstånd om de går ett gymnasieprogram eller en yrkesutbildning.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett omarbetat rättsligt ställningstagande om permanentning av uppehållstillstånd. Den väsentliga skillnaden är att ställningstagandet nu omfattar även de personer som haft uppehållstillstånd enligt "gymnasielagen" och står inför att söka arbete för att få permanent tillstånd. En förändring är dock att provanställning enligt det omarbetade ställningstagandet i vissa fall kan räknas som varaktig försörjning och leda till permanent uppehållstillstånd när övriga villkor är uppfyllda. För att en provanställning ska bedömas tillräcklig kan den sökande behöva visa att arbetsgivaren alltid använder provanställning eller att de flesta som provanställs på den arbetsplatsen brukar få fast jobb. Det framgår också att sjukskrivning eller föräldraledighet räknas som anställning (däremot inte tjänstledighet). Andra tillägg rör vilken slags brottslighet eller hot mot allmän ordning och säkerhet som kan föranleda avslag. Ställningstagandet är inte särskilt tydligt kring detta, men hänvisar till motsvarande paragraf i Utlänningslagen för tolkningen.

Hämta ställningstagandet RS/017/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om gymnasiereglerna till sidans topp

Det ställningstagande som ersätts är SR 40/2018, det som handlar om alla gymnasiereglerna, alltså inte bara "nya gymnasielagen". Ändringarna rör främst förtydliganden. Det handlar till exempel om vilka utbildningar och kursbyten som är tillåtna, hur länge tillstånd kan ges för introduktionskurs och i vilka situationer deltidsstudier eller inslag av studier på lägre nivå kan godkännas. I ställningstagandet förklaras att sjukskrivning eller föräldraledighet kan vara skäl för deltidsstudier - och möjligen för kortvarigt avbrott. En utbildning kan godkännas om den har påbörjats då beslutet fattas, men ansökan måste enligt Migrationsverket göras innan uppehållstillståndet löpt ut (den frågan kommer att prövas av Migrationsöverdomstolen). Avsnittet om vad det innebär att studera aktivt är utbyggt och uppdelat för de olika utbildningsvägarna. Det framgår nu att underkända betyg kan spela roll, åtminstone om personen inte kan bevisa sitt aktiva deltagande på annat sätt. Detta gäller särskilt komvux. Nytt i detta sammanhang är en skrivning om situationen när en person har fått ett uppehållstillstånd (till exempel fyraårigt) som sträcker sig längre än sex månader efter att studierna avslutats. I sådana fall ska avslutade studier räknas som att studera aktivt, det vill säga att tillståndet behöver inte återkallas. Ett avsnitt om vandels- och säkerhetsprövningen har tillkommit. Det klargörs att den som haft tillstånd enbart på grund av gymnasiestudierna i normalfallet inte kan byta spår till en annan typ av tillstånd utan att lämna Sverige.

Hämta dokumentet RS/018/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Domstol får inhibera utvisning medan förlängning prövas till sidans topp

Målet gäller en person som först har haft ett verkställbart utvisningsbeslut och därefter uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen. Migrationsverket beslutade om inhibition medan förlängningsansökan behandlas, vilket gör att inte utvisningsbeslutet kan verkställas under tiden. Migrationsverket avslog ansökan. Personen överklagade och begärde fortsatt inhibition. Migrationsdomstolen avslog begäran om inhibition, med motivering att det finns en paragraf i begränsningslagen som tillåter beslut om inhibition under prövning av förstagångsansökningar enligt gymnasielagen, men ingen motsvarande paragraf för förlängningsansökningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att om det inte finns någon regel i en speciallag så gäller förvaltningsprocesslagen. Migrationsöverdomstolen väger också in syftet med bestämmelserna och kommer fram till att lagstiftaren inte kan ha eftersträvat att utvisningsbeslut ska kunna verkställas innan frågan om förlängt uppehållstillstånd är avgjord. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa Kammarrätten i Stockholm, MIG 2020:7, mäl nr UM 914-20

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsverket uppdaterar om förlängning av tillstånd efter beslut om utvisning till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd när det finns gällande lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Ställningstagandet ersätter ställningstagandet SR 36/2019. En skillnad är att det nya ställningstagandet hänvisar till domen MIG 2019:4 från Migrationsöverdomstolen om hur tidsbegränsade praktiska verkställighetshinder ska utredas. Av den domen framgår också att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen 5 kap 11 § kan förlängas med stöd av samma paragraf. Detta tillämpades av Migrationsverket redan enligt det förra ställningstagandet. Det nya ställningstagandet tar även upp hantering av tidsfrist för frivillig avresa och återreseförbud då ett uppehållstillstånd enligt 5 kap 11 § löper ut men kan förlängas. Normalsituationen är att när det redan finns gällande beslut om avvisning eller utvisning så tas inte något nytt beslut om avlägsnande och då blir det inte heller några nya beslut om tid för frivillig avresa eller återreseförbud. Det finns undantag som behandlas i detta avsnitt.

Hämta det nya ställningstagandet SR 15/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

FARR 20-04-03:

Nya gymnasielagen - Förlängning till sidans topp

Förutsättningar för uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen

FÖRLÄNGNING AV UPPEHÅLLSTILLSTÅND ENLIGT DEN NYA GYMNASIELAGEN

Det tillfälliga uppehållstillståndet varar i 13 månader och du måste ansöka om förlängning innan det går ut (tidigast två månader innan det tillfälliga uppehållstillståndet går ut) för att du inte ska falla ur samhällssystemen. Enligt Migrationsverket ska du ha påbörjat en utbildning som är godkänd av Migrationsverket, innan det 13 månader långa uppehållstillståndet går ut. För att kunna få förlängt på grund av gymnasiestudier får du inte ha fyllt 25 år. Finns det risk att du fyller 25 innan beslut tas bör du försöka få fast arbete och även söka tillstånd på grund av arbetet.

Vem handlar det om? Denna artikel är skriven främst för dem som har 13 månaders uppehållstillstånd enligt "nya gymnasielagen". Men ungefär samma regler gäller även dig som har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov om detta tillstånd inte kan förlängas och du går i gymnasiet. Ungefär samma regler gäller också om du har haft uppehållstillstånd som minderårig på grund av brist på ordnat mottagande. En skillnad är att om du tillhör någon av dessa kategorier kan du få uppehållstillstånd två 13-månadersperioder för att gå ett sådant introduktionsprogram som leder till fortsatta studier (till exempel språkintro). Därefter krävs att du kommit in på ett nationellt program, allmän kurs på folkhögskola eller ett yrkespaket som leder till att söka jobb. Den som har haft ett första uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen kan inte få förlängt för mer än en 13-månadersperiod för introduktionsprogram som leder till fortsatta studier.

För de ungdomar som har tillfälliga uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen och ska förlänga sina uppehållstillstånd, finns det två olika grunder som kan ge beviljad förlängning:

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylrättscentrum 19-12-17:

Förlängning av uppehållstillstånd till sidans topp

Har du beviljats tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige och vill förlänga ditt tillstånd? På den här sidan hittar du viktig information om förlängningsprocessen, när du måste ansöka och hur du gör det.

När behöver du lämna in din ansökan om förlängning?

Du kan ansöka tre månader innan ditt tillstånd slutar gälla. Sista dagen för att ansöka är dagen då tillståndet går ut. Det är viktigt att du ansöker innan det går ut!

Hur ansöker du om förlängning?

Du kan ansöka på Migrationsverkets hemsida eller fylla i en blankett och skicka den med post till Migrationsverket.

Migrationsverkets hemsida - För att ansöka via Migrationsverkets hemsida behöver du en personlig kod. Ungefär tre månader innan ditt tillstånd går ut kommer Migrationsverket att skicka koden till din folkbokföringsadress. Om du inte har fått någon kod kan du kontakta Migrationsverket.

Post - Du kan också fylla i en ansökan för hand och skicka in den med post till Migrationsverket.

Du kan kryssa för mer än ett skäl för förlängning av uppehållstillstånd!

(...)

Läs alla frågor och svar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Stadsmissionen / Asylrättscentrum 19-09- 05:

Informationsmaterial till dig som fått uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen till sidans topp

Det här informationsmaterialet riktar sig till dig som fått uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen. Informationsmaterialet har sammanställts och redigerats av Stockholms Stadsmission, och är framtaget i samarbete med Barnrättsbyrån, Asylrättscentrum, Rädda Barnen, Röda Korset och Skåne Stadsmission.

Det här informationsmaterial riktar sig till dig som beviljats uppehållstillstånd den så kallade "nya gymnasielagen".

Informationsmaterialets syfte är att hjälpa dig att hitta rätt bland svenska myndigheter och de rättigheter och skyldigheter som nu följer uppehållstillståndet.

Situationerna som följer av lagen är på många sätt helt nya för Sverige och svensk rätt, och därför är kommer en del svar behöva uppdateras allt eftersom. Informationsmaterialet kommer att uppdateras om det kommer ny information. Ändringar kan komma i takt med att myndigheter släpper ny information eller tar fram nya rutiner. Det är även viktigt att tänka på att den kommunala självbestämmanderätten gör att vissa frågor kan hanteras på olika sätt i olika kommuner. Kontrollera därför alltid att du har den senaste versionen av detta informationsmaterial.

Artikeln med länk till materialet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Migrationsverket 19-05-24:

Migrationsverket förbereder för digitala förlängningsansökningar till sidans topp

Fram till och med årsskiftet beräknas över 30 000 personer ansöka om förlängt uppehållstillstånd. Migrationsverket förbereder just nu för att göra det möjligt att skicka in sin ansökan direkt från Migrationsverkets webbplats. Under en övergångsperiod kommer man dock att behöva skicka sin ansökan via post.

- Vi planerar för att i juli sjösätta ett system som gör det möjligt att ansöka digitalt, men under en övergångsperiod behöver vi ta emot ansökningarna via post, säger Magnus Bengtsson, ansvarig för förlängningsprocessen vid Migrationsverket.

Fram tills nu har ansökningsprocessen gått till så att man bokar en tid på webben för ett personligt möte på ett av Migrationsverkets kontor. Det kommer man från och med idag inte längre att behöva.

Istället ska den som vill förlänga sitt uppehållstillstånd skicka sin ansökan med vanlig post till det av Migrationsverkets kontor som ligger närmast bostadsorten.

- Först efter att man har skickat sin ansökan om förlängning av uppehållstillståndet avgör vi om det också krävs ett personligt möte med Migrationsverket. Alla kommer inte att behöva det, säger Magnus Bengtsson.

För en del kommer det bara att bli aktuellt med ett kort besök på Migrationsverket för att ta foto och lämna fingeravtryck.

Den som skickat sin ansökan via post kommer att få ett kvitto på att ansökan är mottagen. Om Migrationsverket bedömer att det behövs ett personligt möte får man en kallelse till en sådan via post.

Det nya sättet att ansöka gäller personer som har uppehållstillstånd i Sverige och vill ansöka om

+ förlängning av uppehållstillstånd på grund av skydd

+ uppehållstillstånd för anhöriga till personer som har sökt asyl och fått tidsbegränsat uppehållstillstånd

+ förlängning av uppehållstillstånd för gymnasiestudier

Den som redan har hunnit boka ett besök via Migrationsverkets e-bokningstjänst som nu har stängts påverkas inte, utan ska komma på den tid som är bokad.

Läs mer (Extern länk)

TT / Aftonbladet 19-05-24: Majoritet väntas få stanna längre (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.