fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Flyktinggrupper från olika länder, praxis

Turkiet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 210208:

Asylnytt 21-02-08:

Från Turkiet/ Landinformation om jakt på Gülenrörelsen leder till flyktingstatus i domstol till sidans topp

En familj från Turkiet sökte asyl på grund av engagemang i Gülenrörelsen. De hade gått på möten, barnen hade gått i rörelsens skolor, de hade använt appen ByLock och haft konto i den nu förbjudna banken Bank Asya. Allt detta bedömdes som sannolikt av Migrationsverket. Mannen visade också handlingar från en advokat som skulle visa att en formell rättsprocess pågår mot honom. Migrationsverket misstrodde handlingarna och trodde inte heller på att mannens pass var spärrat. Att det pågick en rättsprocess sågs därför inte som sannolikt. Uppgifter om att mannen nämnts som ansvarig för transaktioner med Gülenrörelsen i ett domstolsbeslut om en annan person bedömdes inte som trovärdiga. Andra incidenter låg långt tillbaka i tiden. Sammantaget trodde inte Migrationsverket att de skulle riskera något. Migrationdomstolen avslog begäran om muntlig förhandling, uppenbarligen eftersom landinformationen ansågs tillräcklig. Domstolen refererar information om "häxjakt" mot alla med anknytning till Gülenrörelsen. Tiotusentals medborgare som användt appen ByLock har arresterats. HRW har rapporterat om tortyr och misshandel. Klappjakten pågår fortfarande och det finns inget som talar för förändring. Det måste ändå göras en individuell bedömning enligt domstolen, men i detta fall har familjen haft ett omfattande engagemang och det finns ingen anledning att misstro uppgifterna. Personerna får uppehållstillstånd och flyktingstatus. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Asylnytt 21-01-11:

Från Turkiet/ Domstol: Försiktighet måste iakttas vid bedömning av Gülen-sympatisör till sidans topp

En då 24-årig kvinna från Turkiet sökte asyl i Sverige år 2017. Kvinnan tillhör en familj som är anhängare till Gülenrörelsen (som slagits ned med stor kraft efter kuppförsöket 2016). Kvinnans far var uppsatt inom rörelsen. Föräldrarna och en bror har uppehållstillstånd i Sverige med flyktingstatus. Kvinnan har gått i skolor kopplade till Gülenrörelsen och när hon gick på gymnasiet har hon ordnat föreläsningar mm, deltagit i läger och även arbetat inom ett studentboende. Detta boende stängdes efter kuppen. Som student var kvinnan områdesansvarig för flera studentboständer. Hon har använt appen Bylock och varit aktiv i föreningen Kimse Yok Mu som kopplas till Gülenrörelsen. Migrationsverket har bedömt att dessa kopplingar, varav alla inte är bevisade, inte visar att hon haft ett så organiserat samröre med Gülenrörelsen att hon är i behov av skydd. Migrationsdomstolen ansåg inte att det behövdes muntlig förhandling utan gjorde redan utifrån handlingarna i målet bedömningen att kvinnan sannolikt riskerar förföljelse. Domstolen väger in de många kontaktytorna med rörelsen och hennes fars position. Domstolen påpekar också att försiktighet måste iakttas vid bedömningen utifrån den föränderliga och oklara situationen i Turkiet. Domen är inte vägledande. Källa förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200715:

Migrationsverket 20-07-02:

Från Turkiet/ Ställningstagande angående ansökningar om internationellt skydd till sidans topp

Ställningstagandet är omfattande och går igenom en rad olika riskgrupper och riskprofiler, straffbarhet och straffmetoder, diskriminering mm. "Det finns fortfarande skäl att iaktta generell försiktighet vid prövning av skyddsbehov" enligt inledningen, men "Det föreligger inte en sådan generell och systematisk förföljelse mot någon riskgrupp i Turkiet att grupptillhörigheten i sig grundar rätt till asyl" och "Säkerhetsläget är inte så allvarligt i någon del av Turkiet att alla och envar som återvänder dit riskerar att skadas."

/Utdrag ur avsnittet Bakgrund:/

Kuppförsöket den 15 juli 2016 medförde en omfattande utrensning av motståndare till president Erdogan. De som uppfattades ha kopplingar till Gülenrörelsen1 2 förföljdes. Tiotusentals anställda inom offentliga sektorn, försvaret, säkerhetssektorn, rättsväsendet och utbildningssektorn har tillhört de mest drabbade.3 Parallellt har även kurdiska aktivister, som anklagats för att sympatiserat med PKK och andra oppositionella, drabbats av utrensningar.4

En rättslig kommentar angående situationen för utsatta grupper i Turkiet efter kuppförsöket den 15 juli 2016 publicerades den 31 maj 2017 (SR 23/2017). Med hänsyn till utvecklingen i landet finns det nu behov av att ta fram ett rättsligt ställningstagande rörande prövningen av ansökningar om internationellt skydd m.m. för medborgare i Turkiet. Det nu aktuella rättsliga ställningstagandet belyser också förhållanden för ett antal ytterligare kategorier av potentiella skyddsbehövande som inte behandlades i den tidigare rättsliga kommentaren.

En ny rapport med aktuell landinformation rörande förhållandena i Turkiet, Turkiet: Lägesbild och påverkan på särskilda grupper har tagits fram av Migrationsanalys.

Hämta ställningstagandet RS/012/2020 (Extern länk)

Hämta rapporten: Landinformation: Turkiet - Lägesbild och påverkan på särskilda grupper (version 3.0) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200523:

FARR 20-04-29:

Från Turkiet/ FARR kommenterar nyheten om utvisad och torterad 22-åring till sidans topp

Nyheten om en kurdisk 22-åring som utvisats till Turkiet och där utsatts för grov tortyr visar att det inte går att vara nog försiktig när människor söker asyl från länder där vi vet att tortyr är vanligt förekommande. Om uppgifterna stämmer rörande den här unge mannens koppling till den kurdiska organisationen borde alla varningsklockor ha ringt.

Det är helt enkelt inte tillåtet att utvisa människor som riskerar tortyr. Sådant behöver inte bevisas - det räcker med risken.

FARR kräver att UD och utrikesminister Ann Linde omedelbart utreder vad som hänt.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen yyy 20-05-06:

Från Turkiet/ Svar på skriftlig fråga: Svenska myndigheters utvisningsbeslut till sidans topp

Fråga 2019/20:1262 av Amineh Kakabaveh (-)

Det borde vara allmänt känt hos svenska migrationsmyndigheter att president Erdogans regim i Turkiet försöker få kritiker och oppositionella som flytt till Västeuropa utlämnade genom att stämpla dem som terrorister. År 2018 försökte den turkiska regimen få tyskturkiske författaren Dogan Akhanlž utlämnad från Tyskland. Kort därefter försökte man få den svenske journalisten Hamza Yalcin utlämnad från Spanien där han just då befann sig, vilket dock hindrades tack vare internationella protester, inte minst från Sverige. Akhanlž och Yalcin var kända i intellektuella kretsar och kunde inte hanteras hur som helst av olika länders myndigheter. Protesterna ledde till att de inte utlämnades till Turkiet.

Denna jakt på "terrorister" inleddes efter det att president Erdogan avbrutit fredsförhandlingarna med PKK och blev intensivare efter den så kallade militärkuppen i Turkiet. Undantagstillstånd proklamerades i de kurdiska områdena i landet, vilket ledde till omänskliga förhållanden för den kurdiska befolkningen, och detta ledde i sin tur till ökade motsättningar i landet och till protester. Dessa protester möttes med brutalt våld. Det inträffade sammandrabbningar i 22 städer i kurdiska områden i Turkiet. Mellan den 14 december 2015 och 11 februari 2016 mördades minst 338 civila personer av turkisk militär medan 335 000 personer tvingades lämna sina hem. Flera städer, däribland staden Cizre, jämnades med marken. Där genomfördes också ett massmord. 130 kvinnor och män som sökt skydd i tre källarutrymmen brändes eller sköts till döds av turkisk militär. Bland dessa fanns elva barn. Enligt FN:s dåvarande kommissarie för mänskliga rättigheter fördömdes morden på kurderna i skarpa ordalag. Detta mördande pågick i flera månader. Den turkiska regeringen nekade Amnesty International, Human Rights Watch och FN-observatörer tillträde till staden för oberoende utredningar.

(...)

Hela frågan med svar av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200426:

Asylnytt 20-04-26:

Från Turkiet/ FN förbjuder Marocko att utvisa terroristanklagade som riskerar tortyr till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har i två fall tillhållit Marocko att inte verkställa utlämningar av personer som anklagats för terrorism. Det ena fallet gäller en regimkritisk journalist från Egypten som delvis bedrev sin verksamhet från Marocko. Han anklagades för förfalskning och riskerade ett livstidsstraff i Egypten. Han dömdes till tre månaders fängelse i Marocko men sattes ändå i förvar för utlämning. CAT fäller Marocko både för beslutet att lämna ut mannen trots att tortyr används systematiskt i Egypten och för att han hållts flera år i isolering utan tillgång till läkarvård mm. Det andra fallet gäller en lärare från Turkiet som hade flyttat till Marocko för att undgå utrensningarna av lärare misstänkta för anknytning till Gülenrörelsen. Turkiet hade därefter begärt honom utlämnad. CAT har redan i flera fall förbjudit Marocko att lämna ut personer på grund av sådana anklagelser, eftersom användningen av tortyr i Turkiet är utbredd efter försöket till statskupp 2016. Samma beslut togs i det här fallet. I båda fallen kritiserar CAT Marocko för att risken för tortyr inte utretts. Marockos förklaring till detta är att personerna begärts utlämnade för kriminella, icke-politiska handlingar.

Communication no 782/2016, rörande utlämning till Egypten (Extern länk)

Communication No. 826/2017, rörande utlämning till Turkiet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-10-25:

Från Turkiet/ Europadomstolen: Svårt psykiskt sjuk ska inte utvisas utan garantier till sidans topp

Europadomstolens dom den 1 oktober 2019 i målet Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15

Europadomstolen fann att utvisning till Turkiet av en man som led av en psykisk sjukdom och som saknade nätverk i hemlandet skulle strida mot artikel 3 Europakonventionen, om de danska myndigheterna inte först säkerställde att det fanns individuella och tillräckliga garantier i hemlandet för uppföljning och kontroll av sjukdomen, (tre domare var skiljaktiga).

Hämta domen Savran v. Denmark, ansökan nr 57467/15 (Extern länk)

ELENA / Rigts in Exile 19-11-01: Savran v Denmark: Expulsion without asuurances of appropriate psychiatric treatment amounts to violation of Article 3 ECHR (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190801:

Asylnytt 19-08-01:

Från Turkiet/ FN:s kommitté mot tortyr stoppar flera utlämningar till Turkiet till sidans topp

I föregående utgåva av Asylnytt refererades ett beslut från FN:s kommitté mot tortyr som innebar att Marocko inte får lämna ut en affärsman som ankagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen i Turkiet (i notisen stod felaktigt "utvisning", men saken rörde utlämning på Turkiets begäran). Kommittén har därefter publicerat ytterligare två snarlika fall som innebär att en affärsman i livsmedelsbranschen och en asylsökande lärare, båda i Marocko, inte ska lämnas ut, trots att Turkiet har begärt dem utlämnade på grund av att de påstås tillhöra en terroristorganisation. Orsaken är den utbredda användningen av tortyr i Turkiet efter försöket till statskupp 2016. Marocko hävdade att utlämningen var tillåten eftersom terrorhandlingar är kriminella brott, inte politiska. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha beslutat om utlämning utan att ha utrett risken för tortyr.

Hämta com nr 846/2017 om den andre affärsmannen, Elmas Ayden c. Maroc (Extern länk)

Hämta com nr 845/2017 om läraren, Mustafa Onder c. Maroc (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190721:

Asylnytt 19-07-21:

Från Turkiet/ FN:s kommitté mot tortyr fördömer utvisning av terroristanklagad till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har förbjudit Marocko att genomföra en utlämning till Turkiet av en affärsman som anklagats för att tillhöra Hizmet-rörelsen och för att ha finansierat terrorism. Mannen hävdar att han som mr-aktivist anklagats av politiska skäl och att han riskerar tortyr. CAT går igenom situationen under rådande undantagstillstånd i Turkiet och den utbredda användningen av tortyr efter försöket till statskupp 2016. Kommittén kritiserar domstolen i Marocko för att ha förlitat sig på en överenskommelse med Turkiet och inte ha gjort en framtida riskbedömning. Ett annat påpekande är att risken för tortyr inte nämns specifikt som hinder för utlämning i marockansk lag.

Hämta doumentet Communication No. 827/2017, Ferhat Erdogan v. Morocco (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

AIDA 18-01-09:

Från Turkiet/ Greece: Suspension of protection grant after government appeal till sidans topp

The Administrative Court of Appeal of Athens has accepted a request by the Greek Ministry of Migration Policy for a provisional order to suspend a decision of the 3rd Independent Appeals Committee granting refugee status to a Turkish soldier, pending the outcome of judicial review proceedings against the decision. The order, issued on grounds of public interest to avoid risks of disruption of diplomatic relations with Turkey, follows the first-ever challenge of an Appeals Committee decision by the government before the court.

Appeal against the grant of refugee status by the Appeals Committee

The applicant, who is represented by the Greek Council for Refugees, was among a group of eight soldiers arriving in Greece via helicopter following the attempted coup d'état of 15 July 2016 in Turkey. Although their extradition to Turkey has been blocked by the Greek Supreme Court due to risks of ill-treatment, their asylum applications were rejected by the Asylum Service on grounds of commission of a "serious non-political crime" under the exclusion clauses of Article 1F of the Refugee Convention. According to the Asylum Service, the persons' alleged participation in the attempted coup d'état constituted a "serious non-political crime" on the basis that the acts committed were disproportionate to the political aim pursued.

At second instance in the present case, the Appeals Committee noted that, beyond a general statement of the events of 15 July 2016, neither the extradition request by the Istanbul Prosecutor nor other documents in the case file contained evidence of the appellant's participation in the attempted coup d'état, the killings of civilians or the attempted murder of the Turkish President. The Appeals Committee therefore found no ground for the applicability of exclusion clauses and recognised the person as a refugee.

(...)

Hela artikeln med länkar till källor (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Human Rights Watch 17-10-18:

Från Turkiet/ Pakistan's deportation of Turkish family shows many at risk till sidans topp

On Sunday, the Pakistani government deported a Turkish educator and his family living in Pakistan back to Turkey, despite their being registered as asylum seekers by the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR), according to media reports.

Mesut Kacmaz, his wife and two daughters were picked up from their Lahore home on September 27, allegedly by law enforcement officers. Kacmaz, a well-known educator, was the former vice president of the PakTurk International Schools and Colleges in Pakistan. The family's UNHCR asylum seeker certificate was valid until November 24, 2017.

Since November 2016, following a failed coup attempt in Turkey in July 2016, the Pakistani government has put pressure on Turkish nationals living in Pakistan to leave. Pakistani authorities ordered the staff of the PakTurk International Schools and Colleges out of the country, implying staff had links to the Turkish cleric Fethullah Gulen. Some Pakistani media reported that the schools are linked to Gulen. The Turkish government holds what it refers to as the Fethullahist Terrorist Organization (FETÖ) responsible for the attempted coup. Thirty families associated with the schools departed, while Kacmaz's family stayed on.

After the Kacmaz family was detained, friends petitioned the Lahore High Court to order the government to provide information regarding the family's whereabouts. On October 6, the government's lawyer said he was unaware of their location but assured the court that the family would not be deported as they were registered with UNHCR.

The government's deportation of the asylum seekers not only appears to violate the high court's order, but would violate Pakistan's obligations under international law. While Pakistan is not a party to the United Nations refugee convention, customary international law prohibits governments from returning people to places where they risk being persecuted, tortured, or exposed to inhuman or degrading treatment or punishment.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-00:

Från Turkiet/ FN-kommitté förbjuder Schweiz att lämna ut mordanklagad PKK:are till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz i ett ärende om en man från Turkiet som varit medlem i PKK och därför fängslats och torterats vid flera tillfällen på 80-talet. Efter att ha anklagats för mord dömdes han till döden, ett straff som omvandlades till livstids fängelse. Vittnesmålen mot honom togs senare tillbaka men mannen försökte inte få en ny prövning. Han rymde och tog sig 1992 till Schweiz. Där fick han uppehållstillstånd och fortsatte arbeta för PKK. 2011 begärdes han utvisad av Turkiet. Han fängslades medan anklagelserna och asylskälen utreddes. Hans tortyrskador förvärrades och han vårdades flera gånger på psykiatrisk klinik efter självmordsförsök men var däremellan i fängelse. Schweiz beslöt till slut att mannen skulle lämnas ut, eftersom Turkiet garanterade att han skulle behandlas i enlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. CAT anser dock inte att dessa garantier räcker för att utesluta risken för tortyr. CAT påpekar att situationen försämrats i Turkiet.

Hämta dokumentet, Com No. 747/2016, H.Y. v Swizerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Migrationsverket 17-05- 31:

Från Turkiet/ Migrationsverket om situationen för utsatta grupper i Turkiet till sidans topp

Rättslig kommentar angående situationen för utsatta grupper i Turkiet efter kuppförsöket- SR 23/2017

Sammanfattning

+ Med anledning av det oklara och föränderliga säkerhetsläget i Turkiet efter kuppförsöket i juli 2016 och folkomröstningen i april 2017, finns det skäl att iaktta en generell försiktighet vid prövning av skyddsbehov enligt 4 kap. utlänningslagen (2005:716). Prövningen av frågan om skyddsbehov måste göras med beaktande av aktuell och relevant landinformation.

+ Migrationsverket har först att pröva om den sökande är flykting. En individuell framåtsyftande bedömning av de anförda skyddskälen måste göras enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Vid bedömningen av en sökandes individuella skyddsskäl ska särskilt beaktas om den sökande tillhör en utsatt grupp. Det föreligger inte en sådan generell och systematisk förföljelse mot någon utsatt grupp att grupptillhörigheten i sig grundar rätt till asyl. Istället krävs en omsorgsfull individuell prövning i varje enskilt fall.

+ Säkerhetsläget är inte så allvarligt i någon del av Turkiet att alla och envar som återvänder riskerar att skadas. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen är därför inte uppfyllda.

+ Frågan om uteslutande från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 b-c §§ utlänningslagen ska beaktas i varje enskilt ärende.

+ Förändringar avseende situationen i Turkiet och landinformation som ger stöd för ändringar i den turkiska strafflagstiftningen, kan utgöra sådana nya omständigheter som ska beaktas vid en prövning av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18-19 §§ utlänningslagen.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Migrationsverket 16-12-09:

Från Turkiet/ Lägesanalys: i kölvattnet av kuppförsöket den 15 juli 2016 till sidans topp

Syftet med rapporten är primärt att ge stöd till strategiskt och operativt beslutsfattande inom Migrationsverket, men den kan även användas vid handläggning av migrationsärenden. Rapporten ger en översiktlig lägesbild och analys av situationen i Turkiet efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016. Rapporten försöker beskriva händelseutvecklingen och dess inverkan på säkerhetasläget och civilbefolkningen, samt situationen för grupper som särskilt drabbats i skuggan av det misslyckade kuppförsöket.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

Migrationsverket 16-11-30:

Från Turkiet/ Så hanteras turkiska asylansökningar till sidans topp

Mot bakgrund av felaktiga uppgifter i media klargör Migrationsverket vad beslutet om att frysa vissa turkiska asylansökningar innebär.

Migrationsverket beslutade den 18 juli 2016 att tillfälligt inte fatta beslut i asylärenden rörande turkiska medborgare med trovärdig koppling till kuppförsöket den 15 juli 2016, anhängare till Fethullah Gülen och personer med trovärdig oppositionell politisk verksamhet. Mot bakgrund av att det under dagen förekommit felaktiga uppgifter i media i denna fråga vill Migrationsverket förtydliga följande.

Beslutet från i juli om att inte fatta beslut i vissa asylärenden gäller inte alla asylansökningar från personer med turkiskt medborgarskap. Beslutet innebär inte heller att turkiska medborgare med trovärdig koppling till kuppförsöket den 15 juli 2016, anhängare till Fethullah Gülen och personer med trovärdig oppositionell politisk verksamhet har beviljats asyl i Sverige eller är garanterade att få asyl i Sverige.

Beslutet har sin bakgrund i den osäkra situation i Turkiet som uppstod efter kuppförsöket och gäller fram till att Migrationsverket har tagit fram ny vägledning kring hur asylsökningar från turkiska medborgare ska bedömas.

Migrationsverket följer situationen i Turkiet noga och inhämtar information som ska kunna ligga till grund för framtida bedömningar.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

AIDA 18-01-09:

Från Turkiet/ Greece: Suspension of protection grant after government appeal till sidans topp

The Administrative Court of Appeal of Athens has accepted a request by the Greek Ministry of Migration Policy for a provisional order to suspend a decision of the 3rd Independent Appeals Committee granting refugee status to a Turkish soldier, pending the outcome of judicial review proceedings against the decision. The order, issued on grounds of public interest to avoid risks of disruption of diplomatic relations with Turkey, follows the first-ever challenge of an Appeals Committee decision by the government before the court.

Appeal against the grant of refugee status by the Appeals Committee

The applicant, who is represented by the Greek Council for Refugees, was among a group of eight soldiers arriving in Greece via helicopter following the attempted coup d'état of 15 July 2016 in Turkey. Although their extradition to Turkey has been blocked by the Greek Supreme Court due to risks of ill-treatment, their asylum applications were rejected by the Asylum Service on grounds of commission of a "serious non-political crime" under the exclusion clauses of Article 1F of the Refugee Convention. According to the Asylum Service, the persons' alleged participation in the attempted coup d'état constituted a "serious non-political crime" on the basis that the acts committed were disproportionate to the political aim pursued.

At second instance in the present case, the Appeals Committee noted that, beyond a general statement of the events of 15 July 2016, neither the extradition request by the Istanbul Prosecutor nor other documents in the case file contained evidence of the appellant's participation in the attempted coup d'état, the killings of civilians or the attempted murder of the Turkish President. The Appeals Committee therefore found no ground for the applicability of exclusion clauses and recognised the person as a refugee.

(...)

Hela artikeln med länkar till källor (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171027:

Human Rights Watch 17-10-18:

Från Turkiet/ Pakistan's deportation of Turkish family shows many at risk till sidans topp

On Sunday, the Pakistani government deported a Turkish educator and his family living in Pakistan back to Turkey, despite their being registered as asylum seekers by the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR), according to media reports.

Mesut Kacmaz, his wife and two daughters were picked up from their Lahore home on September 27, allegedly by law enforcement officers. Kacmaz, a well-known educator, was the former vice president of the PakTurk International Schools and Colleges in Pakistan. The family's UNHCR asylum seeker certificate was valid until November 24, 2017.

Since November 2016, following a failed coup attempt in Turkey in July 2016, the Pakistani government has put pressure on Turkish nationals living in Pakistan to leave. Pakistani authorities ordered the staff of the PakTurk International Schools and Colleges out of the country, implying staff had links to the Turkish cleric Fethullah Gulen. Some Pakistani media reported that the schools are linked to Gulen. The Turkish government holds what it refers to as the Fethullahist Terrorist Organization (FETÖ) responsible for the attempted coup. Thirty families associated with the schools departed, while Kacmaz's family stayed on.

After the Kacmaz family was detained, friends petitioned the Lahore High Court to order the government to provide information regarding the family's whereabouts. On October 6, the government's lawyer said he was unaware of their location but assured the court that the family would not be deported as they were registered with UNHCR.

The government's deportation of the asylum seekers not only appears to violate the high court's order, but would violate Pakistan's obligations under international law. While Pakistan is not a party to the United Nations refugee convention, customary international law prohibits governments from returning people to places where they risk being persecuted, tortured, or exposed to inhuman or degrading treatment or punishment.

(...)

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 17-10-00:

Från Turkiet/ FN-kommitté förbjuder Schweiz att lämna ut mordanklagad PKK:are till sidans topp

FN:s kommitté mot tortyr, CAT, har fällt Schweiz i ett ärende om en man från Turkiet som varit medlem i PKK och därför fängslats och torterats vid flera tillfällen på 80-talet. Efter att ha anklagats för mord dömdes han till döden, ett straff som omvandlades till livstids fängelse. Vittnesmålen mot honom togs senare tillbaka men mannen försökte inte få en ny prövning. Han rymde och tog sig 1992 till Schweiz. Där fick han uppehållstillstånd och fortsatte arbeta för PKK. 2011 begärdes han utvisad av Turkiet. Han fängslades medan anklagelserna och asylskälen utreddes. Hans tortyrskador förvärrades och han vårdades flera gånger på psykiatrisk klinik efter självmordsförsök men var däremellan i fängelse. Schweiz beslöt till slut att mannen skulle lämnas ut, eftersom Turkiet garanterade att han skulle behandlas i enlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. CAT anser dock inte att dessa garantier räcker för att utesluta risken för tortyr. CAT påpekar att situationen försämrats i Turkiet.

Hämta dokumentet, Com No. 747/2016, H.Y. v Swizerland (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Migrationsverket 17-05- 31:

Från Turkiet/ Migrationsverket om situationen för utsatta grupper i Turkiet till sidans topp

Rättslig kommentar angående situationen för utsatta grupper i Turkiet efter kuppförsöket- SR 23/2017

Sammanfattning

+ Med anledning av det oklara och föränderliga säkerhetsläget i Turkiet efter kuppförsöket i juli 2016 och folkomröstningen i april 2017, finns det skäl att iaktta en generell försiktighet vid prövning av skyddsbehov enligt 4 kap. utlänningslagen (2005:716). Prövningen av frågan om skyddsbehov måste göras med beaktande av aktuell och relevant landinformation.

+ Migrationsverket har först att pröva om den sökande är flykting. En individuell framåtsyftande bedömning av de anförda skyddskälen måste göras enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Vid bedömningen av en sökandes individuella skyddsskäl ska särskilt beaktas om den sökande tillhör en utsatt grupp. Det föreligger inte en sådan generell och systematisk förföljelse mot någon utsatt grupp att grupptillhörigheten i sig grundar rätt till asyl. Istället krävs en omsorgsfull individuell prövning i varje enskilt fall.

+ Säkerhetsläget är inte så allvarligt i någon del av Turkiet att alla och envar som återvänder riskerar att skadas. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 första ledet utlänningslagen är därför inte uppfyllda.

+ Frågan om uteslutande från att anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 b-c §§ utlänningslagen ska beaktas i varje enskilt ärende.

+ Förändringar avseende situationen i Turkiet och landinformation som ger stöd för ändringar i den turkiska strafflagstiftningen, kan utgöra sådana nya omständigheter som ska beaktas vid en prövning av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18-19 §§ utlänningslagen.

Hämta dokumentet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161221:

Migrationsverket 16-12-09:

Från Turkiet/ Lägesanalys: i kölvattnet av kuppförsöket den 15 juli 2016 till sidans topp

Syftet med rapporten är primärt att ge stöd till strategiskt och operativt beslutsfattande inom Migrationsverket, men den kan även användas vid handläggning av migrationsärenden. Rapporten ger en översiktlig lägesbild och analys av situationen i Turkiet efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016. Rapporten försöker beskriva händelseutvecklingen och dess inverkan på säkerhetasläget och civilbefolkningen, samt situationen för grupper som särskilt drabbats i skuggan av det misslyckade kuppförsöket.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 161208:

Migrationsverket 16-11-30:

Från Turkiet/ Så hanteras turkiska asylansökningar till sidans topp

Mot bakgrund av felaktiga uppgifter i media klargör Migrationsverket vad beslutet om att frysa vissa turkiska asylansökningar innebär.

Migrationsverket beslutade den 18 juli 2016 att tillfälligt inte fatta beslut i asylärenden rörande turkiska medborgare med trovärdig koppling till kuppförsöket den 15 juli 2016, anhängare till Fethullah Gülen och personer med trovärdig oppositionell politisk verksamhet. Mot bakgrund av att det under dagen förekommit felaktiga uppgifter i media i denna fråga vill Migrationsverket förtydliga följande.

Beslutet från i juli om att inte fatta beslut i vissa asylärenden gäller inte alla asylansökningar från personer med turkiskt medborgarskap. Beslutet innebär inte heller att turkiska medborgare med trovärdig koppling till kuppförsöket den 15 juli 2016, anhängare till Fethullah Gülen och personer med trovärdig oppositionell politisk verksamhet har beviljats asyl i Sverige eller är garanterade att få asyl i Sverige.

Beslutet har sin bakgrund i den osäkra situation i Turkiet som uppstod efter kuppförsöket och gäller fram till att Migrationsverket har tagit fram ny vägledning kring hur asylsökningar från turkiska medborgare ska bedömas.

Migrationsverket följer situationen i Turkiet noga och inhämtar information som ska kunna ligga till grund för framtida bedömningar.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.