Information från myndigheter och organisationer
Information från myndigheter och organisationer
Arkiveringsdatum 050708:
Do not return ICC witnesses to the Democratic Republic of the Congo Amnesty International is concerned that the Dutch Council of State (Raad van State)'s 27 June 2014 decision denying claims of asylum by three International Criminal Court (ICC) witnesses, may put these individuals at risk of serious human rights violations if returned to the Democratic Republic of the Congo (DRC). Amnesty International calls on the Netherlands not to return the three witnesses as they have a credible fear that they will face torture or other ill-treatment, flagrant violations of the right to a fair trial, and the imposition of the death penalty. Floribert Ndjabu Ngabu, Sharif Manda Ndadza Dz'Na, and Pierre-Célestin Mbodina Iribi were detained in the DRC when, in 2011, they were transferred to the Netherlands to testify for the Defence before the International Criminal Court in the case against Germain Katanga, a former Congolese militia leader accused of war crimes and crimes against humanity. Following their testimony at the ICC in The Hague - in which they implicated DRC's current President Joseph Kabila in allegations of crimes under international law in the DRC's turbulent Ituri region - the detained witnesses filed for asylum in the Netherlands.
Skriftlig fråga av Anne-Marie Ekström (fp) om skydd för vittnen vid krigstribunalen
Svar på fråga 2004/05:1923 om skydd för vittnen vid krigstribunalen
Arkiveringsdatum 140711:
Amnesty International 14-06-30:

Arkiveringsdatum 050708:
Riksdagen 05-06-21:
Skriftlig fråga av Anne-Marie Ekström (fp) om skydd för vittnen vid krigstribunalen
Sverige har ingått avtal om att ge skydd för personer som lämnar vittnesmål i krigstribunaler, till exempel den i Haag. Detta gäller en person som har vittnat eller som krigstribunalen begär ska vittna.
Det finns emellertid också personer som sökt asyl i Sverige som ännu inte blivit kallade att vittna i krigstribunalen men aktivt medverkat till att ta fram bevismaterial. En sådan person är en kvinna som DN skrivit om vid två tillfällen. Hon har hjälpt internationella utredare att samla bevis och synts i radio och tv, i synnerhet om en krigsförbrytare som ännu inte gripits. På grund av sin aktivitet med insamlande av material tvingades hon fly efter ett tilltagande antal hot mot sitt liv. Hon kom till Sverige år 2003. Trots intyg från Haagtribunalen har Migrationsverket och Utlänningsnämnden avslagit hennes asylansökan. Kvinnan har nu gjort en ytterligare ansökan men beslutet drar ut på tiden vilket medför att kvinnan och hennes barn mår allt sämre.
Målet måste vara att så många krigsförbrytare som möjligt grips och döms. Skulle kvinnan tvingas återvända till sitt hemland finns risk att hon inte kan vittna när krigsförbrytaren grips. Risken finns att dödshoten mot henne verkställs.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att även de personer som ännu inte vittnat eller blivit kallade att vittna inför krigstribunal men som medverkat på andra sätt att samla bevismaterial ska få skydd i Sverige?
Riksdagen 05-07-05:
Svar på fråga 2004/05:1923 om skydd för vittnen vid krigstribunalen
Statsrådet Barbro Holmberg
Anne-Marie Ekström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att även de personer som ännu inte vittnat eller blivit kallade att vittna inför krigstribunal, men som medverkat på andra sätt till att samla bevismaterial, ska få skydd i Sverige.
Det skydd som Anne-Marie Ekström efterlyser i sin fråga finns tillgängligt redan i dag, dels genom Sveriges avtal med internationella domstolar och tribunaler om omplacering av vittnen, dels genom utlänningslagens bestämmelser angående skyddsbehövandes rätt till uppehållstillstånd. Skyddet förtydligas ytterligare genom regeringens lagförslag i proposition 2004/05:172 om uppehållstillstånd för tribunalvittnen.
Regeringens lagförslag innebär att vittnen, och deras nära anhöriga, vid internationella domstolar eller tribunaler ska ges uppehållstillstånd om en sådan domstol eller tribunal har begärt omplacering av vittnet till Sverige. Detta är avsett att gälla oberoende av om personen befinner sig utanför Sverige eller vistas här, till exempel som asylsökande.
Avtalen med internationella tribunaler och domstolar uppställer en del formella krav, bland annat på vem som ska företräda tribunalen. Ett avtal kan inte tillämpas om inte dessa krav är uppfyllda. Inte minst för att värna internationella domstolars och tribunalers legitimitet och integritet är det av största vikt att tillämpa de avtal som Sverige har ingått med dessa tribunaler och domstolar, om till exempel överföring av vittnen, på ett riktigt sätt.
I de fall avtalet inte är tillämpligt träder utlänningslagens skyddsbestämmelser in. En person som känner välgrundad fruktan för att utsättas för förföljelse eller sådan behandling som anges i nämnda bestämmelser har rätt att få skydd i Sverige om skyddet inte kan fås i hemlandet.
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.