Information från myndigheter och organisationer
Pressklipp saknas
Riksdagens frågestund: Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Anf. 48 WILLIAM PETZÄLL (SD):
Fru talman! Regeringen har infört ett försörjningskrav för anhöriginvandring. Även om intentionerna med försörjningskravet var goda och får betraktas som ett steg i rätt riktning har alla undantag resulterat i att hela lagförslaget inte blivit något annat än ett slag i luften. Undantagen omfattar bland annat anhöriga till konventionsflyktingar, till vissa kategorier skyddsbehövande och till personer som varit bosatta i Sverige i fyra år eller mer. Då återstår i princip inga kategorier.
Detta kan också exemplifieras. Under april och maj avgjorde Migrationsverket totalt 5 000 anhörigärenden. Av dessa var det enbart 92 som prövades mot det nya regelverket.
Med anledning av detta vill jag fråga migrationsminister Tobias Billström om han är beredd att införa ytterligare krav beträffande anhöriginvandringen.
Anf. 49 Statsrådet TOBIAS BILLSTRÖM (M):
Fru talman! Vi går från den ena ytterligheten, Vänsterpartiet, till den andra, Sverigedemokraterna. De första tycker att det är viktigt att man ser på barnkonventionen ur ett perspektiv medan de senare har ett annat perspektiv. För mig, som företrädare för regeringen, är det helt uppenbart att vårt synsätt när vi införde försörjningskravet vilade just på barnkonventionen. Det var också därför vi undantog barn i detta sammanhang. Barn ska inte ha något försörjningskrav riktat mot sig, och efter fyra år får man återförenas med sin familj oavsett om man uppfyller kravet eller inte.
Denna konstruktion är bra. Regeringen ser inte i nuläget någon anledning att justera det försörjningskrav som infördes under förra mandatperioden. Sverige strävar efter balans i detta sammanhang. För oss är det uppenbart att vi i det längsta ska stå upp och kämpa för arbetslinjen och att den även ska ligga till grund för hur migrationspolitiken fungerar, men det är också angeläget att göra undantag när det behövs.
De undantag som Petzäll räknade upp handlar också om de internationella konventioner som Sverige har undertecknat, till exempel vad gäller konventionsflyktingar, och dessa kan vi inte frångå genom beslut i Sveriges riksdag.
Anf. 50 WILLIAM PETZÄLL (SD):
Fru talman! Jag tackar Tobias Billström för det något luddiga svaret. Trots att den omfattande invandringen till Sverige har varit en kostsam historia för svenska skattebetalare både ekonomiskt och socialt meddelar Tobias Billström att det inte är angeläget med några skärpningar.
(...)
Hela protokollet (Extern länk)
Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, svenska media via Eniro och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media främst via I Care och IRR, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, ENAR, Statewatch, Noborder och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnesty, FARR, Rosengrenska och InfoTorg Juridik (betaltjänst) samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.
Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt.