fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av asylsökande

Vård och handikappomsorg för asylsökande

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 200523:

Disabled Refugees Welcome 20-04-30:

AMiD - Tillgänglighet till tjänster för migranter med funktionsnedsättning till sidans topp

Detta behovsutvärderingsverktyg (Needs Assessment Tool eller NAT) har utvecklats inom ramen för det europeiska projektet AMiD - Tillgänglighet till tjänster för migranter med funktionsnedsättning (Access for Migrants with Disabilities) som strävar efter att bidra till effektiv hantering av mottagning och integration av asylsökande och migranter med funktionsnedsättning i EU.

Definition av behovsbedömningsverktyget:

Behovsbedömningsverktyget har utvecklats med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och används i AMiD-projektet för att bedöma migranter med funktionsnedsättning. Behovsbedömningsverktyget följer principerna i UNCRPD i ett försök att prioritera individens behov och önskemål vid bedömning av funktionsnedsättning. Frågorna i behovsbedömningsverktyget är därför utformade och utvecklade på ett användarvänligt och tillgängligt sätt så att individen ska få möjlighet att göra sin röst hörd. Behovsbedömningsverktyget möjliggör effektiv samordning, informationsdelning, utvärdering, jämförelse och analys i hela Europa.

(...)

Varför har vi utvecklat detta verktyg?

Behovsbedömningsverktyget är en interaktiv plattform avsedd att identifiera migranter med funktionsnedsättning när de anländer till Europeiska unionen. Behovsbedömningsverktyget har följande syften:

+ Hjälpa icke-statliga organisationer och lokala myndigheter att bedöma och på lämpligt sätt stödja migranter med funktionsnedsättning i EU.

+ Förbättra registreringsprocessen, eftersom det kan användas i alla skeden av asyl- och/eller mottagningsprocessen.

+ Öka kunskaperna och svarsförmågan hos olika yrkesgrupper som arbetar med migranter och/eller personer med funktionsnedsättning.

(...)

Till verktyget (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200410:

Asylrättscentrum 20-03-30:

Information about Corona for asylum-seekers or people residing without papers till sidans topp

Many people are talking about the corona/covid-19 virus right now. The Swedish Refugee Law Center gathers information about how this affects asylum-seekers and people residing in Sweden without papers. When we receive important new information, we will update this page.

What is corona/covid-19 and how does it affect me?

Corona/covid-19 is a virus spreading all over the world. There are things you can do to lower the risk of getting the disease yourself or infecting others. You can read more about this here:

Not all people that suspect they have caught corona/covid-19 needs to see a doctor. Most people do not get critically ill from the disease. Most people experience fever, coughing, headache, the sniffles and/or general body pain. The advice in most cases is to stay at home and try to treat yourself. It is very important to not meet other people if you feel any of the symptoms listed above. This advice is the same for all people in Sweden, not just asylum-seekers or people residing in Sweden without papers.

Some people can however get critically ill from the disease. People over 70 years old and people with cardiovascular diseases, lung diseases, diabetes and/or high blood pressure are facing the highest risk of getting critically ill. People in the mentioned risk-groups may need health care more often than others. Some people with corona/covid-19 can experience breathing difficulties. That condition can need hospital care.

What happens if I suspect that I have caught corona/covid-19 and I have an appointment at the Swedish Migration Agency?

The Swedish Migration Agency has decided to paus some of the application interviews between den March 30th and April 14th.

(...)

Hela artikeln (Extern länk)

Information på lätt svenska (Extern länk)

Information in other languages (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Umeå Universitet 19-05-29:

Brister kring hälsoundersökningar av asylsökande till sidans topp

Det saknas ett enhetligt nationellt system för hälsoundersökning av personer som söker asyl i Sverige. Det bidrar till att många asylsökande inte genomgår någon hälsokontroll, något som är till nackdel både för dem själva och för möjligheten att upptäcka smittsamma sjukdomar. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

- Tidigare har det antagits att många asylsökande inte vill delta i hälsoundersökningar, men mina studier tyder på att det låga deltagandet snarare beror på strukturella hinder, säger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

I avhandlingen framgår att det råder avsevärda skillnader mellan Sveriges 21 landsting och regioner ifråga om strukturer, rutiner, uppföljning och resultat för hälsoundersökning av asylsökande. I stor utsträckning sker hälsokontroller av asylsökande vid särskilda vårdenheter parallellt med den ordinarie primärvården, och initial information till asylsökande om inbjudan till undersökning sköts av Migrationsverket. Problem i kommunikationen innebär bland annat att tillgängligheten begränsas. Under många år i följd har mindre än 50 procent av de asylsökande genomgått någon hälsokontroll, men de regionala variationerna är stora.

I avhandlingen uttrycker asylsökande ofta en positiv inställning till att bli erbjudna hälsoundersökning, men attityden är ändå ambivalent. Asylsökande känner misstro mot myndigheter och saknar information om syftet med hälsoundersökningen och om resultatet kan komma att påverka deras asylansökan.

Bland dem som hade genomgått undersökningen blev attityden mer negativ efteråt. De asylsökande upplevde att hälsoundersökningen var begränsad till att fokusera på smittsamma sjukdomar, exempelvis HIV, men inte på de hälsoproblem de själva upplevde att de behövde hjälp med.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-03:

Skriftlig fråga: Samordningsnummer för asylsökande inom hälso- och sjukvården till sidans topp

Fråga 2018/19:453 av Barbro Westerholm (L)

En pm om samordningsnummer som en identitetsbeteckning på en person som inte är, och aldrig har varit, folkbokförd i Sverige har 2016 tagits fram av Skatteverket i samråd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Statens skolverk. Socialstyrelsen anser att en säkrare identifiering av asylsökande är en angelägen och brådskande patientsäkerhetsfråga. Migrationsverket har ställt sig positivt till införande av samordningsnummer för asylsökande, men verket är oenigt med Skatteverket om vilken sekretess som bör gälla för vissa uppgifter om enskilds personliga förhållanden.

I betänkandet Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande (SOU 2018:22) gjordes bedömningen att regeringen skyndsamt bör ta ställning till om förslag till lagstiftning om samordningsnummer bör tas fram utifrån befintliga underlag och att Migrationsverket ska rekvirera samordningsnummer för samtliga asylsökande, alternativt att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med uppdraget att se över frågan och då också överväga ytterligare möjligheter att tilldela samordningsnummer, utöver dem som finns i dag. SKL instämmer i detta.

Identifiering av en asylsökande som söker hälso- och sjukvård är en viktig patientsäkerhetsfråga.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

När avser regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om samordningsnummer för asylsökande, alternativt när en utredning om frågan kan komma att tillsättas.

Svar av Finansminister Magdalena Andersson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

FARR 18-10-31:

En viktig bok om omsorg till sidans topp

Många ensamkommande unga lider av psykisk ohälsa både efter påfrestningarna under flykten och på grund av svåra omrsändigheter i Sverige. Vårdpersonal ställs inför utmaningen att erbjuda omsorg och behandling som fungerar i de ensamkommandes situation. Utifrån det behovet har Region Skåne nu givit ut boken "En viktig bok om omsorg". Det är en metodhandbok för yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Boken baseras på forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas upplevelser. Den är tänkt att "användas som en erfaren arbetskollega". Läsaren kan slå upp specifika frågor eller få stöd när de egna metoderna och arbetssätten upplevs otillräckliga eller inte anpassade för ensamkommande. Boken innehåller även övningsuppgifter och tips. Den kan skickas efter som bok eller laddas ned i digital form.

Läs mer hos Region Skåne (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

MIND 18-06-08:

Mind vill nyansera debatten om ungas psykiska hälsa till sidans topp

Minds nya rapport "Unga mår allt sämre - eller?" visar att även om ungas psykiska ohälsa är ett av våra främsta folkhälsoproblem, har förekomsten av allvarligare psykisk ohälsa inte ökat under det senaste decenniet.

Det kommer allt fler larmrapporter om att unga mår psykiskt dåligt i Sverige. Unga uppger att de upplever fler psykiska besvär och de konsumerar mer sjukvård för dessa symtom. Även användningen av antidepressiva läkemedel har ökat avsevärt de senaste tio åren.

- Mind vill nyansera debatten kring ungas psykiska hälsa då det finns en risk att alarmistiska budskap påverkar unga negativt och förmedlar en känsla av hopplöshet, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

Unga upplever allt oftare psykosomatiska symptom, vilket signalerar att vi behöver uppmärksamma de förändrade livsförutsättningar som unga har idag och stärka ungas förmåga att hantera tillvaron.

Yngre generationer är idag öppnare med sina känslor och är bättre på att identifiera och förmedla negativa känslor än tidigare. Fler symtom förknippas också med en diagnos än tidigare vilket leder till att de fångas upp i statistiken.

- Ibland är svaret inte en diagnos eller medicin utan att som ung få gehör för problem i sin specifika situation. Genom att utgå från ungas behov och lyssna kan vi lättare förstå deras utmaningar, säger Karin Schulz.

Rapporten visar att det idag finns en tendens att individualisera dåligt mående, det vill säga att försöka hitta lösningarna hos individen, och att det riskerar att det blir en slagsida åt behandling och medikalisering. Samtidigt lyfter rapporten att unga som behöver vård för sina psykiska besvär bör får ett mycket snabbare, mer individanpassat och koordinerat stöd.

Rekommendationerna som rapporten ger är:

(...)

Läs mer och hämta rapporten i kort eller lång version (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Läkare Utan Gränser 18-01-15:

Rapport: Tillvaron i Sverige bidrar till psykisk ohälsa hos asylsökande till sidans topp

En ny rapport från Läkare Utan Gränser visar att asylsökandes ovissa livssituation i Sverige påverkar deras psykiska hälsa negativt. Rapporten belyser ett flertal hinder som gör att asylsökande inte får den vård de har rätt till och behöver. Läkare Utan Gränser efterlyser fler insatser för att förbättra det psykosociala stödet till asylsökande.

Rapporten Ett liv i limbo baseras på Läkare Utan Gränsers projekt för asylsökandes psykiska hälsa i Sverige. Organisationen har lång erfarenhet av att arbeta med psykosocialt stöd till människor på flykt världen över, men detta är första gången ett liknande projekt genomförs i Sverige.

Läkare Utan Gränser har genom projektet, som pågick mellan augusti 2016 och augusti 2017, erbjudit psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Skaraborgs län. De flesta kommer från krigsdrabbade länder som Afghanistan, Syrien och Irak. Stödet har bestått bland annat av screenings för att identifiera psykisk ohälsa, stödsamtal med rådgivare och sociala aktiviteter.

Rädsla för framtiden leder till oro och stress

Läkare Utan Gränser har under projektets gång screenat 219 asylsökande för symptom på psykisk ohälsa. I mer än hälften av fallen har man gått vidare med fördjupad bedömning och stödsamtal. De vanligaste symptomen som asylsökande visat vid denna bedömning är relaterade till ångest, depression och posttraumatisk stress.

Den ovissa och maktlösa situation som asylsökande befinner sig i har en stor påverkan på deras psykiska hälsa. De mest förekommande negativa livshändelserna som asylsökande rapporterat vid fördjupad bedömning har varit:

+ Rädsla för framtiden (29 procent)

+ Fördröjningar i asylprocessen (25 procent)

+ Rädsla för utvisning (23 procent)

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Stockholms Läns sjukvårdsområde 17-12-11:

BUP Stockholm stärker stödet för ensamkommande barn och unga till sidans topp

Antalet ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län har flerdubblats de senaste åren och behovet av Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) insatser beräknas vara fortsatt högt framöver. Nu startar BUP Stockholm ett projekt för att stärka stödet för ensamkommande unga.

I projektet anställs sex kuratorer. De kommer medverka i patientarbete som en länk mellan Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och andra aktörer runt ungdomarna, så som socialtjänst, god man och personal på boenden. Kuratorerna kommer också utveckla former för bättre samverkan mellan BUP och andra aktörer.

- Ensamkommande asylsökande ungdomar är en sårbar grupp som har en högre grad av psykisk ohälsa och psykiatriska svårigheter. De behöver ofta vård och behandling över en relativt lång tid, även efter att de har fått uppehållstillstånd, säger Mikael Billing, BUP Stockholms projektledare.

I BUP har man sett ett mönster av att ensamkommande ungdomar som har behov av långa och omfattande insatser ändå avslutar kontakten med BUP i förtid. Ett mål med projektet är att höja andelen patienter som fullföljer sin behandling. Dessutom behöver övergången till vuxenpsykiatrin bli smidigare.

- Det är angeläget att få till en högre grad av kontinuitet i vården för ensamkommande barn och ungdomar, både inom BUP och tillsammans med andra vårdgivare. Genom den här satsningen får vi mycket bättre förutsättningar att erbjuda de här ungdomarna vård och stöd med högre kvalitet, säger Mikael Billing.

Projektet utförs på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting och finansieras med statliga stimulansmedel. Det pågår från och med hösten 2017 fram till slutet av 2018, men kan komma att förlängas.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Akademiska Sjukhuset 17-12-11:

Ökad samordning ska ge traumatiserade flyktingar bättre vård till sidans topp

Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) på Akademiska sjukhuset har fått ett treårigt statligt projektanslag för att förbättra och effektivisera vården för nyanlända flyktingar med trauman och annan psykisk ohälsa. Detta ska ske genom utökad samordning med andra aktörer i Uppsala län. På enhetens öppenmottagning utreds och behandlas personer med svåra trauman från krig, etnisk rensning, fängelse eller tortyr.

- Projektets syfte är att effektivisera insatser för nyanlända asylsökande och flyktingar med uppehållstillstånd och posttraumatisk stress samt annan psykisk ohälsa. Det ska ske genom bättre samverkan med alla vårdgivare i länet och mer samordnade insatser, från identifiering till stöd eller behandling, säger Manuel Fernandez Gonzalez, överläkare och projektledare.För flyktingar med uppehållstillstånd innebär tidig diagnos och behandling bättre hälsa och funktion, att de kan lära sig språket och komma i arbete. Integrationen i samhället underlättas på flera sätt.

Enheten för transkulturell psykiatri startades 1985. Till öppenvårdsmottagningen remitteras flyktingar och invandrare över 18 år med prioritering av nyanlända för utredning och vård. Behandlingar som erbjuds är till exempel traumafokuserad behandling och gruppbehandling med fokus på trauma och migrationsstress.

- Flyktingar som kommer till Sverige idag från exempelvis Syrien har helt andra behov än de stora grupper som kom från Bosnien och andra länder under 1990-talet. De är mer traumatiserade av krig och terrorism. En annan stor och sårbar grupp är unga afghaner som får avslag som regel och kan vara traumatiserade. Posttraumatisk stress är vanligare i de grupper som kommer idag och leder till lidande och funktionssvårigheter. Många söker vård på psykakuten och vissa blir inlagda. Prognosen blir bättre om vårdbehoven upptäcks tidigt och personen får adekvat stöd/behandling. Då minskar risken för kroniska symtom, att personen drabbas av andra sjukdomar och långvarig sjukskrivning, framhåller Manuel och fortsätter:

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Uppsala Universitet 17-12-19:

Gruppsamtal minskar symptom på posttraumatisk stress hos ensamkommande till sidans topp

Att vara med i en grupp för posttraumatisk stress kan vara effektivt för ensamkommande ungdomar. I en ny studie med 46 deltagare blev var femte ungdom helt fri från sina symptom på posttraumatisk stress och många mådde bättre efter att ha deltagit i en grupp. Metoden som använts heter Teaching Recovery Techniques, TRT, och studien från Uppsala universitet är den första i Skandinavien där metoden används. TRT sprids nu i Sverige för att ge fler barn som mår dåligt efter svåra upplevelser verktyg för självhjälp.

Studien innefattade 10 grupper med 46 ungdomar mellan 13 och 18 år. Grupperna har träffats vid sex tillfällen och har letts av personal i kommun eller primärvård som har fått utbildning i metoden.

Ungdomarna hade fått fylla i ett frågeformulär innan för att se om de screenade positivt för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Vid starten hade 84 procent av ungdomarna dessutom medelsvår eller svår depression och 48 procent uppgav självmordstankar eller självmordsplaner. Efter sex veckor kunde man se en minskning av både depressions- och PTSD-symptomen. Efter tre månader gjordes intervjuer med 22 av ungdomarna som kunde berätta om hur de använde sig av verktygen i metoden.

- En av killarna berättade att han återvunnit kontrollen över sig själv efter att ha deltagit i gruppen. Innan dess hade han styrts helt av allt han hade upplevt, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170515:

Västra Götalandsregionen 17-05-03

Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 till sidans topp

Syftet med denna rapport är att ge en bild av asylsökandes sjukvård- och tandvårdskonsumtion i Västra Götaland under perioden 2011-2016 som underlag för planering av framtida hälso- och sjukvård i regionen.

Asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016.

Asylsökande erhåller mindre vård jämfört med övriga befolkningen, och vårdkonsumtionsmönstret skiljer sig åt. Vuxna asylsökande personer erhöll mindre primärvård med undantag år 2016 och mindre specialiserad vård, men fler akutmottagningsbesök och slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda i Västra Götaland. Asylsökande barn erhöll mindre primärvård, fram till år 2016 men får generellt mer vård jämfört med folkbokförda barn i regionen. Särskilt stora skillnader ses inom den psykiatriska vården, där asylsökande barn både har fler öppenvårdskontakter och fler slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda barn. Asylsökande får tandvård i samband med att akuta besvär uppkommer, samtidigt som man finner ett stort ackumulerat tandvårdsbehov. Asylsökande barn får i låg grad den förebyggande tandvård som de har rätt till.

Antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt hösten 2015. Under 2016 minskade antalet påtagligt. I januari 2017 fanns 18 000 asylsökande i Västra Götaland. Därtill finns ett okänt antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) och antalet förväntas öka som en följd av lagändringar. Den asylsökande populationen är mycket yngre än den folkbokförda. Majoriteten är pojkar och unga män, medan väldigt få asylsökande är över 65 år. Rapporten beskriver vårdkonsumtion i åldrarna 0-64 år.

En hälsoundersökning erbjuds alla asylsökande. Enligt fakturerade uppgifter genomgår ungefär hälften av alla asylsökande en sådan. Enhetlig registrering och uppföljning av hälsoundersökningar saknas dock i vårddatabasen varför uppgifterna är osäkra.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.