SkŠl fšr och emot uppehŒllstillstŒnd, enskilda fall

Mšjlighet till internflykt i hemlandet

Information frŒn myndigheter och organisationer

LŠnk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material frŒn perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 191214:

UNHCR December 2019:

Assessing Internal Flight, Relocation or Protection Alternative to Kabul till sidans topp

This document provides decision-makers with relevant country of origin information (COI) for assessing the availability of an internal flight, relocation or protection alternative (IFA/IRA/IPA) in Kabul for Afghans who originate from elsewhere in Afghanistan and who have been found to have a well-founded fear of persecution in relation to their home area, or who would face a real risk of serious harm in their home area.

UNHCR recalls its position that given the current security, human rights and humanitarian situation in Kabul, an IFA/IRA is generally not available in the city.

1. The relevance of Kabul as an IFA/IRA: the security situation for civilians in Kabul

1.1 Security Trends and Impact on Civilian Population in 2019

In its 2019 Quarterly Report covering the period from 1 January to 30 September 2019, UNAMA documented the "highest number of civilian casualties that it has recorded in a single quarter since it began systematic documentation in 2009". According to UNAMA, civilians living in Kabul, Nangarhar, Helmand, Ghazni, and Faryab were most directly impacted by the conflict within this reporting period, with the highest number of civilian causalities reported in Kabul province, namely 1,491.

Similarly, for the period from 1 January - 31 May 2019, the NATO Resolute Support Mission reported that 15 percent of the total civilian casualties in Afghanistan occurred in Kabul Province (402 causalities).

Action on Armed Violence reported that there were 1,013 civilian casualties from explosive violence across Afghanistan in July 2019, reportedly the highest number recorded since AOAV began monitoring casualties in October 2010. According to AOAV, Kabul was the city most impacted, "with almost a third of all civilian casualties occurring in the capital (30%)".

Timeline of Security Incidents in Kabul: January - September 2019

(...)

LŠs eller hŠmta dokumentet (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 191025:

Asylnytt 19-10-24

Migrationsdomstol: Afghanistan: Ingen internflykt fšr barnfamllj utan nŠtverk pŒ orten till sidans topp

En barnfamilj flydde Afghanistan pŒ grund av en marktvist. Fadern hade misshandlats och hotats av en slŠkting och anfšrde att slŠktingens kontakter gjorde att de var fšrfšljda Šven av talibaner. Mannen hade anmŠlt trakasserierna till polisen. Migrationsverket avslog ansškan. Det framgick att familjen bott en kortare tid i Kabul och att modern Šr frŒn Herat. Migrationsdomstolen anser att familjen visat att de lšper risk att utsŠttas fšr skyddsgrundande behandling om de ŒtersŠnds till hemorten och att det inte finns nŒgot myndighetsskydd. Fšr att internflyktsalternativ ska tillŠmpas fšr en barnfamilj krŠvs nŠtverk pŒ tillflyktsorten. FšrŠldrarnas tidigare bostŠttning i Kabul och Herat medfšr inte att de har ett nŠtverk enligt domstolen. DŠrfšr fŒr familjemedlemmarna uppehŒllstillstŒnd som alternativt skyddsbehšvande. Domen Šr inte vŠgledande. (KŠllor InfoTorg Juridik och fšrvaltningsrŠtten i Gšteborg)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 190318:

UNHCR 18-12-13:

Austria Supreme Court condemn internal flight alternative in Afghanistan till sidans topp

The applicant is an Afghan national and member of the ethnic group of Hazaras who was born and raised in Iran. He lodged an application for international protection in Austria in July 2015 which was rejected in first instance in September 2017.

The Federal Administrative Court dismissed his appeal on 03/09/2018, arguing that even though the applicant cannot return to Sar-e Pol (where his family was originally from), there was an IFA available in Kabul or Mazar-e Sharif. It elaborated that the applicant had already gathered professional experience, had grown up in an Afghan family and was native speaker of one of the official languages and concluded that the applicant was familiar with the cultural circumstances in Afghanistan.

The Austrian Supreme Administrative Court annulled this decision. It stated that the Federal Administrative Court's conclusion that the applicant was familiar with the cultural circumstances in Afghanistan was not evidence-based and emphasized that the applicant had explicitly contested this. Furthermore the Supreme Administrative Court criticized that the Federal Administrative Court did not take into account and analyse the UNHCR-Afghanistan guidelines. A respective obligation derives from the respective Austrian case law as well as from European Union Law.

The Court emphasized that according to UNHCR there was in general no IFA available in Kabul and that the availability of an IFA in other cities was questionable and needed to be assessed in a thorough manner on a case-to-case basis.

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 181231:

Asylnytt 18-12-31:

Praxis ršrande hemvist och internflykt utmanas i domstolsbeslut om Afghanistan till sidans topp

I ett Šrende ršrande en ung man frŒn Afghanistan bedšmde Migrationsverket att det fanns ett hot pŒ hemorten och hŠnvisade mannen till Kabul som internflyktsalternativ. Domstolen (fšrvaltningsrŠtten i Malmš) ansŒg dock att Kabul inte Šr ett rimligt alternativ pŒ grund av den humanitŠra situationen, trots att mannen bedšmdes som frisk och arbetsfšr. Herat eller Mazar-e-Sharif bedšmdes som relevanta alternativ. Ett annat Šrende ršrde en man som inte ansetts trovŠrdig ršrande sin hemvist beroende pŒ att han lŠmnat olika uppgifter. Domstolen (fšrvaltningsrŠtten i Malmš) resonerar dock att det inte Šr rimligt att den som inte kan bevisa en bestŠmd hemort av den anledningen ska fŒ en avsevŠrt hšgre bevisbšrda genom att pršvas mot hela landet. Om ansškan inte pršvas mot en bestŠmd ort kommer inte heller ett eventuellt internflyktsalternativ att pršvas. Domstolen valde dŠrfšr att pršva skŠlen gentemot Herat och Mazar-e-Sharif som Šr relativt sŠkra platser som gŒr att ta sig till, istŠllet fšr att pršva gentemot hela landet. Domarna Šr inte vŠgledande. (KŠllor privat samt fšrvaltningsrŠtten i Malmš)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 180804:

Asylnytt 18-08-04:

Domstol underkŠnner Mogadishu som internflykt fšr hotad lŠrare till sidans topp

En man som arbetade som koranskolelŠrare flydde pŒ grund av hot frŒn Al Shabaab. Migrationsverket trodde pŒ berŠttelsen och bedšmde mannen som flykting gentemot sin hemort, men beslutade ŠndŒ om utvisning eftersom han kunde sška skydd i Mogadishu. Infšr Migrationsdomstolen fšrklarade mannen att han tillhšr en minoritet dŠr mŒnga Šr koranskollŠrare och ses som fiender av Al Shabaab. Mannens familj Šr kŠnd fšr Al Shabaab och hans far och farbror har dšdats i Mogadishu. Fadern drev en koranskola. Domstolen ansŒg att mannen skulle vara hotad Šven i Mogadishu, som dŠrfšr inte Šr ett relevant internflyktsalternativ. Mannen beviljas uppehŒllstillstŒnd med flyktingstatus, men en nŠmndeman var skiljaktig. Domen Šr inte vŠgledande. (KŠllor InfoTorg Juridik och FšrvaltningsrŠtten i Stockholm)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 180702:

Hšgsta Fšrvaltningsdomstolen i Finland 18-06-28:

Hšgsta Fšrvaltningsdomstolen i Finland ifrŒgasŠtter internflykt till Kabul till sidans topp

Migrationsverket hade ansett att afghanistanska medborgaren A, som var av hazara-ursprung, kŠnde vŠlgrundad fruktan fšr fšrfšljelse i sin hemregion i provinsen Wardak pŒ det sŠtt som avses i 87 € 1 mom. i utlŠnningslagen. €rendet gŠllde huruvida han skulle anses ha en i 88 e € i utlŠnningslagen avsedd mšjlighet till intern flykt till Kabul.

Migrationsverket hade bedšmt utgŒende ifrŒn landinformation som gŠllde Afghanistan och Kabul att det var mšjligt fšr A att sŠkert och lagligt fšrflytta sig till Kabul fšr att bo dŠr och att han inte i Kabul riskerade att bli utsatt fšr fšrfšljelse eller allvarlig skada pŒ grund av sina individuella egenskaper. Fšrvaltningsdomstolen hade avslagit besvŠren šver Migrationsverkets beslut och ansett att A rimligen kunde fšrutsŠttas ty sig till det interna flyktalternativet till Kabul.

Hšgsta fšrvaltningsdomstolen ansŒg i likhet med Migrationsverket och fšrvaltningsdomstolen att det i sig var mšjligt fšr A att resa till och nŒ Kabul pŒ ett sŠkert och lagligt sŠtt. I Šrendet skulle Šnnu bedšmas om A rimligen kunde fšrutsŠttas uppehŒlla sig i Kabul. DŠrmed skulle det bedšmas om A i Kabul skulle kunna leva ett relativt normalt liv som inte pŒ ett betydande sŠtt skulle avvika frŒn den genomsnittliga situation som rŒdde fšr personer inom samma befolkningsgrupp.

Hšgsta fšrvaltningsdomstolen bedšmde att i princip kan en frisk, ogift och arbetsfšr man fšrutsŠttas uppehŒlla sig i Kabul Šven om han inte har slŠktingar eller švrigt nŠtverk i staden. Vid bedšmningen av interflyktalternativet skulle uppmŠrksamhet emellertid fŠstas vid personens omstŠndigheter i sin helhet. SŠkerhetssituationen i destinationen fšr intern flykt var Šven av betydelse, eftersom fšrutsŠttningarna fšr ett relativt normalt liv fšrsvŒras nŠr sŠkerhetssituationen fšrsŠmras.

(...)

Hela referatet (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Asylnytt 18-07-02:

Migrationsšverdomstolen: Internflykt švervŠgs endast vid skyddsbehov mot hemorten till sidans topp

En ung man hade flytt frŒn hemorten i Afghanistan som 15-Œring pŒ grund av konflikt med en mulla. Han sškte asyl efter att ha bott i Iran en tid. Migrationsverket bedšmde att det fanns en hotbild, men att mullan inte skulle eftersška honom pŒ andra orter. Hotbilden hade inte med den vŠpnade konflikten att gšra. Det var alltsŒ bŒde relevant och rimligt att han bosatte sig pŒ en av tre utpekade orter. NŠr domstolen tog upp frŒgan avstod den frŒn att bedšma asylskŠlen och nšjde sig med att konstatera att det fanns relevant och rimligt internflyktsalternativ. Trots att utgŒngen blev densamma šverklagade Migrationsverket och pŒpekade att frŒgan om internflykt inte aktualieras om en person inte har skyddsskŠl mot hemorten. Migrationsšverdomstolen hŒller med om att det var fel av migrationsdomstolen att inte ta stŠllning till skyddsskŠlen. DŠrfšr Œterfšrvisas mŒlet till migrationsdomstolen.

HŠmta referat av mŒl UM 16509-17 (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170728:

Asylnytt 17-07-28:

RŠttsligt stŠllningstagande frŒn Migrationsverket om begreppet hemvist till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett stŠllningstagande om hur begreppet hemvist (hemort) ska definieras och vad det fŒr fšr betydelse i asylŠrenden. Principen Šr att skyddsbehovet pršvas mot den plats dŠr personen har sin hemvist, inklusive eventuella risker pŒ vŠgen dit. €ven om personen flyttat frŒn landet som liten rŠknas den ursprungliga orten som hemvist. Om personen flyttat och verkligen bosatt sig nŒgon annanstans i hemlandet kan denna plats ha blivit hemvist - men vanligen inte om personen tvingats fly dit.

NŠr en person har skyddsbehov gentemot hemorten ska internflyktsalternativ pršvas. I det lŠget gŒr bevisbšrdan šver till Migrationsverket som mŒste visa att alternativet Šr rimligt och relevant. DŠrfšr har det stor betydelse att en person kan gšra sannolikt vilken plats hen kommer ifrŒn. Skyddsbehovet kommer annars att pršvas mot hela landet och bevisbšrdan ligger hos den sškande att hen riskerar skyddsgrundande behandling šverallt. NŒgon internflyktsbedšmning blir aldrig aktuell. Den som aldrig bott i hemlandet har samma problem.

HŠmta det rŠttsliga stŠllningstagandet (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsdomstol: Snart artonŒrig ska inte hŠnvisas till internflykt till sidans topp

En ensamkommande pojke frŒn Kunduz i Afghanistan sškte asyl. Migrationsverket ansŒg att han inte kunde ŒtersŠndas till hemprovinsen, men hŠnvisade till internflykt. Det alternativet ska inte anvŠndas fšr minderŒriga, men Migrationsverket pekade pŒ att han skulle fylla 18 inom tre mŒnader. Migrationsdomstolen anser dŠremot att det Šr Œldern vid beslutstillfŠllet som Šr avgšrande, och beviljar pojken uppehŒllstillstŒnd som alternativt skyddsbehšvande. Observera att domen inte Šr vŠgledande. KŠllor Infotorg Juridik och fšrvaltningsrŠtten i Stockholm

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll