fåglar flyger

ASYLNYTT

Aktuellt nyhetsbrev

Fridh advokatbyrå

Sponsrad av Fridh Advokatbyrå

ARKIV:

Nya regler och lagförslag

Flyktinggrupper, landpraxis

Gränser: passage och hinder

Mottagande av asylsökande

Asylutredning och procedur

Skäl för och emot tillstånd

Tvång, hot och deportationer

Papperslösa, gömda, utvisade

Stöd och solidaritet

EU:s flykting- och gränspolitik

Allmänt om migration, statistik

Integration och uppföljning

Debatt och partipolitik

Kultur, personer, diverse

Flyktinggruppernas Riksråd, FARR

menybox Asylnytt startsida Praxisnotiser Kalender FARR:s hemsida

Asylnytt - Arkiv

Debatt och partipolitik

Arbetskraftsinvandring och arbetsvillkor

Information från myndigheter och organisationer

Länk till pressklipp


Arkiveringsdatum 220429:

Riksdagens allmänna debatt om arbetskraftsinvandring

Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU19) till sidans topp

Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

Utskottets förslag till beslut: Avslag till samtliga motionsyrkanden

Samlingssida med socialförsäkringsutskottets betänkande (inklusive reservationer), riksdagsdebatten, omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220413:

Riksdagen 22-04-06:

Svar på skriftlig fråga: Nekat arbetstillstånd för säsongsarbetare från Ukraina till sidans topp

Fråga 2021/22:1354 av Betty Malmberg (M)

Under lång tid har skogsvårdsföretag haft svårt med kompetensförsörjningen. De har därför anlitat säsongsanställda från bland annat Ukraina. Nyligen gav Migrationsverket besked om att de inte kommer att bevilja säsongsarbetstillstånd för ukrainare med hänvisning till att det är oklart om de kan återvända hem efter säsongens slut. Detta är naturligtvis ett tufft besked för de som söker arbetstillstånd men även för skogsvårdsföretagen som blir utan arbetskraft och riskerar konkurs. Samtidigt gör vi och övriga EU allt vi kan för att mildra den humanitära katastrof som den ryska invasionen och det militära angreppet har gett upphov till. Att i detta läge utestänga människor som vill arbeta och som har mångårig erfarenhet av de väntande arbetsuppgifterna är svårförståeligt. I sammanhanget är det intressant att se hur Finland agerar i frågan om arbetssökande från Ukraina. Även i Finland finns det återkommande behov av säsongsarbetare. Så här uttrycker sig deras jord- och skogsbruksminister Jari Leppä: "För egen del försöker jag på alla sätt se till att ett genomgripande samarbete mellan myndigheterna ska säkerställa att säsongsarbetare kan komma till Finland under den kommande vegetationsperioden och att alla möjliga åtgärder vidtas för att säsongsarbetarna ska kunna komma hit. På det sättet kan vi också hjälpa det krigsdrabbade Ukraina och ukrainarna."

Med hänvisning till det ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anders Ygeman:

Vilka generella åtgärder kommer statsrådet att vidta för att även ukrainare ska kunna beviljas säsongsarbetstillstånd?

Svar av statsrådet Anders Ygeman (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 220125:

Riksdagen 22-01-14:

Interpellationsdebatt: Regelverk för arbetskraftsinvandring till sidans topp

Interpellation 2021/22:222 av Arin Karapet (M)

Moderaterna bjöd, tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, in den socialdemokratiska regeringen till en förhandling om en uppdatering och skärpning av regelverket kring arbetskraftsinvandringen.

Socialdemokraterna har länge velat se skärpningar i lagstiftningen, men man har fram till skrivande stund inte lagt några skarpa förslag på riksdagens bord. Statsrådet Anders Ygeman har aviserat att förslag "i närtid" ska landa på riksdagens bord.

Bland de förslag som Moderaterna, tillsammans med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, i en debattartikel lade som förhandlingsbud fanns bland annat:

1 att stoppa kompetensutvisningarna

2 att hejda arbetskraftsinvandringen av personliga assistenter

3 skärpta krav på arbetsgivare, som i vissa särskilt utsatta branscher ska kunna föreläggas att vid vite skicka in uppgifter om anställningsvillkoren

4 ett höjt lönekrav

5 att ta bort omotiverade sekretesshinder mellan myndigheter för att motverka arbetskraftsexploatering

6 skärpta straffnivåer för exploatering av arbetskraft

7 att det ska finnas ett tydligt krav på bostadens storlek och standard.

Utöver ovanstående fanns också ett förslag om att stoppa så kallade spårbyten, det vill säga möjlighet för asylsökande som jobbar att vid avslag på sin asylansökan i stället söka arbetstillstånd. Detta är ett undantag från huvudregeln om att arbetstillstånd ska vara ordnat före inresa till Sverige och innebär en möjlighet att utnyttja asylregelverket.

(...)

Hela interpellationen samt riksdagsdebatten med svar av Statsrådet Anders Ygeman (S) (Extern länk)

Se även skriftlig fråga i liknande ämne:

Svar på fråga av Maria Malmer Stenergard (M): Migrationsverkets verksamhet (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210416:

Riksdagen 21-04-14:

Riksdagsdebatt om integrationsfrågor och arbetskraftsinvandring till sidans topp

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om integration. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsprocesser och till reformarbete inom ramen för januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Motionerna handlar bland annat om mottagande av nyanlända invandrare, insatser under asyltiden och under etableringstiden, samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Riksdagen sa även nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om högkvalificerad arbetskraft, principerna för arbetskraftsinvandring och villkor för arbetstillstånd.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.

Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Samlingssida om integrationsmotionerna med länkar till socialförsäkringsutskottets betänkande, motionerna, debatten i kammaren samt omröstningar och beslut (Extern länk)

Samlingssida om motionerna om arbetskraftsinvandring med länkar till betänkandet, motionerna, debatten i kammaren samt omröstningar och beslut (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210125:

Riksdagen 21-01-15:

Svar på skriftlig fråga: Höjt försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring till sidans topp

Fråga 2020/21:1104 av Maria Malmer Stenergard (M)

I en granskning nyligen riktade Riksrevisionen stark kritik mot regeringens insatser mot arbetskraftsexploatering. Den övergripande kritiken kan sammanfattas i att befintligt regelverk inte ger ett bra skydd mot exploatering och att regeringen inte har gett myndigheterna mandat eller tydliga uppdrag för att motverka arbetskraftsexploatering.

Granskningsrapporten pekar också på enskilda sakfrågor som ökar risken eller som innebär exploatering. En av dessa är att utländska personer riskerar att drabbas av till exempel oskäligt låg lön.

Bland annat för att minska risken för exploatering vill Moderaterna att försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring höjs till en nivå som motsvarar heltid, enligt lägstanivå för kollektivavtal eller branschpraxis. Hittills har regeringen inte kommit med några förslag på en höjning av försörjningskravet för arbetskraftsinvandring.

I januariöverenskommelsens punkt nummer 21 står att "dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas". Samtidigt pekar Riksrevisionens granskning mot att försörjningskravet bör höjas, inte minst för att ge arbetskraftsinvandrare ett bättre skydd.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

Avser ministern att ta några initiativ för att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 210111:

Riksdagen 20-12-18:

Interpellationsdebatt: Förändrade regler vid arbetskraftsinvandring till sidans topp

Interpellation 2020/21:210 av Arin Karapet (M)

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson intervjuades nyligen i Sydsvenskan. En del av intervjun handlade om arbetskraftsinvandring och regelverket för arbetskraftsinvandring. Av intervjun framkommer att justitie- och migrationsministern ser en reformering av regelverket för arbetskraftsinvandringen som sin "stora uppgift" under mandatperioden.

Samtidigt finns en överenskommelse inom januariavtalet att "dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas".

Moderaterna delar bilden av att det finns problem med gällande regelverk och har skarpa förslag om förändringar. Det handlar bland annat om följande:

+ stopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter

+ förbud mot spårbyte

+ höjda lönekrav

+ skärpta försörjningskrav för anhöriga.

Det är viktiga förändringar som behöver komma till stånd.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är ministern beredd att ta initiativ för att genomföra de fyra förändringar av regelverket som nämns ovan?

Riksdagsdebatt med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201207:

Riksdagen 20-12-04:

Interpellationsdebatt: Krav för permanent uppehållstillstånd till sidans topp

Interpellation 2020/21:89 av Christina Höj Larsen (V)

Genom att anta lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige tog riksdagen de första stegen i ett paradigmskifte när det gäller synen på rättigheter och integration. Den tidigare synen på rättigheter som en väg till integration ersattes av en syn på rättigheter som en belöning för den som trots alla svårigheter lyckas integrera sig till den grad som lagstiftaren behagar.

De tydligaste exemplen på detta skifte är att rätten att leva med sin familj och att få permanent uppehållstillstånd gjordes avhängigt försörjningskrav.

För att omvandla sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd till ett permanent uppställdes krav om ett arbete med villkor och lön enligt kollektivavtalsnivå. Att lägga så stor vikt vid arbete som grund för att få stanna i Sverige innebär en maktförskjutning till arbetsgivarens fördel som riskerar att få långtgående konsekvenser och öppnar för ett utnyttjande på arbetsmarknaden.

LO var mycket kritiskt mot förslaget i sitt remissvar och skrev bland annat: "Sammantaget är problemen så omfattande att det går att ifrågasätta om förslaget är genomförbart."

LO fortsätter: "Förslaget liknar reglerna som finns för arbetstillstånd. LO:s erfarenheter från arbetstillståndssystemet visar att lagändringen från 2008 öppnade upp för ett omfattande missbruk av regelverket. Eftersom konstruktionen av nuvarande förslag liknar arbetstillståndsreglerna är en rimlig bedömning att nuvarande förslag kommer uppvisa en liknande problembild som den som finns för arbetstillståndssystemet."

(...)

Debatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 201002:

Riksdagen 20-09-23:

Svar på skriftlig fråga: Kompetensutvisningarna till sidans topp

Fråga 2020/21:37 av Ola Johansson (C)

Nyligen utvisades varbergaren Amir och hans familj till Kosovo sedan Migrationsöverdomstolen avvisat hans överklagande av Migrationsverkets beslut.

Amir fick två års arbetstillstånd i Sverige när han först kom hit 2016. Detta förlängdes, men under hösten 2018 ville Migrationsverket ha mer information.

I januari 2019 kom ett beslut från Migrationsverket om att inte förlänga uppehållstillståndet, efter överklagande till Migrationsöverdomstolen, som går på motiveringen att han under sju månader från april till november 2018 jobbat 365 timmar övertid samt att hans arbetsgivare inte utlyst hans tjänst på rätt sätt.

Amir arbetar som lokalvårdare på en vingård i Halland. När företaget byggde nya hotell fanns mycket att göra och all personal fick jobba extra. Okunskap om övertidsregler samt formella fel som begåtts av arbetsgivaren drabbar familjen, som är väl etablerad i Sverige. De arbetar, går i skolan och betalar skatt på sina inkomster.

Medan domstolarna fortsätter döma på ett sätt som strider emot det sunda förnuftet och det allmänna rättsmedvetandet pågår kompetensutvisningarna, som om det inte fanns några ambitioner från statsmakternas sida att ändra på lagen. Den här familjen är tyvärr bara ett av många exempel.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern och regeringen att inom kort förändra den lagstiftning som ligger till grund för detta och för andra liknande utvisningar?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Riksdagen yyy 20-09-24:

Interpellationsdebatt: Moratorium för kompetensutvisningar till sidans topp

Interpellation 2020/21:3 av Boriana Åberg (M)

Dagligen står det att läsa i medierna om människor som arbetar hårt, betalar skatt och gör rätt för sig på alla vis men ändå ska utvisas, ofta på grund av obetydliga fel begångna av arbetsgivaren helt utan uppsåt. Det kan till exempel handla om felaktigheter i samband med utannonsering av jobben.

Redan hösten 2017 gav riksdagen ett tillkännagivande där regeringen uppmanades att återkomma med lagförslag som säkerställer att arbetskraftsinvandrare inte ska utvisas på grund av att arbetsgivaren, utan uppsåt, har begått mindre fel.

I februari 2020 beslutade regeringen att tillsätta utredningen Åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare (dir 2020:8).

Genom ytterligare ett tillkännagivande den 1 april 2020 beslutade riksdagen att regeringen senast den 1 maj 2020 ska komplettera utredningsuppdraget så att det omfattar ett författningsförslag för att kompetensutvisningar ska upphöra. Under tiden har justitie- och migrationsminister Morgan Johansson besvarat frågor om kompetensutvisningarna med att han inte vill föregripa pågående utredning. Samtidigt har arbetskraftsinvandrare med viktig kompetens fått lämna landet.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Avser ministern att stoppa utvisningen av arbetskraftsinvandrare som försörjer sig och sina familjer, följer regler och betalar skatt?

När kommer lagstiftning som stoppar kompetensutvisningarna?

Är ministern beredd att införa ett moratorium för kompetensutvisningarna tills en ny fungerande lagstiftning är på plats?

Riksdagsdebatten med svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 200913:

Riksdagen 20-09-07:

Svar på skriftlig fråga: Kompetensutvisningar till sidans topp

Fråga 2019/20:2011 av Betty Malmberg (M)

Utvisningar av utländska personer med spetskompetens fortsätter, i strid med rådande debatt och pågående utrednings direktiv. Skälen för utvisning varierar, men oftast handlar det om arbetsgivare som oavsiktligt har begått smärre och obetydliga fel då det gäller arbetstillstånd. Men det finns även exempel på forskare som har fullgjort sin forskarutbildning i Sverige men som utvisas då de under forskarstudierna har genomfört del av sin utbildning i annat land. Allt detta är orimligt.

Som nämnts är en utredning tillsatt, men den kommer inte att avsluta sitt uppdrag förrän den sista december 2021. Därtill kommer en lång beredningsprocess, vilket innebär att riksdagens beslut kommer att dröja. Ännu fler arbetskraftsinvandrare med nyckelkompetens, och som Sverige har stort behov av, riskerar därför att utvisas.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Är ministern beredd att ge arbetskraftsinvandrare med så kallad nyckelkompetens tillfällig dispens att stanna till dess att riksdagen har fattat beslut om förslaget?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över det svenska systemet för arbetskraftsinvandring. Syftet är att göra det lättare för högkvalificerade att arbeta i Sverige, samtidigt som vi tar ett brett grepp om problemen med missbruk och exploatering. Utredaren ska bland annat göra en bred analys av rättsläget och dess konsekvenser när det gäller s.k. kompetensutvisningar av arbetskraftsinvandrare och lämna författningsförslag som syftar till att utvisningar som sker på grund av försumbara och ursäktliga brister ska upphöra. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och ska i den del som rör s.k. kompetensutvisningar redovisas i ett delbetänkande senast den 1 februari 2021.

Det finns ingen möjlighet för regeringen att bevilja enskilda någon form av tillfällig dispens från gällande lagstiftning. Det skulle strida mot grundlagen.

 till innehållsförteckningen innehåll

Arkiveringsdatum 191017:

Riksdagen 19-10- 09:

Svar på skriftlig fråga: Arbetskraftsinvandring till sidans topp

Fråga 2019/20:94 av Peter Persson (S)

I slutet av 2008 liberaliserade den dåvarande borgerliga regeringen Reinfeldt Sveriges regelverk för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Reformen bidrog till att göra Sverige till en av västvärldens liberalaste stater på området. Kritiker varnade dock redan tidigt för problem som lönedumpning och utnyttjande av utländska arbetstagare. Verkligheten har visat att kritikerna delvis fått rätt och att människor via arbetskraftsinvandring också försöker och lyckas få uppehållstillstånd i Sverige, det vill säga kringgår asylprövning. Assistansbranschen har i detta sammanhang särskilt utpekats i en stor kvällstidning nyligen.

I valrörelsen 2018 krävde Socialdemokraterna att den liberala arbetskraftsinvandringspolitiken skulle ses över och bara gälla när det inte går att hitta arbetskraft i Sverige. Jobb som kräver kort eller ingen utbildning ska i första hand gå till arbetslösa som redan bor i Sverige. En undersökning som Kommunalarbetaren gjorde med siffror från SCB visade att de flesta RUT-arbetare som inte är födda i Sverige är arbetskraftsinvandrare som kommer hit för att börja arbeta direkt eller är anhöriga till någon som inte är flykting. Argumenten för RUT att skatteavdraget hjälper flyktinginvandrare till deras första jobb håller alltså inte.

Trycket på oseriösa arbetsgivare måste ökas genom hårdare kontroll av ansökningarna. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av arbetsgivares misskötsel ska ha rätt till skadestånd. Det är också viktigt att arbetskraftsinvandring inte blir ett sätt att kringgå de regler vi har för asylprövning.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att få bättre ordning inom arbetskraftsinvandringen?

Svar av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) (Extern länk)

 till innehållsförteckningen innehåll

Källor: Informationen på denna sida är hämtad från följande källor (externa länkar): EU (kommissionen, ministerrådet, parlamentet och domstolen), Europarådet (mr-kommissionären, domstolen, kommittén mot tortyr), FN:s flyktingkommissariat UNHCR, FN:s kommitté mot tortyr m.fl. FN-organ, Sveriges Radio, SvT, andra svenska media via Nyhetsfilter och pressmeddelanden via Newsdesk, utländska media till exempel via Are You Syrious och Rights in Exile, internationella organisationer som Amnesty International, Human Rights Watch, ECRE, Statewatch och Picum, organisationer i Sverige som Rädda Barnen, Asylrättscentrum, Svenska Amnesty, FARR och #vistårinteut samt myndigheter och politiska organ som Migrationsverket, Sveriges domstolar, JO, Justitiedepartementet m.fl. departement och Sveriges Riksdag.

Bevakning: Hjalte Lagercrantz och Sanna Vestin. Sammanställning: Sanna Vestin. Asylnytt är ett ideellt projekt. Sponsring avser prenumerationsavgifter. Tips emottages tacksamt.