Sponsrad av Fridh Advokatbyrå
EU:s flykting- och gränspolitik
Allmänt om migration, statistik
Klipp från media
Länk till information från myndigheter och organisationer
Arkivet har startat om och saknar material från perioden 180119 - 180513
Fler vill ha flyktingstatus - antalet tiofaldigat på två år
Antalet överklagade asylärenden som överlämnas till förvaltningsrätten slår rekord i år, och den största ökningen sker i kategorin statusförklaring, alltså att man vill ha flyktingsstatus.
Det handlar framför allt om personer som har fått status som alternativt skyddsbehövande och uppehållstillstånd på tretton månader, men vill istället få flyktingstatus och tre års uppehållstillstånd.
Hani Hassan kom till Sverige för två år sedan, och är en av de som har överklagat Migrationsverkets beslut om att han får alternativt skyddsbehov istället för flyktingstatus.
Hani har nyligen fått ett tillfälligt uppehållstillstånd på tretton månader, som alternativt skyddsbehövande. Men han menar att han har starka skäl för att få flyktingsstatus och därmed få ett uppehållstillstånd på tre år, eftersom han flydde Islamiska Staten i Mosul och sen förföljdes av irakiska miliser.
Sedan de nya tillfälliga asyllagarna började gälla för cirka ett år sen, har antalet överklaganden till förvaltningsrätterna ökat markant.
(...)
Läs mer (Extern länk)
Svenska regler hindrar syrier att återförenas med familjen
Sverige beviljar syrier flyktingstatus betydligt mer sällan än många andra europeiska länder. Företeelsen är inte ny men med de nya asylreglerna blir de praktiska effekterna nu stora.
- Framför allt drabbar det människors möjlighet att få återförenas med sina familjer, säger Melker Måbeck på Röda korset.
Sedan 2012 har majoriteten av de syrier som kommit till Sverige beviljats uppehållstillstånd på grund av att de anses vara så kallade "alternativt skyddsbehövande". Tidigare fick de flesta flyktingstatus. Med den gamla utlänningslagen gjorde det i princip ingen praktisk skillnad; oberoende av grunden för uppehållstillståndet fick den sökande permanent uppehållstillstånd och möjlighet att återförenas med sin familj i Sverige. Men sedan de nya, tillfälliga asylreglerna trädde i kraft i somras har den gamla praxisen fått nya följder.
- En stor skillnad är längden på tillståndet. Den som är alternativt skyddsbehövande får 13 månaders tillstånd, för flyktingar gäller tillståndet i tre år. Men framför allt handlar det om möjligheten till familjeåterförening, som är borttagen för alternativt skyddsbehövande, säger Louise Dane, doktorand i migrationsrätt vid Stockholms universitet.
Reglerna gäller asylsökande oberoende av nationalitet men berör många som flyr från Syrien. Fram till början på december i år hade nästan 42.000 syrier beviljats uppehållstillstånd i Sverige för att de ansetts vara i behov av skydd. Omkring 5 procent av dessa fick status som flyktingar. Förutom några skyddsgrunder som omfattar färre personer har den stora gruppen, nästan 37.000 personer, i stället beviljats skydd som alternativt skyddsbehövande.
(...)
Hela artikeln (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.