fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Flyktinggrupper från olika länder, praxis

Georgien

Information från myndigheter och organisationer

Pressklipp saknas


Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191120:

Migrationsverket 19-11- 14:

Från Georgien/ Landinformation: Georgien - situationen för hbtq-personer till sidans topp

Migrationsverkets enhet Migrationsanalys har publicerat en uppdaterad rapport om situationen för hbtq-personer i Georgien.

/Utdrag ur Sammanfattande analys:/

Samhällsopinionen i Georgien är uttalat negativ när det kommer till hbtq-personer och en aktivt homofobisk retorik tillämpas av media, den ortodoxa kyrkan och politiker. Hbtq-frågan är politiserad och polariserad i landet. Homofobiska uttalanden används av politiker för att mobilisera väljare och för att misskreditera politiska motståndare. Polariseringen bidrar till att det råder en ovilja bland personer i ledande positioner att offentligt ge stöd åt hbtq-frågor och hbtq-rörelsen. Under större politiska händelser såsom politiska val, införandet av vissa lagar eller demonstrationer utsätts hbtq-personer i större utsträckning för våld. Inför parla- mentsvalet 2020 finns således en risk att hatretoriken och även våldet mot hbtq-personer ökar.

Det har skett framsteg gällande hbtq-personers rättigheter på den lagstiftande nivån i Georgien. Antidiskrimineringslagen förbjuder sedan 2014 diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Hälsolagstiftningen och patientlagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Brott som motiveras av en persons sexuella lägg- ning eller könsidentitet är sedan 2012 en försvårande omständighet enligt georgisk strafflagstiftning. Samtidigt uppger flera källor att både antidiskrimineringslagstiftningen och hatbrottslagen saknar adekvata implementeringsmekanismer.

(...)

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191002:

Migrationsverket 19-09-30:

Från Georgien/ Lifosrapport: Georgien - rätts- och säkerhetssektorn till sidans topp

/Utdrag ur sammanfattande analys:/

Tillsammans med de baltiska staterna uppvisar Georgien ett av få demokratiska maktskiften samtidigt som man kan se tillbaka på en period av veritabelt gangstervälde, en välvillig men auktoritär regim samt en utrikespolitik som lätt kolliderat med ryska intressen. Situationen i dagens Georgien är inte oproblematisk. Man befinner sig på kollisionskurs med Ryssland och den territoriella integriteten präglas av två ryskstödda utbrytarrepubliker man helt saknar kontroll över. Oaktat detta har man, visserligen med ett starkt stöd från EU och framförallt USA, lyckats skapa något av en oas i den postsovjetiska världen.

Georgien måste idag betraktas som en rättsstat med en funktionell och ändamålsenlig rätts- och säkerhetssektor vars främsta syfte är att tjäna de georgiska medborgarna. Polisens främsta motivation är att skydda medborgarna mot brott och upprätthålla allmän ordning samtidigt som åklagarmyndigheten och domstolarna strävar efter att upprätthålla sina funktioner i rättskedjan. Problematiska ingredienser efter den sovjetiska administrativa kulturen kvarstår dock alltjämt, aspekter av kapacitetsbrister återfinns hos samtliga aktörer och integritetshotande faktorer kan identifieras, särskilt i fall som inbegriper politiska intressen på hög nivå.

Georgien är dock idag i mångt och mycket en modern rättsstat som kan visa prov på mindre korruption än flera av EU:s medlemsländer och där organiserad brottslighet bekämpats med framgång.

(...)

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 190703:

Migrationsverket 19-06-28:

Från Georgien/ Lifos: Politiskt motiverade repressalier och våld mot oppositionella till sidans topp

Vid en genomgång av åberopade ansökningsskäl i asylärenden med ansökan under 2016 där den sökande var georgisk medborgare framkom tydligt att ett av de vanligast åberopade asylskälen var risken för att utsättas för frihetsberövande, våld eller andra utomrättsliga sanktioner från nuvarande myndigheter eller strukturer relaterade till Georgian Dream (GD) på grund av association med den tidigare regimen under Mikheil Saakashvili och hans stödparti United National Movement (UNM) och dess avknoppningar.

Mot bakgrund av denna tydliga ärendeprofil har Lifos valt att i denna tematiska rapport fokusera på att utreda huruvida och i så fall i vilken omfattning politiskt motiverade repressalier idag riktas mot den politiska oppositionen i Georgien.

Rapporten bygger i huvudsak på information inhämtad av Lifos i Tbilisi i mars-april 2017 men har i vissa delar kompletterats med skriftlig rapportering.

/Ur Lifos' analys:/

Vad gäller våld mot politiskt oppositionella kan konstateras att det förekommit i ett fåtal fall att individer angripits i det offentliga. I de flesta fall är kopplingen till nuvarande myndigheter oklar och det har med vissa undantag snarare handlat om trakasserier och hot än om fysiskt våld. De incidenter som förekommit har rört högt uppsatta UNM-profiler och är väl dokumenterade.

Det finns ingenting som talar för att de georgiska myndigheterna agerar repressivt mot oppositionen på ett systematiskt sätt. Den politiska oppositionen, framför allt resterna av UNM och dess avknoppning, är aktiva och har möjlighet att bedriva politisk verksamhet i det offentliga. Riskerna att utsättas för politiskt motiverade repressalier förefaller vara mycket små.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 180119:

Migrationsverket 18-01-11:

Från Georgien/ Fler georgier söker asyl i Sverige till sidans topp

Antalet asylsökande från Georgien har ökat sedan landet blev viseringsfritt gentemot Schengen-länderna i mars 2017. Ökningen har varit särskilt tydlig under senhösten och georgier utgör just nu den näst största gruppen asylsökande i Sverige.

Migrationsverket har följt utvecklingen och bedömer att antalet asylsökande från Georgien kommer att fortsätta ligga på relativt höga nivåer den närmaste tiden.

De senaste tre veckorna* har 147 georgier sökt asyl i Sverige, vilket är cirka dubbelt så många som antalet irakiska asylsökande samma period. Förutom Sverige har även Tyskland, Schweiz och Österrike rapporterat om en ökning vad gäller georgier.

Ökningen ses som en följd av viseringsfriheten i kombination med arbetsmöjligheter i Sverige och en sämre ekonomisk situation i Georgien.

- Viseringsfriheten innebär att georgier nu kan resa in och vistas i 90 dagar i Schengenområdet. De uppgifter vi har tyder på att georgier ofta kommer till Sverige för att arbeta, säger Kristoffer Eriksson, analytiker på omvärldsenheten.

Bedömningen är att en stor andel av georgierna söker asyl för att på det sättet kunna förlänga sin vistelse i Sverige.

En klar majoritet av asylansökningarna från georgier anses av Migrationsverket vara ärenden med hög avslagsprocent, och handläggs därför i så kallade snabbspår, som har kortare handläggningstid. Ansökan avgörs utifrån de individuella omständigheterna i varje ärende. Av de georgiska asylärenden som avgjordes under 2017 beviljades ingen asyl i Sverige i första instans.

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 171013:

Migrationsverket 17-10-03:

Från Georgien/ Temarapport: Georgien - rätts- och säkerhetssektorn till sidans topp

Migrationsverkets landinformationsenhet har publicerat en rapport som syftar till att ge en överblick över rätts- och säkerhetssektorn i Georgiens struktur, effektivitet och integritet. Rapporten bygger huvudsakligen på information som inhämtats i samband med en utredningsresa till Tbilisi i maj 2017.

/Rapporten ger en enhetlig, relativt positiv bild. Utdrag som kommenterar detta:/

Viljan av att framstå som en modern stat av europeisk karaktär med ambitioner att bli en del av den gemensamma marknaden samtidigt som man värnar om att distansera sig från Ryssland kan exempelvis vara faktorer som medför tendensen att förmedla en enhetlig bild. Ytterligare faktorer som kan spela in är att Georgien alltjämt inte är ett fullständigt konsoliderat statsbygge. Med det konstanta hotet från Ryssland och kriget 2008 i färskt minne är EU och USA de aktörer man har att vända sig till. Att förmedla en för dessa aktörer positiv bild av utvecklingen i landet ter sig då naturligt.

(...) Situationen i dagens Georgien är inte oproblematisk. Man befinner sig på kollisionskurs med Ryssland och den territoriella integriteten präglas av två ryskstödda utbrytarrepubliker man helt saknar kontroll över. Oaktat detta har man, visserligen med ett starkt stöd från EU och framförallt USA, lyckats skapa något av en oas i den postsovjetiska världen. Georgien måste idag betraktas som en rättsstat med en funktionell och ändamålsenlig rätts- och säkerhetssektor vars främsta syfte är att tjäna de georgiska medborgarna.

(...)

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170613:

Migrationsverket 17-05-30:

Från Georgien/ Rapport: Politiskt motiverade repressalier och våld mot oppositionella till sidans topp

Vid en genomgång av åberopade ansökningsskäl i asylärenden med ansökan under 2016 där den sökande var georgisk medborgare framkom tydligt att ett av de vanligast åberopade asylskälen var risken för att utsättas för frihetsberövande, våld eller andra utomrättsliga sanktioner från nuvarande myndigheter eller strukturer relaterade till Georgian Dream (GD) på grund av association med den tidigare regimen under Mikheil Saakashvili och hans stödparti United National Movement (UNM) och dess avknoppningar.

Mot bakgrund av denna tydliga ärendeprofil har Lifos valt att i denna tematiska rapport fokusera på att utreda huruvida och i så fall i vilken omfattning politiskt motiverade repressalier idag riktas mot den politiska oppositionen i Georgien.

Rapporten bygger i huvudsak på information inhämtad av Lifos i Tbilisi i mars-april 2017 men har i vissa delar kompletterats med skriftlig rapportering.

Hämta rapporten (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.