ASYLNYTT

Ändringar: I utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll Beslutsunderlag: Genomförande av återvändandedirektivet (prop. 2011/12:60) SFS: 2012:129 och 2012:130

Genom lagändringarna genomförs återvändandedirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna). Ändringarna syftar till att säkerställa att en utlänning som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd lämnar landet men stärker också utlänningens rättssäkerhet i denna process. Ett beslut om avvisning eller utvisning ska nu som huvudregel innehålla en tidsfrist (två eller fyra veckor) för frivillig avresa. Om en utlänning inte lämnar landet i enlighet med tidsfristen ska i normalfallet ett återreseförbud meddelas. Tiden för återreseförbudet ska då bestämmas till ett år. Tidigare har återreseförbud inte meddelats om utlänningen inte lämnat landet i tid.

Ändringar har även gjorts i utlänningslagens bestämmelser om s.k. verkställighetsförvar. En utlänning får inte hållas i verkställighetsförvar längre tid än två månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre förvarstid. Som allra längst får en utlänning hållas i förvar i 12 månader. Denna tidsgräns gäller inte för utlänningar som utvisats på grund av brott. Förvarstagna som vistas i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest men som inte utvisats på grund av brott ska i fortsättningen hållas avskilda från övriga intagna.

Hämta skriften (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120507:

Migrationsverket 12-05-02:

Återvändandedirektivet gäller från den 1 maj 2012

EU:s medlemsstater har enats om gemensamma regler, det s.k. återvändandedirektivet, som ska gälla när en person har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och ska lämna landet. Sveriges riksdag har beslutat att regeländringarna med anledning av återvändandedirektivet införlivas i svensk lag och gäller från den 1 maj 2012.

Återvändandedirektivet anger vilka normer och förfaranden som ska gälla inom EU när tredjelandsmedborgare som vistas i medlemsstaterna utan uppehållstillstånd ska återvända till hemlandet. I Sverige innebär det bland annat att personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut som inte lämnar Sverige inom angiven tid får ett återreseförbud på ett år till alla Schengenstater. En person kan även få ett återreseförbud på upp till fem år om det i samband med ett beslut om avvisning eller utvisning bedöms finnas en risk att personen håller sig undan.

Läs mer och hämta faktablad med information bl.a. om återreseförbud (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120426:

Asylnytt 12-04-26:

Riktlinjer för återreseförbud

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande för hantering av återreseförbud. Återreseförbud kommer från 1 maj att utfärdas i betydligt fler fall än tidigare. Lagändringen beror på ett EU-direktiv. Den som får en frist på två eller fyra veckor för att resa "frivilligt" ska inte få återreseförbud, men om man då inte lämnar landet inom tidsfristen ska man få ett återreseförbud på ett år. Längre förbud ska utfärdas i en rad situationer, t.ex. om man fått avvisning med omedelbar verkställighet, om man levt gömd, om man har sagt att man inte tänker resa, om man inte har medverkat till att klarlägga sin identitet. Ett sådant förbud ska normalt vara på två år, men kan sättas till högst fem år. Återreseförbudet innebär att man spärras i Schengenländernas register.

Hämta ställningstagandet (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120326:

Riksdagen 12-03-21:

EU:s återvändandedirektiv ska genomföras i Sverige (SfU6)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Propositionen (Extern länk)

Socialförsäkringsutskottets betänkande med reservationer (Extern länk)

Riksdagsdebatten (Extern länk)

Omröstningar (Extern länk)

Migrationsverket om de nya reglerna, på flera språk (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120220:

Riksdagen 12-02-16:

Motion (SD): Genomförande av återvändandedirektivet

med anledning av prop. 2011/12:60

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återreseförbudet ska vara fem år.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den generella tiden som utlänningar kan hållas i förvar ska vara sex månader.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den tid som en utlänning kan hållas i förvar, då det finns synnerliga skäl eller då utlänningen inte samarbetar eller då det tar lång tid att införskaffa handlingar, ska vara tolv månader utöver den generella tiden om sex månader.

Läs motionen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen 12-02-16:

Motion (V): Genomförande av återvändandedirektivet

Motion 2011/12:V11 med anledning av prop. 2011/12:60

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör anpassa lagen efter artikel 6.4.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samma regler som gäller för EES-medborgare kring bestämmande av tidsfrist för att frivilligt lämna landet även bör gälla för icke EES-medborgare.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en precisering av vilka brott som avses ligga till grund för att personen ska kunna tas i förvar bör göras.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett särskilt övervakningssystem, med resurser och kompetens, som övervakar att individers rättigheter tillgodoses i samband med avlägsnandebeslut bör införas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regeringen bör ändra utlänningslagen så att ett LVU-omhändertagande räknas som verkställighetshinder.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barnhem inte bör anses vara en lämplig mottagningsenhet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en bestämmelse i utlänningslagen som undantar offer för människohandel från krav på återreseförbud.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en reglering av utlänningslagen som överensstämmer med återvändandedirektivet artikel 12.2.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rätten att besöka platser där tredjelandsmedborgare hålls i förvar ska författningsregleras.

Läs motionen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 120213:

Justitiedepartementet 12-02-01:

Propositionen om återvändandedirektivet lämnas till riksdagen

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till genomförande av återvändandedirektivet. Återvändandedirektivet inför EU-gemensamma regler för återvändande av personer som vistas utan tillstånd i medlemsstaterna. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet.

Förslaget innebär bland annat att ett beslut om avvisning eller utvisning som huvudregel ska innehålla en tidsfrist för frivillig avresa och att den som inte har lämnat landet inom tidsfristen ska meddelas ett återreseförbud på ett år.

Enligt förslaget ska det också införas en 12-månaders sammanlagd maxtid för förvar i de fall där det finns anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan verkställighet. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar i dessa fall.

- Att kunna lägga ytterligare en pusselbit till det gemensamma europeiska asylsystemet i och med återvändandedirektivet är viktigt. Ett fungerande återvändande efter en avslutad rättssäker asylprocess är också avgörande för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart, säger migrationsminister Tobias Billström.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2012.

Hämta propositionen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 111121:

Justitiedepartementet 11-11-18:

Genomförande av återvändandedirektivet

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss till Lagrådet med förslag till genomförande av återvändandedirektivet. Återvändandedirektivet inför EU-gemensamma regler för återvändande av personer som vistas utan tillstånd i medlemsstaterna. Lagrådsremissen är framtagen i samarbete med Miljöpartiet.

Enligt förslaget ska det också införas en 12-månaders sammanlagd maxtid för förvar i de fall där det finns anledning att tro att personen kommer att hålla sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en utlänning kan hållas i förvar i dessa fall.

- Genom den överenskommelse regeringen träffat med Miljöpartiet finns ett brett stöd i Riksdagen för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett land öppet mot omvärlden. Samtidigt tar vi tillsammans ansvar för helheten, de som efter en rättssäker asylprövning får avslag är skyldiga att lämna landet. Ett väl fungerande återvändande är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart, säger migrationsminister Tobias Billström.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2012.

Läs mer och hämta remissen (Extern länk)

till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 110627:

Migrationsverket 11-06-21:

Migrationsverket svarar på förvarsutredningen

Regeringens utredare har lämnat förslag till hur verksamheten på Migrationsverkets förvar kan förbättras. Migrationsverket anser i ett remissvar att flera av förslagen är bra men ställer sig kritiskt till de förslag som innebär att handfängsel ska kunna användas och att förvaren ska ansvara för vården.

Den 15 februari presenterades regeringens utredning Förvar (SOU 2011:17). Ett centralt tema i utredningen är placering av förvarstagna personer hos Kriminalvården på grund av säkerhetsskäl. Utredaren föreslår att personalen på förvaren ska kunna använda handfängsel och att särskilda avdelningar med högre säkerhet ska inrättas på förvaren.

- Personer som vistas på förvaren befinner sig redan i en utsatt situation. Det är därför viktigt att miljön på förvaren är så öppen och trygg som möjligt. Handfängsel skulle motverka en sådan miljö, säger verksamhetschef Caroline Henjered.

Ansvar för sjukvård

Ett annat förslag från utredningen är att Migrationsverket ska ansvara för vården på förvaren. Även här går Migrationsverkets åsikt emot utredarens.

- Det är inte ovanligt att personer som vistas i förvaren mår dåligt både psykiskt och fysiskt. Det är viktigt att de får tillgång till den vård de behöver. Vårdkompetensen finns hos landstingen och de bör även ha huvudansvaret för vården på förvaren, säger Caroline Henjered.

till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.