fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Migrationsdomstolarnas funktion

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsöverdomstolen skickar tillbaka mål som avgjorts utan offentligt biträde till sidans topp

En familj som sökt asyl kom inte överens med sitt offentliga biträde inför att de skulle överklaga Migrationsverkets avslag. De ville anföra nya asylskäl och biträdet bad att få entlediga sig. Domstolen förordnade en annan person som biträde, men meddelade inte famliijen. Utredningen hade sänts till det biträde som inte längre var ombud. Det nya biträdet fick möjlighet att yttra sig men svarade inte. Kvinnan i den sökande familjen mailade domstolen och bad om information men fick inget svar. När hon väl fått reda på biträdesbytet så har hon sökt det nya offentliga biträdet men kontaktuppgifterna fungerar inte. Domstolen skickade ytterligare information till biträdet som inte heller nu yttrade sig. Därefter avgjordes målet. De sökande fick inte reda på att dom fallit förrän efter tre månader. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd och undanröjer domen på grund av den bristfälliga handläggningen som gjort att de sökande inte fått möjlighet att yttra sig. Migrationsöverdomstolen anser också att det finns synnerliga skäl att bevilja byte av offentligt biträde en andra gång och förordnar den person som familjen har föreslagit. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Begäran om resedokument med styrkt identitet ska kunna överklagas, enligt domstol till sidans topp

En person som har uppehållstillstånd med flyktingstatus hade fått resedokument, där det fanns antecknat att indentiteten inte är styrkt. Mannen hade senare fått tillgång till ett personbevis från hemlandet och ett flyktingkort från UNHCR utöver de handlingar han lagt fram tidigare. Migrationsverket svarade att bedömningen av den iförda anteckningen inte ändrats. Migrationsverket påpekade också att mannen inte ingett något hemlandspass. Verket omprövade inte det tidigare beslutet men formulerade inte detta som ett avslag. Trots detta vände sig mannen till migrationsdomstolen, som valde att betrakta beslutet som ett avslag. Domstolen upplyser att det fram till 1 juli 2014 har funnits en bestämmelse i Utlänningsförordningen om att det inte går att överklaga ett beslut om anteckning i reseokument om att identiteten inte är styrkt. Denna bestämmelse är dock borttagen och har inte förts in någon annanstans. Därför betraktar domstolen det som överklagbart. Eftersom Migrationsverket inte fattat något nytt beslut i sak trots att identitetshandlingarna inte granskats tidigare så återförvisas ärendet till Migrationsverket. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Ingen resning i mål där praxis har ändrats efter att det överklagade beslutet togs till sidans topp

Migrationsöverdomstolen beviljade vid ett tillfälle resning i ett mål om "nya gymnasielagen". Personen hade fått utvisningsbeslut från Migrationsverket när han var 17. Efter att ärendet återförvisats fick han ett nytt "första beslut" då han fyllt 18. Hans ansökan enligt nya gymnasielagen avslogs senare med motivering att han bara var 17 vid det första beslutet. Domstolen höll med och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd, men senare beviljades personen resning och fick rätt. Att utgå från det första första beslutet var felaktig rättstillämpning enligt Migrationsöverdomstolen - ett upphävt beslut har ingen rättsverkan. Efter detta har Migrationsöverdomstolen i grundärende fattat liknande beslut. Men flera personer i samma situation som redan hade lagakraftvunna beslut har nekats resning med den korta motiveringen att det inte fanns "synnerliga skäl att pröva saken på nytt". I ett nytt ärende där resning nekades har Migrationsöverdomstolen nu gett en längre förklaring, nämligen att den praxis som nu gäller har tillkommit efter personens beslut om utvisning. "Senare klarlagd rättstillämpning är inte resningsgrundande". Ytterligare ett skäl är att argumenten är desamma som vid den tidigare beviljade resningsansökan. Resningsinstitutet ska bara användas för nya omständigheter som behöver prövas, inte för regelmässig överprövning. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-11-24:

Migrationsöverdomstolen: Muntlighet borde gällt i mål där HD sagt nej till utlämning till sidans topp

En person från Tadzjikistan hävdade att han var misstänkt för ett fabricerat brott i hemlandet och riskerade tortyr i häkte om han skulle återsändas. Tadzjikistan har begärt mannen utlämnad men detta har Högsta domstolen avrått från med motivering att det finns en verklig risk för att en person som utlämnats till Tadzjikistan skulle behandlas på ett sätt som skulle bryta mot Europakonventionen. Regeringen följde rådet och avslog begäran om utlämning. Men när mannen sökte asyl fick han avslag och migrationsdomstolen nekade muntlig förhandling. Motiveringen var att målet i hemlandet inte rör något politiskt brott eller liknande utan en civilrättslig tvist. Enligt Migrationsdomstolen var det bara spekulationer att brottsmisstankarna skulle vara fabricerade och det straff mannen riskerar är inte oproportionerligt. Migrationsöverdomstolen anser att migrationsdomstolen inte har utrett fallet tillräckligt. Bland annat har Högsta domstolens och regeringens beslut inte vägts in. Eftersom det finns en reell risk att mannen häktas i hemlandet borde migrationsdomstolen ha gjort en grundligare utredning innefattande mannens egna uppgifter. Muntlig förhandling var inte obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Läs Migrationsverkets referat samt hämta domen i mål nr 2475-20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201023:

Asylnytt 20-10-23:

Migrationsöverdomstolen: Ny överklagandetid beviljas på grund av felaktig information till sidans topp

En person som ansökt om ny prövning fick den 12 juni av sitt ombud veta via mail att ansökan avslagits. Ombudet har efter det upprepat frågat Migrationsverket vilket datum den sökande ansågs delgiven. En handläggare uppgav efter mer än en vecka att överklagandetiden inte börjat löpa. I senare meddelande fick ombudet veta att delgivning skulle ske vid samtal den 13 juli och överklagandetiden börja löpa då. Mötet avbokades på grund av sjukdom och därefter meddelade MIgrationsverket att det inte skulle bli något mer möte men att han kunde överklaga direkt. Överklagan skickades in samma dag, den 3 augusti, men avvisades på grund av att den sökande hade delgivits den 12 juni och tiden för överklagande löpt ut. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att Migrationsverkets felaktiga information inte får leda till att någon förlorar möjligheten att överklaga. "Den försuttna tiden återställs", dvs personen får en ny chans att överklaga. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-10-23:

Migrationsöverdomstolen: Domstol skulle ha bedömt inkomna handlingar till sidans topp

En person som är varaktigt bosatt i ett EU-land, ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av en anställning. Mannen hade lämnat in anställningsbeviset samt kopior av uppehållstillståndskort från Grekland och hemlandspass. Migrationsverket bad om komplettering med lönespecifikationer, kontoutdrag och arbetsgivardeklarationer. Eftersom dessa handlingar inte kom in avslogs ansökan. Mannen överklagade och bifogade de begärda handlingarna. Domstolen valde att behandla ärendet som det såg ut vid tidpunkten för Migrationsverkets beslut och avslog överklagan. Migrationsöverdomstolen påpekar att samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd ska prövas. Den instans som prövar frågan ska utgå från de förhållanden som råder vid prövningstillfället. I och med att domstolen inte har vägt in de tillkomna handlingarna har den sökande inte fått en fullständig prövning. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Asylnytt 20-10-02:

Muntlig förhandling krävdes i konvertitmål enligt Migrationsöverdomstolen till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl på grund av en viss hotbild men fick avslag i alla instanser. Han anförde senare verkställighetshinder och berättade då att hotbilden egentligen var värre än han uppgett eftersom hoten riktats mot honom själv och inte mot en släkting. Senare uppgav han också att han konverterat till kristendom vilket ledde till att han beviljades en ny prövning. Migrationsverket ansåg dock inte att han kunnat visa att omvändelsen var genuin. Inför behandlingen i migrationsdomstolen då han inte beviljats muntlig förhandling uppgav han skriftligt ytterligare ett skäl, nämligen att han är bisexuell. Han förklarade bland annat att utredaren varit stressad och att det var svårt för honom att berätta om detta. Av domstolens beslut framgår att mannens trovärdighet anses låg bland annat på grund av att han uppgett olika asylskäl. Mannen får avslag utan muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att muntlig förhandling normalt ska hållas om bedömning av trovärdigheten i berättelsen har omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd. Att muntlig förhandling inte hölls är en sådan brist i handläggningen att målet återförvisas till migrationsdomstolen.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200805:

Asylnytt 20-08-05:

Ny överklagningstid beviljades av Migrationsöverdomstolen efter dålig information till sidans topp

En tvååring hade fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Vårdnadshavaren skickade överklagandet med posten och filmade för säkerhets skull sig själv vid brevlådan. Dagen innan överklagandetiden gick ut talade han med en handläggare och visade videon. Handläggaren lovade kontakta honom om brevet inte kom fram. Detta skedde, men inte förrän då överklagandetiden redan gått ut. Överklagandet registrerades ett par dagar senare och avvisades då som för sent inkommet. Migrationsöverdomstolen hänvisar till förvaltningslagen som stadgar att en myndighet ska hjälpa den enskilde att tillvarata sina intressen. Enligt Migrationsöverdomstolen borde Migrationsverket redan vid besöket ha informerat om att överklagandet inte kommit in och konsekvenserna. Att Migrationsverket inte uppfyllt sin serviceskyldighet är en giltig ursäkt för den sent inkomna handlingen och därför ska överklagandetiden återställas.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Asylnytt 20-05-23:

Överklagande med nya skyddsskäl skulle ha avgjorts med nämndemän till sidans topp

En person från Afghanistan sökte asyl och fick avslag av Migrationsverket på grund av att han inte ansågs ha skyddsskäl. i samband med överklagan påtalade han att han blivit ateist, något som inte hade prövats. Överklagandet avslogs som ett enkelt ärende, av en domare utan nämnd. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som konstaterade att målet krävde en bedömning av situationen för ateister i Afghanistan utifrån tillgänglig landinformation. Det kan enligt Migrationsöverdomstolen inte anses vara ett mål av enkel beskaffenhet. Målet återvisas därför till migrationsdomstolen för att prövas av en rätt bestående av en lagfaren domare och tre nämndemän. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Överklagan som lämnats sent till fel instans tas inte upp till sidans topp

En familj hade fått avslag på en ansökan och överklagade till migrationsdomstol. Domstolen avslog överklagan. Familjemedlemmarna överklagade denna dom i en skrivelse som de personligen lämnade in till Migrationsverkets handläggare, som lovade vidarebefordra till domstolen. Detta skedde sista dagen av tidsfristen för att överklaga. Överklagan avvisades som för sent inkommen. Detta beslut överklagades. Migrationsöverdomstolen klargör att det ska gå att återställa försutten tid om ett överklagande lämnas till fel myndighet och sedan inte vidarebefordrats. Men för att detta ska gälla måste det vara någorlunda tydligt vad ärendet rör sig om och det måste finnas tid för vidarebefordran. I det här fallet fanns ingen realistisk möjlighet för Migrationsverket att sända överklagandet till domstolen så att det kom fram i rätt tid. Därför har familjen inte någon giltig ursäkt och begäran om återställande av försutten tid avslås. Källa Kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-04-26:

Migrationsöverdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas om trovärdighet ifrågasätts till sidans topp

En kvinna från El Salvador sökte asyl och berättade om förföljelse, hot och utpressning från kriminella gäng. Migrationsverket bedömde hennes berättelse som tillförlitlig genom att hon lämnat en detaljerad och kronologiskt sammanhängande berättelse som föreföll självupplevd och att uppgifterna hade stöd i landinformation. Hon fick ändå avslag på grund av möjligheten till myndighetsskydd i hemlandet. Eftersom trovärdigheten inte var ifrågasatt begärde kvinnan inte muntlig förhandling i domstolen, men hon åberopade rapporter till stöd för att hon inte kan få skydd av myndigheterna. Men migrationsdomstolen gjorde en helt annan bedömning än Migrationsverket. Enligt domstolen var berättelsen på en rad punkter inte tillförlitlig och stod i strid med landinformation. Därför behövde frågan om myndighetsskydd inte ens behandlas. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som slår fast att migrationsdomstolen borde ha kallat till muntlig förhandling om tillförlitligheten var ifrågasatt. Migrationsöverdomstolen påpekar också att migrationsdomstolen inte har redovisat vilken landinformation som den stöder sig på. På grund av bristerna i handläggningen undanröjs domen och målet återvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. Källa kammarrätten i Stockholm

Hämta domen i mål nr UM 20231-19 från Migrationsverket (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200125:

Förvaltningsrätten i Stockholm 20-01- 19:

Migrationsdomstolen kan inte upphäva regeringsbeslut om återreseförbud från 1977 till sidans topp

Regeringens beslut om utvisning och återreseförbud från 1977 kan inte upphävas av migrationsdomstolen med stöd i bestämmelser i 2005 års utlänningslag. Det bedömer Migrationsdomstolen i Stockholm i en dom idag.

En chilensk kvinna utvisades av regeringen på obestämd tid år 1977 med förbud att återvända till Sverige. Migrationsverket har ansett att besluten om utvisning och återreseförbud ska upphävas av migrationsdomstolen genom en så kallad analogisk tillämpning av reglerna om upphävande av utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag.

Migrationsdomstolens bedömning

Besluten om utvisning och återreseförbud från 1977 är fattade av regeringen med stöd av bestämmelser som rör rikets säkerhet i 1954 års utlänningslag. Det ankommer fortfarande på regeringen att vara enda överinstans i sådana ärenden som rör kvalificerade säkerhetsintressen. Med beaktande av säkerhetsintresset och regeringens roll som enda överinstans i ärenden som rör rikets säkerhet anser domstolen att reglerna om utvisning på grund av brott i 2005 års utlänningslag inte är analogt tillämpliga. Domstolen har därför avslagit ansökan.

- Det är ovanligt att domstolen behöver ta ställning till om utvisningsbeslut som har fattats för över 40 år sedan ska upphävas. I nu gällande lagstiftning saknas uttryckliga bestämmelser för att kunna upphäva regeringens beslut. Domstolens bedömning är att man inte heller kan använda sig av s.k. analogisk lagtillämpning, säger rådmannen Fredrik Bergius.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylnytt 20-01-07:

Förslag till EU-domstolen: 60 dagars tidsfrist för domstol bör få överskridas vid behov till sidans topp

EU-domstolens generaladvokat har lämnat yttrande i ett ärende inlämnat av en ungersk domstol rörande tidsfrist för att fatta beslut i asylärenden. Ungersk lag föreskriver att dom ska avkunnas inom 60 dagar från att ett asylbeslut överklagats. Enligt domstolen som ställde frågan var det i det aktuella målet omöjligt att hinna avgöra saken med de procedurer som rättssäkerheten krävde. Den asylsökande hade samma inställning medan den ungerska regeringen ansåg att 60 dagar är tillräckligt, med användande av modern teknik. Generaladvokaten går i sitt yttrande igenom en rad fördelar och nackdelar med tidsfrister och problemen med att försöka fastställa en generell regel för alla medlemsstater och alla omständigheter. Förslaget till beslut innebär att det är upp till den nationella domstolen att avgöra om det är möjligt att genomföra en full prövning av behovet av internationellt skydd och med säkerställande av den sökandes rättigheter. Om detta inte är möjligt måste domstolen underlåta att tillämpa tidsfristen och slutföra prövningen så snart som möjligt efter det. Slutligt beslut om hur frågan ska besvaras kommer att tas av EU-domstolen.

Läs förslaget till avgörande i mål C-406/18, PG (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Asylnytt 19-12-14:

Resning: Ett beslut som upphävts ska inte ligga till grund för kommande beslut till sidans topp

Saken gäller en person som fick avslag på sin asylansökan när han var minderårig, 17 år gammal. Detta beslut upphävdes av migrationsdomstolen som återförvisade ärendet till Migrationsverket. När han fick ett nytt "första" beslut hade han fyllt 18. När han senare ansökte om uppehållstillstånd enligt begränsningslagens § 16 f, "nya gymnasielagen", fick han åter avslag. Enligt MIgrationsverket hade han inte fyllt 18 när han fick sitt första beslut, vilket är ett av villkoren för denna bestämmelse. Migrationsdomstolen intog samma ståndpunkt och Migrationsöverdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Nu har han med hjälp av ett privat ombud i en stödgrupp begärt resning. Detta beviljades. Migrationsöverdomstolen konstaterar nu att det första beslutet var undanröjt av migrationsdomstolen och "har därmed inte några rättsliga verkningar". Migrationsverkets och migrationsdomstolens beslut rörande gymnasielagen grundade sig på felaktig rättstillämpning och ska upphävas. Utvisningen får inte verkställas medan Migrationsverket prövar saken på nytt. (Källa: ombud)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Riksdagen 19-11-14:

Förlängda möjligheter för migrationsdomstolarna att överlämna mål till sidans topp

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att migrationsdomstolarna fortsatt ska ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

/Förslaget antogs utan betänkande eller debatt/

Samlingssida för ärendet (Extern länk)

Se även:

Skriftlig fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Underfinansieringen av migrationsdomstolarna och svar av Justitieministern (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24:

Domstolsbeslut måste respekteras av lägre instans, enligt EU-domstolen till sidans topp

En ungersk domstol har begärt ett förhandsavgörande i ett asylärende. Saken gällde en person som fick avslag på sin asylansökan. Mannen överklagade till domstol som gjorde en annan bedömning men återförvisade ärendet till den administrativa myndigheten. Enligt ungersk lag är detta den enda möjligheten, domstolen kan inte fatta ett nytt beslut. I det här fallet gick ärendet fram och tillbaka till domstolen flera gånger och till slut vände sig alltså domstolen till EU-domstolen. EU-domstolen har nu svarat att det är tillåtet att låta den administrativa myndigheten behålla befogenheten att fatta beslut. Men om en administrativ myndighet bedömer att en person inte behöver internationellt skydd och därefter en domstol eller annan högre myndighet efter en grundlig utredning i sak har kommit till motsatt slutsats så ska detta gälla. Annars blir rätten till överklagande meningslös. Om den administrativa myndigheten ger avslag på nytt utan att det kommit fram några nya omständigheter så är domstolen skyldig att ersätta detta beslut med sitt eget, även om detta är förbjudet enligt nationell lag.

Dom i mål C-556/17 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190912:

Migrationsöverdomstolen mfl domstolar 19-08- 27:

Pressat för migrationsdomstolarna - och mer ansträngt blir det till sidans topp

Antalet mål kopplade till anknytning, medborgarskap och arbetstillstånd förväntas öka rejält under de kommande åren. Trots det får migrationsdomstolarna kraftigt minskade anslag i budgeten. Det innebär att tusentals människor riskerar att hamna i årslång väntan på besked.

Migrationsmålen har sedan år 2016 legat på rekordhöga nivåer. Migrationsverket sänker nu prognosen för antalet asylansökningar. Men för migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen innebär inte det att målen blir färre - tvärtom förväntas antalet vara fortsatt högt eftersom de övriga migrationsmålen förväntas bli fler.

- De fyra migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen hanterar utöver asylmål ett antal andra migrationsmål som till exempel anknytnings- och medborgarskapsmål. Bland annat den senare kategorin förväntas öka kraftigt. Effekten av att många uppehållstillstånd har beviljats de senaste åren blir att domstolarna nu några år senare får ett stort antal övriga migrationsmål. Det återstår också att hålla tusentals muntliga förhandlingar för att pröva asylansökningar, säger lagmannen Lars Sjöström, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö.

De otillräckliga resurserna medför att målen inte kommer att avgöras i den takt de kommer in med ökade handläggningstider och ökade kostnader för det allmänna som följd. Bakom varje siffra finns människor vars liv är satta på paus i väntan på besked.

- För att vi ska kunna nå regeringens verksamhetsmål, det vill säga att merparten av övriga migrationsmål ska avgöras inom fem månader, måste migrationsdomstolarna få mer resurser. Som det ekonomiska läget ser ut efter att budgetpropositionen för 2020 har presenterats finns nu risk för fleråriga väntetider på att migrationsärenden ska avgöras slutligt, det är varken samhällsekonomiskt eller humanitärt försvarbart, säger Lars Sjöström.

Pressmeddelandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190826:

Asylnytt 19-08-25:

Nämndeman sov under förhandling - nu måste migrationsdomstolen ta om målet till sidans topp

En person som sökt asyl på grund av olika typer av hot i hemlandet fick avslag och överklagade. Eftersom målet innebar en bedömning av mannens trovärdighet beviljade migrationsdomstolen muntlig förhandling. Även domstolen avslog, men en av nämndemännen var skiljaktig. Hon menade att mannen var trovärdig och i behov av skydd. Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anförde ombudet mannens skyddsbehov och vissa ömmande omständigheter, men yrkade också på att målet i sista hand skulle återförvisas till domstolen eftersom en nämndeman sovit under förhandlingen. Två av de närvarande vittnena vitsordade skriftligt att nämndemannen fallit i sömn flera gånger. Rättens ordförande uppgav att han inte hade sett att någon sov men Migrationsöverdomstolen tog fasta på uppgifterna och återförvisade ärendet med påpekande att domstolen ansett att det fanns behov av en muntlig förhandling. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Migrationsöverdomstolen: Skyddsstatus skulle inte ha återkallats utan muntlighet till sidans topp

En man från Syrien som haft uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande ansökte om förlängning. I samband med detta fann Migrationsverket att mannen hade gift sig när hustrun var 13 år gammal och även haft sexuellt umgänge. Detta ska enligt Migrationsverket definieras som våldtäkt. Mannens skyddsstatus återkallades. Istället för förlängning fick han beslut om utvisning, dock med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder. Mannen överklagade och anförde att han och hustrun varit lyckligt gifta sedan 2005 och att äktenskapet ingicks i enlighet med hemlandets lagar, seder och traditioner. Han hävdade också, med hänvisning till HD, att brottet inte ska ses som grovt. Domstolen nekade muntlig förhandling och avslog överklagan utifrån Migrationsverkets argument. Migrationsöverdomstolen upphäver nu denna dom eftersom muntlig förhandling inte kan ses som obehövlig när beslutet har så stora rättsverkningar. Migrationsöverdomstolen påpekar att det är Migrationsverket som har bevisbördan för återkallelse och att migrationsdomstolens utredningsskyldighet är långtgående. Vad den sökande framfört kan inte utan vidare ses som obefogat. Målet återförvisas till migrationsdomstolen.

Hämta domen i mål nr UM 19410-18, från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Migrationsöverdomstolen: Polisens avvisning skulle ha prövats av Migrationsverket till sidans topp

Den normala gången då polismyndigheten beslutar att en utlänning ska avvisas är att beslutet kan överklagas till Migrationsverket och därefter till Migrationsdomstol som sista instans. Undantag gäller om polisen samtidigt beslutat om att upphäva en Schengenvisering. Detta överklagas direkt till migrationsdomstol och kan överklagas vidare till Migrationsöverdomstolen. I det fall som målet gäller var det Migrationsverket som fattat beslut om att upphäva viseringen, men Migrationsverket lämnade ändå överklagandet av polisens beslut om avvisning direkt vidare till domstol. Migrationsöverdomstolen slår fast att Migrationsverket borde ha prövat ärendet. Migrationsöverdomstolen prövar dock inte avvisningsbeslutet i sak, eftersom migrationsdomstolens beslut i ärenden som polisen prövat i första instans inte får överklagas. Domen är vägledande.

Hämta referat i mål UM 21599-18, MIG 2019:8 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Lunds Universitet 19-03-25:

Legitimized refugees: Legitimacy claims within the precedents of Swedish asylum law till sidans topp

/Doktorsavhandling av Martin Joormann, disputation 19-05-03/

This study focuses on asylum cases decided at Sweden's migration courts. More precisely, it analyses how the highest legal instance, the Migration Court of Appeal (hereafter MCA), legitimizes decisions that concern asylum seekers.

Using critical discourse analysis (CDA), the study makes power relations visible. Investigating central discursive claims that are expressed in the precedents of Swedish asylum law, certain power relations are identified as particularly unbalanced. Based on the identification of what I subsequently call the institutionalized power imbalance of the asylum system, the study's findings compel me to challenge this imbalance.

After conducting ten interviews with judges at Sweden's four (second-instance) Migration Courts as well as at the (third-instance) MCA, I reviewed 200 precedents (published 2006-2016) that concern people who applied for a residence permit in Sweden. Of these 200, 75 precedents of relevance for Swedish asylum law appear in the study. Drawing on Robert Stake's understanding of a collective case study, the interviews are used to sample six precedents for in-depth analysis.

Through a CDA of these last-instance decisions it is demonstrated how precedents of Swedish asylum law discursively represent 1) families with children, 2) class, race, ethnicity and religion, gender and sexuality, and 3) the policy of 'regulated immigration'.

Building on Norman Fairclough's conceptualization of discursive legitimation strategies, and with the help of Robert Alexy's and Jürgen Habermas' approaches to legal discourse, it is argued that precedents of Swedish asylum law are not only legitimized based on I) the authority of law, but also by reference to II) the rationalization of empirical reasoning, III) the utility of institutionalized actions that can use law as means for political ends, IV) those moral evaluations that permeate legal discourse, and V) the storytelling that appears when legal texts are read as narratives.

(...)

Läs mer och hämta avhandlingen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190219:

Asylnytt 19-02-19:

Resning beviljas för två ungdomar som fått felaktigt avslag enligt gymnasielagen till sidans topp

När "den nya gymnasielagen" började gälla rådde i början oklarhet kring om ungdomarna skulle behöva styrka sin identitet. Vissa domare ansåg att lagparagrafen som säger att identiteten inte ens behöver göras sannolik stred mot EU-rätten och inte skulle tillämpas. Migrationsverket gjorde en annan bedömning, men avvaktade med att fatta fler beslut tills Migrationsöverdomstolen prövat saken. Senare avgjorde Migrationsöverdomstolen att lagen skulle tillämpas som den var skriven. Men enstaka personer som redan hunnit få avslag från domstol enbart på grund av att de inte kunnat styrka sin identitet fick inte prövningstillstånd och hamnade utanför. Nu har Migrationsöverdomstolen beviljat resning i två sådana ärenden och återförvisat dem till migrationsdomstol för nytt beslut. Motiveringen är att avgörandena grundar sig på en sådan felaktig rättstillämpning som utgör grund för resning.

Läs mer och hämta en av domarna, mål nr UM 21194-18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190209:

Asylnytt 19-02-00:

Migrationsöverdomstolen påminner att bara enkla mål får avgöras utan nämndemän till sidans topp

En kvinna från Somalia hävdade att hon måste fly för att en ledare inom Al Shabaab krävde att få gifta sig med henne. Hennes far hade hotats och hon saknar manligt nätverk på hemorten, där Al Shabaab fortfarande är aktivt. Migrationsverket avslog. När migrationsdomstolen behandlade överklagan var det med endast en domare, inga nämndemän. Migrationsöverdomstolen påpekar nu att enligt lagen om allmänna förvaltningsdomstolar så är det bara i mål "av enkel beskaffenhet" som förvaltningsrätten kan fatta beslut med bara en lagfaren domare. I det här fallet fanns flera svåra överväganden, som asylberättelsen, situationen för kvinnor, konfliktnivån på hemorten och resvägen dit. Därför borde nämndemän ha medverkat. Målet återförvisas till domstolen.

(Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Överklagande angående förlängning får inte avskrivas bara för att perioden förflutit till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd för studier fick avslag av Migrationsverket på sin förlängningsansökan eftersom han inte ansågs uppfylla försörjningskravet. Mannen överklagade och framförde att han vill avsluta sina studier. Domstolen gav ett svar som innebar att de höll med Migrationsverket i sak men målet avgjordes inte utan avskrevs, eftersom ansökan om förlängning avsåg en period som redan passerat. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen. Mannen hävdar att det finns ny information som han inte fått möjlighet att framföra. Migrationsöverdomstolen anser att domstolen gjorde fel som avskrev målet. Migrationsverkets beslut innefattade även ett beslut om utvisning, som mannen måste anses ha överklagat. Dessutom hade domstolen tagit ställning i sakfrågan. I sådana fall bör ett mål inte skrivas av. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181125:

Asylnytt 18-11-00

EU-domstolen: Överklagande till högre instans behöver inte ha suspensiv verkan till sidans topp

En domstol i Nederländerna har bett om förhandsavgörande rörande proceduren för överklagan till en andra domstolsinstans av ett beslut om avslag på asylansökan samt utvisning. Enligt asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet ska sådana beslut i normalfallet kunna överklagas till domstol med suspensiv verkan, det vill säga att utvisningen inte ska får verkställas förrän domstolen fattat beslut. I Nederländerna kan domstolens beslut överklagas till ytterligare en domstolsinstans. Det finns dock ingen automatisk inhibition under detta andra överklagande. Frågan var om det är tillåtet enligt EU-direktiven. EU-domstolens svar är att det är tillåtet, även om målet rör risk för åsidosättande av principen om non-refoulement. Det finns inget hinder för medlemsstaterna att ha en högre domstolsinstans, men direktiven innehåller inget krav på det och följaktligen inte heller någon reglering av en sådan procedur. Däremot ska enligt likställdhetsprincipen proceduren inte vara mer eller mindre förmånlig beroende på om ett mål går under nationell rätt eller EU-rätt.

Läs Migrationsverkets längre referat med länk till målet C-180/17 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180926:

Asylnytt 18-09-26

Bakläxa för domstol som inte kommunicerade med den sökande till sidans topp

En man som sökt asyl men själv sagt att han inte riskerade något i sitt hemland fick beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. I sitt överklagande till domstolen anförde han att han hade skyddsskäl som han inte vågat framföra. Domstolen skickade inte Migrationsverkets yttrande till mannen. Migrationsdomstolen avgjorde sedan målet utan att ge mannen möjlighet att slutföra sin talan. Migrationsöverdomstolen anser att båda bristerna är så allvarliga att målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik samt kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180831:

Asylnytt 18-08-31:

Migrationsöverdomstolen återförvisar då domstolen inte haft alla handlingar till sidans topp

En person som påtalat verkställighetshinder hade lämnat in nya intyg vid överklagan till migrationsdomstolen i Stockholm. I nästa överklagan till Migrationsöverdomstolen påpekade personen att domstolen inte verkade ha haft tillgång till de nya handlingarna. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte framgår av migrationsdomstolens dagboksblad att handlingarna skulle ha kommit in och inte heller att den sökande getts möjlighet att komplettera ansökan. Detta innebär att domstolen åsidosatt sitt utredningsansvar. Migrationsöverdomstolen återförvisar ärendet till migrationsdomstolen för ny handläggning. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

Asylnytt 18-07-18:

Belastningsregistret ska kollas om domstol överväger att bevilja uppehållstillstånd till sidans topp

En person som haft arbetstillstånd i flera år och bott i Sverige tillsammans med sin familj ansökte om permanent tillstånd. Migrationsverket avslog på grund av att anställningsförhållandena inte uppfyllt villkoren under hela tiden. Migrationsdomstolen däremot gjorde en helhetsbedömning, i enlighet med de vägledande domar som kommit på sista tiden. Mannen beviljades uppehållstillstånd. Migrationsverket överklagade för att domstolen missat att kontrollera eventuella registreringar i misstanke- och belastningsregistret. Att Migrationsverket inte gjort det berodde på att det inte behövs i avslagsärenden. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att en domstol som överväger att bevilja uppehållstillstånd av andra skäl än de tvingande (exempelvis skyddsbehov) ska hämta in information om brottslighet. Därför undanröjs domen och målet återförvisades till migrationsdomstolen.

Domen i sin helhet har senare publicerats av Migrationsverket tillsammans med ett referat.

Hämta domstolens referat av mål nr UM 5523-18 (Extern länk)

Läs Migrationsverkets referat och hämta domen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180528:

Asylnytt 18-05-28:

Högsta förvaltningsdomstolen: Tjänsteanteckning om verkställighet ska lämnas ut till sidans topp

En person som hade ett verkställbart utvisningsbeslut ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. När saken nådde kammarrätten begärde denna in Migrationsverkets tjänsteanteckning om verkställigheten. Personen begärde att få ta del av tjänsteanteckningen. Kammarrätten lämnade ut den, men undantog uppgifterna om tidpunkt för verkställigheten med hänvisning till paragraf 18:11 i Offentlighets- och Sekretesslagen. Denna pragraf reglerar sekretess inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården för uppgifter om åtgärder syftar till att hindra rymning eller fritagning. Sekretessen gäller i sådana fall om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Saken har överklagats och har nu nått sista instans. Högsta förvaltningsdomstolen påpekar att den aktuella paragrafen inte berör Migrationsverket. Därför fanns ingen sekretess och handlingen ska lämnas ut i sin helhet.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Bakläxa till Migrationsdomstol för att en inskickad handling inte vägts in till sidans topp

En kvinna som ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning fick avslag för att maken inte hade tillräcklig inkomst eller bostad. När saken skulle upp i domstol hade mannen dock anställningskontrakt. Även ett hyreskontrakt hade skickats till Migrationsverket. Kvinnan tillskrev domstolen i e-post och frågade om hon skulle skicka hyreskontraktet via e-post men fick svar att det inte behövdes, eftersom det borde komma in från Migrationsverket. Så skedde dock inte. Flera månader senare avgjordes ärendet och kvinnan fick avslag på grund av att bostadskravet inte var uppfyllt, utan att hon fått möjlighet att skicka in kontraktet. Migrationsöverdomstolen anser att det är en sådan brist i handläggningen att domen ska undanröjas. Målet återvisas till migrationsdomstolen. (Källa InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Asylnytt 17-10-13:

Domstol får bakläxa efter att ha minskat tidsfrist för frivillig avresa till sidans topp

En sjuttonårig pojke hade flytt Afghanistan efter en markkonflikt, en berättelse som Migrationsverket inte trodde på. Han kunde inte heller bevisa sin ålder, men Migrationsverket godtog att han var minderårig. Han fick ändå avslag eftersom Migrationsverket ansåg att släktingar kunde ta hand om honom. Som minderårig fick han en tidsfrist om 20 veckor för att lämna landet. Vid den muntliga förhandlingen i domstol ändrade sig Migrationsverket om åldern och hävdade att pojken var myndig. Domstolen avslog överklagan och höll med om att pojken inte gjort sin ålder sannolik. Tidsfristen för frivilligt återvändande ändrades till fyra veckor. Nu har Migrationsöverdomstolen tagit upp fallet, men enbart i fråga om tidsfristen. Migrationsöverdomstolen påpekar att ett beslut inte får ändras till den sökandes nackdel utan att det finns ett yrkande om detta. Därför ändras tidsfristen till 20 veckor. (Målnummer UM 6948-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-13:

Migrationsöverdomstolen återförvisar ärenden som fått beslut i förtid till sidans topp

I ett utvisningsärende som överklagats till migrationsdomstolen i Göteborg fick ombudet anstånd för att utveckla överklagandet. Ombudet skickade in kompletteringen sista dagen och begärde samtidigt muntlig förhandling. Men domstolen fattade beslut utan att beakta kompletteringen eller behandla begäran om muntlig förhandling. I ett annat ärende, som gällde verkställighetshinder, hade den sökande överklagat inom den nomrmala tidsfristen och samtidigt uppgett att han skulle skicka bilagorna "i början av nästa vecka". Migrationsdomstolen i Göteborg behandlade ärendet utan att invänta kompletteringen. Migrationsöverdomstolen beslutar i båda fallen att domstolen borde ha inväntat kompletteringarna och i det första fallet behandlat frågan om muntlighet. Målen återförvisades till migrationsdomstolen, dvs förvaltningsrätten. (Målnummer UM 11068-17 samt UM 10596-17)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171001:

Asylnytt 17-10-01:

Permanent uppehållstillstånd i strid med lagen upphävs av Migrationsöverdomstolen till sidans topp

Ett äldre par från Libanon ansökte om uppehållstillstånd i Sverige, där de har två vuxna barn. Paret är medborgare i Grekland genom mannens far, men de har aldrit varit i Grekland. De fick dock beslut om utvisning dit. Båda är sjukliga, kvinnan har bla begynnande demens och tjocktarmscancer. Mannen är förlamad i benen och kan tex inte sköta sin personliga hygien. Nämndemännen i migrationsdomstolen ansåg att det skulle vara omänsklig och förnedrande behandling enligt Europakonventionen att utvisa dem till Grekland och bevilljade uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter. Ett sådant tillstånd ska enligt den tillfälliga lagen vara tidsbegränsat, men nämndemännen beslutade om permanent tillstånd som "en fingervisning till lagstiftaren". Domaren reserverade sig och skrev att domen utgör ett avsteg från domareden. Migrationsöverdomstolen går inte in på om det var rätt att paret fick uppehållstillstånd men eftersom det var olagligt att bevilja permanent uppehållstillstånd så upphävs domen och målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

Även JO har ingripit och utreder nämndemännen för tjänstefel.

Sveriges Radio 17-09-07: Nämndemän beviljade uppehållstillstånd - nu rivs domen upp (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-09-01: Beviljade uppehållstillstånd - nämndemän misstänks för brott (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170728:

FARR 17-07-14:

"Inte trovärdig"? Då kan du ha rätt till muntlig förhandling! till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har flera gånger i år skickat tillbaka ärenden till migrationsdomstolarna för att målet ska avgöras på nytt, med muntlig förhandling. Det rör sig om ärenden där den sökandes trovärdighet spelat roll för utgången, men där domstolarna ändå nekat muntlig förhandling. Andra rättegångsfel som lett till att ärenden skickats tillbaka är att komplicerade ärenden avgjorts av domare utan tillräcklig kompetens eller av en ensam domare trots att nämndemän borde ha deltagit.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170628:

Asylnytt 17-06-28:

Migr.överdomstolen: Muntlig förhandling ska hållas när målet gäller trovärdighet till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i flera domar den senaste tiden återförvisat ärenden där domstolar avstått från att hålla muntlig förhandling trots att domstolen behandlar den sökandes trovärdighet. Ytterligare ett sådant ärende gäller en kvinna från Somalia som hävdar att hon försökt gifta sig med en man från en klan av högre rang utan tillstånd av mannens familj. Därefter har hon förföljts av denna familj som attackerat henne och dödat hennes syster. Berättelsen har dock ändrats och den ifrågasattes av Migrationsverket på en rad punkter. Det faktum att kvinnan nu har ett barn som torde betraktas som oäkta hindrade enligt verket inte utvisning eftersom kvinnan har ett nätverk i sin egen familj. Domstolen nekade muntlig förhandling med den enkla motiveringen att bristerna i berättelsen är sådana att de inte skulle kunna läkas vid en muntlig förhandling. Därför är den obehövlig. Domstolens avslag byggde därefter på dessa brister. Migrationsöverdomstolen påminner i ett kortfattat beslut att en bedömning av trovärdigheten hade omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd och har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Asylnytt 17-06-13:

Dubbelfel då muntlig förhandling nekades och målet avgjordes av fiskal till sidans topp

En ung man från Etiopien hävdar att han riskerar förföljelse på grund av familjens koppling till motståndsgruppen ONLF. Han har varit fängslad tillsammans med sin pappa. Dessutom riskerar han tvångrekrytering av ONLF om han återvänder. Enligt egna uppgifter och handlingar är pojken minderårig men han registrerades som vuxen i Grekland för att inte bli tagen i förvar. Migrationsdomstolen ifrågasatte tillförlitligheten av uppgifterna om fängelsevistelsen och risken för tvångsrekrytering men bedömde att skälen ändå inte var tillräckliga och beviljade därför inte muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att om pojkens uppgifter bedömts som tillförlitliga skulle de kunna innebära att han har skyddsbehov. Därför borde han fått muntlig förhandling. Dessutom avgjordes målet av en förvaltningsrättsfiskal (som inte är ordinarie domare) trots att det rörde komplicerade frågor om förföljelse i ett svårbedömt land. Målet återförvisas till domstolen för ny handläggning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-06-13:

Ytterligare ett mål återförs till migrationsdomstol för muntlig förhandling till sidans topp

En man från Libanon hävdade att han var hotad till livet av sin flickväns morbröder av hedersrelaterade och politiska skäl. Han blev inte trodd av Migrationsverket. Mannen överklagade och skickade in ett videoklipp som bevisning. Domstolen vidarebefordrade filmen till Migrationsverket som inkom med ett yttrande. Verket ifrågasatte att hotet skulle eskalerat efter att mannen lämnat hemlandet och ansåg inte att filmen kunde kopplas till mannen. Domstolen avslog yrkandet om muntlig förhandling och avvisade även videoklippet som bevisning. Filmen skickades tillbaka till den sökande tillsammans med Migrationsverkets yttrande över den. Därefter avslog Migrationsverket överklagandet med motivering bl.a. att mannen inte kunnat förklara varför morbröderna skulle ha ogillat honom. Migrationsöverdomstolen anser att det är oklart vad som legat till grund för beslutet eftersom migrationsdomstolen låtit Migrationsverket yttra sig över videoklippet och även åberopat detta yttrande. Dessutom har migrationsdomstolen betvivlat tillförlitligheten i mannens uppgifter. Muntlig förhandling har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Asylnytt 17-05-15:

Migr-ÖD: Eritrea: Flyktingstatus för desertör inte en fråga av enkel beskaffenhet till sidans topp

En kvinna från Eritrea som deserterat från pågående nationaltjänstgöring och tidigare varit frihetsberövad fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus på grund av tillskriven politisk uppfattning. Hon fick avslag av migrationsdomstolen, där målet avgjodes av enbart en lagfaren domare. Migrationsöverdomstolen påpekar att landinformationen inte ger någon entydig bild av hur eritreanska myndigheter behandlar personer som avviker från tjänstgöringen och lämnar landet illegalt. Därför var målet i migrationsdomstolen inte av enkel beskaffenhet och borde ha avgjorts i fullsutten rätt med domare och nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170424:

Stockholms Universitet 17-04-04:

Brist på rättssäkerhet när asylärenden avgörs till sidans topp

Trots att Sverige i tio år haft särskilda migrationsdomstolar är det fortfarande svårt och osäkert att bedöma vem som har rätt till asyl och vem som inte har det. I en ny avhandling granskas hur rättssäkerheten fungerar i praktiken i migrationsdomstolarna, där de asylsökandes trovärdighet ifrågasätts.

När Utlänningsnämnden år 2006 ersattes av migrationsdomstolarna var det i syfte att öka rättssäkerheten i asylbedömningarna. Tio år senare framförs fortfarande samma slags rättssäkerhetsargument från politiskt håll: de som har rätt till asyl ska få det, men att de som inte uppfyller kriterierna ska lämna landet. Men bedömningarna är inte så säkra som de framställs, eftersom gränsen inte är så lätt att dra mellan de som har skyddsskäl och de som inte har det.

I avhandlingen från Stockholms universitet undersöker statsvetaren Livia Johannesson hur rättssäkerhet skapas i praktiken i migrationsdomstolarna. Hon har intervjuat domare, processförare och offentliga biträden, och även observerat muntliga förhandlingar där den asylsökandes trovärdighet ifrågasätts.

- Jag vill problematisera föreställningen om att det är enkelt och icke-politiskt att bedöma vem som har rätt till asyl och vem som inte har det, oavsett om det sker i en domstol eller på något annat sätt, säger Livia Johannesson.

Trots att syftet med domstolarna var att öka rättssäkerheten i det då hårt kritiserade asylsystemet genom att tillföra mer juridiska inslag i processerna, är osäkerheten i asylbedömningar fortfarande stor. En orsak till detta är att de två parterna - alltså den asylsökande och migrationsverket - i förhandlingarna inte har jämlika resurser. Migrationsverkets tjänstemän, som agerar motpart till den asylsökande, har hela myndighetens expertis bakom sig, medan den asylsökande endast får hjälp av ett offentligt biträde som ofta saknar de ekonomiska resurserna för att utreda det som talar till den sökandes fördel ordentligt.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-04-24:

Domstolsförhandling ska vara muntlig om trovärdigheten faktiskt bedöms till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En man från Libyen uppgav att han riskerade att dödas pga sin klantillhörighet och att han är imam, plus att han är eftersökt av en milis. Migrationsverket avslog på grund av att han inte ansågs lämna trovärdiga eller tillförlitliga uppgifter om att han skulle vara personligen eftersökt. Migrationsdomstolen beviljade inte muntlig förhandling med motivering att skälen ändå inte var tillräckliga. Men domstolen ifrågasätter på flera punkter berättelsen och att fienderna skulle vara ute efter honom personligen. Migrationsöverdomstolen påpekar: "För att kunna konstatera att anförda skyddsskäl inte är tillräckliga krävs att skälen, oavsett tillförlitligheten av den sökandes berättelse, inte kan anses innebära en risk för skyddsgrundande behandling." Eftersom utgången i målet var beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som personen lämnat, borde muntlig förhandling ha hållits. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Domen är vägledande. Målnummer UM 7143-16, MIG 2017:9

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170410:

Asylnytt 17-04-10:

Migrationsöverdomstolen: Domstol ska inte bevilja anknytning utan utredning till sidans topp

En kvinna som sökte asyl anförde dessutom att hon hade anknytning genom sin sambo. Hon fick avslag eftersom hon inte ansågs ha asylskäl. Beträffande anknytningen konstaterade Migrationsverket att hon inte hade en giltig passhandling samt att ansökan på grund av anknytning ska lämnas in från utlandet. Migrationsdomstolen höll med beträffande asylskälen men beviljade uppehållstillstånd på grund av anknytningen. Enligt domstolen var det inte skäligt pga kvinnans hälsotillstånd att hon skulle behöva söka från utlandet. Migrationsverket överklagade för att få prövat vilket id-krav som ska ställas och om hälsotillståndet ska vägas in i ett sådant ärende. Dessutom anför Migrationsverket att själva anknytningen aldrig blivit utredd. Migrationsöverdomstolen tar upp ärendet men bedömer bara den sista frågan. Målet återförvisas till migrationsdomstolen för utredning av om anknytningen räcker för uppehållstillstånd. De övriga frågorna besvaras inte. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Asylnytt 17-03-08:

Migrationsöverdomstolen upprepar att asylskäl ska prövas av Migrationsverket till sidans topp

En man som haft uppehållstillstånd på grund av studier gjorde uppehåll i studierna, förlorade uppehållstillståndet och fick beslut om utvisning. Han överklagade och anförde asylskäl. Eftersom inga asylskäl prövats tidigare borde ärendet ha återförts till Migrationsverket för att asylskälen skulle kunna prövas i två instanser. Efter ett utförligt resonemang om hur sökande skulle kunna förlänga sina ärenden i all oändlighet om varje nytt skäl skulle orsaka återföring till Migrationsverket och risken för att en sådan möjlighet skulle missbrukas, beslutade domstolen ändå att pröva saken. Domstolen uppdrog åt Migrationsverket att först göra en asylutredning och höll därefter muntlig förhandling. Därmed ansåg domstolen att mannen fått ett effektivt rättsmedel. Migrationsöverdomstolen avfärdar resonemanget och påpekar att domstolens hantering inte står i överensstämmelse med asylprocedurdirektivet. Ärendet återförvisas till Migrationsverket. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-03-08:

Migrationsöverdomstolen: Flyktingstatus för religiöst aktiv eritrean inte enkelt ärende till sidans topp

En kvinna från Eritrea fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus. Migrationsdomstolen avslog överklagan. Beslutet fattades av en lagfaren domare, men utan nämndemän. Nu slår Migrationsöverdomstolen fast att ett ärende som gäller flyktingstatus på grund av religiös tillhörighet och illegal utresa från Eritrea inte kan anses vara av enkel beskaffenhet. Därför skulle målet inte ha avgjorts av en ensam domare. För att domstolen ska vara lagför när målet inte är av enkel beskaffenhet krävs en lagfaren domare och tre nämndemän. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Källor InfoTorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

FARR 17-01-31:

Råd till dig som vill överklaga ett kort tillstånd till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har nu slagit fast att det inte går att överklaga längden på ett uppehållstillstånd. Ärendet gällde en person som fått flyktingstatus och tre års tillstånd men ansåg att han borde ha fått permanent. Detta går inte att överklaga. Betydligt vanligare är att personer som fått alternativ skyddsstatus och bara tretton månaders tillstånd vill överklaga, särskilt om de sökt asyl efter 24 november 2015 och inte får återförenas med sin familj. Detta går att överklaga - men överklagandet måste handla om skyddsstatusen, inte uppehållstillståndets längd.

Här följer information till dig som vill överklaga ett beslut om tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga begränsningslagen. Texten är skriven av Annkatrin Meyerson och Kristina Wejstål, doktorander vid juridiska institutionen i Göteborg.

Vilken skyddsstatus en asylsökande får påverkar längden på det tillfälliga uppehållstillståndet och spelar en avgörande roll för huruvida familjeåterförening är möjlig eller inte. Många som kommer från Syrien och Eritrea får idag inget offentligt biträde i processen hos Migrationsverket eftersom de kommer att få uppehållstillstånd och alltså inte anses vara i behov av något biträde. De flesta får dock status som alternativt skyddsbehövande och inte som flyktingar. Om de sökt asyl efter den 24 november 2015 får de därmed inte samma rätt att ta hit sin familj som de som får flyktingstatus. Det är viktigt att de som får alternativ skyddsstatus och inte flyktingstatus känner till följande:

1. Överklagande av statusförklaring

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsöverdomstolen: Svårt mål om könsidentitet ska avgöras av erfaren domare till sidans topp

En person från Somalia som uppgav homosexualitet som skäl för asyl. Migrationsverket och domstolen fann trovärdighetsbrister i berättelsen. I överklagandet till Migrationsöverdomstolen framkom att den sökande även berättat utförligt om sin transsexualitet och hur den tagit sig uttryck. Migrationsöverdomstolen redogör i sitt beslut för UNHCR:s riktlinjer för hur sexuell läggning och könsidentitet ska bedömas. Migrationsöverdomstolen påpekar att migrationsdomstolen (förvaltningsrätten) varken har utrett eller prövat om personen tillhör en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av sin könsidentitet. Dessutom hade målet i migrationsdomstolen avgjorts av en förvaltningsrättsfiskal. Enligt Migrationsöverdomstolen rör det sig om så komplicerade rättsfrågor och bevisfrågor att de borde ha avgjorts av en ordinarie domare. Målet återförvisas till förvaltningsrätten för ny handläggning.

Målnummer: UM5663-16

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 16-12-24: Överdomstol: Bristande kunskap om HBTQI hos domare (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsöverdomstolen: Fråga om status för ung eritrean var inget enkelt ärende till sidans topp

Ett ensamkommande barn från Eritrea beviljades permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han överklagade och begärde flyktingstatus, eftersom han riskerar förföljelse efter att ha lämnat Eritrea illegalt och undanhållit sig militärtjänst. Migrationsdomstolen avslog. Målet avgjordes av en ensam domare. Saken har nu nått Migrationsöverdomtolen som påpekar att landinformationen inte visar tydligt hur de eritreanska myndigheterna uppfattar saken och att migrationsdomstolarna gjort olika bedömningar. Statusförklaringen är av stor betydelse för den sökande. Enligt Migrationsöverdomstolen är det så svåra överväganden att målet inte är "av enkel beskaffenhet". Därför borde det avgjorts av en "fullsutten" domstol med nämndemän. Målet återförs tlll Migrationsdomstolen.

Målnummer 8011-16

Hämta kammarrättens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

Migrationsöverdomstolen: Domstol gav Fatah-polis flyktingstatus för lättvindigt till sidans topp

En man som varit miltärpolis hos den palestinska myndighetens underrättelsetjänst och arbetat med förhör och olika operationer, sökte asyl eftersom han var hotad i Gaza. Migrationsdomstolen ansåg uppgifterna för vaga. Dessutom hade mannen bott i Förenade Arabemiraten och kunde återvända dit enligt Migrationsverket. Mannen hade anfört att tillståndet i Arabemiraten gått ut och inte förnyades. Migrationsdomstolen höll med om att vistelsen där var tillfällig och kom dessutom fram till att mannens skäl mot Gaza var starka nog för flyktingstatus. Migrationsverket överklagade med anledning av att domstolen inte prövat om mannens verksamhet för Fatah skulle ha uteslutit honom från flyktingstatus. Mannen framförde att Migrationsverket borde ha prövat detta från början om det var relevant. Migrationsöverdomstolen håller med Migrationsverket om att prövningen av uteslutningsgrunder hör ihop med flyktingstatus. Migrationsdomstolen borde ha begärt in en sådan utredning av Migrationsverket och låtit mannen yttra sig. Eftersom detta inte skett återförs ärendet till migrationsdomstolen.

Målnummer UM5817-15

Hämta referatet från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161015:

Asylnytt 16-10-15:

Du kan överklaga för att få flyktingstatus, inte för att få längre tillstånd till sidans topp

Den som fått ett uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande får endast tretton månaders uppehållstillstånd och kan, om asylansökan gjordes senare än 24 november förra året, helt uteslutas från familjeåterförening. Fridhs Advokatbyrå uppmärksammar i ett facebookinlägg att om personen överklagar längden på uppehållstillståndet, kan det hända att domstolen avvisar överklagandet utan att pröva det, eftersom längden på ett tillstånd inte får överklagas. Däremot om personen överklagar sin status och begär att få flyktingstatus så finns en rätt att överklaga och även att få hjälp av biträde. Om personen får flyktingstatus medföljer rätt till tre års tillstånd och familjeåterförening på vissa villkor.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.