fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Asylutredning och rättsprocedur

Advokater och ombud

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210226:

Asylnytt 21-02-26:

Migrationsöverdomstolen skickar tillbaka mål som avgjorts utan offentligt biträde till sidans topp

En familj som sökt asyl kom inte överens med sitt offentliga biträde inför att de skulle överklaga Migrationsverkets avslag. De ville anföra nya asylskäl och biträdet bad att få entlediga sig. Domstolen förordnade en annan person som biträde, men meddelade inte famliijen. Utredningen hade sänts till det biträde som inte längre var ombud. Det nya biträdet fick möjlighet att yttra sig men svarade inte. Kvinnan i den sökande familjen mailade domstolen och bad om information men fick inget svar. När hon väl fått reda på biträdesbytet så har hon sökt det nya offentliga biträdet men kontaktuppgifterna fungerade inte. Domstolen skickade ytterligare information till biträdet som inte heller nu yttrade sig. Därefter avgjordes målet. De sökande fick inte reda på att dom fallit förrän efter tre månader. Migrationsöverdomstolen har beviljat prövningstillstånd och undanröjer domen på grund av den bristfälliga handläggningen som gjort att de sökande inte fått möjlighet att yttra sig. Migrationsöverdomstolen anser också att det finns synnerliga skäl att bevilja byte av offentligt biträde en andra gång och förordnar den person som familjen har föreslagit. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Asylnytt 21-01-25:

Migr-överdomstolen: Barns rätt till offentligt biträde gäller även om det inte begärts till sidans topp

Två barn utan vårdnadshavare hade fått avslag på asylansökan men återkom till Sverige och sökte på nytt innan besluten hade preskriberats. Deras ärenden prövades därför som verkställighetshinder. Migrationsverket nekade ny prövning, Vid överklagan till Migrationsöverdomstolen anfördes att domstolen gjort fel som inte förordnat offentligt biträde. Barn utan vårdnadshavare har alltid rätt till offentligt biträde vid mål om att inte bevilja ny prövning, till skillnad från vuxna som måste begära offentligt biträde och som kan nekas biträde om det är "uppenbart" att överklagandet inte kommer att bifallas. Därför undanröjdes migrationsdomstolens dom. På grund av att det fanns ny utredning återförvisades ärendet till Migrationsverket. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 8855-20, MIG 2020:22 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25:

Migrationsöverdomstolen: Advokat hade rätt att delta på plats vid förvarsförhandling till sidans topp

Inför en förhandling om fortsatt förvarstagande kallade polisen det offentliga biträdet till att närvara via telefon. Av kallelsen framgick att ersättning för att närvara på plats inte skulle utgå. Advokaten valde ändå att infinna sig hos sin klient i förvaret. Polisens personal deltog från annan plats. Målet gäller om biträdet hade rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg. Polisen nekade ersättninge eftersom det inte kommit fram något som motiverade den personliga inställelsen. Det offentliga biträdet hävdade att det inte är en rättssäker ordning om polismyndigheten avgör behovet av närvaro i ett så ingripande mål som förvarstagande. JK yttrade sig och framförde att inställelse på plats borde vara huvudregel och att det är undantag som måste motiveras. Även Advokatsamfundet anförde att advokaten inte borde behöva förklara en åtgärd som typiskt sett får betraktas som rimlig. Migrationsöverdomstolen tar i sin dom upp flera skäl till att det kan vara "lämpligt" att biträdet ska finnas på samma plats som den förvarstagne, t.ex. om saken gäller den första nya prövningen av förvarstagandet, om tolk används eller om myndighetspersonerna deltar från en annan plats. Migrationsöverdomstolens bedömning är att den begärda ersättningen avser kostnader som uppdraget har krävt. Domen är vägledande.

Hämta Migrationsöverdomstolens referat i mål nr UM 7715-20, MIG 2020:23 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 21-01-25

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde måste ha fullmakt för att delges beslut till sidans topp

En person som ansökt om uppehållstillstånd hade fått avslag. Hon delgavs beslutet vid ett personligt besök på Migrationsverket. Därefter tog hon kontakt med sitt offentliga biträde om att hon ville överklaga och upplyste då även biträdet om vilket datum hon fått reda på beslutet. Att döma av handlingarna har hon misstagit sig på datum och migrationsdomstolen avvisade överklagandet som för sent inkommet. Nu har hon överklagat och påtalat att om det finns ett offentligt biträde så ska denne också delges beslutet och även underrättas om tidpunkt när den sökande delgivits. Detta hade inte skett. Därför begärde hon "återställande av försutten tid", dvs att få ny tid för överklagande. Migrationsöverdomstolen konstaterar att det visserligen fanns ett offentligt biträde men det framgår inte att biträdet hade fullmakt. Eftersom advokaten bara var offentligt biträde och inte även ombud för den sökande så gäller inte delgivningslagens bestämmelse om underrättelse till ombudet. Det var först i överklagandet som det offentliga biträdet angav att hon också är ombud. Begäran om försutten tid avslås. Källa kammarrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201124:

Asylnytt 20-11-24:

Högsta förvaltningsdomstolen godkänner biträdeslista, nu utvidgas användningen till sidans topp

Migrationsverket för en lista över personer som kan förordnas till offentliga biträden när den asylsökande inte har önskat någon särskild person. De som vill vara med på listan anmäler sig själva men Migrationsverket bedömer om personen är lämplig. Om någon avförs från listan kan hen inte få uppdrag på Migrationsverkets initiativ. Efter kritik från JO gjorde Migrationsverket det möjligt att överklaga ett sådant beslut. Denna ordning beskrivs i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande RS/003/2020.

Målet i Högsta förvaltningsdomstolen handlar om en advokat som avfördes från listan på grund av att hen uteslutits ur advokatsamfundet efter att uppsåtligen ha gjort orätt i sin verksamhet. Personen överklagade avlistningen. Förvaltningsrätt och kammarrätt biföll överklagan med motivering att Migrationsverket bara har befogenhet att avvisa ett ombud i ett enskilt mål som misskötts. Högsta förvaltningsdomstolen däremot godkänner i sitt resonemang listan, eftersom den bara är ett "internt beslutsstöd" och inte hindrar att enskilda beslutsfattare förordnar någon som offentligt biträde, till exempel på begäran av en sökande. Formellt fattade domstolen dock inte beslut om detta. Eftersom ett internt beslutsstöd inte kan överklagas skulle domstolarna inte ha prövat ärendet och deras avgöranden upphävs därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Migrationsverket har därefter tagit ett nytt rättsligt ställningstagande, RS/021/2020, där verket går längre än Högsta förvaltningsdomstolen och utvidgar kompetens- och lämplighetskraven till förordnanden som enskilda har begärt. Nekad listning eller avlistning ska inte längre gå att överklaga. Se separat nyhet från Migrationsverket.

Läs Migrationsverkets referat och hämta Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2859-19 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 20-11-19:

Migrationsverket skärper kraven för offentliga biträden till sidans topp

Migrationsverket har rätt att ta bort offentliga biträden från biträdesförteckningen om de missköter sig. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast tidigare i år. Migrationsverket har nu uppdaterat den rättsliga styrningen utifrån domen och skärper samtidigt kraven.

Det var i juli som Högsta förvaltningsdomstolen gav Migrationsverket rätt att ta bort offentliga biträden som är olämpliga från verkets biträdesförteckning.

- Efter vägledningen från Högsta förvaltningsdomstolen har vi nu tagit fram ett nytt rättsligt ställningstagande som ger oss bättre möjligheter att säkerställa att personerna i vår biträdesförteckning uppfyller våra kompetenskrav, säger Migrationsverkets tf rättschef, Carl Bexelius.

Enligt den rättsliga styrningen krävs svensk juristexamen eller motsvarande kunskaper i migrationsrätt, familjerätt och förvaltningsrätt samt processvana i svensk domstol, för att förordnas som offentligt biträde av Migrationsverket. Dessutom krävs också att personen har en ansvarsförsäkring och har registrerat sig för F-skatt.

Personer som inte uppfyller kompetenskraven eller som bedöms vara olämpliga att företräda asylsökande, exempelvis för att de uteslutits från advokatsamfundet eller har begått brott, kan avregistreras från Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden. Verkets beslut att avregistrera någon från förteckningen går inte att överklaga, enligt Högsta förvaltningsdomstolen.

Även fortsättningsvis kan sökande föreslå en person som Migrationsverket kan förordna som offentligt biträde. Det förutsätter dock att personen uppfyller både kompetenskraven och är lämplig för uppdraget, det vill säga uppfyller kraven för att ingå i verkets biträdesförteckning. Tidigare fanns inga formella kompetenskrav utan det räckte att personen var lämplig för att kunna förordnas som offentligt biträde, efter önskemål från den sökande.

(...)

Hela meddelandet (Extern länk)

Läs det rättsliga ställningstagandet om kvalitetskrav på offentliga biträden, RS 021/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

Migrationsverket 20-05-18:

Rättsligt ställningstagande angående vem som kan förordnas som offentligt biträde till sidans topp

Ställningstagandet vänder sig till handläggare och ersätter meddelandet RCI 04/2013. Av ställningstagandet framgår bland annat att det följer av rättshjälpslagen att en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget får förordnas som offentligt biträde. Har den rättssökande själv föreslagit någon som är lämplig ska personen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Det finns inga formella behörighetskrav, men som huvudregel ska den som förordnas ha juristexamen. För att någon annan ska anses lämplig ska den ha stora kunskaper på något särskilt område så att saken kan behandlas bättre eller effektivare. Personen måste ha ansvarsförsäkring. Personer som ska företräda barn bör ha kunskap om barn i migrationsprocessen och erfarenhet av att företräda barn. Biträdena väljs från en lista som advokater och jurister kan anmäla sig till. Lämplighetsbedömning ska göras i alla ärenden, men Migrationsverket antar att en person som är advokat eller jurist på advokatbyrå är lämplig, om inte personen uteslutits ur advokatsamfundet eller kan ifrågasättas på grund av skäl som gäller personlig redlighet. Om någon bedöms olämplig tas ett överklagbart beslut.

Hämta dokumentet, RS 003/2020 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsöverdomstolen: Ensamt barn har rätt till biträde även i mål om ny prövning till sidans topp

Ett ensamkommande barn som fått slutligt avslag på asylansökan ansökte om en ny prövning på grund av verkställighetshinder. Migrationsverket avslog ansökan. Barnet överklagade med hjälp av sin gode man och begärde samtidigt offentligt biträde. Domstolen avslog begäran. Överklagandet avslogs några dagar senare. Saken har nu nått Migrationsöverdomstolen som beviljade prövningstillstånd. Enligt Migrationsöverdomstolen gjorde domstolen fel, eftersom ett barn utan vårdnadshavare har rätt till offentligt biträde när ett beslut om att inte bevilja ny prövning överklagas. Lagen innehåller inga undantag från den regeln. Därför återförvisas ärendet till migrationsdomstolen. Källa kammarrrätten i Stockholm.

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 20-05-23:

Migrationsöverdomstolen: Advokat får inte ersättning för arbete efter nöjdförklaring till sidans topp

Målet gäller en person som återtog sin asylansökan och nöjdförklarade sig med beslutet att avvisa honom från Sverige. Han överklagade dock det återreseförbud han fick. Det offentligt biträdet hjälpte till med detta. Målet i Migrationsöverdomstolen gäller om det offentliga biträdet hade rätt till ersättning. Enligt Migrationsöverdomstolen kan frågan om återreseförbud ingå i det offentliga biträdets uppgifter som ska ersättas, om förordnandet fortfarande gäller. Men i det här fallet hade personen nöjdförklarat sig och själva asylärendet var avslutat. Därmed fanns inte längre något förordnande och det offentliga biträdet får inte ersättning. Källa kammarrätten i Stockholm.

Mål UM 19486-19, MIG 2020:9

Hämta referat från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191129:

Asylrättscentrum 19-11-20:

Guide - Att prata med barn till sidans topp

Vad bör man tänka på inför möte med barn som genomgår asylutredning? Hur kan du som offentligt biträde för barn vara ett bra stöd till barnet? Vilken annan hjälp kan barnet få? Vi på Asylrättscentrum delar nu vår guide till att prata med barn i asylutredningen.

Den här guiden har tagits fram av medarbetare på Barnens Asylrättscentrum och använts som en intern guide på Asylrättscentrum. Med anledning av att Barnkonventionen fyller 30 år har vi valt att dela med oss av det här hjälpmedlet för att arbeta med barn.

I den här guiden hittar du både en checklista för möten med barn inför asylrutredningen, och praktiska råd för hur du kan planera och genomföra möten med barn.

Hämta guiden (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00

Migr-överdomstolen: Advokat ska betalas för att överklaga beslut om handläggningstid till sidans topp

En advokat lämnade in en begäran att få sin klients asylärende avgjort då det gått mer än sex månader, en rättighet som numera finns i förvaltningslagen. Hon fick avslag och överklagade. Migrationsdomstolen biföll överklagandet, men beslutade att ingen ersättning skulle utgå till advokaten. Enligt domstolen ingår inte ett sådant överklagande i det offentliga biträdets uppgifter. Justitiekanslern och Advokatsamfundet har uttalat sig i ärendet och båda anser att advokaten borde fått betalt. Migrationsöverdomstolen kommer till samma slutsats. Överklagandet hänger samman med hennes uppdrag, och var nödvändigt för att försvara den sökandes intressen. Advokaten får betalt i enlighet med sin begäran.

Referat av mål nr UM 2994-19, MIG 2019:20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Asylnytt 19-05-03:

Prövningstillstånd: Ingår det i ombuds uppdrag att överklaga handläggningstid? till sidans topp

När en person hade väntat tre år utan att få ett första beslut i sitt asylärende, yrkade det offentliga biträdet att ärendet skulle avgöras. Domstol förelade Migrationsverket att avgöra ärendet skyndsamt. Men ombudet fick inte ersättning för tiden han lagt ner på detta. Migrationsöverdomstolen ska nu pröva om arbetsuppgiften ingår i det offentliga biträdets uppdrag. (Källor Infotorg Juridik och kammarrätten i Stockholm)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-05-03:

Migrationsöverdomstolen: God man är inte vårdnadshavare - offentligt biträde behövs till sidans topp

Ett ensamkommande barn hade fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande men överklagade för att få flyktingstatus. Migrationsdomstolen ansåg att det inte behövdes något offentligt biträde eftersom den sökande hade en god man. Men en god man är inte vårdnadshavare. Ensamkommande barn som saknar vårdnadshavare i Sverige har rätt till offentligt biträde även i statusärenden. Det finns inget krav på juridisk utbildning för att bli god man. Därför fanns inte grund för att avslå begäran, enligt Migrationsöverdomstolen.

Läs längre referat av Migrationsverket och hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171124:

Asylnytt 17-11-24:

Migrationsöverdomstolen: Rätten att välja biträde central i ett rättssamhälle till sidans topp

En person som sökt asyl i december 2015 uppmanades i februari 2017 att föreslå offentligt biträde. Det första förslaget godkändes inte på grund av att det tilltänkta biträdet var fullboka en tid framöver. Den asylsökande kom i mars med ett nytt förslag men fick samma svar. Det skulle dröja ca fem månader innan biträdet hade tid. Migrationsverket förordnade en annan person men den asylsökande överklagade. Nu har saken nått Migrationsöverdomstolen som citerar rättsjälpslagens förarbeten: "Möjligheten att i en rättslig angelägenhet få ett biträde som har kunskaper på det rättsområde som angelägenheten rör och som den enskilde känner förtroende för är av central betydelse i ett rättssamhälle." Domstolen påpekar att det är biträdets sak att bedöma möjligheten att fullfölja ett uppdrag. Det kan finnas skäl mot att förordna en önskad person om handläggningen kommer att fördröjas en avsevärd tid, men det ska vägas mot utlänningens intresse av att få det biträde som personen har förtroende för. I det här fallet hade den aylsökande sagt sig godta fördröjningen. Målet återförvisas till MIgrationsverket. Målnummer UM 8311-17, MIG 2017:21.

Läs eller hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-11-24:

Migrationsöverdomstolen: Ersättning för tolk måste täcka kortaste bokningsbara tid till sidans topp

Ett offentligt biträde hade yrkat ersättning för "avslutande åtgärder. Ersättningen gälle arbetstid plus tolkarvode för en timme. Domstolen satte ned båda ersättningarna sattes ned till en halvtimme. Det offentliga biträdet överklagade och skickade in prislista som visade att det inte går att boka tolk för mindre än en timme. Migrationsöverdomstolen gick med på det argumentet och slog fast att ersättningen för tolk ska motsvara en timme. "Ersättning för utlägg avseende tolkkostnader som uppdraget har krävt måste åtminstone ersättas med det belopp som motsvarar minsta bokningsbara tolktid" sammanfattar domstolen.

Målnummer UM 8837-17, MIG 2017/22

Läs eller hämta domstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170309:

Asylnytt 17-03-08:

Migrationsöverdomstolen: Offentligt biträde har rätt till ersättning för rutinarbete till sidans topp

Ett offentligt biträde i ett asylärende specificerade i sin kostnadsräkning till Migrationsverket rutinmässiga arbetsuppgifter såsom registrering, brev med kallelse till sökanden och tolkbokning. Migrationsverket ville inte ersätta dessa kostnader eftersom verket ansåg att de skulle ingå i timkostnadsnormen, och normalt utföras av andra anställda på byrån. Migrationsdomstolen gjorde samma bedömning. Men Migrationsöverdomstolen konstaterar att det inte finns något i lagen som säger att biträdet bara har rätt till ersättning för juridiskt kvalificerat arbete. Det kan utläsas av förarbetena att vissa rutinuppgifter kan ingå, liksom av ett rättsfall där det framgår att rutinuppgifter inte behöver särredovisas om de inte uppgår till mer än 20 minuter. Biträdet får den ersättning han begärt. Mål UM 5736-16, MIg 2017:3.

Domen har senare publicerats med ett referat av Migrationsverket.

Läs referat och hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Hämta referat från Sveriges Domstolar (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsöverdomstolen: Förskott till biträde kan beviljas för utlägg och tidsspillan till sidans topp

Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande beslut slagit fast att Migrationsverket kan bevilja förskott för inte bara för det arbete ett offentligt biträde har lagt ner, utan även för tidsspillan och för utlägg såsom reseersättning.

Målnummer 1502-16

i ett annat mål hade Migrationsverket nekat ett biträde förskott med motivering att handläggningen inte kunde beräknas ta mer än sex månader. (Detta visade sig under ärendets gång vara felaktigt.) Migrationsöverdomstolen påpekar att Migrationsverket alltid måste göra en individuell bedömning. Migrationsverkets balans är en faktor som måste vägas in. Ingen åtgärd vidtas eftersom biträdet numera har hunnit få betalt.

Målnummer UM2351-16

Hämta kammarrättens referat om förskott för utlägg mm (Extern länk)

Hämta referatet av målet om handläggningstid från domstolarnas hemsida genom sökning på målnumret; använd avancerad sökning (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161123:

Asylnytt 16-11-23:

EU-direktiv gör att den som överklagar avslag om ny prövning får offentligt biträde till sidans topp

Beslut från Migrationsöverdomstolen: En person som fått slutligt avslag på asylsansökan begärde ny prövning enligt Utlänningslagen 12:19. Efter avslag överklagade personen och begärde offentligt biträde. Frågan om offentligt biträde har nu avgjorts av Migrationsöverdomstolen. Enligt det ändrade asylprocedurdirektivet finns en rätt till offentligt biträde vid överklagande av ett nej till ny prövning. Sverige borde ha infört direktivet förra sommaren. Eftersom det inte skett så har regler i direktivet direkt effekt i Sverige om de är ovillkorliga, klara och precisa. Direktivet tillåter visserligen staterna att ställa villkor för offentligt biträde i sin lagstiftning, men eftersom Sverige inte infört regeln så finns inte heller några undantag. Migrationsöverdomstolen avgjorde att personen har rätt till offentligt biträde.

Asylnytts kommentar: Fram till den 1 januari bör det nu gälla ovillkorligt att den som har fått nej till en ny prövning får offentligt biträde. Regeringens proposition om lagändringar på grund av asylprocedurdirektivet behandlas just nu i riksdagen. Lagändringarna ska gälla från 1 januari. Rätten till offentligt biträde införs då, men med villkoret "om ... det inte är uppenbart att överklagandet inte kommer att bifallas".

Hämta Migrationsöverdomstolens referat (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.