Mottagande och bemštande av asylsškande

Ensamkommande barn

Information frŒn myndigheter och organisationer

LŠnk till pressklipp


Arkivet har startat om och saknar material frŒn perioden 180119 - 180513

Arkiveringsdatum 200107:

AsylrŠttscentrum 19-12-16:

Att bli 18 Œr - en handbok till sidans topp

Den hŠr handboken riktar sig till dig som kom till Sverige som ensamkommande barn, och blir 18 Œr under asylprocessen.

NŠr du fyller 18 Œr blir du myndig i Sverige och ses dŠrfšr som vuxen. Fšr dig utan uppehŒllstillstŒnd i Sverige kan det bli en tid av stora och omvŠlvande fšrŠndringar - frŒn att ha betraktats som barn och haft tillgŒng till en god man som hjŠlpt dig i din kontakt med svenska myndigheter kan du nu tvingas klara dig helt sjŠlv.

Den hŠr handboken riktar sig till dig som kom till Sverige som ensamkommande barn, och blir 18 Œr under asylprocessen. I handboken har vi sammanstŠllt information som vi tycker att du bšr kŠnna till om vad som hŠnder nŠr du blir 18 Œr och dŠrmed betraktas som vuxen i Sverige. Handboken kan Šven lŠsas av andra vuxna i din nŠrhet sŒ att de fšrstŒr vad som fšrŠndras nŠr du blir 18 Œr.

HŠmta handboken (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 191214:

EuroparŒdet 19-12-11:

Recommendation to make guardianship for unaccompanied children more effective till sidans topp

The Committee of Ministers has adopted a Recommendation to member States on effective guardianship for unaccompanied and separated children in the context of migration.

Migration puts children, especially unaccompanied or separated from their parents, in a very vulnerable position. Children are forced to flee or migrate from their homes for various reasons: to escape from conflict, violence, for the purpose of family reunification, as a result of changes in the environment that affect their lives, or the search for better economic, social or cultural conditions. Such a journey increases the risk of violating their fundamental rights and freedoms.

This Recommendation seeks to ensure that unaccompanied and separated children's rights and their best interests are respected in line with international and European standards. It also seeks to ensure that guardianship is effectively provided and is appropriate to the rights and specific needs of the children concerned.

FullstŠndigt pressmeddelande med lŠnk till rekommendationstexten (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 181218:

Migrationsverket 18-12-17:

Justerad modell fšr fšrdelning av ensamkommande asylsškande barn till sidans topp

Migrationsverket har pŒ regeringens uppdrag nu justerat modellen fšr hur ensamkommande asylsškande barn fšrdelas mellan kommunerna. FšrŠndringen ger kommunerna stšrre frihet att sjŠlva fšrdela mottagandet inom lŠnen.

FrŒn 2016 och fram till i dag har antalet asylsškande ensamkommande barn stadigt minskat. Barnen har hittills fšrdelats enligt en modell dŠr varje enskild kommun fŒtt ta emot en viss andel ensamkommande barn. SŠrskilt fšr smŒ kommuner har det inneburit ett mycket litet mottagande, ner till endast en eller ett par individer per Œr.

- Det kan vara en utmaning att organisera ett mottagande fšr mycket fŒ personer, sŠrskilt fšr smŒ kommuner. DŠrfšr har regeringen bett oss att justera anvisningsmodellen fšr ensamkommande barn, sŠger Richard SvanegŒrd, expert pŒ Migrationsverket.

Kan šverlŒta till annan kommun

En bŠrande idŽ med den justerade modellen Šr att den tillŒter kommuner att šverlŒta hela eller delar av sin andel av mottagandet till en annan kommun i samma lŠn som šnskar ett stšrre mottagande.

- Den justerade modellen šppnar fšr mšjligheten till fšrbŠttrad regional samordning av mottagandet av ensamkommande asylsškande barn, sŠger Richard SvanegŒrd.

En eventuell omfšrdelning utgŒr frŒn en frivillig šverenskommelse mellan beršrda kommuner inom ett lŠn.

- Det ska poŠngteras att det totala antalet anvisningar som ršr ensamkommande asylsškande barn till ett enskilt lŠn blir exakt lika stort oavsett om omfšrdelning Šgt rum inom lŠnet eller inte. DŠrfšr pŒverkar en omfšrdelning inom ett lŠn inte utfallet i nŒgot annat lŠn, sŠger Richard SvanegŒrd.

Den justerade modellen har tagits fram i samrŒd mellan Migrationsverket, lŠnsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Modellen infšrs formellt vid Œrsskiftet.

LŠs mer och se statistik (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 181204:

Statens Beredning fšr Medicinsk och Social UtvŠrdering 18-11-25:

Stšd till ensamkommande barn och unga - effekter, erfarenheter och upplevelser till sidans topp

Systematisk litteraturšversikt och etiska och samhŠlleliga aspekter

Det saknas forskning om vilka effekter olika typer av stšdjande insatser har fšr ensamkommande barn och unga. Det finns dŠremot en hel del intervjustudier, det vill sŠga studier som gjorts med en kvalitativ design kring deras erfarenheter och upplevelser. UtifrŒn en genomgŒng av dessa har SBU ringat in vad som frŠmjar och hŠmmar utveckling och vŠlmŒende hos ensamkommande barn och unga.

LŠs mer och hŠmta rapporten (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 181108:

FARR 18-10-31:

En viktig bok om omsorg till sidans topp

MŒnga ensamkommande unga lider av psykisk ohŠlsa bŒde efter pŒfrestningarna under flykten och pŒ grund av svŒra omrsŠndigheter i Sverige. VŒrdpersonal stŠlls infšr utmaningen att erbjuda omsorg och behandling som fungerar i de ensamkommandes situation. UtifrŒn det behovet har Region SkŒne nu givit ut boken "En viktig bok om omsorg". Det Šr en metodhandbok fšr yrkesverksamma som arbetar med ensamkommande unga med psykisk ohŠlsa. Boken baseras pŒ forskning, yrkesverksammas erfarenheter och ensamkommande ungas upplevelser. Den Šr tŠnkt att "anvŠndas som en erfaren arbetskollega". LŠsaren kan slŒ upp specifika frŒgor eller fŒ stšd nŠr de egna metoderna och arbetssŠtten upplevs otillrŠckliga eller inte anpassade fšr ensamkommande. Boken innehŒller Šven švningsuppgifter och tips. Den kan skickas efter som bok eller laddas ned i digital form.

LŠs mer hos Region SkŒne (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 180718:

FARR 18-07-11:

Sveket mot de ensamkommande till sidans topp

BarnrŠttsbyrŒn konstaterar en extrem utsatthet hos unga ensamkommande efter de senaste Œrens nedmontering av lagar och skyddssystem.

I den nyligen utkomna rapporten Sveket kartlŠgger BarnrŠttsbyrŒn det paradigmskifte som skett inom den svenska vŠlfŠrden sedan 2015. Parallellt med att Sverige stiftat en av Europas hŒrdaste asyllagar har vŠlfŠrdssystemet urholkats och ansvaret fšrskjutits till ideella organisationer, med resultatet att en hel grupp - ensamkommande barn och unga - fšrsatts i enorm utsatthet.

Mer konkret handlar det om den tillfŠlliga lagen, Œldersuppskrivningarna, den fšrŠndrade vŒrdkedjan fšr ensamkommande barn och den LMA-lagstiftning som innebŠr att personer šver 18 Œr med avslagsbeslut inte lŠngre fŒr ersŠttning eller boende frŒn Migrationsverket.

Barnperspektiv saknas

Intervjuer med tjŠnstemŠn pŒ socialtjŠnsten, Migrationsverket och grŠnspolisen, jurister frŒn RŒdgivningsbyrŒn och representanter fšr Stadsmissionen varvas med berŠttelser frŒn ensamkommande sjŠlva. Bilden av en akut skyddslšshet, orsakad av rŠttsosŠkra, utdragna asylpršvningar och Œldersuppskrivningar i kombination med ett nedmonterat samhŠlleligt stšd och ett hŒrdnat politiskt klimat, Šr entydig.

RŒdgivningsbyrŒn poŠngterar att den tillfŠlliga lagen helt saknar barnperspektiv, vilket fŒr konsekvenser i alla led och orsakar en situation som Šr nŠrmast barnfientlig. Man pŒtalar ocksŒ det paradoxala i att vilja gšra barnkonventionen till svensk lag samtidigt som man helt uteslutit barnperspektivet vad gŠller asyllagstiftningen, pŒ ett sŠtt som fšrsŠtter ensamkommande unga i enorm utsatthet.

Avslagskultur och fšrsvŒrade omstŠndigheter utan LMA

(...)

LŠs mer och ladda ner rapporten hŠr (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 180614:

BarnrŠttsbyrŒn 18-06-07:

Sveket - En rapport om hur Sverige vŠnde ryggen till de ensamkommande till sidans topp

Sveket Šr en rapport som visar pŒ hur Sverige sedan hšsten 2015 systematiskt nedmonterat mŒnga av de lagar och skyddssystem som pŒverkar unga ensamkommande. Rapporten fokuserar pŒ den extrema utsatthet som kommit att bli ett resultat av de senaste Œrens signalpolitik.

Sammanfattning

Syftet med denna rapport Šr att ur ett juridiskt och socialt perspektiv kartlŠgga fšrŠndringarna i asyllagstiftningen och den systematiska nedmonteringen av de svenska skyddssystemen som startade november 2015, samt belysa vilka konsekvenser det har fŒtt fšr de ensamkommande barn och unga som befinner sig i Sverige. I rapporten berŠttar vŒra ungdomar om sina erfarenheter av vad som har hŠnt sedan de kom till Sverige och vi intervjuar myndighetspersoner frŒn polisen, socialtjŠnsten och Migrationsverket. €ven representanter frŒn Stockholms Stadsmission och engagerade lŠrare intervjuas. I intervjuerna berŠttar de olika personerna om sina erfarenheter av den fšrŠndrade situationen fšr ensamkommande barn och unga och om den svŒra situation som tjŠnstemŠn men framfšrallt de unga har fšrsatts i. Rapporten Šr skriven av BarnrŠttsbyrŒns medarbetare och utgŒr ifrŒn vad vi mšter i vŒr verksamhet.

Det som blir tydligt under intervjuerna Šr att utsattheten som de ensamkommande hamnar i, inte pŒ nŒgot sŠtt gŒr att jŠmfšra med hur det har sett ut i Sverige tidigare. De personer vi intervjuat i rapporten vittnar om rŠttsosŠkerhet, barnfientliga system, ogenomtŠnkta lagŠndringar, myndigheter som inte ges fšrutsŠttningar att gšra ett gott arbete och en vŠxande grupp ungdomar som puttas ut ur samhŠllet till ett liv med stora risker fšr mŠnniskohandel och exploatering. Flera av de vi har pratat med menar att de ŒtgŠrder som vidtagits fšr att stŠnga folk ute frŒn Sverige pŒ mŒnga sŠtt strider mot FN:s konvention om barnets rŠttigheter, barnkonventionen.

(...)

HŠmta rapporten (Extern lŠnk)

LŠs som pdf (Extern lŠnk till pdf-fil)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 171110:

Uppsala Universitet 17-05-21:

Intervjustudie: Socialt stšd fšr ensamkommande barn i relationen till gode mannen till sidans topp

Masteruppsats, medicinska fakulteten, Arta Behzad

Ensamkommande barn som sšker asyl som politiska flyktingar Šr allt mer fšrekommande. Den mest avgšrande perioden fšr de ensamkommande barnen Šr den tid dŒ de anlŠnder till Sverige och hur de dŒ tas emot. Den gode mannen Šr en av de personer som de trŠffar vid ankomsten och Šr en viktig och uppskattad person fšr de ensamkommande barnen. Syftet med denna studie har varit att fŒ en djupare fšrstŒelse fšr vad ensamkommande barn anser vara betydelsefullt i relationen till den gode mannen under asylprocessen. Data har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har sedan analyserats genom en kvalitativ innehŒllsanalys. Resultatet har visat att en god relation till den gode mannen Šr betydelsefull fšr ensamkommande barn. Det har Šven framkommit att studiedeltagarna šnskar att gode mŠn ska ha tidigare erfarenhet som gode mŠn nŠr de Œtar sig ett uppdrag, att den gode mannen bšr vara tillgŠnglig, att denne ska se uppdraget som en mer informell relation samt att de ska fungera som ersŠttare fšr fšrŠlder/fšrŠldrar. Studien har ocksŒ visat att emotionellt stšd Šr betydelsefullt fšr de ensamkommande barnen. Slutsatsen av denna intervjustudie Šr att den gode mannen var en betydelsefull person i de ensamkommande barnens liv under asylprocessen dŠr de fick praktiskt stšd men efterfrŒgade mer emotionellt stšd. Vidare fšrvŠntade de sig ocksŒ att den gode mannen ska vara mer som en vŠn eller en fšrŠlder.

HŠmta studien (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Barnombudsmannen 17-10-26:

…verlŠggningar om ensamkommandes psykiska ohŠlsa till sidans topp

Barnombudsmannen har den senaste tiden fŒtt signaler om att ensamkommande barn och unga kŠnner allt stšrre hopplšshet och mŒr allt sŠmre. Vi kallar dŠrfšr kommuner och landsting till en šverlŠggning om nyanlŠnda och asylsškande barn och unga som mŒr psykiskt dŒligt och som riskerar att skada sig sjŠlva eller att ta sina liv.

Barnombudsmannen har fŒtt indikationer pŒ en škad psykisk ohŠlsa och mer utbredd kŠnsla av hopplšshet bland ensamkommande barn och unga. Vi har ocksŒ fŒtt information om att Migrationsverkets handlŠggningstider har škat och att detta leder till att barn fŒr vŠnta Šnnu lŠngre pŒ ett besked i asylprocessen. Vi Šr medvetna om att utvisningar som har verkstŠllts till speciellt Afghanistan har vŠckt en stor oro och osŠkerhet bland barn som har ett afganskt medborgarskap.

- Vi kŠnner stor oro šver informationen om att den psykiska ohŠlsan ytterligare škat i gruppen. DŠrfšr kallar vi kommuner och landsting till šverlŠggningar, sŠger Anita Wickstršm, vikarierande Barnombudsman.

Barnombudsmannen har uppmŠrksammat bristerna gŠllande barns och ungas rŠtt till en god hŠlsa vid ett flertal tillfŠllen. Vi har i arbetet med vŒra rapporter om barn pŒ flykt trŠffat omkring 600 barn och unga under perioden hšsten 2015 till hšsten 2017. I vŒra mšten med barn och unga blev det tidigt uppenbart att barnens hŠlsa var ett stort orosmoment. Barnen mŒdde dŒligt redan vid ankomsten pŒ grund av uppbrott, flykt och traumatiska hŠndelser. I vŒra mšten berŠttade framfšrallt de ensamkommande barnen om stor oro, sšmnsvŒrigheter, sjŠlvskadebeteende och tankar om att begŒ sjŠlvmord.

En enkŠt gick ocksŒ ut till elevhŠlsan i 1000 skolor. Skolskšterskornas svar pekade i stor utstrŠckning pŒ samma saker som barnen berŠttat fšr oss om. Det framgick ocksŒ av vissa svar att barnens hŠlsa fšrvŠrras under tiden i Sverige, bland annat pŒ grund av den lŒnga vŠntan pŒ en asylutredning. Skolskšterskor frŒn de kommuner och landsting som kallas till šverlŠggningar deltog i enkŠten.

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170712:

Socialstyrelsen 17-06-15:

Socialstyrelsens uppdrag maa det škade mottagandet av ensamkommande barn till sidans topp

Socialstyrelsen fick den 14 januari 2016 ett regeringsuppdrag med anledning av det škade mottagandet av ensamkommande barn m.m. S2016/00235/FST (del- vis). Detta Šr slutredovisningen av hela uppdraget. Uppdraget har bestŒtt i att:

+ gšra en fšrdjupad analys av konsekvenserna fšr socialtjŠnsten med anled- ning av rŒdande flyktingsituation och škningen av antalet ensamkom- mande barn

+ i relevanta delar revidera kunskapsstšdet till socialtjŠnsten i arbetet med ensamkommande barn och unga

+ utarbeta ett kunskapsstšd fšr socialtjŠnstens arbete med nyanlŠnda unga vuxna (18-24 Œr) inom ekonomiskt bistŒnd

+ ta fram ett sŠrskilt mŒlgruppsanpassat utbildningsmaterial till jour- och fa- miljehem som tar emot ensamkommande barn, šversatt till relevanta sprŒk

+ utreda behovet av ett kunskapsstšd fšr personalen pŒ hem fšr vŒrd eller boenden (HVB) och stšdboenden i arbetet med mŒlgruppen ensamkom- mande barn och unga och, om behov finns, pŒbšrja arbetet med framta- gande av relevant stšd.

HŠmta redovisningen (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170530:

PiteΠKommun 17-05-17:

Personal pΠEKB- boenden varslas till sidans topp

Antalet asylsškande som kommer till Sverige har minskat kraftigt. Det gŠller ocksŒ ensamkommande flyktingbarn. Det i kombination med fšrŠndringar i de statliga ersŠttningarna gšr att PiteŒ kommun nu drar ner pŒ personal och antal boenden fšr ensammande flyktingbarn. I bšrjan pŒ juni kommer 23 personer att varslas om uppsŠgning som fšljd av omstŠllningen inom flyktingverksamheten.

Det handlar i nulŠget om 19 handledare, tre bitrŠdande boendechefer och en handlŠggare.

- Det kŠnns trŒkigt att stŠnga ner vŠl fungerade verksamheter. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb, tagit stort ansvar och gjort sitt yttersta fšr vŒra nya kommunmedborgare, Det Šr fortfarande oroligt i vŠrlden, men eftersom landets politiker stŠngt vŒra grŠnser mŒste vi PiteŒ ocksŒ anpassa oss, sŠger Jan Johansson, fšrvaltningschef SamhŠllsbyggnadsfšrvaltningen.

FrŒn och med 1 juli i Œr sŠnks ersŠttningen till kommunerna. Tidigare har kommunerna fŒtt ersŠttning fšr de antal platser som finns i kommunens avtal med Migrationsverket, oavsett om platserna varit belagda eller ej. I den nya ersŠttningsmodellen fŒr kommunerna endast betalt fšr belagda platser.

- Vi mŒste anpassa vŒr verksamhet efter det faktiska antalet ensamkommande flyktingbarn placerade hos oss, sŠger Jan Johansson, fšrvaltningschef SamhŠllsbyggnadsfšrvaltningen.

Parallellt med de lagda varslen sŒ jobbar kommunen med att ta šver placeringar frŒn andra kommuner. Den personal som nu varslats om uppsŠgning har sex mŒnaders uppsŠgningstid.

Kompetensprojekt

PiteŒ kommun fšrsšker mildra konsekvenserna av de lagda varslen genom att erbjuda personal inom flyktingsamordningen kartlŠggning av kompetens.

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

#vistŒrinteut 17-05-22:

Stoppa omflyttningar av ensamkommande barn och unga nu till sidans topp

Torsdagen den 11 maj varslades samtliga boende pŒ Gusseby asylboende i Lindesberg om att deras boende skulle stŠnga dagen efter, fredagen den 12 maj. De boende fick information om att de skulle hŠmtas med buss med destination GŠvle.

PŒ boendet fanns enligt vŒra uppgifter bŒde ensamkommande som fyllt 18 Œr och Œldersuppskrivna ensamkommande barn som flytt ensamma till Sverige utan sina fšrŠldrar. StŠngningen medfšrde att barn och unga som bott pŒ boendet frŒntogs mšjligheten att slutfšra skolgŒngen.

Det Šr inte fšrsta gŒngen detta hŠnder och inte heller sista. Migrationsverket kommer successivt att stŠnga 78 av sina boenden under perioden 20 maj till och med 20 september: "[p]Œ grund av upphandlingsregler kommer de boende fortsatt att pŒverkas, vissa till och med innan skolavslut och skolstart" (se bifogad pdf).

Ršrelsen #vistŒrinteut vill informera om vilka konsekvenser omflyttningarna fŒr fšr Sveriges ensamkommande barn och unga som redan flyttats pŒ till boenden fšr vuxna och som nu flyttas igen.

RŠtten till utbildning ŒsidosŠtts

Asylsškande barn och unga har enligt svensk lag rŠtt till utbildning och skola. Migrationsverkets fšrflyttningar av barn och unga riskerar att ŒsidosŠtta deras rŠttigheter pŒ en kvantitativ nivŒ. MŒnga unga har redan flyttat minst en gŒng fšrut och tappar i och med dessa stŠndiga omflyttningar mšjligheten att fŒ betyg och slutfšra sina studier.

OsŠker och icke fšrutsŠgbar situation škar psykisk ohŠlsa

Ensamkommande som fŒr avslag, fyller 18 eller blir uppskrivna i Œlder blir i mŒnga kommuner i Sverige flyttade frŒn sin hemkommun till Migrationsverkets anlŠggningsboende fšr vuxna. I samma veva fšrlorar de sin gode man, sin socialsekreterare, sitt boende och hela sitt sammanhang med skola och relationer.

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170224:

Riksdagen 17-02-15:

Svar pŒ skriftlig frŒga: Stšdboende fšr ungdomar till sidans topp

frŒga 2016/17:800 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riktlinjerna fšr HVB-hem och stšdboende skiljer sig Œt. Det innebŠr i dag att om tvŒ killar som har fyllt 18 Œr och har delat rum pŒ ett HVB-hem i morgon ska flytta till en lŠgenhet, kan de inte lŠngre dela rum enligt riktlinjerna fšr stšdboende. Den hŠr lagstiftningen gšr det svŒrt fšr kommunerna att anordna boenden, inte minst med tanke pŒ den bostadskris som rŒder i landet och att de som redan stŒr i bostadskš eller vill flytta hemifrŒn ocksŒ mŒste ha en mšjlighet att fŒ boenden.

I dag gŠller att man kan dela rum pŒ HVB-hem men inte inom stšdboende. Detta bšr Šndras. Vid placeringen i delade rum ska individuella hŠnsyn tas till vilka som kan dela rum.

DŠrfšr vill jag frŒga statsrŒdet sa RegnŽr:

Avser statsrŒdet att ta initiativ till en snabb lagŠndring, sŒ att personer Šven kan dela rum i stšdboende?

Svar av StatsrŒdet sa RegnŽr (S) (Extern lŠnk)

Se ocksŒ:

Skriftlig frŒga 2016/17:859 Delat rum i stšdboende av Elisabeth Svantesson (M) (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Socialstyrelsen 17-02-15:

MŒnga kommuner kŠnner till sjŠlvmordsplaner bland ensamkommande till sidans topp

Oron fšr fler sjŠlvmord bland unga asylsškande Šr befogad. Det stŒr klart efter Socialstyrelsens rundringning till drygt 50 slumpvis utvalda kommuner och stadsdelar. De svarande kŠnner till minst 68 fšrsšk till sjŠlvmord under 2016 och 2017.

EnkŠten genomfšrdes under mŒndag och tisdag denna vecka, efter larmet om att barn och unga bland annat pŒ sociala medier berŠttar om sina planer pŒ att ta sitt liv och att nŒgra redan gjort det. FrŒgorna gŠllde om kommunerna och stadsdelarna har kŠnnedom om genomfšrda, fšrsšk till samt planer pŒ sjŠlvmord bland ensamkommande barn.

Resultaten visar att situationen Šr allvarlig. De svarande har kŠnnedom om tre sjŠlvmord och ytterligare 68 fšrsšk till sjŠlvmord under 2016 och 2017. Drygt hŠlften av dem kŠnner till att det finns sjŠlvmordsplaner bland de ensamkommande.

- LŠget Šr mycket oroande. Det Šr bra att situationen blivit uppmŠrksammad, sŠger Annika …quist, enhetschef pŒ Socialstyrelsens avdelning fšr kunskapsstyrning fšr socialtjŠnsten.

Koppling till asylprocessen

SkŠlen till den uppkomna situationen kan vara flera, men rundringningen visar pŒ en koppling till asylprocessen. Den bilden delas Šven av representanter fšr barn- och ungdomspsykiatrin som Socialstyrelsen har haft kontakt med de senaste dagarna. MŒnga barn Šr rŠdda fšr att utvisas, men ocksŒ fšr vad som ska hŠnda nŠr de fyller 18 Œr och riskerar att fšrlora rŠtten till bŒde plats pŒ HVB och god man.

- Oavsett var i asylprocessen de unga befinner sig sŒ har socialtjŠnsten viktiga uppgifter att lšsa. Den mŒste se till att det finns vuxna runt de ensamkommande som kan ge stšd, skydd och omsorg under en osŠker tid i deras liv, sŠger Annika …quist.

Kunskapsstšd behšver spridas

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

TT / Dagens Nyheter 17-02-15: Myndigheter i krismšte om sjŠlvmord (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170214:

Barnombudsmannen 17-02-08:

Mšte med myndigheter om ensamkommande barns hŠlsa till sidans topp

Barnombudsmannen kallar i nŠsta vecka Migrationsverket, IVO och Socialstyrelsen till šverlŠggning om ensamkommande barns hŠlsa.

Under nŒgra Œr har ett stort antal ensamkommande barn pŒ flykt kommit till Sverige. €ven om viljan att ta emot dessa barn varit stor har inte beredskapen alltid varit den bŠsta. Bland annat har barnen under asylprocessen inte kommit i Œtnjutande av den hŠlso- och sjukvŒrd som de behšvt. MŒnga har fallit mellan stolarna, och framfšr allt den psykiska ohŠlsan har i mŒnga fall varit obehandlad.

NŠr Barnombudsmannen under 2015 trŠffade ett antal ensamkommande nyanlŠnda asylsškande barn framgick av deras berŠttelser att inte alla fŒtt tillgŒng till hŠlso- och sjukvŒrd. Fšr att fšlja upp det har Barnombudsmannen under 2016 trŠffat ytterligare ett antal barn. Mštena har resulterat i rapporten "NyanlŠnda barns hŠlsa" som Barnombudsmannen publicerar den 16 februari.

I en enkŠt till skolhŠlsovŒrden anser 54 % av skolskšterskorna att psykisk ohŠlsa Šr ett av de stšrsta hŠlsoproblemen vid ankomst. Breddar vi definitionen till att Šven inkludera hŠlsoproblem, oro, stress, Œngest och ovisshet stiger antalet skolskšterskor som ser detta som ett allvarligt hŠlsoproblem vid ankomsten till 70 %.

I nŒgra av vŒra mšten med barn har sjŠlvmordstankar och berŠttelser om sjŠlvskadebeteenden och sjŠlvmordsfšrsšk kommit upp. En pojke berŠttar:

Vi fŒr jŠttemycket tankar liksom, vi mŒr jŠttedŒligt. Ibland tŠnker jag liksom, jag fŒr sjŠlvmordstankar till och med, jag tŠnker bara gšra nŒgonting fšr mig sjŠlv.

SŒ hŠr beskriver en pojke sina sšmnsvŒrigheter:

Jag kan inte sova pŒ nŠtterna. Mycket svŒrt. Jag kan inte studera. Jag gŒr i skolan, men mitt huvud Šr inte hŠr just nu.

Under tisdagen kom en skrivelse frŒn nŠtverket #vistŒrinteut som Barnombudsmannen beslutade sig fšr att agera pŒ.

(...)

LŠs mer (Extern lŠnk)

Sveriges Radio Ekot 17-02-08: Risk fšr kollektivt sjŠlvmord bland ensamkommande (Extern lŠnk)

Fria Tidningen 17-02-09: #vistŒrinteut slŒr larm om sjŠlvmord bland ensamkommande (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 170109:

Lidkšpings Kommun 16-12-21:

Ensamkommande flyktingbarn erbjuds fortsatt boende till sidans topp

Social och arbetsmarknadsnŠmnden i Lidkšping kommun har tagit ett inriktningsbeslut om att lŒta ensamkommande flyktingbarn som blir Œldersupphšjda mšjlighet att stanna kvar dŠr de bor idag.

NŠr en asylsškande fyller 18 Œr Šr det inte lŠngre kommunens ansvar att stŒ fšr boende utan de erbjuds dŒ att flytta till migrationsverkets asylboende. Om de tackar nej till det erbjudandet fŒr de klara sig sjŠlva. Beslutet som nu fattats enhŠlligt i nŠmnden innebŠr att ungdomarna nu kommer att erbjudas att fŒ stanna kvar i sitt boende i Lidkšping tills beslutet vinner laga kraft.

Under hšsten och vintern har Migrationsverket tagit beslut i mŒnga av de Šrenden som kom under flyktingstršmmarna fšrra hšsten. I samband med att Migrationsverket tar beslut om asyl faststŠlls ocksŒ Œlder pŒ den asylsškande. Nu har JO gjort ett uttalande som innebŠr att Migrationsverkets beslut inte har nŒgon rŠttsverkan fšr t.ex. kommunerna och socialtjŠnsten. Det innebŠr att socialtjŠnsten sjŠlva kan gšra en Œldersbedšmning. DŒ Lidkšpings kommun tidigare tagit beslut om att inte sjŠlva gšra nŒgra Œldersbedšmningar sŒ kommer nu kommunen gŒ pŒ den Œlder som den sškande har angivit vid ansškningstillfŠllet. SkŠlet till detta Šr att mšjliggšra fšr den enskilde att fŒ pršva sin šverklagan i domstol och att Šrendet hanteras rŠttssŠkert.

Lena O Jenemark som Šr ordfšrande i Social och arbetsmarknadsnŠmnden Šr nšjd med nŠmndens beslut:

- Vi har tagit det hŠr beslutet fšr att vi inte vill bidra till att barn riskerar att fara illa pŒ grund av att Migrationsverket skriver upp Œldrarna fšr dessa ungdomar. FrŒn och med 1 december erbjuder vi dŠrfšr ungdomar som fŒtt ett avslagsbeslut av Migrationsverket samt valt att šverklaga att fortsŠtta bo kvar inom socialtjŠnstens regi fram till dess att beslutet fŒr laga kraft.

Sedan beslutet fattades att erbjuda ungdomar fortsatt boende har 5 ungdomar valt att stanna kvar sedan 1 december.

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Myndigheten fšr vŒrd- och omsorgsanalys 16-12-29:

Brister i uppfšljningen av barn i familjehem och HVB till sidans topp

Antalet barn som placeras i familjehem och i hem fšr vŒrd eller boende (HVB) har škat snabbt de senaste Œren. En stor del av vŒrden bedrivs av privata utfšrare. Samtidigt brister mšjligheterna till kvalitetssŠkring, uppfšljning och utveckling av vŒrden pŒ alla nivŒer. Det framkommer i en kartlŠggning av Myndigheten fšr vŒrd- och omsorgsanalys.

Placerade barn Šr en pŒ mŒnga sŠtt utsatt grupp - de har bŒde sŠmre hŠlsa och livsvillkor jŠmfšrt med andra barn och stšrre risk fšr ohŠlsa och sociala problem i vuxen Œlder. DŠrfšr Šr det centralt att vŒrden Šr trygg och sŠker, av god kvalitet och utgŒr frŒn barnets perspektiv. Antalet barn som placeras i familjehem och pŒ HVB har škat, inte minst i samband med škningen av antalet ensamkommande asylsškande flyktingbarn. VŒrdanalys har pŒ uppdrag av regeringen kartlagt och analyserat verksamheter som erbjuder konsulentstšd till familjehem och skillnader mellan privata och offentliga HVB-hem.

- VŒr kartlŠggning visar att mŒnga kommuner har anvŠnt privata konsulentverksamheter fšr att de sjŠlva har haft svŒrt att hitta familjehem, berŠttar Maria Branting, utredare vid VŒrdanalys.

Det Šr viktigt att kommunerna har tillgŒng till familjehem och att familjehemmen fŒr det stšd de behšver fšr att kunna ge barnen en god vŒrd. Samtidigt visar kartlŠggningen att kommunerna ibland har betalat fšr tjŠnster som inte varit motiverade utifrŒn barnets behov eftersom konsulentverksamheterna alltid fšrmedlar sŒ kallad fšrstŠrkt familjehemsvŒrd.

(...)

Pressmeddelandet med lŠnk till rapporten (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 161208:

JP Infonet november 2016:

Hur ska kommunen gšra nŠr Migrationsverket skriver upp ett barns Œlder till sidans topp

Det fšrekommer att Migrationsverket under asylprocessen eller i samband med det slutliga beslutet om uppehŒllstillstŒnd gšr bedšmningen att den aktuella individen inte lŠngre Šr ett barn utan 18 Œr eller Šldre. VŒr expert stadsjurist Natalie Glotz Stade fšrklarar hur en kommun bšr reagera pŒ denna typ av bedšmning.

Justitieombudsmannen (JO) har i tre beslut tagit principiell stŠllning till Migrationsverkets Œldersbedšmningar av ensamkommande barn. I det fšrsta, frŒn Œr 2012, klargšr JO att Migrationsverkets Œldersbedšmningar under asylprocessen Šr beslut under handlŠggning som inte Šr šverklagbara. JO kritiserar att ett ensamkommande barn behandlades som vuxen under handlŠggningstiden trots att barnet sjŠlv sagt att hon var 15 Œr.

I sitt andra beslut frŒn april 2015 konstaterar JO att den asylsškandes Œlder har betydelse fšr hur Šrendet ska handlŠggas hos Migrationsverket. Men JO invŠnder samtidigt mot den preliminŠra Œldersbedšmningen i fallet som bland annat ledde till att den unge fick flytta frŒn sitt boende.

I det tredje och sista beslutet frŒn JO som kom i maj 2016 kritiserar JO Migrationsverket fšr att verket inte har tagit stŠllning till ett ensamkommande barns Œlder innan man fattade ett slutgiltigt beslut i asylŠrendet.

Natalie Glotz Stade menar i sin analys att JO:s praxis Šr entydig. Fram till dess att ett slutligt och šverklagbart beslut fattas i asylŠrendet bšr den Œlder som sškanden uppgett vid ansškningstillfŠllet godtas, om det inte Šr alldeles uppenbart att uppgiften Šr felaktig.

Natalie framhŒller att Migrationsverkets Œlderuppskrivningar som gšrs under sjŠlva asylprocessen inte kan tillmŠtas nŒgon automatisk betydelse fšr kommunens Šrenden och kontakter med barnen. De pŒverkar varken socialtjŠnstens handlŠggning av barnŠrenden, skolnŠmndens handlŠggning av skolŠrenden eller šverfšrmyndarnŠmndens handlŠggning av Šrenden om god man fšr ensamkommande barn.

LŠs mer och hŠmta Natalie Glotz Stades analys (Extern lŠnk)

…stgšta-Correspondenten 16-11-21: MotalalŠrare vŠdjar till socialnŠmnden (Extern lŠnk)

…stgšta-Correspondenten 16-12-06: Ingen fortsatt placering efter 18 (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll

Arkiveringsdatum 160930:

JO 16-09-22:

JO-initativ om ensamkommande barn till sidans topp

JO Stefan Holgersson startar under hšsten en serie inspektioner med fokus pŒ ensamkommande barn fšr att se om barnens grundlŠggande rŠttigheter respekteras.

Ensamkommande barn Šr en utsatt grupp. JŠmfšrt med andra barn Šr de i betydligt hšgre utstrŠckning beroende av att samhŠllet pŒ ett bra sŠtt lšser frŒgor om omsorg, boende och skola.

- Det Šr mŒnga samhŠllsaktšrer som Šr inblandade i frŒgor som ršr de ensamkommande barnen och det Šr risk fšr att saker faller mellan stolarna och att barnens rŠttigheter inte beaktas i tillrŠcklig omfattning, sŠger JO Stefan Holgersson.

Det kommer in relativt mŒnga anmŠlningar in till JO som ršr Šrenden med anknytning till ensamkommande barn och tendensen Šr att anmŠlningarna škar. Exempel pŒ vad anmŠlningarna handlar om Šr placering av ensamkommande gifta barn, placering och omplacering av ensamkommande barn och barnens skolgŒng.

JO har ocksŒ tagit del av iakttagelser frŒn Migrationsverket, Human Rights Watch, BarnrŠttsutredningen (SOU 2016:19) finska JO, m.fl. och har informerat sig om vilka sŠrskilda granskningsŒtgŠrder som genomfšrts av Skolinspektionen och Inspektionen fšr vŒrd och omsorg (IVO).

- Sammantaget blir min slutsats att det finns anledning att ytterligare undersška hur frŒgor som ršr ensamkommande barn hanteras pŒ mina tillsynsomrŒden. Inriktningen pŒ granskningen kommer vara att se om lagar och regler tillŠmpas korrekt och om beršrda myndigheter behšver vŠgledning i hanteringen av dessa frŒgor, sŠger JO Stefan Holgersson.

Inspektionerna med fokus pŒ de ensamkommande barnens situation inleds under hšsten 2016 och arbetet berŠknas vara fŠrdigt 31 mars 2017.

LŠs mer (Extern lŠnk)

 till innehŒllsfšrteckningen innehŒll