Mottagande och bemštande av asylsškande

VŒrd och handikappomsorg fšr asylsškande

Information frŒn myndigheter och organisationer

LŠnk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material frŒn perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 190610:

UmeΠUniversitet 19-05-29:

Brister kring hŠlsoundersškningar av asylsškande till sidans topp

Det saknas ett enhetligt nationellt system fšr hŠlsoundersškning av personer som sšker asyl i Sverige. Det bidrar till att mŒnga asylsškande inte genomgŒr nŒgon hŠlsokontroll, nŒgot som Šr till nackdel bŒde fšr dem sjŠlva och fšr mšjligheten att upptŠcka smittsamma sjukdomar. Det visas i en ny avhandling vid UmeŒ universitet.

- Tidigare har det antagits att mŒnga asylsškande inte vill delta i hŠlsoundersškningar, men mina studier tyder pŒ att det lŒga deltagandet snarare beror pŒ strukturella hinder, sŠger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen fšr epidemiologi och global hŠlsa vid UmeŒ universitet.

I avhandlingen framgŒr att det rŒder avsevŠrda skillnader mellan Sveriges 21 landsting och regioner ifrŒga om strukturer, rutiner, uppfšljning och resultat fšr hŠlsoundersškning av asylsškande. I stor utstrŠckning sker hŠlsokontroller av asylsškande vid sŠrskilda vŒrdenheter parallellt med den ordinarie primŠrvŒrden, och initial information till asylsškande om inbjudan till undersškning skšts av Migrationsverket. Problem i kommunikationen innebŠr bland annat att tillgŠngligheten begrŠnsas. Under mŒnga Œr i fšljd har mindre Šn 50 procent av de asylsškande genomgŒtt nŒgon hŠlsokontroll, men de regionala variationerna Šr stora.

I avhandlingen uttrycker asylsškande ofta en positiv instŠllning till att bli erbjudna hŠlsoundersškning, men attityden Šr ŠndŒ ambivalent. Asylsškande kŠnner misstro mot myndigheter och saknar information om syftet med hŠlsoundersškningen och om resultatet kan komma att pŒverka deras asylansškan.

Bland dem som hade genomgŒtt undersškningen blev attityden mer negativ efterŒt. De asylsškande upplevde att hŠlsoundersškningen var begrŠnsad till att fokusera pŒ smittsamma sjukdomar, exempelvis HIV, men inte pŒ de hŠlsoproblem de sjŠlva upplevde att de behšvde hjŠlp med.

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 190415:

Riksdagen 19-04-03:

Skriftlig frŒga: Samordningsnummer fšr asylsškande inom hŠlso- och sjukvŒrden till sidans topp

FrŒga 2018/19:453 av Barbro Westerholm (L)

En pm om samordningsnummer som en identitetsbeteckning pŒ en person som inte Šr, och aldrig har varit, folkbokfšrd i Sverige har 2016 tagits fram av Skatteverket i samrŒd med Migrationsverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrŒn och Statens skolverk. Socialstyrelsen anser att en sŠkrare identifiering av asylsškande Šr en angelŠgen och brŒdskande patientsŠkerhetsfrŒga. Migrationsverket har stŠllt sig positivt till infšrande av samordningsnummer fšr asylsškande, men verket Šr oenigt med Skatteverket om vilken sekretess som bšr gŠlla fšr vissa uppgifter om enskilds personliga fšrhŒllanden.

I betŠnkandet Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar fšr snabb etablering eller ŒtervŠndande (SOU 2018:22) gjordes bedšmningen att regeringen skyndsamt bšr ta stŠllning till om fšrslag till lagstiftning om samordningsnummer bšr tas fram utifrŒn befintliga underlag och att Migrationsverket ska rekvirera samordningsnummer fšr samtliga asylsškande, alternativt att regeringen snarast bšr tillsŠtta en utredning med uppdraget att se šver frŒgan och dŒ ocksŒ švervŠga ytterligare mšjligheter att tilldela samordningsnummer, utšver dem som finns i dag. SKL instŠmmer i detta.

Identifiering av en asylsškande som sšker hŠlso- och sjukvŒrd Šr en viktig patientsŠkerhetsfrŒga.

Med anledning av detta vill jag frŒga finansminister Magdalena Andersson:

NŠr avser regeringen att lŠgga fram ett fšrslag till riksdagen om samordningsnummer fšr asylsškande, alternativt nŠr en utredning om frŒgan kan komma att tillsŠttas.

Svar av Finansminister Magdalena Andersson (S) (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 181108:

FARR 18-10-31:

En viktig bok om omsorg till sidans topp

MŒnga ensamkommande unga lider av psykisk ohŠlsa bŒde efter pŒfrestningarna under flykten och pŒ grund av svŒra omrsŠndigheter i Sverige. VŒrdpersonal stŠlls infšr utmaningen att erbjuda omsorg och behandling som fungerar i de ensamkommandes situation. UtifrŒn det behovet har Region SkŒne nu givit ut boken "En viktig bok om omsorg". Det Šr en metodhandbok fšr yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohŠlsa. Boken baseras pŒ forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas upplevelser. Den Šr tŠnkt att "anvŠndas som en erfaren arbetskollega". LŠsaren kan slŒ upp specifika frŒgor eller fŒ stšd nŠr de egna metoderna och arbetssŠtten upplevs otillrŠckliga eller inte anpassade fšr ensamkommande. Boken innehŒller Šven švningsuppgifter och tips. Den kan skickas efter som bok eller laddas ned i digital form.

LŠs mer hos Region SkŒne (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 180614:

MIND 18-06-08:

Mind vill nyansera debatten om ungas psykiska hŠlsa till sidans topp

Minds nya rapport "Unga mŒr allt sŠmre - eller?" visar att Šven om ungas psykiska ohŠlsa Šr ett av vŒra frŠmsta folkhŠlsoproblem, har fšrekomsten av allvarligare psykisk ohŠlsa inte škat under det senaste decenniet.

Det kommer allt fler larmrapporter om att unga mŒr psykiskt dŒligt i Sverige. Unga uppger att de upplever fler psykiska besvŠr och de konsumerar mer sjukvŒrd fšr dessa symtom. €ven anvŠndningen av antidepressiva lŠkemedel har škat avsevŠrt de senaste tio Œren.

- Mind vill nyansera debatten kring ungas psykiska hŠlsa dŒ det finns en risk att alarmistiska budskap pŒverkar unga negativt och fšrmedlar en kŠnsla av hopplšshet, sŠger Karin Schulz, generalsekreterare pŒ Mind.

Unga upplever allt oftare psykosomatiska symptom, vilket signalerar att vi behšver uppmŠrksamma de fšrŠndrade livsfšrutsŠttningar som unga har idag och stŠrka ungas fšrmŒga att hantera tillvaron.

Yngre generationer Šr idag šppnare med sina kŠnslor och Šr bŠttre pŒ att identifiera och fšrmedla negativa kŠnslor Šn tidigare. Fler symtom fšrknippas ocksŒ med en diagnos Šn tidigare vilket leder till att de fŒngas upp i statistiken.

- Ibland Šr svaret inte en diagnos eller medicin utan att som ung fŒ gehšr fšr problem i sin specifika situation. Genom att utgŒ frŒn ungas behov och lyssna kan vi lŠttare fšrstŒ deras utmaningar, sŠger Karin Schulz.

Rapporten visar att det idag finns en tendens att individualisera dŒligt mŒende, det vill sŠga att fšrsška hitta lšsningarna hos individen, och att det riskerar att det blir en slagsida Œt behandling och medikalisering. Samtidigt lyfter rapporten att unga som behšver vŒrd fšr sina psykiska besvŠr bšr fŒr ett mycket snabbare, mer individanpassat och koordinerat stšd.

Rekommendationerna som rapporten ger Šr:

(...)

LŠs mer och hŠmta rapporten i kort eller lŒng version (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 180119:

LŠkare Utan GrŠnser 18-01-15:

Rapport: Tillvaron i Sverige bidrar till psykisk ohŠlsa hos asylsškande till sidans topp

En ny rapport frŒn LŠkare Utan GrŠnser visar att asylsškandes ovissa livssituation i Sverige pŒverkar deras psykiska hŠlsa negativt. Rapporten belyser ett flertal hinder som gšr att asylsškande inte fŒr den vŒrd de har rŠtt till och behšver. LŠkare Utan GrŠnser efterlyser fler insatser fšr att fšrbŠttra det psykosociala stšdet till asylsškande.

Rapporten Ett liv i limbo baseras pŒ LŠkare Utan GrŠnsers projekt fšr asylsškandes psykiska hŠlsa i Sverige. Organisationen har lŒng erfarenhet av att arbeta med psykosocialt stšd till mŠnniskor pŒ flykt vŠrlden šver, men detta Šr fšrsta gŒngen ett liknande projekt genomfšrs i Sverige.

LŠkare Utan GrŠnser har genom projektet, som pŒgick mellan augusti 2016 och augusti 2017, erbjudit psykosocialt stšd till 550 asylsškande i Skaraborgs lŠn. De flesta kommer frŒn krigsdrabbade lŠnder som Afghanistan, Syrien och Irak. Stšdet har bestŒtt bland annat av screenings fšr att identifiera psykisk ohŠlsa, stšdsamtal med rŒdgivare och sociala aktiviteter.

RŠdsla fšr framtiden leder till oro och stress

LŠkare Utan GrŠnser har under projektets gŒng screenat 219 asylsškande fšr symptom pŒ psykisk ohŠlsa. I mer Šn hŠlften av fallen har man gŒtt vidare med fšrdjupad bedšmning och stšdsamtal. De vanligaste symptomen som asylsškande visat vid denna bedšmning Šr relaterade till Œngest, depression och posttraumatisk stress.

Den ovissa och maktlšsa situation som asylsškande befinner sig i har en stor pŒverkan pŒ deras psykiska hŠlsa. De mest fšrekommande negativa livshŠndelserna som asylsškande rapporterat vid fšrdjupad bedšmning har varit:

+ RŠdsla fšr framtiden (29 procent)

+ Fšrdršjningar i asylprocessen (25 procent)

+ RŠdsla fšr utvisning (23 procent)

(...)

LŠs mer och hŠmta rapporten (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 171229:

Stockholms LŠns sjukvŒrdsomrŒde 17-12-11:

BUP Stockholm stŠrker stšdet fšr ensamkommande barn och unga till sidans topp

Antalet ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms lŠn har flerdubblats de senaste Œren och behovet av Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) insatser berŠknas vara fortsatt hšgt framšver. Nu startar BUP Stockholm ett projekt fšr att stŠrka stšdet fšr ensamkommande unga.

I projektet anstŠlls sex kuratorer. De kommer medverka i patientarbete som en lŠnk mellan Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och andra aktšrer runt ungdomarna, sŒ som socialtjŠnst, god man och personal pŒ boenden. Kuratorerna kommer ocksŒ utveckla former fšr bŠttre samverkan mellan BUP och andra aktšrer.

- Ensamkommande asylsškande ungdomar Šr en sŒrbar grupp som har en hšgre grad av psykisk ohŠlsa och psykiatriska svŒrigheter. De behšver ofta vŒrd och behandling šver en relativt lŒng tid, Šven efter att de har fŒtt uppehŒllstillstŒnd, sŠger Mikael Billing, BUP Stockholms projektledare.

I BUP har man sett ett mšnster av att ensamkommande ungdomar som har behov av lŒnga och omfattande insatser ŠndŒ avslutar kontakten med BUP i fšrtid. Ett mŒl med projektet Šr att hšja andelen patienter som fullfšljer sin behandling. Dessutom behšver švergŒngen till vuxenpsykiatrin bli smidigare.

- Det Šr angelŠget att fŒ till en hšgre grad av kontinuitet i vŒrden fšr ensamkommande barn och ungdomar, bŒde inom BUP och tillsammans med andra vŒrdgivare. Genom den hŠr satsningen fŒr vi mycket bŠttre fšrutsŠttningar att erbjuda de hŠr ungdomarna vŒrd och stšd med hšgre kvalitet, sŠger Mikael Billing.

Projektet utfšrs pŒ uppdrag av HŠlso- och sjukvŒrdsfšrvaltningen i Stockholms lŠns landsting och finansieras med statliga stimulansmedel. Det pŒgŒr frŒn och med hšsten 2017 fram till slutet av 2018, men kan komma att fšrlŠngas.

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Akademiska Sjukhuset 17-12-11:

…kad samordning ska ge traumatiserade flyktingar bŠttre vŒrd till sidans topp

Enheten fšr transkulturell psykiatri (ETP) pŒ Akademiska sjukhuset har fŒtt ett treŒrigt statligt projektanslag fšr att fšrbŠttra och effektivisera vŒrden fšr nyanlŠnda flyktingar med trauman och annan psykisk ohŠlsa. Detta ska ske genom utškad samordning med andra aktšrer i Uppsala lŠn. PŒ enhetens šppenmottagning utreds och behandlas personer med svŒra trauman frŒn krig, etnisk rensning, fŠngelse eller tortyr.

- Projektets syfte Šr att effektivisera insatser fšr nyanlŠnda asylsškande och flyktingar med uppehŒllstillstŒnd och posttraumatisk stress samt annan psykisk ohŠlsa. Det ska ske genom bŠttre samverkan med alla vŒrdgivare i lŠnet och mer samordnade insatser, frŒn identifiering till stšd eller behandling, sŠger Manuel Fernandez Gonzalez, šverlŠkare och projektledare.Fšr flyktingar med uppehŒllstillstŒnd innebŠr tidig diagnos och behandling bŠttre hŠlsa och funktion, att de kan lŠra sig sprŒket och komma i arbete. Integrationen i samhŠllet underlŠttas pŒ flera sŠtt.

Enheten fšr transkulturell psykiatri startades 1985. Till šppenvŒrdsmottagningen remitteras flyktingar och invandrare šver 18 Œr med prioritering av nyanlŠnda fšr utredning och vŒrd. Behandlingar som erbjuds Šr till exempel traumafokuserad behandling och gruppbehandling med fokus pŒ trauma och migrationsstress.

- Flyktingar som kommer till Sverige idag frŒn exempelvis Syrien har helt andra behov Šn de stora grupper som kom frŒn Bosnien och andra lŠnder under 1990-talet. De Šr mer traumatiserade av krig och terrorism. En annan stor och sŒrbar grupp Šr unga afghaner som fŒr avslag som regel och kan vara traumatiserade. Posttraumatisk stress Šr vanligare i de grupper som kommer idag och leder till lidande och funktionssvŒrigheter. MŒnga sšker vŒrd pŒ psykakuten och vissa blir inlagda. Prognosen blir bŠttre om vŒrdbehoven upptŠcks tidigt och personen fŒr adekvat stšd/behandling. DŒ minskar risken fšr kroniska symtom, att personen drabbas av andra sjukdomar och lŒngvarig sjukskrivning, framhŒller Manuel och fortsŠtter:

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Uppsala Universitet 17-12-19:

Gruppsamtal minskar symptom pΠposttraumatisk stress hos ensamkommande till sidans topp

Att vara med i en grupp fšr posttraumatisk stress kan vara effektivt fšr ensamkommande ungdomar. I en ny studie med 46 deltagare blev var femte ungdom helt fri frŒn sina symptom pŒ posttraumatisk stress och mŒnga mŒdde bŠttre efter att ha deltagit i en grupp. Metoden som anvŠnts heter Teaching Recovery Techniques, TRT, och studien frŒn Uppsala universitet Šr den fšrsta i Skandinavien dŠr metoden anvŠnds. TRT sprids nu i Sverige fšr att ge fler barn som mŒr dŒligt efter svŒra upplevelser verktyg fšr sjŠlvhjŠlp.

Studien innefattade 10 grupper med 46 ungdomar mellan 13 och 18 Œr. Grupperna har trŠffats vid sex tillfŠllen och har letts av personal i kommun eller primŠrvŒrd som har fŒtt utbildning i metoden.

Ungdomarna hade fŒtt fylla i ett frŒgeformulŠr innan fšr att se om de screenade positivt fšr posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Vid starten hade 84 procent av ungdomarna dessutom medelsvŒr eller svŒr depression och 48 procent uppgav sjŠlvmordstankar eller sjŠlvmordsplaner. Efter sex veckor kunde man se en minskning av bŒde depressions- och PTSD-symptomen. Efter tre mŒnader gjordes intervjuer med 22 av ungdomarna som kunde berŠtta om hur de anvŠnde sig av verktygen i metoden.

- En av killarna berŠttade att han Œtervunnit kontrollen šver sig sjŠlv efter att ha deltagit i gruppen. Innan dess hade han styrts helt av allt han hade upplevt, sŠger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet och ansvarig fšr studien.

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170515:

VŠstra Gštalandsregionen 17-05-03

Asylsškandes vŒrdkonsumtion i VŠstra Gštaland 2011-2016 till sidans topp

Syftet med denna rapport Šr att ge en bild av asylsškandes sjukvŒrd- och tandvŒrdskonsumtion i VŠstra Gštaland under perioden 2011-2016 som underlag fšr planering av framtida hŠlso- och sjukvŒrd i regionen.

Asylsškande stŒr fšr en mycket liten del av den totala hŠlso- och sjukvŒrdskonsumtionen i VŠstra Gštalandsregionen, drygt en procent Œr 2016.

Asylsškande erhŒller mindre vŒrd jŠmfšrt med švriga befolkningen, och vŒrdkonsumtionsmšnstret skiljer sig Œt. Vuxna asylsškande personer erhšll mindre primŠrvŒrd med undantag Œr 2016 och mindre specialiserad vŒrd, men fler akutmottagningsbesšk och slutenvŒrdstillfŠllen jŠmfšrt med folkbokfšrda i VŠstra Gštaland. Asylsškande barn erhšll mindre primŠrvŒrd, fram till Œr 2016 men fŒr generellt mer vŒrd jŠmfšrt med folkbokfšrda barn i regionen. SŠrskilt stora skillnader ses inom den psykiatriska vŒrden, dŠr asylsškande barn bŒde har fler šppenvŒrdskontakter och fler slutenvŒrdstillfŠllen jŠmfšrt med folkbokfšrda barn. Asylsškande fŒr tandvŒrd i samband med att akuta besvŠr uppkommer, samtidigt som man finner ett stort ackumulerat tandvŒrdsbehov. Asylsškande barn fŒr i lŒg grad den fšrebyggande tandvŒrd som de har rŠtt till.

Antalet asylsškande i Sverige škade kraftigt hšsten 2015. Under 2016 minskade antalet pŒtagligt. I januari 2017 fanns 18 000 asylsškande i VŠstra Gštaland. DŠrtill finns ett okŠnt antal personer som vistas i Sverige utan tillstŒnd (papperslšsa) och antalet fšrvŠntas ška som en fšljd av lagŠndringar. Den asylsškande populationen Šr mycket yngre Šn den folkbokfšrda. Majoriteten Šr pojkar och unga mŠn, medan vŠldigt fŒ asylsškande Šr šver 65 Œr. Rapporten beskriver vŒrdkonsumtion i Œldrarna 0-64 Œr.

En hŠlsoundersškning erbjuds alla asylsškande. Enligt fakturerade uppgifter genomgŒr ungefŠr hŠlften av alla asylsškande en sŒdan. Enhetlig registrering och uppfšljning av hŠlsoundersškningar saknas dock i vŒrddatabasen varfšr uppgifterna Šr osŠkra.

(...)

LŠs mer och hŠmta rapporten (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll