fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av asylsökande

Ensamkommande barn

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210226:

Migrationsverket 21-02-12:

När rätt till statlig ersättning inträder för barn utan vårdnadshavare till sidans topp

Rättsligt ställningstagande RS/002/2021, ersätter tidigare meddelat SR 01/2017

Från vilken tidpunkt kommuner och regioner ska ha rätt till ersättning för kostnader för asylsökande barn utan vårdnadshavare innan formell asylansökan är registrerad hos Migrationsverket

Av asylprocedurdirektivet följer att en viljeyttring ska ske till en myndighet som är behörig att ta emot en asylansökan. En asylansökan ges in till Migrationsverket2. Enligt lagstiftaren är de myndigheter som typiskt sett kan komma i kontakt med personer som vill söka asyl även Polismyndigheten (särskilt gränspolisen), Tullverket och Kustbevakningen3. De ska därmed även ses som behöriga myndigheter att ta emot en viljeyttring om att ansöka om asyl. En socialnämnd i en kommun kan inte ansöka om asyl för ett barns räkning4.

Ett barn utan vårdnadshavare ska betraktas som asylsökande från den tidpunkt när denne uttrycker en vilja om att ansöka om asyl inför en behörig myndighet även om själva asylansökan inte handläggs förrän den har blivit bekräftad av god man eller ett offentligt biträde. Kommuner, regioner och öppenvårdsapotek har därför rätt till statlig ersättning för kostnader redan från datumet för viljeyttringen förutsatt att asylansökan sedan fullföljs.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

Rädda Barnen 20-12-04:

Rapport lyfter ensamkommandes röster: "Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv" till sidans topp

I Rädda Barnens aktuella rapport I väntan på livet, lyfts röster från ungdomar som kom ensamma som barn till Sverige under 2015-2016. Ofta efter en livsfarlig flykt. I rapporten skildras starka berättelser som visar på stora brister i stödet från samhället.

I rapporten beskrivs hur dessa ungdomar drabbats hårt av Sveriges bristande kapacitet att ta emot och hantera ett ökat antal asylärenden. Rädda Barnen har mött många av dessa barn och unga, och sett hur de fallit mellan stolarna. Kontrasten mellan vilket stöd som de kan få innan och efter 18-årsdagen, är mycket stor. På grund av detta har de hamnat i olika former av utsatthet, där deras tillvaro i Sverige hänger på en skör tråd.

- Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv, säger Ali 19 år, som kom till Sverige 2015.

Ungdomarnas berättelser, tillsammans med erfarenheterna från professionella och ideella som mött ungdomarna i Rädda Barnens verksamheter, visar hur den så kallade gymnasielagens krav ofta ter sig orimliga att nå upp till.

- I våra verksamheter ser vi stora behov som grundar sig i psykisk ohälsa, konstanta flyttar, hemlöshet och en utbredd känsla av hopplöshet. Ett återvändande till ursprungslandet ses många gånger inte som ett alternativ, då det för de flesta innebär stora risker. Vi möter unga som förmedlar en stark vilja att vara en del av det svenska samhället; att studera och etablera sig på arbetsmarknaden, men framtiden för ungdomarna står fortfarande på spel, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.

(...)

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

Asylrättscentrum 19-12-16:

Att bli 18 år - en handbok till sidans topp

Den här handboken riktar sig till dig som kom till Sverige som ensamkommande barn, och blir 18 år under asylprocessen.

När du fyller 18 år blir du myndig i Sverige och ses därför som vuxen. För dig utan uppehållstillstånd i Sverige kan det bli en tid av stora och omvälvande förändringar - från att ha betraktats som barn och haft tillgång till en god man som hjälpt dig i din kontakt med svenska myndigheter kan du nu tvingas klara dig helt själv.

Den här handboken riktar sig till dig som kom till Sverige som ensamkommande barn, och blir 18 år under asylprocessen. I handboken har vi sammanställt information som vi tycker att du bör känna till om vad som händer när du blir 18 år och därmed betraktas som vuxen i Sverige. Handboken kan även läsas av andra vuxna i din närhet så att de förstår vad som förändras när du blir 18 år.

Hämta handboken (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191214:

Europarådet 19-12-11:

Recommendation to make guardianship for unaccompanied children more effective till sidans topp

The Committee of Ministers has adopted a Recommendation to member States on effective guardianship for unaccompanied and separated children in the context of migration.

Migration puts children, especially unaccompanied or separated from their parents, in a very vulnerable position. Children are forced to flee or migrate from their homes for various reasons: to escape from conflict, violence, for the purpose of family reunification, as a result of changes in the environment that affect their lives, or the search for better economic, social or cultural conditions. Such a journey increases the risk of violating their fundamental rights and freedoms.

This Recommendation seeks to ensure that unaccompanied and separated children's rights and their best interests are respected in line with international and European standards. It also seeks to ensure that guardianship is effectively provided and is appropriate to the rights and specific needs of the children concerned.

Fullständigt pressmeddelande med länk till rekommendationstexten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181218:

Migrationsverket 18-12-17:

Justerad modell för fördelning av ensamkommande asylsökande barn till sidans topp

Migrationsverket har på regeringens uppdrag nu justerat modellen för hur ensamkommande asylsökande barn fördelas mellan kommunerna. Förändringen ger kommunerna större frihet att själva fördela mottagandet inom länen.

Från 2016 och fram till i dag har antalet asylsökande ensamkommande barn stadigt minskat. Barnen har hittills fördelats enligt en modell där varje enskild kommun fått ta emot en viss andel ensamkommande barn. Särskilt för små kommuner har det inneburit ett mycket litet mottagande, ner till endast en eller ett par individer per år.

- Det kan vara en utmaning att organisera ett mottagande för mycket få personer, särskilt för små kommuner. Därför har regeringen bett oss att justera anvisningsmodellen för ensamkommande barn, säger Richard Svanegård, expert på Migrationsverket.

Kan överlåta till annan kommun

En bärande idé med den justerade modellen är att den tillåter kommuner att överlåta hela eller delar av sin andel av mottagandet till en annan kommun i samma län som önskar ett större mottagande.

- Den justerade modellen öppnar för möjligheten till förbättrad regional samordning av mottagandet av ensamkommande asylsökande barn, säger Richard Svanegård.

En eventuell omfördelning utgår från en frivillig överenskommelse mellan berörda kommuner inom ett län.

- Det ska poängteras att det totala antalet anvisningar som rör ensamkommande asylsökande barn till ett enskilt län blir exakt lika stort oavsett om omfördelning ägt rum inom länet eller inte. Därför påverkar en omfördelning inom ett län inte utfallet i något annat län, säger Richard Svanegård.

Den justerade modellen har tagits fram i samråd mellan Migrationsverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Modellen införs formellt vid årsskiftet.

Läs mer och se statistik (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181204:

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering 18-11-25:

Stöd till ensamkommande barn och unga - effekter, erfarenheter och upplevelser till sidans topp

Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter

Det saknas forskning om vilka effekter olika typer av stödjande insatser har för ensamkommande barn och unga. Det finns däremot en hel del intervjustudier, det vill säga studier som gjorts med en kvalitativ design kring deras erfarenheter och upplevelser. Utifrån en genomgång av dessa har SBU ringat in vad som främjar och hämmar utveckling och välmående hos ensamkommande barn och unga.

Läs mer och hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 181108:

FARR 18-10-31:

En viktig bok om omsorg till sidans topp

Många ensamkommande unga lider av psykisk ohälsa både efter påfrestningarna under flykten och på grund av svåra omrsändigheter i Sverige. Vårdpersonal ställs inför utmaningen att erbjuda omsorg och behandling som fungerar i de ensamkommandes situation. Utifrån det behovet har Region Skåne nu givit ut boken "En viktig bok om omsorg". Det är en metodhandbok för yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Boken baseras på forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas upplevelser. Den är tänkt att "användas som en erfaren arbetskollega". Läsaren kan slå upp specifika frågor eller få stöd när de egna metoderna och arbetssätten upplevs otillräckliga eller inte anpassade för ensamkommande. Boken innehåller även övningsuppgifter och tips. Den kan skickas efter som bok eller laddas ned i digital form.

Läs mer hos Region Skåne (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180718:

FARR 18-07-11:

Sveket mot de ensamkommande till sidans topp

Barnrättsbyrån konstaterar en extrem utsatthet hos unga ensamkommande efter de senaste årens nedmontering av lagar och skyddssystem.

I den nyligen utkomna rapporten Sveket kartlägger Barnrättsbyrån det paradigmskifte som skett inom den svenska välfärden sedan 2015. Parallellt med att Sverige stiftat en av Europas hårdaste asyllagar har välfärdssystemet urholkats och ansvaret förskjutits till ideella organisationer, med resultatet att en hel grupp - ensamkommande barn och unga - försatts i enorm utsatthet.

Mer konkret handlar det om den tillfälliga lagen, åldersuppskrivningarna, den förändrade vårdkedjan för ensamkommande barn och den LMA-lagstiftning som innebär att personer över 18 år med avslagsbeslut inte längre får ersättning eller boende från Migrationsverket.

Barnperspektiv saknas

Intervjuer med tjänstemän på socialtjänsten, Migrationsverket och gränspolisen, jurister från Rådgivningsbyrån och representanter för Stadsmissionen varvas med berättelser från ensamkommande själva. Bilden av en akut skyddslöshet, orsakad av rättsosäkra, utdragna asylprövningar och åldersuppskrivningar i kombination med ett nedmonterat samhälleligt stöd och ett hårdnat politiskt klimat, är entydig.

Rådgivningsbyrån poängterar att den tillfälliga lagen helt saknar barnperspektiv, vilket får konsekvenser i alla led och orsakar en situation som är närmast barnfientlig. Man påtalar också det paradoxala i att vilja göra barnkonventionen till svensk lag samtidigt som man helt uteslutit barnperspektivet vad gäller asyllagstiftningen, på ett sätt som försätter ensamkommande unga i enorm utsatthet.

Avslagskultur och försvårade omständigheter utan LMA

(...)

Läs mer och ladda ner rapporten här (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180614:

Barnrättsbyrån 18-06-07:

Sveket - En rapport om hur Sverige vände ryggen till de ensamkommande till sidans topp

Sveket är en rapport som visar på hur Sverige sedan hösten 2015 systematiskt nedmonterat många av de lagar och skyddssystem som påverkar unga ensamkommande. Rapporten fokuserar på den extrema utsatthet som kommit att bli ett resultat av de senaste årens signalpolitik.

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att ur ett juridiskt och socialt perspektiv kartlägga förändringarna i asyllagstiftningen och den systematiska nedmonteringen av de svenska skyddssystemen som startade november 2015, samt belysa vilka konsekvenser det har fått för de ensamkommande barn och unga som befinner sig i Sverige. I rapporten berättar våra ungdomar om sina erfarenheter av vad som har hänt sedan de kom till Sverige och vi intervjuar myndighetspersoner från polisen, socialtjänsten och Migrationsverket. Även representanter från Stockholms Stadsmission och engagerade lärare intervjuas. I intervjuerna berättar de olika personerna om sina erfarenheter av den förändrade situationen för ensamkommande barn och unga och om den svåra situation som tjänstemän men framförallt de unga har försatts i. Rapporten är skriven av Barnrättsbyråns medarbetare och utgår ifrån vad vi möter i vår verksamhet.

Det som blir tydligt under intervjuerna är att utsattheten som de ensamkommande hamnar i, inte på något sätt går att jämföra med hur det har sett ut i Sverige tidigare. De personer vi intervjuat i rapporten vittnar om rättsosäkerhet, barnfientliga system, ogenomtänkta lagändringar, myndigheter som inte ges förutsättningar att göra ett gott arbete och en växande grupp ungdomar som puttas ut ur samhället till ett liv med stora risker för människohandel och exploatering. Flera av de vi har pratat med menar att de åtgärder som vidtagits för att stänga folk ute från Sverige på många sätt strider mot FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

(...)

Hämta rapporten (Extern länk)

Läs som pdf (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171110:

Uppsala Universitet 17-05-21:

Intervjustudie: Socialt stöd för ensamkommande barn i relationen till gode mannen till sidans topp

Masteruppsats, medicinska fakulteten, Arta Behzad

Ensamkommande barn som söker asyl som politiska flyktingar är allt mer förekommande. Den mest avgörande perioden för de ensamkommande barnen är den tid då de anländer till Sverige och hur de då tas emot. Den gode mannen är en av de personer som de träffar vid ankomsten och är en viktig och uppskattad person för de ensamkommande barnen. Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för vad ensamkommande barn anser vara betydelsefullt i relationen till den gode mannen under asylprocessen. Data har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att en god relation till den gode mannen är betydelsefull för ensamkommande barn. Det har även framkommit att studiedeltagarna önskar att gode män ska ha tidigare erfarenhet som gode män när de åtar sig ett uppdrag, att den gode mannen bör vara tillgänglig, att denne ska se uppdraget som en mer informell relation samt att de ska fungera som ersättare för förälder/föräldrar. Studien har också visat att emotionellt stöd är betydelsefullt för de ensamkommande barnen. Slutsatsen av denna intervjustudie är att den gode mannen var en betydelsefull person i de ensamkommande barnens liv under asylprocessen där de fick praktiskt stöd men efterfrågade mer emotionellt stöd. Vidare förväntade de sig också att den gode mannen ska vara mer som en vän eller en förälder.

Hämta studien (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Barnombudsmannen 17-10-26:

Överläggningar om ensamkommandes psykiska ohälsa till sidans topp

Barnombudsmannen har den senaste tiden fått signaler om att ensamkommande barn och unga känner allt större hopplöshet och mår allt sämre. Vi kallar därför kommuner och landsting till en överläggning om nyanlända och asylsökande barn och unga som mår psykiskt dåligt och som riskerar att skada sig själva eller att ta sina liv.

Barnombudsmannen har fått indikationer på en ökad psykisk ohälsa och mer utbredd känsla av hopplöshet bland ensamkommande barn och unga. Vi har också fått information om att Migrationsverkets handläggningstider har ökat och att detta leder till att barn får vänta ännu längre på ett besked i asylprocessen. Vi är medvetna om att utvisningar som har verkställts till speciellt Afghanistan har väckt en stor oro och osäkerhet bland barn som har ett afganskt medborgarskap.

- Vi känner stor oro över informationen om att den psykiska ohälsan ytterligare ökat i gruppen. Därför kallar vi kommuner och landsting till överläggningar, säger Anita Wickström, vikarierande Barnombudsman.

Barnombudsmannen har uppmärksammat bristerna gällande barns och ungas rätt till en god hälsa vid ett flertal tillfällen. Vi har i arbetet med våra rapporter om barn på flykt träffat omkring 600 barn och unga under perioden hösten 2015 till hösten 2017. I våra möten med barn och unga blev det tidigt uppenbart att barnens hälsa var ett stort orosmoment. Barnen mådde dåligt redan vid ankomsten på grund av uppbrott, flykt och traumatiska händelser. I våra möten berättade framförallt de ensamkommande barnen om stor oro, sömnsvårigheter, självskadebeteende och tankar om att begå självmord.

En enkät gick också ut till elevhälsan i 1000 skolor. Skolsköterskornas svar pekade i stor utsträckning på samma saker som barnen berättat för oss om. Det framgick också av vissa svar att barnens hälsa förvärras under tiden i Sverige, bland annat på grund av den långa väntan på en asylutredning. Skolsköterskor från de kommuner och landsting som kallas till överläggningar deltog i enkäten.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170712:

Socialstyrelsen 17-06-15:

Socialstyrelsens uppdrag maa det ökade mottagandet av ensamkommande barn till sidans topp

Socialstyrelsen fick den 14 januari 2016 ett regeringsuppdrag med anledning av det ökade mottagandet av ensamkommande barn m.m. S2016/00235/FST (del- vis). Detta är slutredovisningen av hela uppdraget. Uppdraget har bestått i att:

+ göra en fördjupad analys av konsekvenserna för socialtjänsten med anled- ning av rådande flyktingsituation och ökningen av antalet ensamkom- mande barn

+ i relevanta delar revidera kunskapsstödet till socialtjänsten i arbetet med ensamkommande barn och unga

+ utarbeta ett kunskapsstöd för socialtjänstens arbete med nyanlända unga vuxna (18-24 år) inom ekonomiskt bistånd

+ ta fram ett särskilt målgruppsanpassat utbildningsmaterial till jour- och fa- miljehem som tar emot ensamkommande barn, översatt till relevanta språk

+ utreda behovet av ett kunskapsstöd för personalen på hem för vård eller boenden (HVB) och stödboenden i arbetet med målgruppen ensamkom- mande barn och unga och, om behov finns, påbörja arbetet med framta- gande av relevant stöd.

Hämta redovisningen (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170530:

Piteå Kommun 17-05-17:

Personal på EKB- boenden varslas till sidans topp

Antalet asylsökande som kommer till Sverige har minskat kraftigt. Det gäller också ensamkommande flyktingbarn. Det i kombination med förändringar i de statliga ersättningarna gör att Piteå kommun nu drar ner på personal och antal boenden för ensammande flyktingbarn. I början på juni kommer 23 personer att varslas om uppsägning som följd av omställningen inom flyktingverksamheten.

Det handlar i nuläget om 19 handledare, tre biträdande boendechefer och en handläggare.

- Det känns tråkigt att stänga ner väl fungerade verksamheter. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb, tagit stort ansvar och gjort sitt yttersta för våra nya kommunmedborgare, Det är fortfarande oroligt i världen, men eftersom landets politiker stängt våra gränser måste vi Piteå också anpassa oss, säger Jan Johansson, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Från och med 1 juli i år sänks ersättningen till kommunerna. Tidigare har kommunerna fått ersättning för de antal platser som finns i kommunens avtal med Migrationsverket, oavsett om platserna varit belagda eller ej. I den nya ersättningsmodellen får kommunerna endast betalt för belagda platser.

- Vi måste anpassa vår verksamhet efter det faktiska antalet ensamkommande flyktingbarn placerade hos oss, säger Jan Johansson, förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Parallellt med de lagda varslen så jobbar kommunen med att ta över placeringar från andra kommuner. Den personal som nu varslats om uppsägning har sex månaders uppsägningstid.

Kompetensprojekt

Piteå kommun försöker mildra konsekvenserna av de lagda varslen genom att erbjuda personal inom flyktingsamordningen kartläggning av kompetens.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

#vistårinteut 17-05-22:

Stoppa omflyttningar av ensamkommande barn och unga nu till sidans topp

Torsdagen den 11 maj varslades samtliga boende på Gusseby asylboende i Lindesberg om att deras boende skulle stänga dagen efter, fredagen den 12 maj. De boende fick information om att de skulle hämtas med buss med destination Gävle.

På boendet fanns enligt våra uppgifter både ensamkommande som fyllt 18 år och åldersuppskrivna ensamkommande barn som flytt ensamma till Sverige utan sina föräldrar. Stängningen medförde att barn och unga som bott på boendet fråntogs möjligheten att slutföra skolgången.

Det är inte första gången detta händer och inte heller sista. Migrationsverket kommer successivt att stänga 78 av sina boenden under perioden 20 maj till och med 20 september: "[p]å grund av upphandlingsregler kommer de boende fortsatt att påverkas, vissa till och med innan skolavslut och skolstart" (se bifogad pdf).

Rörelsen #vistårinteut vill informera om vilka konsekvenser omflyttningarna får för Sveriges ensamkommande barn och unga som redan flyttats på till boenden för vuxna och som nu flyttas igen.

Rätten till utbildning åsidosätts

Asylsökande barn och unga har enligt svensk lag rätt till utbildning och skola. Migrationsverkets förflyttningar av barn och unga riskerar att åsidosätta deras rättigheter på en kvantitativ nivå. Många unga har redan flyttat minst en gång förut och tappar i och med dessa ständiga omflyttningar möjligheten att få betyg och slutföra sina studier.

Osäker och icke förutsägbar situation ökar psykisk ohälsa

Ensamkommande som får avslag, fyller 18 eller blir uppskrivna i ålder blir i många kommuner i Sverige flyttade från sin hemkommun till Migrationsverkets anläggningsboende för vuxna. I samma veva förlorar de sin gode man, sin socialsekreterare, sitt boende och hela sitt sammanhang med skola och relationer.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-15:

Svar på skriftlig fråga: Stödboende för ungdomar till sidans topp

fråga 2016/17:800 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riktlinjerna för HVB-hem och stödboende skiljer sig åt. Det innebär i dag att om två killar som har fyllt 18 år och har delat rum på ett HVB-hem i morgon ska flytta till en lägenhet, kan de inte längre dela rum enligt riktlinjerna för stödboende. Den här lagstiftningen gör det svårt för kommunerna att anordna boenden, inte minst med tanke på den bostadskris som råder i landet och att de som redan står i bostadskö eller vill flytta hemifrån också måste ha en möjlighet att få boenden.

I dag gäller att man kan dela rum på HVB-hem men inte inom stödboende. Detta bör ändras. Vid placeringen i delade rum ska individuella hänsyn tas till vilka som kan dela rum.

Därför vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:

Avser statsrådet att ta initiativ till en snabb lagändring, så att personer även kan dela rum i stödboende?

Svar av Statsrådet Åsa Regnér (S) (Extern länk)

Se också:

Skriftlig fråga 2016/17:859 Delat rum i stödboende av Elisabeth Svantesson (M) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Socialstyrelsen 17-02-15:

Många kommuner känner till självmordsplaner bland ensamkommande till sidans topp

Oron för fler självmord bland unga asylsökande är befogad. Det står klart efter Socialstyrelsens rundringning till drygt 50 slumpvis utvalda kommuner och stadsdelar. De svarande känner till minst 68 försök till självmord under 2016 och 2017.

Enkäten genomfördes under måndag och tisdag denna vecka, efter larmet om att barn och unga bland annat på sociala medier berättar om sina planer på att ta sitt liv och att några redan gjort det. Frågorna gällde om kommunerna och stadsdelarna har kännedom om genomförda, försök till samt planer på självmord bland ensamkommande barn.

Resultaten visar att situationen är allvarlig. De svarande har kännedom om tre självmord och ytterligare 68 försök till självmord under 2016 och 2017. Drygt hälften av dem känner till att det finns självmordsplaner bland de ensamkommande.

- Läget är mycket oroande. Det är bra att situationen blivit uppmärksammad, säger Annika Öquist, enhetschef på Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för socialtjänsten.

Koppling till asylprocessen

Skälen till den uppkomna situationen kan vara flera, men rundringningen visar på en koppling till asylprocessen. Den bilden delas även av representanter för barn- och ungdomspsykiatrin som Socialstyrelsen har haft kontakt med de senaste dagarna. Många barn är rädda för att utvisas, men också för vad som ska hända när de fyller 18 år och riskerar att förlora rätten till både plats på HVB och god man.

- Oavsett var i asylprocessen de unga befinner sig så har socialtjänsten viktiga uppgifter att lösa. Den måste se till att det finns vuxna runt de ensamkommande som kan ge stöd, skydd och omsorg under en osäker tid i deras liv, säger Annika Öquist.

Kunskapsstöd behöver spridas

(...)

Läs mer (Extern länk)

TT / Dagens Nyheter 17-02-15: Myndigheter i krismöte om självmord (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Barnombudsmannen 17-02-08:

Möte med myndigheter om ensamkommande barns hälsa till sidans topp

Barnombudsmannen kallar i nästa vecka Migrationsverket, IVO och Socialstyrelsen till överläggning om ensamkommande barns hälsa.

Under några år har ett stort antal ensamkommande barn på flykt kommit till Sverige. Även om viljan att ta emot dessa barn varit stor har inte beredskapen alltid varit den bästa. Bland annat har barnen under asylprocessen inte kommit i åtnjutande av den hälso- och sjukvård som de behövt. Många har fallit mellan stolarna, och framför allt den psykiska ohälsan har i många fall varit obehandlad.

När Barnombudsmannen under 2015 träffade ett antal ensamkommande nyanlända asylsökande barn framgick av deras berättelser att inte alla fått tillgång till hälso- och sjukvård. För att följa upp det har Barnombudsmannen under 2016 träffat ytterligare ett antal barn. Mötena har resulterat i rapporten "Nyanlända barns hälsa" som Barnombudsmannen publicerar den 16 februari.

I en enkät till skolhälsovården anser 54 % av skolsköterskorna att psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen vid ankomst. Breddar vi definitionen till att även inkludera hälsoproblem, oro, stress, ångest och ovisshet stiger antalet skolsköterskor som ser detta som ett allvarligt hälsoproblem vid ankomsten till 70 %.

I några av våra möten med barn har självmordstankar och berättelser om självskadebeteenden och självmordsförsök kommit upp. En pojke berättar:

Vi får jättemycket tankar liksom, vi mår jättedåligt. Ibland tänker jag liksom, jag får självmordstankar till och med, jag tänker bara göra någonting för mig själv.

Så här beskriver en pojke sina sömnsvårigheter:

Jag kan inte sova på nätterna. Mycket svårt. Jag kan inte studera. Jag går i skolan, men mitt huvud är inte här just nu.

Under tisdagen kom en skrivelse från nätverket #vistårinteut som Barnombudsmannen beslutade sig för att agera på.

(...)

Läs mer (Extern länk)

Sveriges Radio Ekot 17-02-08: Risk för kollektivt självmord bland ensamkommande (Extern länk)

Fria Tidningen 17-02-09: #vistårinteut slår larm om självmord bland ensamkommande (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Lidköpings Kommun 16-12-21:

Ensamkommande flyktingbarn erbjuds fortsatt boende till sidans topp

Social och arbetsmarknadsnämnden i Lidköping kommun har tagit ett inriktningsbeslut om att låta ensamkommande flyktingbarn som blir åldersupphöjda möjlighet att stanna kvar där de bor idag.

När en asylsökande fyller 18 år är det inte längre kommunens ansvar att stå för boende utan de erbjuds då att flytta till migrationsverkets asylboende. Om de tackar nej till det erbjudandet får de klara sig själva. Beslutet som nu fattats enhälligt i nämnden innebär att ungdomarna nu kommer att erbjudas att få stanna kvar i sitt boende i Lidköping tills beslutet vinner laga kraft.

Under hösten och vintern har Migrationsverket tagit beslut i många av de ärenden som kom under flyktingströmmarna förra hösten. I samband med att Migrationsverket tar beslut om asyl fastställs också ålder på den asylsökande. Nu har JO gjort ett uttalande som innebär att Migrationsverkets beslut inte har någon rättsverkan för t.ex. kommunerna och socialtjänsten. Det innebär att socialtjänsten själva kan göra en åldersbedömning. Då Lidköpings kommun tidigare tagit beslut om att inte själva göra några åldersbedömningar så kommer nu kommunen gå på den ålder som den sökande har angivit vid ansökningstillfället. Skälet till detta är att möjliggöra för den enskilde att få pröva sin överklagan i domstol och att ärendet hanteras rättssäkert.

Lena O Jenemark som är ordförande i Social och arbetsmarknadsnämnden är nöjd med nämndens beslut:

- Vi har tagit det här beslutet för att vi inte vill bidra till att barn riskerar att fara illa på grund av att Migrationsverket skriver upp åldrarna för dessa ungdomar. Från och med 1 december erbjuder vi därför ungdomar som fått ett avslagsbeslut av Migrationsverket samt valt att överklaga att fortsätta bo kvar inom socialtjänstens regi fram till dess att beslutet får laga kraft.

Sedan beslutet fattades att erbjuda ungdomar fortsatt boende har 5 ungdomar valt att stanna kvar sedan 1 december.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 16-12-29:

Brister i uppföljningen av barn i familjehem och HVB till sidans topp

Antalet barn som placeras i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB) har ökat snabbt de senaste åren. En stor del av vården bedrivs av privata utförare. Samtidigt brister möjligheterna till kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling av vården på alla nivåer. Det framkommer i en kartläggning av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Placerade barn är en på många sätt utsatt grupp - de har både sämre hälsa och livsvillkor jämfört med andra barn och större risk för ohälsa och sociala problem i vuxen ålder. Därför är det centralt att vården är trygg och säker, av god kvalitet och utgår från barnets perspektiv. Antalet barn som placeras i familjehem och på HVB har ökat, inte minst i samband med ökningen av antalet ensamkommande asylsökande flyktingbarn. Vårdanalys har på uppdrag av regeringen kartlagt och analyserat verksamheter som erbjuder konsulentstöd till familjehem och skillnader mellan privata och offentliga HVB-hem.

- Vår kartläggning visar att många kommuner har använt privata konsulentverksamheter för att de själva har haft svårt att hitta familjehem, berättar Maria Branting, utredare vid Vårdanalys.

Det är viktigt att kommunerna har tillgång till familjehem och att familjehemmen får det stöd de behöver för att kunna ge barnen en god vård. Samtidigt visar kartläggningen att kommunerna ibland har betalat för tjänster som inte varit motiverade utifrån barnets behov eftersom konsulentverksamheterna alltid förmedlar så kallad förstärkt familjehemsvård.

(...)

Pressmeddelandet med länk till rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

JP Infonet november 2016:

Hur ska kommunen göra när Migrationsverket skriver upp ett barns ålder till sidans topp

Det förekommer att Migrationsverket under asylprocessen eller i samband med det slutliga beslutet om uppehållstillstånd gör bedömningen att den aktuella individen inte längre är ett barn utan 18 år eller äldre. Vår expert stadsjurist Natalie Glotz Stade förklarar hur en kommun bör reagera på denna typ av bedömning.

Justitieombudsmannen (JO) har i tre beslut tagit principiell ställning till Migrationsverkets åldersbedömningar av ensamkommande barn. I det första, från år 2012, klargör JO att Migrationsverkets åldersbedömningar under asylprocessen är beslut under handläggning som inte är överklagbara. JO kritiserar att ett ensamkommande barn behandlades som vuxen under handläggningstiden trots att barnet själv sagt att hon var 15 år.

I sitt andra beslut från april 2015 konstaterar JO att den asylsökandes ålder har betydelse för hur ärendet ska handläggas hos Migrationsverket. Men JO invänder samtidigt mot den preliminära åldersbedömningen i fallet som bland annat ledde till att den unge fick flytta från sitt boende.

I det tredje och sista beslutet från JO som kom i maj 2016 kritiserar JO Migrationsverket för att verket inte har tagit ställning till ett ensamkommande barns ålder innan man fattade ett slutgiltigt beslut i asylärendet.

Natalie Glotz Stade menar i sin analys att JO:s praxis är entydig. Fram till dess att ett slutligt och överklagbart beslut fattas i asylärendet bör den ålder som sökanden uppgett vid ansökningstillfället godtas, om det inte är alldeles uppenbart att uppgiften är felaktig.

Natalie framhåller att Migrationsverkets ålderuppskrivningar som görs under själva asylprocessen inte kan tillmätas någon automatisk betydelse för kommunens ärenden och kontakter med barnen. De påverkar varken socialtjänstens handläggning av barnärenden, skolnämndens handläggning av skolärenden eller överförmyndarnämndens handläggning av ärenden om god man för ensamkommande barn.

Läs mer och hämta Natalie Glotz Stades analys (Extern länk)

Östgöta-Correspondenten 16-11-21: Motalalärare vädjar till socialnämnden (Extern länk)

Östgöta-Correspondenten 16-12-06: Ingen fortsatt placering efter 18 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 160930:

JO 16-09-22:

JO-initativ om ensamkommande barn till sidans topp

JO Stefan Holgersson startar under hösten en serie inspektioner med fokus på ensamkommande barn för att se om barnens grundläggande rättigheter respekteras.

Ensamkommande barn är en utsatt grupp. Jämfört med andra barn är de i betydligt högre utsträckning beroende av att samhället på ett bra sätt löser frågor om omsorg, boende och skola.

- Det är många samhällsaktörer som är inblandade i frågor som rör de ensamkommande barnen och det är risk för att saker faller mellan stolarna och att barnens rättigheter inte beaktas i tillräcklig omfattning, säger JO Stefan Holgersson.

Det kommer in relativt många anmälningar in till JO som rör ärenden med anknytning till ensamkommande barn och tendensen är att anmälningarna ökar. Exempel på vad anmälningarna handlar om är placering av ensamkommande gifta barn, placering och omplacering av ensamkommande barn och barnens skolgång.

JO har också tagit del av iakttagelser från Migrationsverket, Human Rights Watch, Barnrättsutredningen (SOU 2016:19) finska JO, m.fl. och har informerat sig om vilka särskilda granskningsåtgärder som genomförts av Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

- Sammantaget blir min slutsats att det finns anledning att ytterligare undersöka hur frågor som rör ensamkommande barn hanteras på mina tillsynsområden. Inriktningen på granskningen kommer vara att se om lagar och regler tillämpas korrekt och om berörda myndigheter behöver vägledning i hanteringen av dessa frågor, säger JO Stefan Holgersson.

Inspektionerna med fokus på de ensamkommande barnens situation inleds under hösten 2016 och arbetet beräknas vara färdigt 31 mars 2017.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.