fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av asylsökande

Bidrag till asylsökande

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 201218:

Kammarrätten i Sundsvall / Migrationsverket 20-12-16:

Dagersättning får sättas ned för person som inte visat pass, enligt kammarrätten till sidans topp

Kammarrätten i Sundsvalls dom, meddelad den 3 november 2020, i mål nr 2900-19

Frågan i målet var om det fanns grund för att sätta ner en asylsökandes dagersättning. Avgörande var om han försvårat utredningen av ärendet om uppehållstillstånd genom att han inte medverkat till att klarlägga sin identitet.

Sökanden hade fått i uppdrag av Migrationsverket att inkomma med en passhandling vilket han inte gjorde inom given tid. Sökanden uppgav att han inte kunde erhålla någon identitetshandling då han var eftersökt i hemlandet. Migrationsverket anförde att han kunde få identitetshandlingar via ambassaden. Kammarrätten bedömde att sökanden inte redogjort för något försök att få en identitetshandling. Det fanns därmed inte anledning för Kammarrätten att ifrågasätta Migrationsverkets påstående om att det i sig var möjligt att få en passhandling genom ambassaden. Kammarrätten bedömde därmed att sökanden försvårat utredningen och att det därför fanns skäl att sätta ner dagersättningen.

Hämta domen från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

JO 19-12-11:

Beslut om indraget LMA-bistånd skickades till adressen personen avvikit från till sidans topp

Kritik mot Migrationsverket för att ha skickat ett beslut med förenklad delgivning till en adress som mottagaren misstänktes ha avvikit från

Sammanfattning

Migrationsverket beslutade att AA inte längre hade rätt till dagersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande, då det fanns misstankar om att han hade avvikit. Beslutet skickades med förenklad delgivning till den adress som AA misstänktes ha avvikit från. I beslutet uttalar JO bl.a. att Migrationsverket inte rimligen kan ha trott att AA skulle nås av beslutet på den adress som man misstänkte att han hade avvikit från. Enligt JO var det olämpligt att skicka beslutet till den adressen och att använda förenklad delgivning i den aktuella situationen.

Hämta beslutet 5014-2018 i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Kammarrätt: Den som skulle kunna dela hushåll får inte bidrag som ensamstående till sidans topp

En man flyttade till ett boende med flera vuxna. Migrationsverket sänkte hans dagersättning från 71 kr till 61 kr med motivering att han blivit sammanboende. Mannen överklagade eftersom han inte känner de andra i boendet och lagar sin egen mat. Förvaltningsrätten avslog överklagandet bl.a. med motivering att det avgörande är om personerna anses kunna dela på gemensamma kostnader. Det krävs inte äktenskap. Nu har kammarrätten i Jönköping tagit ställning och kommit till samma slutsats. Enligt kammarrätten ska endast personer som delar på hushållets kostnader betraktas som sammanboende. Men eftersom mannens uppgifter om detta inte har bekräftats med något underlag så har han inte gjort sannolikt att han är ensamstående. Rättens ordförande är skiljaktig och påpekar att Migrationsverket inte ifrågasatt uppgiften om att han inte delar hushåll. Enbart möjligheten att dela hushåll gör inte en person till sammanboende, enligt ordföranden. (källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Linköping)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

EU-domstolen: Asylsökande får inte fråntas allt bistånd som straff för misskötsel till sidans topp

En domstol i Belgien har frågat EU-domstolen om det är tillåtet att ha regler som gör att allt bistånd, inklusive bostad och matersättning, dras in för en asylsökande. Målet gällde ett ensamkommande barn som deltagit i ett slagsmål mellan boende av olika etniskt ursprung på samma förläggning. Personen straffades med indragning av allt bistånd under en period. Han bodde under tiden i en park och sökte stöd av vänner. EU-domstolen slår fast att sanktioner alltid ska vara proportionerliga och den sökande ska under alla omständigheter behålla "värdiga levnadsvillkor". Att dra in i allt bistånd är inte förenligt med detta. Domstolen påpekar också att när det gäller en utsatt person som ett ensamkommande barn är myndigheterna skyldiga att i än högre grad beakta den underåriges speciella situation och proportionalitetsprincipen.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C-233/18 i sin helhet (Extern länk)

AIDA 19-11-12: Withdrawal of material reception conditions not a lawful sanction for violation of house rules, CJEU rules (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190503:

Asylnytt 19-05-03:

JO kritiserar Migrationsverkets sätt att hantera asylsökandes pengar efter avslag till sidans topp

JO har behandlat två ärenden som gäller Migrationsverkets rutiner då ett konto för bistånd enligt LMA-lagen ska avslutas. De asylsökande hade haft uttagskort hos ICA-banken. Migrationsverket hade, helt enligt sina rutiner, meddelat innehavarna att biståndet skulle upphöra och samma dag fört över resterande pengar till ett avslutningskonto, som endast verket förfogar över. Personerna gavs ingen tid att ta ut pengarna. När transaktionen bokförts efter några dagar kan pengarna betalas tillbaka kontant eller sättas in på annat konto. I båda fallen hade personerna fått felaktig information om möjligheten att få ut pengarna. I ett fall skedde utbetalning efter tre veckor, i det andra först efter fem månader. Migrationsverket försvarar rutinen med att pengarna strängt taget inte förts över till de asylsökande förrän de tas ut. JO skriver om förfarandet att det "innebär enligt min mening ett kringgående av det regelverk som lagstiftaren beslutat och ett utnyttjande av de asylsökandes utsatta ställning." JO förutsätter att Migrationsverket "säkerställer att det inte förekommer att verket, utan att det finns stöd för det, förfogar över medel som beviljats en asylsökande och satts in på det kort han eller hon tilldelats".

Läs sammanfattning och hämta beslutet 4987-2018 (Extern länk)

Direktlänk till beslutet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171229:

Asylnytt 17-12-29:

Rättsligt ställningstagande om vilka som kan återfå bistånd enligt LMA-lagen till sidans topp

Migrationsverket kom i december med ett ställningstagande om vilka som kan skrivas in i mottagningssystemet och återfå bistånd enligt LMA-lagen (bostad och dagbidrag) efter att ha de har skrivits ut. Det nya i ställningstagandet är att den som har lämnat landet inte har rätt till bistånd igen, inte ens om personen kommer tillbaka till Sverige innan beslutet om avvisning, utvisning eller överföring löpt ut eller innan tidsfristen för frivilligt återvändande löpt ut. Personen kan enbart skrivas in igen om en ny prövning beviljas. Detta gäller även barn och barnfamiljer. De som skrivits ut för att de avvikit utan att ha lämnat landet ska däremot skrivas in igen om de ger sig till känna innan beslutet vunnit laga kraft eller tiden för frivilligt återvändande löpt ut. Barn och barnfamiljer som inte lämnat landet ska skrivas in igen även om tiden löpt ut. De vuxna som skrivits ut ur mottagningssystemet bara för att de inte samarbetat om utvisningen slutligen ska skrivas in igen om ny prövning beviljas eller om de får beslut om inhibition eller det är uppenbart oskäligt att de inte får bistånd.

Hämta ställningstagandet, SR 38/2017 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-12-29:

Rättsligt ställningstagande om ersättning vid ansökan om nytt uppehållstillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om vilka som ska skrivas in i Migrationsverkets mottagande enligt LMA-lagen igen när de ansöker om nytt tillstånd efter att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löpt ut och vilka som kommunen har fortsatt ansvar för och ska ersättas för enligt Ersättningsförordningen. Huvudregeln är att den som ansöker om förlängning av ett tillstånd inte ska skrivas in som asylsökande igen, utan fortsätta att få eventuellt bistånd genom kommunen, som ska ersättas för det. Frågan är vad som ska ske med dem som haft ett tillstånd som inte kan förlängas men ansöker om tillstånd på en annan grund, exempelvis har haft ett tidsbegränsat tillstånd på grund av verkställighetshinder enligt UtlL 5:11 som inte kan förlängas, men ansöker om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. I dessa fall ska personen skrivas in i Migrationsverkets mottagningssystem på nytt. Om personen har ett utvisningsbeslut men ändå har haft ett sådant tidsbegränsat tillstånd, kan personen bara skrivas in igen om en ny prövning har beviljats.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170504:

JO 17-04-10:

Migrationsverket har inte rätt att spärra asylsökandes konto som sanktion till sidans topp

Kritik mot Migrationsverket för att man spärrat ett konto för uttag och hindrat asylsökanden från tillgång till sin dagersättning

I en anmälan till JO klagade M.R. på att Migrationsverket spärrat det bankkort med konto han fått av Migrationsverket och där hans dagersättning satts in. M.R. uppgav att anledningen till att spärren lagts in var att Migrationsverket ville få honom att besöka verket och att han informerats om att kortet skulle fortsätta att vara spärrat för uttag till dess han kom till verket. Spärren fick till följd att han inte kunde använda de pengar som han hade på kontot. Han blev tvungen att låna pengar av en vän för att kunna ta sig till sin bostad och han hade inte möjlighet att köpa mat. Han hade inte heller möjlighet att betala resan för att ta sig till Migrationsverket.

(...)

Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. ger Migrationsverket rätt att sätta ned dagersättningen till en asylsökande under vissa förutsättningar. Rätten till ersättning bortfaller vidare när utlänningen lämnar landet eller håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas.

Bestämmelserna ger dock inte i något fall Migrationsverket rätt att återta redan utbetald ersättning eller på annat sätt förfoga över medel som betalats ut till en asylsökande och alltså tillhör honom eller henne. Det finns inte heller i övrigt några bestämmelser som ger Migrationsverket en sådan rätt.

(...)

Förfarandet har i praktiken inneburit att Migrationsverket kringgått reglerna i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. eftersom de inte ger verket någon sådan sanktionsmöjlighet. En myndighet ska inte agera på det sättet.

Hämta beslutet (Extern länk)

Direktlänk (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Asylnytt 17-02-14:

Migrationsverket: Bistånd enligt LMA dras in för vissa tidsbegränsade tillstånd till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande som innebär att den som bor i anläggningsboende och får ett tidsbegränsat tillstånd enligt Utlänningslagen 5:11 omedelbart efter beslutet ska bli av med bistånd enligt Lagen om mottagande av Asylsökande (LMA). De ska alltså inte längre få boende eller dagersättning. Tillstånd enligt 5:11 kan till exempel vara ett tillstånd som ges i grundärendet på grund av ett tillfälligt hinder, och som skulle ha varit tidsbegränsat även om inte den tillfälliga lagen hade funnits. Den som bor i eget boende får behålla ersättningen i en månad. Anledningen till att biståndet för denna grupp ska dras in omedelbart är att de som har sådana tillfälliga tillstånd inte kommunplaceras. Därför omfattas de inte heller av det undantag som gör att personer som fått uppehållstillstånd kan få bo kvar på samma villkor som asylsökande i väntan på kommunplacering. De som får tillfälliga tillstånd enligt Utlänningslagen 5:11 hänvisas nu istället till socialtjänsten i den kommun där de befinner sig.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Migrationsverket 16-12-29:

LMA-ersättning upphör för personer med korta tidsbegränsade tillstånd till sidans topp

Rättsligt ställningstagande angående upphörande av rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA för utlänningar som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716) - SR 63/2016

Sammanfattning

+ När en utlänning beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av tillfälligt verkställighetshinder enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen upphör utlänningens rätt till bistånd enligt LMA i enlighet med 11 § första stycket 1 LMA.

+ En utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen omfattas inte av lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, bosättningslagen och kan därmed inte komma i fråga för anvisning för bosättning. Undantaget i 8 § andra stycket LMA, enligt vilket utlänningar som vistas på förläggning har rätt till bistånd även efter det att de har beviljats uppehållstillstånd, om de inte anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun är således inte tillämpligt. Rätten till bistånd enligt LMA för en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen och som vistas på anläggningsboende upphör därmed när uppehållstillståndet beviljas. Migrationsverket ska fatta ett särskilt beslut om att rätten till bistånd enligt LMA har upphört. Detta beslut gäller omedelbart om det inte inhiberas av förvaltningsdomstol.

+ En utlänning som inte vistas på ett anläggningsboende har enligt undan- taget i 8 § tredje stycket LMA fortsatt rätt till bistånd under en månad från den dag han eller hon har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen. Därefter upphör rätten till bistånd enligt LMA. Migrationsverket ska fatta ett särskilt beslut om att rätten till bistånd enligt LMA har upphört. Detta beslut gäller omedelbart om det inte inhiberas av förvaltningsdomstol.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 16-12-21:

Biståndsformer och hur dessa förhåller sig till varandra till sidans topp

SR 61/2016: Rättsligt ställningstagande angående vilka biståndsformer de som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem har rätt till och hur dessa förhåller sig till varandra

Sammanfattning

+ När ett familjehemsplacerat ensamkommande barn ansöker om bistånd enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ska en behovsprövning göras utifrån att omkostnadsersättning utgår till familjehemmet, som i huvudsak är tänkt att täcka samma behov som dagersättningen. Även om denna ersättning går till familjehemmet är den en del av barnets försörjningsmöjligheter. Denna behovsprövning torde vanligtvis resultera i ett avslag. Kommunerna gör sig i dessa fall inte skyldiga till en felaktig utbetalning varför en underrättelse enligt lag (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (FUT) inte behöver meddelas.

+ När en utlänning beviljats bistånd enligt LMA och fått detta bistånd utbetalat också får bosättningsbaserade förmåner av Försäkringskassan enligt 5 kap socialförsäkringsbalken (SFB) ska Migrationsverket lämna en underrättelse om detta eftersom det då kan vara fråga om en felaktig utbetalning. Ändrar inte underrättad myndighet sin utbetalning bör verket i vanlig ordning göra en behovsprövning av bistånd enligt LMA.

+ När en utlänning omfattas av LMA och har rätt till bistånd enligt den lagen får studiestöd av Centrala studiestödsnämnden (CSN) ska en behovsprövning göras utifrån det studiestöd som denne får vid prövning av ärende om bistånd enligt LMA. Vanligtvis torde denna behovsprövning resultera i ett avslag på ansökan om bistånd enligt LMA.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.