fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Mottagande och bemötande av skyddssökande

Bidrag till asylsökande

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220404:

Högsta Förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd: Ska en student som söker asyl omfattas av LMA-lagen? till sidans topp

Mål: 1179-22, 1180-22

Prövningstillstånd meddelat i mål om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Fråga om en utlänning som ansöker om asyl efter att ha beviljats uppehållstillstånd på någon annan grund, t.ex. för studier inom högre utbildning, omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (Mål nr 1179-22, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 6746-21 och Mål nr 1180-22, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 7073-21).

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210504:

Asylnytt 21-05-04:

Uppdaterat rättsligt ställningstagande om biståndsformer under asylmottagandet till sidans topp

Ställningstagande RS/020/2021, ersätter SR 61/2016.

Migrationsverket har uppdaterat ett rättsligt ställningstagande som handlar om hur olika bidragssystem förhåller sig till varandra, såsom LMA visavi försörjningsstöd eller omkostnadsersättning (tex för barn i familjehem), LMA visavi bosättningsbaserade förmåner, studiestöd etc. Nytt jämfört med det tidigare är endast ett par stycken med påpekande om att vissa sociala förmåner fortsätter att gälla under tiden en person ansöker om förlängning av uppehållstillstånd, oberoende av om tillståndet hinner löpa ut i väntan på svar. I övrigt finns endast smärre språkliga justeringar och uppdaterade länkar.

Hämta dokumentet, RS/020/2021 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210416:

Migrationsverket 21-04- 15:

Kammarrätt: Bistånd ska dras in trots förlängd tidsfrist för frivilligt återvändande till sidans topp

Kammarrätten i Jönköpings avgörande från den 14 januari 2021 i mål nr 1455-20

Dom om upphörande av rätten till bistånd och om att förlängning av tidsfrist för utresa inte ger rätt till rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Bakgrund

Migrationsverket överklagade Förvaltningsrätten i Linköpings dom att bevilja en asylsökande bistånd enligt lagen (1994) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) eftersom tidsfristen förlängts enligt 12 kap. 14 b § utlänningslagen (2005:716), trots att tidigare tidsfrist enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löpt ut.

Kammarrätten i Jönköping

Kammarrätten i Jönköping ändrade den 14 januari 2021 i mål nr 1455-20 förvaltningsrättens dom och fastställde Migrationsverkets beslut om upphörande.

Kammarrätten hänvisade till förarbeten till LMA där det framgår att det inte är tänkt att varje situation då verkställighet inte får ske ska medföra att rätten till bistånd kvarstår (prop. 2015/16:146 s. 12). Utifrån ordalydelsen av 11 § andra stycket 1 LMA och de ovan redovisade förarbetsuttalandena bedömde kammarrätten att rätten till bistånd upphör när en tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löper ut, även om en förlängd tidsfrist enligt 12 kap. 14 b § samma lag då fortfarande löper. Detta gäller under förutsättning att det inte är uppenbart oskäligt att låta rätten till bistånd upphöra.

Eftersom tidsfristen enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen löpt ut den 4 december 2019 hade den tidigare asylsökandes rätt till bistånd upphört vid den beslutstidpunkten enligt 11 § LMA.

(...)

Läs mer och (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Migrationsverket 21-04-15:

Kammarrätt: Dagersättning dras in för den som håller kontakt utan att uppge adress till sidans topp

Kammarrätten i Sundsvalls avgörande från den 17 februari 2021 i mål nr 667-20

Dom om nedsättning av dagersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. när den asylsökande inte uppger aktuell adress till Migrationsverket.

Bakgrund

Migrationsverket överklagade Förvaltningsrätten i Umeås dom att bevilja en asylsökande dagersättning enligt lagen (1994) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) trots att den asylsökande inte uppgivit aktuell adress till Migrationsverket.

Den asylsökande hade lämnat det boende Migrationsverket erbjudit den asylsökande i Skellefteå. Han hade istället, enligt egen uppgift, valt att leva som hemlös i Uppsala och att uppsöka mottagningsenheten i Uppsala var tionde dag.

Kammarrätten i Sundsvall

Kammarrätten i Sundsvall ändrade den 17 februari 2021 i mål nr 667-20 förvaltningsrättens dom och satte ner dagersättningen till noll kronor.

Kammarrätten ansåg inte att den asylsökandes var tillgänglig för kontakt gällande asylärendet och därigenom försvårade handläggningen av ärendet i det avseende som avses i 10 § LMA. Överklagandet skulle därför bifallas.

Kammarrätten hänvisade även till förarbeten till LMA där det framgår att en asylsökande anses ha ett starkt intresse av att själv hålla kontakt med verket och att underrätta verket om eventuella adressändringar. En förutsättning för att verket ska kunna betala ut bistånd är ju att verket har en aktuell adress till sökanden (prop. 1993/94:94 s. 34).

Kammarrätten ansåg därutöver att det den asylsökande anfört om att Migrationsverket var skyldig att anordna boende åt honom i Uppsala inte kunde prövas inom ramen för målet då målet gällde rätten till dagersättning.

Artikeln med länk till domen, mål nr 667-20 (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201218:

Kammarrätten i Sundsvall / Migrationsverket 20-12- 16:

Dagersättning får sättas ned för person som inte visat pass, enligt kammarrätten till sidans topp

Kammarrätten i Sundsvalls dom, meddelad den 3 november 2020, i mål nr 2900-19

Frågan i målet var om det fanns grund för att sätta ner en asylsökandes dagersättning. Avgörande var om han försvårat utredningen av ärendet om uppehållstillstånd genom att han inte medverkat till att klarlägga sin identitet.

Sökanden hade fått i uppdrag av Migrationsverket att inkomma med en passhandling vilket han inte gjorde inom given tid. Sökanden uppgav att han inte kunde erhålla någon identitetshandling då han var eftersökt i hemlandet. Migrationsverket anförde att han kunde få identitetshandlingar via ambassaden. Kammarrätten bedömde att sökanden inte redogjort för något försök att få en identitetshandling. Det fanns därmed inte anledning för Kammarrätten att ifrågasätta Migrationsverkets påstående om att det i sig var möjligt att få en passhandling genom ambassaden. Kammarrätten bedömde därmed att sökanden försvårat utredningen och att det därför fanns skäl att sätta ner dagersättningen.

Hämta domen från Lifos (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200107:

JO 19-12-11:

Beslut om indraget LMA-bistånd skickades till adressen personen avvikit från till sidans topp

Kritik mot Migrationsverket för att ha skickat ett beslut med förenklad delgivning till en adress som mottagaren misstänktes ha avvikit från

Sammanfattning

Migrationsverket beslutade att AA inte längre hade rätt till dagersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande, då det fanns misstankar om att han hade avvikit. Beslutet skickades med förenklad delgivning till den adress som AA misstänktes ha avvikit från. I beslutet uttalar JO bl.a. att Migrationsverket inte rimligen kan ha trott att AA skulle nås av beslutet på den adress som man misstänkte att han hade avvikit från. Enligt JO var det olämpligt att skicka beslutet till den adressen och att använda förenklad delgivning i den aktuella situationen.

Hämta beslutet 5014-2018 i sin helhet (Extern länk till pdf-fil)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191120:

Asylnytt 19-11-00:

Kammarrätt: Den som skulle kunna dela hushåll får inte bidrag som ensamstående till sidans topp

En man flyttade till ett boende med flera vuxna. Migrationsverket sänkte hans dagersättning från 71 kr till 61 kr med motivering att han blivit sammanboende. Mannen överklagade eftersom han inte känner de andra i boendet och lagar sin egen mat. Förvaltningsrätten avslog överklagandet bl.a. med motivering att det avgörande är om personerna anses kunna dela på gemensamma kostnader. Det krävs inte äktenskap. Nu har kammarrätten i Jönköping tagit ställning och kommit till samma slutsats. Enligt kammarrätten ska endast personer som delar på hushållets kostnader betraktas som sammanboende. Men eftersom mannens uppgifter om detta inte har bekräftats med något underlag så har han inte gjort sannolikt att han är ensamstående. Rättens ordförande är skiljaktig och påpekar att Migrationsverket inte ifrågasatt uppgiften om att han inte delar hushåll. Enbart möjligheten att dela hushåll gör inte en person till sammanboende, enligt ordföranden. (källor InfoTorg Juridik och förvaltningsrätten i Linköping)

 till innehållsförteckningen innehåll

Asylnytt 19-11-00:

EU-domstolen: Asylsökande får inte fråntas allt bistånd som straff för misskötsel till sidans topp

En domstol i Belgien har frågat EU-domstolen om det är tillåtet att ha regler som gör att allt bistånd, inklusive bostad och matersättning, dras in för en asylsökande. Målet gällde ett ensamkommande barn som deltagit i ett slagsmål mellan boende av olika etniskt ursprung på samma förläggning. Personen straffades med indragning av allt bistånd under en period. Han bodde under tiden i en park och sökte stöd av vänner. EU-domstolen slår fast att sanktioner alltid ska vara proportionerliga och den sökande ska under alla omständigheter behålla "värdiga levnadsvillkor". Att dra in i allt bistånd är inte förenligt med detta. Domstolen påpekar också att när det gäller en utsatt person som ett ensamkommande barn är myndigheterna skyldiga att i än högre grad beakta den underåriges speciella situation och proportionalitetsprincipen.

Pressmeddelande (Extern länk till pdf-fil)

Domen i mål C-233/18 i sin helhet (Extern länk)

AIDA 19-11-12: Withdrawal of material reception conditions not a lawful sanction for violation of house rules, CJEU rules (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.