ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender Redaktörens texter

Asylnytt - Arkiv

Skäl för och emot uppehållstillstånd, enskilda fall

Möjlighet till internflykt i hemlandet

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 170728:

Asylnytt 17-07-28:

Rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om begreppet hemvist till sidans topp

Migrationsverket har publicerat ett ställningstagande om hur begreppet hemvist (hemort) ska definieras och vad det får för betydelse i asylärenden. Principen är att skyddsbehovet prövas mot den plats där personen har sin hemvist, inklusive eventuella risker på vägen dit. Även om personen flyttat från landet som liten räknas den ursprungliga orten som hemvist. Om personen flyttat och verkligen bosatt sig någon annanstans i hemlandet kan denna plats ha blivit hemvist - men vanligen inte om personen tvingats fly dit.

När en person har skyddsbehov gentemot hemorten ska internflyktsalternativ prövas. I det läget går bevisbördan över till Migrationsverket som måste visa att alternativet är rimligt och relevant. Därför har det stor betydelse att en person kan göra sannolikt vilken plats hen kommer ifrån. Skyddsbehovet kommer annars att prövas mot hela landet och bevisbördan ligger hos den sökande att hen riskerar skyddsgrundande behandling överallt. Någon internflyktsbedömning blir aldrig aktuell. Den som aldrig bott i hemlandet har samma problem.

Hämta det rättsliga ställningstagandet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 170109:

Asylnytt 17-01-09:

Migrationsdomstol: Snart artonårig ska inte hänvisas till internflykt till sidans topp

En ensamkommande pojke från Kunduz i Afghanistan sökte asyl. Migrationsverket ansåg att han inte kunde återsändas till hemprovinsen, men hänvisade till internflykt. Det alternativet ska inte användas för minderåriga, men Migrationsverket pekade på att han skulle fylla 18 inom tre månader. Migrationsdomstolen anser däremot att det är åldern vid beslutstillfället som är avgörande, och beviljar pojken uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. Källor Infotorg Juridik och förvaltningsrätten i Stockholm

Läs mer (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150921:

Asylnytt 15-09-21:

Ensam kvinna ska inte skickas till internflykt i Mogadishu till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En kvinna från Somalia bedömdes av Migrationsverket inte ha egna skyddsbehov gentemot Al Shabaab, som hon hävdat. Däremot skulle resvägen till hennes hemtrakt vara för farlig, enligt Migrationsverket. Hon fick ändå beslut om utvisning, med hänvisning till internflykt i Mogadishu, där hon tidigare bott med en morbror. Morbror finns dock inte kvar. Migrationsdomstolen anser att en ensam kvinna i internflykt har en extremt utsatt situation och att det inte är ett rimligt alternativ. Kvinnan får därför uppehållstillstånd med alternativ skyddsstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 15-00-00:

Barnfamilj ska inte skickas till internflykt i Afghanistan enligt UNHCR till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol. En familj som riskerade hedersrelaterat våld i hemtrakten i Afghanistan hade fått beslut om utvisning till internflykt. Senare prövades den nu tvååriga dotterns asylskäl. Det fanns separata hot mot henne men Migrationsverket ansåg att det inte fanns något hinder för henne att följa med föräldrarna. Migrationsdomstolen däremot bedömer att internflyktsalternativet inte är rimligt för barn. Domstolen väger bland annat in ett uttalande från FN:s flyktingorgan UNHCR (se Lifos 34286) som förtydligar att UNHCR anser att barnfamiljer inte ska utvisas till internflykt i Afghanistan. Flickan får uppehållstillstånd. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö).

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 150429:

Asylnytt 15-04-29;

Migrationsdomstol vill inte sända traumatiserad man till internflykt i norra Irak till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En kurdisk man från Mosul i Irak fick avslag på asylansökan 2008. Han ansökte på nytt om skydd förra året. Han berättade om familjemedlemmar som tvingats fly till Turkiet och trodde att han själv fanns på IS lista över efterlysta. Dessutom lider han av posttraumatiskt stressyndrom som skulle förvärras. Migrationsverket anser att det är spekulationer att han skulle vara hotad av IS. Visserligen går det inte att återvända till Mosul, men mannen skulle kunna bosätta sig i den norra kurdiska delen av landet, KRI, enligt verket. Migrationsdomstolen däremot anser att det på grund av mannens hälsotillstånd inte är rimligt att utvisa honom till en plats där han inte har nätverk. Domstolen hänvisar också till UNHCR:s bedömning av den svåra humanitära situaitonen för internflyktingar i KRI. Mannen får stanna som alternativt skyddsbehövande. Observera att domen inte är vägledande. Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Göteborg.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 140920:

Asylnytt 14-09-20:

Domstol säger nej till Bagdad som internflyktsalternativ för yezidier till sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En ung yezidier från Irak sökte asyl dels på grund av attackerna mot civila i Nineva-provinsen där han bodde, dels vissa hedersrelaterade personliga skäl. Enligt Migrationsverket råder väpnad konflikt i hemprovinsen men mannen skulle kunna klara sig i Bagdad. Migrationsdomstolen däremot bedömer att Bagdad möjligen skulle kunna vara ett relevant internflyktalternativ ur ett generellt perspektiv, men på grund av mannens religionstillhörighet och personliga situation är det inte rimligt. Mannen får uppehållstillstånd som flykting. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 140911:

Asylnytt 14-09-11:

Domstol underkänner beslut om utvisning till internflykt i Somaliatill sidans topp

Beslut från migrationsdomstol: En lärare i Somalia attackerades av Al Shabaab för att han inte ansågs undervisa enligt islam. Han fängslades men fritogs av kenyanska styrkor. Mannen blev trodd men hänvisades av Migrationsverket till internflykt i Mogadishu där han inte varit. Enligt Migrationsverket skulle han klara sig där som en ung och frisk man. Migrationsdomstolen bedömer dels att Al Shabaab fortfarande kan utföra attentat i Mogadishu och att myndighetsskydd saknas, dels att det krävs ett nätverk för att klara sig där. Internflyktsalternativet är alltså varken relevant eller rimligt. Mannen får uppehållstillstånd med flyktingstatus. Observera att domen inte är vägledande. (Källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Malmö.)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 140406:

Europadomstolen anser att ensam mandéisk kvinna kan bosätta sig i norra Iraktill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En kvinna som tillhör den mandéiska minoriteten sökte asyl 2007. Hon hade blivit hotad med tvångsgifte och hävdade att hon som mandé och ensamstående kvinna inte skulle klara sig. Senare gifte hon sig med en muslimsk man i Sverige vilket inte skulle accepteras av den egna gruppen. Migrationsverket ansåg att hon skulle ha ett manligt stöd i sin bror som också sökt asyl. De fick avslag samtidigt. Men brodern fick senare uppehållstilstånd i Sverige. Internflyktsalternativ diskuterades inte i besluten, eftersom kvinnan inte ansågs ha skyddsbehov. Inför Europadomstolen hävdade Sverige att situationen blivit bättre och att kvinnan antagligen har släkt kvar. Europadomstolen accepterar inte spekulationen om kvarvarande släktingar och anser att kvinnan som tillhörande den lilla minoriteten av mandéer och ensam kvinna riskerar att behandlas i strid med konventionen om hon återvänder till södra Irak. Trots att Sveriges argumentation underkänns blir domstolens slutsats att kvinnan kan återvända eftersom hon kan bosätta sig i den norra delen av landet. (Application no. 49341/10)

Domen har publicerats med ett längre referat av Migrationsverket

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

Migrationsverkets referat (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Ateist hotad av al Qaida kan flytta till norra Irak enligt Europadomstolentill sidans topp

Beslut från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: En tidigare sunnimuslim flydde från Irak 2008. Han betraktade sig som ateist och hade anställt en kvinna utan slöja i sin affär. Det ledde till upptrappade hot och slutligen till att affären sprängdes. En al Qaida-grupp sökte efter honom hos hans föräldrar. Det gjorde även polisen som fått tips om att han sprängt affären själv för att dölja vapenaffärer. Migrationsverket accepterade att han var förföljd av al Qaida, men hävdade att han skulle kunna flytta till norra Irak, där han hade hållit sig undan en månad. Senare lämnade mannen in en häktningsorder och en dom enligt vilken han fått tio års fängelse för terrorism. Enligt svenska myndigheter hade dokumenten visat sig vara förfalskade. Europadomstolen bedömer att mannen ändå kan vara förföljd av Al Qaida, men håller med om att mannen kan bosätta sig i norra Irak. Två domare har reserverat sig och påpekar att det domstolen i linje med sin praxis borde ha undersökt om det finns garantier för att mannen ska kunna bosätta sig i norra Irak. (Application no. 68519/10)

Domen har senare refererats av Migrationsverket.

Hämta domen från Migrationsverkets databas Lifos (Extern länk)

Läs domen i sin helhet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Josefin Åström, Hjalte Lagercrantz, Karin Nilsson Kelly, Lina Granlund, Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.