fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Dublinärenden och andra snabbprocedurer

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

EU-domstolen: Dublinöverföring får överklagas utan att det ses som att inte samarbeta till sidans topp

EU-domstolen har behandlat två mål som sammanlagt rör fyra personer i liknande situation. Personerna har sökt asyl i Irland men fått beslut om överföring till annat EU-land, enligt Dublinförordningen. De har överklagat överföringsbesluten och samtidigt ansökt om tillstånd att arbeta under processen i Irland. De har alla fått avslag med hänvisning till att den som ska överföras till annat EU-land inte har rätt att arbeta. Även dessa beslut har överklagats. Irländsk lag föreskriver att asylsökande som fått vänta på beslut i asylärendet i nio månader har rätt att arbeta, om tidsutdräkten inte beror på den sökande. En domstol i Irland har bett EU-domstolen om förhandsavgörande rörande bland annat om den som fått Dublinbeslut ska räknas som sökande enligt asylprocedurdiektivet och om vilket agerande från den sökandes sida som kan göra att denne räknas som ansvarig för en fördröjd procedur. EU-domstolens svar är att det är i strid med mottagandedirektivet att utestänga någon från arbetsmarknaden enbart för att ett Dublinbeslut har tagits. En asylsökande som inte samarbetar kan anses ansvarig för att ett ärende drar ut på tiden. Men att personen låtit bli att söka asyl i första möjliga land eller överklagar en Dublinöverföring ska inte leda till att denne räknas som ansvarig för en tidsutdräkt.

Läs domen i målen C-322/19 och C-385/19 (Extern länk)

Läs utförligt referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-02-26:

Generaladvokat: Dublinbeslut kan överklagas på grund av händelser efter beslutet till sidans topp

En person från Palestina sökte asyl i Belgien. Myndigheten där fann att Spanien borde vara ansvarigt för ansökan och skickade en förfrågan som Spanien accepterade. Efter detta anlände mannens bror till Belgien och skulle få sin asylansökan prövad där. Eftersom deras ärenden hängde ihop begärde mannen uppskov och överklagade överföringen. Den belgiska domstolen avvisade överklagandet med motivering att beslutets lagenlighet inte kunde påverkas av händelser som inträffat senare. Mannen överklagade till högsta förvaltningsdomstolen överlämnade ärendet till EU-domstolen för ett förhandsavgörande. EU-domstolens generaladvokat konstaterar att EU-domstolen redan prövat liknande fall. Överklagande har ansetts tillåtet dels då den asylsökande riskerar omänsklig eller förnedrande behandling i den ansvariga staten och även då det efter beslutet uppkommit nya omständigheter som är avgörande för en korrekt tillämpning av förordningen. Generaladvokaten anser alltså att den sökande ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel om det uppstått nya relevanta omständigheter. Nästa steg är att EU-domstolen ska ta ställning i frågan.

Läs generaladvokatens yttrande i mål C-194/19, H.A. mot Belgien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200831:

Asylnytt 20-08-31:

EU-domstolen: Muntlig intervju ska hållas även inför avvisning/utvisning inom EU till sidans topp

En man från Eritrea sökte asyl i Tyskland. Det kom senare fram att han tidigare sökt asyl i Italien och även beviljats flyktingstatus där. Mannen fick avslag i Tyskland eftersom han kom från ett säkert tredje land. Han fick också ett utvisningsbeslut som kunde verkställas med tvång. Saken överklagades till en domstol som slog fast avslaget men upphävde utvisningen (verkställigheten) eftersom den sökande inte hörts vid en personlig intervju. Den exakta frågan rörde om ett beslut måste upphävas om det inte hållits någon personlig intervju eller om det räcker att personen får komma till tals i samband med överklagande. EU-domstolens svar är att den personliga intervjun är av grundläggande betydelse för asylförfarandet. Detta gäller även vid beslut om ärendet ska prövas i sak eller inte. Eftersom det kan förekomma att en person skulle riskera förnedrande behandling i en medlemsstat behöver personen intervjuas. Har en personlig intervju inte hållits ska ärendet återförvisas, om inte domstolen vid överklagandet kan garantera att personen får lägga fram alla sina argument mot beslutet under förhållanden som uppfyller alla villkor för personliga intervjuer i asylprocedurdirektivet.

Mål C-517/17, Milkiyas Addis mot Bundesrepublik Deutschland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Fråga om att ta över Dublin-ärende kan inte överklagas till sidans topp

En man som sökte asyl i Grekland informerade de grekiska myndigheterna om att hans hustru fanns i Sverige och hade fått asyl här. Grekiska myndigheter skickade då en förfrågan till Sverige om att ta över mannens asylärende. Migrationsverket svarade nej. Parets ombud i Sverige överklagade och yrkade samtidigt på att överklagan måste vara möjlig genom EU-rättens krav på tillgång till ett effektivt rättsmedel. Migrationsdomstolen avvisade överklagan med motivering att det som går att överklaga är ett överföringsbeslut och något sådant fanns ännu inte. Ombudet överklagade igen och uppmanade Migrationsöverdomstolen att be EU-domstolen om ett förhandsavgörande. Migrationsöverdomstolen tog istället upp saken till omedelbart avgörande och beslutade om avslag. Sveriges vägran att samtycka till överföring kan enligt Migrationsöverdomstolen inte överklagas. Domen är vägledande. Målnummer 14005-19, MIG 2020:4

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

British Red Cross 2019:

Guide to joining family under the Dublin regulation till sidans topp

What is the Dublin Regulation?

/Asylnytt: Guiden som kan laddas ned vänder sig främst till personer som vill återförenas med familj i Storbritannien, men principerna är desamma i Sverige.

Utdrag ur inledningen:/

The Dublin Regulation is a European law that regulates which European country should take responsibility for asylum seekers' claims for protection. The Dublin Regulation allows for families who are separated across different European countries to be reunited during their asylum claim. Children under 18 years old have the greatest range of possibilities to join their family members in another European country. Spouses, and dependent and vulnerable adults may also be eligible, depending on certain conditions. After the applicant claims asylum, the Dublin process can take up to 11 months. If the application is accepted, the applicant will legally travel to join their family. The applicant is entitled to live in the same European country as their family members while their asylum claim is processed. This guide explains the basic Dublin principles and procedures. It should not be used as legal advice.

Hämta guiden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Rättsligt ställningstagande om verkställighetshinder till länder inom EU till sidans topp

Det händer att en person som redan har skydd i ett annat EU-land av någon anledning inte kan verkställas dit. Normalt har då personen fått ett beslut om avvisning eller utvisning utan att asylskälen har prövats i sak i Sverige. Tidigare har Migrationsverket hävdat att paragrafen om verkställighetshinder inte kan användas i den situationen. Förra året ändrades praxis genom ett rättsligt ställningstagande, SR 09/2018. Migrationsverket förklarade där att även om ny prövning inte kan beviljas då ingen asylprövning har skett så kan paragrafen 12:18 om verkställighetshinder ändå användas för att pröva om det finns hinder mot att verkställa till EU-landet. I sådana fall kan personen även beviljas en asylprövning gentemot hemlandet enligt paragraf 12:19 tredje stycket. Denna möjlighet är avsedd för personer som tidigare fått avvisnings- eller utvisningsbeslut utan att asylskälen har prövats. Det nya ställningstagandet utvecklar denna procedur mer i detalj. Ett nytt inslag i ställningstagandet är att verkställighetshinder enligt 12:18, första stycket 3, dvs medicinska hinder eller till exempel familjesplittring, ska prövas gentemot EU-landet. Om personen beviljas uppehållstillstånd på denna grund så behöver inte asylskälen dessutom prövas mot hemlandet.

Hämta dokumentet, SR 24/2019 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00:

Dublinförordningen gäller som vanligt gentemot Storbritannien enligt EU-domstolen till sidans topp

EU-domstolen har lämnat ett förhandsavgörande om överföring enligt Dublinförordningen från Irland till Storbritannien. En fråga gällde om samma instans som behandlar kriterierna enligt Dublinförordningen (vilket land som ska pröva ansökan) också måste vara den instans som avgör om en stat ska göra undantag och ta över ansvaret på eget initiativ. En annan fråga var om den stat som behandlar ansökan enligt Dublinförordningen också separat måste ta ställning till barnets bästa. Domstolen ville även få svar på om Dublinförordningen gäller gentemot Storbritannien som meddelat sin avsikt att lämna EU. Enligt EU-domstolen gäller Dublinförordningen för Storbritannien så länge landet inte de facto lämnat EU. Beträffande barnets bästa finner domstolen att den saken inte behöver tas upp i någon särskild procedur, eftersom den kan prövas i överklagande av Dublinärendet. EU-domstolen konstaterar att det är upp till staterna att bestämma själva vilka instanser som ska behandla Dublinärenden såväl rörande kriteria som undantagsklausulen. Det behöver inte vara samma instans.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Pressmeddelande på engelska (Extern länk till pdf-fil)

Läs domen på svenska eller annat språk, målnummer C-661/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31

Migrationsverket uppdaterar riktlinjer om avvisning till EU-land eller första asylland till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen, SR 44/2018. Ställningstagandet ersätter SR 18/2017 som är snarlikt. Information som lagts till är att ett beslut om avvisning med omedelbar verkställighet inte får verkställas förrän tiden för överklagande löpt ut eller - om det överklagats - en domstol tagit ställning till om verkställigheten ska inhiberas. Under denna tid ska personen till exempel inte kallas till återvändandesamtal eller tas i förvar för verkställighet. Nytt är även påpekandet att det är tillåtet att fatta beslut om utvisning till hemlandet även om en person beviljats skyddsstatus i ett annat land. Det andra EU-landet kan då anges som alternativt land att verkställa avvisningen/utvisningen till. Ytterligare ett påpekande är att ett land där UNRWA är verksamt under vissa omständigheter kan anses vara ett första asylland för palestinier.

Hämta ställningstagandet SR 44/2018 (Extern länk)

Se även:

SR 43/2018, Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181218:

Migrationsverket 18-12-07:

Migrationsverket uppdaterar riktlinjer om omedelbar verkställighet till hemlandet till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen.

/Asylnytt: SR 43/2018 ersätter SR 16/2017 och SR 31/2018. Innefattar bland annat anpassning till avgöranden från EU-domstolen C-181/16 och C-404/17/

Sammanfattning

+ Begreppet "uppenbart" är kärnan i att kunna bedöma huruvida avvisning med omedelbar verkställighet kan äga rum. Om den sökande endast åberopar skäl som inte hänför sig till skyddsskäl, t.ex. ekonomiska eller sociala skäl, kan en ansökan bedömas såsom uppenbart ogrundad. Detsamma gäller om det endast åberopas hälsoskäl som inte når upp till artikel 3 Europakonventionen.

+ Om den sökande inte har rätt till skydd på grund av att det bedöms finnas ett tillräckligt skydd av myndigheterna i hemlandet, eller asylskälen i övrigt bedöms vara otillräckliga, kan det inte fattas beslut om avvisning med omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 § UtlL. Avvisning utan förordnande om omedelbar verkställighet är möjlig.

+ EU-medborgare kan inte avvisas inom tre månader från inresan.

+ Viseringsfria personer kan avvisas med stöd av 8 kap. 2 § 3 p. UtlL inom viseringsfri tid om de ansöker om asyl eller bosättning i Sverige.

+ Det är styrkan i åberopade skäl som är avgörande för om offentligt biträde ska förordnas och hur handläggningen ska ske.

(...)

+ Vid överklagande av beslut med omedelbar verkställighet ska en migrationsdomstol pröva frågan om inhibition (att avbryta verkställigheten). Från beslutet, under överklagandefristen och fram till migrationsdomstolens prövning av inhibitionsfrågan får verkställighet inte ske. Verkställighetsåtgärder får heller inte vidtas.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00:

EU-domstolen om tidsfrist för omprövning av nekad accept enligt Dublinförordningen till sidans topp

EU-domstolen har tagit ställning till två sammanslagna mål om tidsfrist vid omprövning av Dublinbeslut. Båda målen gällde asylsökande i Nederländerna. Den ena hade väntat nästan ett år på beslut om eventuell överföring till Tyskland. Tyskland hade sagt nej till accept men sedan inte svarat på en begäran om omprövning. Den andra hade fått ett beslut om överföring till Italien trots att Italien ursprungligen sagt nej. Italien hade svarat ja på en begäran om omprövning men inte förrän efter ca åtta veckor. Frågorna till EU-domstolen gäller om det finns någon tidsfrist för att svara på en begäran om omprövning och vilket land som blir ansvarigt om tidsfristen löpt ut. EU-domstolens svar är att staterna ska sträva efter att besvara en begäran om omprövning inom två veckor. (En sådan begäran får lämnas inom tre veckor från att accept nekas.) Men om den tillfrågade staten inte svarar inom den tiden ligger ansvaret för att pröva asylansökan ändå kvar hos den stat som ställt frågan, och proceduren ska anses avslutad.

Läs domen i mål C-47/17 och C-48/17 på svenska (Extern länk)

Hämta eller läs på andra språk (Extern länk)

Längre referat av Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Asylnytt 18-01-19:

Justerade regler för förlängd överföringstid efter inhibition av Dublinöverföringar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om överklagandeproceduren vid tillämpning av Dublinförordningen, alltså överföring av asylsökande till andra länder inom Europa. Ställningstagandet tolkar en dom från EU-domstolen som bland annat rörde vad som händer med den tid en stat har på sig att genomföra en överföring i fall där överföringen har ställts in (inhiberats) på grund av överklagande. Detta beror enligt rättschefen på vem som begärt inhibition. Om den sökande begärt inhibition så ställs överföringen in tills domstolen beslutat om det ska bli inhibition eller inte. Men i den situationen är endast om domstolen beslutat om inhibition och inhibitionen sedan upphävts efter nytt beslut, som tiden för överföring (vanligen sex månader) börjar räknas på nytt. Om Migrationsverket däremot på eget initiativ beslutat om inhibition, av någon annan anledning än överklagan, så gäller detta omedelbart, utan att invänta domstolsbeslut. Om denna inhibition upphävs så börjar tidsfristenen för överföring räknas på nytt, trots att den sökande inte begärt inhibitionen.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Asylnytt 17-10-01:

Förvarstagande i Dublinärende börjar löpa på nytt efter inhibition enligt EU-domstolen till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande rörande hur länge förvarstagande får pågå i Dublinärenden. EU-domstolen har nu kommit med sin dom. Målet gäller vad som händer då en överföring har inhiberats i samband med ett överklagande och proceduren sedan återupptas. EU-domstolen påpekar att det avgörande är att myndigheterna ska ha sex veckor på sig att verkställa en överföring. Det kan vara tillåtet att ett förvarstagande pågår två månader, om det inte pågår längre än vad som behövs för överföring och inte mer än sex veckor efter att en eventuell inhibition upphävts. Förvarstagandet kan däremot inte få pågå tre eller tolv månader; förlängningar som är möjliga enligt svensk lag. Den tid som personen varit i förvar före en inhibition behöver enligt EU-domstolen inte räknas ifrån, utan myndigheten ska ha sex veckor på sig att genomföra överföringen efter att inhibitionen hävts. Detta ska tillämpas även om den förvarstagna personen själv inte hade begärt inhibition.¨

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Asylnytt 17-05-15:

Uppdaterade rättsliga ställningstaganden om snabbavvisningar till sidans topp

Migrationsverket har publicerat nya versioner av tre rättsliga ställningstaganden om avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet och om avvisningar till EU-land, första asylland eller säkert tredjeland. De är numrerade SR 16, 17 och 18/2017. Justeringarna följer av lagändringar eller praxis från Migrationsöverdomstolen. I alla tre dokumenten har förts in att ensamkommande asylsökande barn alltid ska förordnas offentligt biträde. I två av dokumenten har införts vilka omständigheter som krävs för att att avvisning ska kunna ske under tid då personen har giltigt visum eller rätt att vistas utan visum. Detta gäller även asylsökande som har uppehållstillstånd med skyddsstatus i ett annat EU-land. I dessa dokument finns nu även infört att Migrationsdomstolen på eget initiativ ska pröva frågan om inhibition om en avvisning med omedelbar verkställighet överklagas. Innan den prövningen skett får avvisningen inte verkställas. Ensamkommande barn som fått avslag med omedelbar verkställighet ska ges en veckas tidsfrist efter delgivning av beslutet. I ställningstagandet där avvisningar inom EU eller till säkra länder behandlas har förts in att avvisning med omedelbar verkställighet till ett "säkert tredjeland" inte är möjlig, samt att avvisning ett nyfött barn vars förälder har skyddsstatus i ett annat EU-land inte kan ske med automatik annat än när det följer av Dublinförordningen.

Hämta ställningstagande angående avvisning med omedelbar verkställighet till hemlandet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående vad som utgör ett godtagbart myndighetsskydd och förutsättningar för avvisning med omedelbar verkställighet med hänvisning till befintligt myndighetsskydd (Extern länk)

Hämta ställningstagande angående avvisning av ansökan om uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 1 b § utlänningslagen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsöverdomstolen bekräftar rätten att överklaga kriterier i Dublinärenden till sidans topp

En man som varit asylsökande i Slovenien tog sig senare till Sverige och sökte asyl här. Migrationsverket bad Slovenien att ta tillbaka honom. Senare upptäcktes att mannen varit utanför Schengenområdet i mer än tre månader vilket borde gjort Sverige ansvarigt, men Slovenien accepterade ändå att ta emot honom. Migrationsdomstolen avvisade mannens överklagande med motivering att det inte går att överklaga hur Migrationsverket tillämpat kriterierna i Dublinförordningen. Migrationsöverdomstolen bad om ett förhandsavgörande från EU-domstolen i den frågan. EU-domstolen svarade att det under Dublin III ska gå att överklaga den typen av fråga om tillämpning av kriterierna. EU-domstolen bekräftade också att bortovaro från Schengenområdet i tre månader ska leda till att en stats tidigare ansvar för asylprövningen upphör. Migrationsöverdomstolen har nu tagit upp fallet på nytt men yttrade sig inte i frågan om ansvarigt land utan beslutade att skicka tillbaka ärendet till domstolen, så att denna får fatta ett nytt beslut.

Mål UM6068-14

Hämta referat från Migrationsöverdomstolen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160831:

Asylnytt 16-08-31:

Migrationsöverdomstolen: Ingen rätt att överklaga inhibition av Dublinbeslut till sidans topp

En person som skulle överföras till Tyskland enligt Dublinförordningen överklagade. Det var då bara ett par dagar kvar tills det gått sex månader efter att Tyskland accepterade, vilket är den tid Sverige har på sig för att verkställa en överföring. Migrationsverket inhiberade (avbröt) verkställigheten. Domstolen avslog överklagandet efter ett par veckor. Samma dag hävdes inhibitionen. Migrationsverkets frist för att verkställa överföringen flyttades till sex månader från detta datum. Personen överklagade med motivering att förordningen inte ska tolkas så att Migrationsverket har rätt att ställa in verkställigheten på eget initiativ. Migrationsverket skrev i sitt yttrande att om sökanden vill upphäva ett beslut om överföring så måste det anses innefatta verkställighet av överföringen. Migrationsöverdomstolen svarade inte på frågan. Domstolen konstaterade att den enskilde numera har rätt att överklaga hur Dublinförordningens kriterier har tillämpats men inte frågor om verkställigheten.

Målnummer UM6579-15

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen i sin helhet (Extern länk)

Hämta Migrationsöverdomstolens referat från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.