/Sanna Vestin företräder FARR i Kungsträdgården 9 mars, vid demonstration mot ”REVA”/

Nio av tio som grips av polisen vid tunnelbanekontroller är oskyldiga. Många andra idag kommer att prata om de nio av tio, det är viktigt.

Låt mig prata om den tionde, den skyldiga.

Det är Farroukh, jag känner henne. Hon är skyldig till att ha rymt från sin man som misshandlade henne. Hon är skyldig till att ha gift om sig och fått ett barn. Hon borde ta sitt rättmätiga straff, 30 piskrapp. Eller borde hon kanske stenas? Farrouks grabb är född i Sverige. Han har fyllt sju och går i ettan. Han är skyldig till att vara en oäkting.

Nej, det där är ju inga brott i Sverige. Här är Farroukh bara skyldig att åka tillbaka till sitt land. Hennes grabb är skyldig att åka med.

Ser ni, nu tar polisen några till, en oskyldig, en oskyldig, en oskyldig, ...
Nu har de tagit en skyldig! Men kolla, det är ju Ali!

Ali är bara 17. Ali är skyldig till att hans pappa dödades när talibanerna tog deras by. Mamma och Ali kom undan men sen började talibanerna hämta grabbarna för att rekrytera dem. Ali ville inte vara med, han rymde, dom tycker han är skyldig. Ali är skyldig till att ha jobbat svart i Iran. Han har rest in illegalt i Italien och sen Frankrike. Nu är han skyldig att resa tillbaka till Italien, fast han redan fått så mycket stryk där, han orkar inte. Själv känner sig Ali mest skyldig för att han lämnade mamma. Det är därför Ali skär sig.

Titta där! Nu tar de en till, en oskyldig, en oskyldig... En skyldig!

Nej, de tar Merete... Merete är från Etiopien. Hon var journalist där, men hon skrev om korruption, det ska man inte göra. Fråga Johan och Martin, de träffade de andra journalisterna i fängelset. Merete var inte så hjältemodig, hon väntade inte tills polisen grep henne. Men nu är Merete skyldig att resa tillbaka till Etiopien.

Men hej Ramos! Dig har dom inte tagit än! Ramos är verkligen en skyldig rackare. Ramos är lastbilschaufför, men han vägrade ta med en del grejer i bilen som andra ville pracka på honom. Ramos ville inte ha problem så han lånade pengar för att sticka till Europa. Men han blev lurad på lönen här så han kan inte betala tillbaka. Ramos är skyldig jättemycket. Gå till polisen? Men kom igen, där han kommer från är polisen är samma som ligorna. Ramos kör lastbil här istället. Fast han är skyldig att åka hem.

Ni fattar? Men lyssna! Jag är också skyldig Ramos. Vi köper vår billiga vardagsmat som han fixat fram. Vi låter Merete städa svart istället för att vara journalist, vi låter Farroukh diska. De får liksom skylla sig själva.

Jag vill inte att polisen ska ta dom. Men det är ju inte för att jag ska kunna utnyttja dem och leva på dom.

Vi i flyktingrörelsen skapar inga papperslösa. Tvärtom, vi sysslar med att försöka legalisera folk så att de inte ska behöva vara papperslösa.

Alis och Farroukhs problem kommer inte att försvinna om de utvisas. De kommer att leva gömda nån annanstans där inte vi ser dom. Eller så går inte deras utvisningar att verkställa, deras hemländer är inte intresserade av att ta emot dom. Oönskad här, oönskad där, det är ingen lösning. För Farroukhs grabb handlar det över huvud taget inte om att återvända till ett hemland. Han är ju född här.

De kom inte till mig på rådgivning för att få fortsätta vara papperslösa här. De kom för att försöka göra sin tillvaro laglig. Förr eller senare måste det gå.

Men nu kom inte Ali på rådgivningen i torsdags fast han var inbokad, för han tordes inte ta tunnelbanan. Och Ramos vågar inte bråka om sin lön. Jag har sagt åt dig att du ska gå till Fackligt Centrum, Ramos, så du inte förstör för oss andra. Men Ramos tror arbetsgivaren kommer att skicka polisen på honom om han bråkar. Och Merete, hon vågar ju inte ens gå till doktorn.

Hör, jag klagar inte på polisen för att det är de som griper folk. Jag klarar på regeringen som tror att man löser samhällsproblem med våld, när problemen faktiskt förvärras.

Vi gör inte så längre med andra grupper. Vi låser inte in människor i spinnhuset för att de är fattiga. Den som vägrar delta i arbetsförmedlingens jobbcoachning kanske blir av med bidraget, men den hamnar inte i fängelse. Vi tycker det är ett framsteg. Vi fattar liksom att mängder av människor inte kommer att kasta sig ut i misär och hemlöshet bara för att det inte är straffbart. Så himla kul är det inte att vara hemlös.

Det är inte så himla kul att vara papperslös i Sverige heller att folk kommer att strömma hit i miljoner bara för det.

Det handlar inte om hunnerna. Det handlar om Ali och Farroukh. De är inte skyldiga till nåt annat än att vara människor och försöka leva. Människor reser illegalt när det inte finns legala vägar. Människor stannar illegalt när de inte ser nån annan lösning. Men människorna kan aldrig vara illegala.

Jag begär inte paradiset. Jag begär bara lagliga vägar till en normal tillvaro.

Jag begär bara att Sverige inte ska skicka iväg traumatiserade barn som paket.

Jag begär bara en rättssäker asylprocedur där folk inte ställs inför fullständigt orimliga beviskrav.

Jag begär bara att det ska bli stopp på den här ovärdiga jakten på försvarslösa.

Tack för ordet.

(Se också min text i Flyktingbloggen 4 mars: Spinnhuset och förvaret)