fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Flyktinggrupper från olika länder, praxis

Uzbekistan

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 201218:

Migrationsverket 20-12-14:

Från Uzbekistan/ Landinformation: Uzbekistan - Migration och återvändande (v 2.0) till sidans topp

Det här är en uppdatering av rapport med samma titel från 2018. Rapporten behandlar synen på migration och återvändande migranter, med ett särskilt fokus på personer som återvänder efter att ha sökt asyl utomlands.

/utdrag ur inledning/

Tillgången till information om situationen i Uzbekistan har under lång tid begränsats påtagligt av det repressiva styret och dess omfattande kontroll av civilsamhället och befolkningen i allmänhet. Oberoende journalister och internationella organisationer har inte tillåtits verka i landet, och med anledning av de svåra förhållandena på människorättsområdet har möjligheterna att konsultera källor på plats varit kraftigt begränsade och förenade med omfattande säkerhetsrisker. Sedan 2016 har dock situationen ändrats något efter maktskiftet i och med Karimovs död. Staten har lättat en aning på sin samhällskontroil, vissa internationella organisationer har bjudits in för att besöka och verka i landet och uzbekisk media har stegvis börjat uttrycka sig något mer kritiskt (även om självcensureringen fortsatt är utbredd). l december 2019 kunde Migrationsverket för första gången företa en resa till Uzbekistan för att inhämta information på plats.

l sammanhanget är ovanstående förändringar stora steg för Uzbekistan, men det handlar inte om några radikala förändringar på yttrande- eller tryckfrihetsområdet Frånvaron av oberoende journalistik och ett etablerat civilsamhälle påverkar fortfarande informationsläget påtagligt. Rapporten bygger i huvudsak på aktuell skriftlig rapportering och på information inhämtad i samband med utredningsresan i december 2019 där uzbekiska myndigheter och internationella organisationer konsulterades på en rad olika teman. Till viss del används även uppgifter inhämtade under utredningsresor till Norge, Kazakstan, Kirgizistan och Frankrike under de senaste fem åren där initierade källor har konsulterats om situationen på människorättsområdet

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201111:

Migrationsverket 20-11-09:

Från Uzbekistan/ Landinformation: Utsatta grupper och riskbeteenden (version 2.0) till sidans topp

/Ur inledningen:/

Det här är den andra av tre delar i en rapportserie som ger en introduktion till den uzbekiska staten och dess förhållningssätt till sin befolkning. Del ett "Uzbekistan - politisk utveckling och situationen på människorättsområdet" fokuserar på det politiska läget i Uzbekistan, landets samhällsstyrning och situationen på människorättsområdet på ett översiktligt plan. Den här rapporten beskriver närmare situationen för religiösa individer och människorättsaktivister samt situationen för hbtq-personer. Del tre, "Uzbekistan - migration och återvändande" behandlar synen på migration och återvändande migranter, med ett särskilt fokus på personer som återvänder efter att ha sökt asyl utomlands.

Hämta rapporten, del 2 enligt ovan (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-06-29:

Från Uzbekistan/ Politisk utveckling och situationen på människorättsområdet till sidans topp

Det här en uppdatering av rapporten "Uzbekistan - en introduktion" från 2018 och beskriver den politiska utvecklingen i Uzbekistan från Sovjetunionens fall fram till Karimovs död och utvecklingen efter maktskiftet 2016. Rapporten har uppdaterats med ny information i samtliga delar och har som syfte att ge en inblick i det politiska nuläget i landet och den aktuella situationen på människorättsområdet.

Om rapportens syfte och informationsläget. Det här är den första av tre delar i en rapportserie som syftar till att ge en introduktion till den uzbekiska staten och dess förhållningssätt till sin befolkning. Del ett fokuserar på det politiska läget i Uzbekistan, landets samhällsstyrning och situationen på människorättsom-rådet på ett översiktligt plan. Del två "Uzbekistan -utsatta grupper" beskriver närmare situationen för religiösa individer och människorättsaktivister samt situationen för hbtq-personer. Del tre "Uzbekistan - migration och återvändande" behandlar synen på migration och återvändande migranter, med ett särskilt fokus på personer som återvänder efter att ha sökt asyl utomlands. Även den andra och tredje rapporten är under uppdatering.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200224:

Migrationsverket 20-02-18:

Från Uzbekistan/ Landinformation: Uzbekistan - rätts- och säkerhetssektorn till sidans topp

Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat en rapport om rättssektorn i Uzbekistan.

/Utdrag ur inledning och slutsatser:/

Migrationsverkets funktion för migrationsanalys genomförde 2019 en granskning av uzbekiska asylärenden där resultaten visade att en majoritet av de sökande åberopade förföljelse från icke-statliga aktörer som grund för asylansökan. En eventuell bedömning av möjligheterna att åtnjuta myndighetsskydd i Uzbekistan aktualiseras på så vis i flertalet ärenden, samtidigt som tillgänglig information på temat inte finns i någon större omfattning. Följaktligen aktualiseras föreliggande rapport, vars syfte är att beskriva den uzbekiska statsförvaltningens funktionalitet inom rätts- och säkerhetssektorn.

(...)

Sammantaget kan följande sägas. Reformer av de enskilda institutionerna inom rätts- och säkerhetssektorn tar delvis sikte på kända problem och missförhållanden och även de allvarliga obalanser i maktförhållanden som finns i rättskedjan adresseras. Reformerna synes syfta till att stärka såväl kapacitet som integritet hos aktörerna och sedda i en uzbekisk kontext måste åtgärderna och de ambitioner som de är uttryck för ses som stora framsteg. I ett internationellt jämförande perspektiv indikerar dock åtgärderna snarare att utgångsläget såvitt avser de olika aktörernas funktionalitet är på en mycket låg nivå. Återigen med de begränsningar som bristande tillgång till data ger i åtanke, är det enligt Migrationsanalys bedömning för tidigt att dra slutsatsen att reformerna i nuläget har åstadkommit hållbara effekter på funktionen hos myndigheterna inom rätts- och säkerhetssektorn. Det finns indikationer på att det finns en vilja att aktörerna rör sig bort från sådana beteende som förknippas med ett förövande beteende, men det är inte möjligt att i nuläget dra slutsatsen att detta har fått något praktiskt genomslag på lokal nivå.

Således, vid en sammantagen bedömning, finns inte utrymme för annat än att konsta- tera att den uzbekiska rätts- och säkerhetssektorn fortsatt uppvisar omfattande kapa- citets- och integritetsbrister.

Hämta rapporten, dokument nr 44044 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190610:

Asylnytt 19-06-10:

Från Uzbekistan/ Europadomstolen fäller än en gång Ryssland för deportation till sidans topp

Målet gäller en person som i Uzbekistan blivit anklagad för att ha tillhört en extrem islamistisk organisation. Han tog sig till Ryssland men blev åtalad för att ha tagit sig in illegalt i Ryssland och för tillhörighet till en extremistorganisation. Strax innan han skulle friges ansökte han om asyl men detta avslogs. Fängslad inför verkställighet vände sig mannen till Europadomstolen som den 28 juni 2016 uppmanade Ryssland att ställa in utvisningen i väntan på domstolens prövning. Trots detta verkställdes deportationen den 1 juli. Utvisningen verkställdes med normala offentliga rutiner, till skilllnad från några tidigare fall där personerna kidnappats och förts till Uzbekistan troligen med myndigheternas goda minne, men utomrättsligt. Europadomstolens anser fortfarande att personer som anklagats för extremism i Uzbekistan löper stor risk för tortyr. Genom ombud i Uzbekistan har mannen förmedlat att han behandlats illa och försökt begå självmord efter utvisningen. I en enhällig dom slår Europadomstolen fast att Ryssland har brutit mot flera artiklar i konventionen och ska betala 20.000 Euro till den utvisade mannen samt 5.000 Euro till advokaterna.

Application no. 36321/16, case of O.O. v. Russia (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170901:

Migrationsverket 17-08-28:

Från Uzbekistan/ Temarapport: Uzbekistan - migration och återvändande till sidans topp

/Ur Lifos sammanfattning och slutsats/

Den uzbekiska regeringen är repressiv till sin karaktär och utövar en stark kontroll över sin befolkning. Samtidigt beskriver flera källor att uzbekisk myndighetsutövning präglas av godtycklighet och oförutsägbarhet men även att myndighetsreaktioner mot bland annat icke-sanktionerad religionsutövning kan ske med avsevärd fördröjning. Uppgifter om svarta listor, att vara på myndigheternas radar eller i myndigheternas sökljus etc., som innebär att personer kan vara identifierade av myndigheterna, exempelvis för sin religionsutövning, men utan att några andra åtgärder vidtagits, är återkommande hos de konsulterade källorna.

Sammantaget finns inte grund för att dra slutsatsen att alla återvändande före detta asylsökande som inte tidigare har uppmärksammats av uzbekiska myndigheter riskerar att utsättas för repressalier på grund av att de har ansökt om asyl. Viktigt att framhålla är dock att Uzbekistan är en av världens mest korrupta stater som kännetecknas av oförutsägbarhet och godtycklighet. Även om vissa mönster kan skönjas är det därför vanskligt att fastslå vilken profil som torde vara av myndigheternas intresse eller inte. Lifos bedömning är att det är ytterst svårt att identifiera faktorer eller markörer som kan användas vid en framåtsyftande riskbedömning. Godtyckligheten synes närmast total och det förefaller som om myndigheternas opportunistiska agerande medför att i stort sett vem som helst som befunnit sig utomlands under en längre period kan utgöra en potentiell måltavla när denne återvänder till Uzbekistan. Att en individ har ansökt om asyl kan i detta sammanhang vara en faktor men det förefaller som om andra faktorer såsom exempelvis vilka miljöer den enskilde kommit i kontakt med vid utlandsvistelsen är mer avgörande. Fallet med de norska f.d. asylsökande visar att de omständigheter som kan väcka misstänksamhet hos uzbekiska myndigheter kan vara så tillsynes obetydliga att den enskilda individen inte nödvändigtvis själv inser sin utsatthet.

Hämta rapporten (Extern länk)

Se även:

Temarapport: Uzbekistan - utsatta grupper (Extern länk)

Temarapport: Uzbekistan - en introduktion (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170214:

Asylnytt 17-02-14:

Från Uzbekistan/ Migrationsdomstol: Kvinna vars make försvunnit ska inte återsändas till sidans topp

En kvinna som inte själv var politiskt eller religiöst aktiv i Uzbekistan råkade ändå ut för trakasserier. Hennes föräldrar, som var religiöst aktiva åkte år 2005 till Andizjan för att leta efter en försvunnen bekant. När föräldrarna inte hörts av på en tid åkte hennes man efter för att söka. Sedan dess är även han försvunnen. Efter detta har kvinnan utsatts för husrannsakningar och vräkts. Migrationsverket ansåg att uzbeker som återvänder frivilligt inte kontrolleras rutinmässigt och att det inte finns någon hotbild mot kvinnan. Migrationsdomstolen bedömer på grund av landinformation att Uzbekistan är en totalitär polisstat med ett väl utbyggt sytem, inklusive tortyr, för kontroll och övervakning. Den sociala kontrollen är stark. Eftersom maken var religiöst aktiv, kvinnan har uppsökts av säkerhetstjänsten tidigare, hon har överskridit sitt utresetillstånd och dottern inte har gått i skolan på mer än två år, kan hon misstänkas för att ha sökt asyl och löper en konkret och allvarlig risk att utsättas för förföljelse. Kvinnan och dottern får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Domen är inte vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Luleå)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-02-14:

Från Uzbekistan/ Europadomstolen: Uzbek som kidnappats borde fått hjälp till sidans topp

Europadomstolen har behandlat ännu ett fall mot Ryssland rörande en man från Uzbekistan som anklagats för religiös extremism, något som regelmässigt leder till fängslande och tortyr i hemlandet. Detta fall skiljer sig från tidigare genom att det inte har föregåtts av något mål om utvisning eller utlämning. Mannen har av allt att döma kidnappats från Ryssland. Domstolen resonerar att Ryssland inte kan ha ansvar för att följa alla uzbeker som befinner sig i landet. Ryssland fälls därför inte för att kidnappningen inte förebyggdes. Samtidigt visar utredningen att ryska myndigheter verkar ha varit inblandade och det är osannoilkt att mannen kunnat föras ut utan Rysslands vetskap. Därför fälls Ryssland ändå som medansvarigt. Dessutom har ryska myndigheter inte utrett kidnappningen som de borde ha gjort. Ryssland har därmed brutit mot Europakonventionens artikel 3.

Läs domen Khamidkariyev v. Russia (Application no. 42332/14) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.